Skogsbruket 1-2011. Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare

Skogsbruket 1-2011 Deklarationsråd Fyra hektar ger en bil Ny skadegörare

Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 1 2011. År g å n g 81 4 6 10 15 18 19 24 28 29 Fyra hektar ger en bil Hur långt räcker pengarna man får vid en avverkning? Kommer det tillräckligt för att betala traktorn kontant eller bara till handpenningen? Ny skadegörare förbryllar experter En helt ny art av sköldlus har dykt upp i Sverige. Forskare finner det inte osannolikt att den också kommer till Finland. Vad används virkeslikviden till? Hur skulle du använda en virkeslikvid på 20 000 euro? Fem österbottniska skogsägare svarar på bland annat den frågan. På omslaget: Helge Lindroos Foto: Helena Forsgård Deklarationsråd för 2010 Sofia tar sikte på arbete i skogen Nio vuxenstuderande utbildat sig som bäst till skogsmaskinförare. En av dem är Sofia Storsjö, som är den enda kvinnliga deltagaren. Far och son avlöser varandra vid spakarna Helge och Dan Lindroos är två av Ålands skogsmaskinentreprenörer. Mera skogsbränslen ur våra skogar: Skogsägarna är i nyckelrollen. Skogsvägen vem bestämmer? Vem bestämmer hur en skogsväg ska underhållas? Vem betalar underhållskostnaderna? 4 6 10 19 24 28 fast-m 3 7 Uppvärmning av enskilda hus 6 Annat 5 Grovt rötskadat virke 4 Stubbar 3 Grot 2 Okvistade träd från ungskogar 1 Kvistade träd från ungskogar 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2 Skogsbruket 1/2011

Skogsbruket www.skogsbruket.fi Ledaren 19.1.2011 Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 1/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn 020-772 9205 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn 018-155 50 helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 38 euro i Finland 370 SEK i Sverige 45 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 23 euro i Finland 230 SEK i Sverige 27 euro i övriga länder ISSN 0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Liberalisera skogslagen! Det ä r m e d två ord vad arbetsgruppen som funderade på hur vi ska ge utrymme för större valmöjligheter i skogsvården kom fram till. Minister Anttila tillsatte arbetsgruppen i augusti 2010 med uppdraget att utreda och bedöma hur skogsvårdsmetoderna bör utvecklas för att ta i beaktande skogsägarnas egna mål och de skogspolitiska riktlinjerna för hållbart nyttjande och skötsel av skog. Arbetsgruppen kom fram till att de rådande värderingarna i samhället har förändrats och att också skogsägarkåren håller på att genomgå en kraftig förändring. Individens rätt att fatta självständiga beslut och ta ansvar för sina handlingar värdesätts allt mer och samhällets rätt att besluta om vilka skogsvårdmetoder som skall vara tillåtna i skogsbruket ifrågasätts. En ny generation skogsägare som inte är lika ekonomiskt beroende av skogen tar småningom över skogsegendomarna. I takt med att välståndet ökar förändras värderingarna och många av skogsägarna har andra huvudsakliga mål än ekonomisk avkastning med sitt skogsbruk. Å andra sidan växer också gruppen skogsägare som sätter tydliga ekonomiska mål för sitt skogsbrukande. Möjligheten att få välja mellan olika alternativ upplevs som viktig idag. Det behöver i praktiken inte leda till stora förändringar, men det känns viktigt att själv få välja inriktning på sitt skogsbruk. Den stora satsningen på att höja virkesproduktionen efter kriget har lyckats väl och både skogslagstiftningen och rådgivningen var länge inriktade på hög produktion. Det gör att vi idag har en stor virkesreserv att ta av och när skogarnas tillväxt nu är betydligt högre än uttaget är det svårt att hitta gångbara motiv för att hålla fast vid den linjen. Skogsbruk är en form av företagande där skogsbrukaren skall ha rätt att göra egna val och ta risker. Samtidigt som skogsbrukaren tar risker skall han också vara medveten om att han själv står för konsekvenserna av sina beslut. En del beslut kan orsaka ekonomiska förluster och de förlusterna står företagaren ensam för. Så länge som verksamheten inte är till skada för andra eller för naturen bör den vara tillåten. Dagens skogslagstiftning ger redan stora friheter. Det mesta är möjligt, men om det avviker från det som anses normalt krävs särskilda motiveringar och skogscentralens bifall. Det har upplevts som diskriminerande av folk som vill bedriva blädningsskogsbruk och som inför varje åtgärd skall diskutera igenom saken med en myndighetsperson. Rapporten innehåller flera konkreta förslag på hur skogslagstiftningen och rådgivningen kan förändras för att bättre motsvara de krav på individuella lösningar som ställs idag. Kravet på att bedriva ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart skogsbruk skall stå kvar och principen Skog må icke skövlas försvinner ingenstans. Skogslagen skall också framöver garantera att vi har välmående skogar. Arbetet går nu vidare med flera olika konsekvensbedömningar för att småningom komma fram till ett lagförslag som kan behandlas av nästa riksdag. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

Fyra hektar ger en bil Hur långt räcker pengarna man får vid en avverkning? Kommer det tillräckligt för att betala traktorn kontant eller får man bara ihop till handpengen och är det någon skillnad till förr? Det är i praktiken sällan som skogen avverkas bara för att den uppnått slutavverkningsdimensioner. Det slutgiltiga beslutet om att avverka fattas ofta först när det finns behov av finansiering av någonting. Pengarna som finns i skogen behövs till något annat. Det kan vara för att göra någon maskininvestering, för att köpa eller bygga bostad, för att betala skatter vid generationsskifte eller kanske för att unna sig något extra. Skogen har finansierat många traktorköp Hösten 1958 slog min farfar Hugo Sved till och sålde cirka fem hektar skog på rot i Öster solf. De bästa tallarna lämnades som fröträd och resten höggs upp till saluvirke och brännved. Avverkningen sköttes av ett avverkningslag och arbetet var säkert tungt och slitsamt. Motorsågar fanns redan, men det var ännu mycket handarbete som utfördes. Allt virke som inte fyllde kvalitetskraven för saluvirke kapades till metersved och klövs och staplades prydligt på skiftet. Virket kördes ännu ut med häst. Ett hygge på fem hektar som idag skulle bli avverkat och utkört till bilväg på en vecka tog en stor del av vintern i anspråk. Orsaken till virkesaffären var en tanke om att lättare tider skulle stunda på Saggas. Det var dags att pensionera hästen och investera i en trak tor. Jordbruket mekaniserades snabbt på femtiotalet och många bönder gjorde som min farfar och sålde virke för att få ihop pengar till ett traktorköp. Hugo hade hört sig för om vilka egenskaper traktorerna hade och vilka erfarenheter andra hade av sina traktorer. Valet stod mellan en Porsche och en Nuffield. När virket var inmätt och likviden hade anlänt var det dags för förhandlingar och affär. När priset förhandlats färdigt föll valet på en Nuffield och köpesumman blev 7 500 mark. Att det var närmaste grannen, lanthandlare Felix Sten, som representerade Nuffield inverkade säkert på beslutet. Det som idag kallas after-sales med reservdelar, service och goda råd fanns nära och lättillgängligt. Nuffielden har tjänat väl och finns ännu kvar på gården i körbart skick. Den har fått ny stol och ny ratt genom åren och står nu i maskinhallen och väntar på att restaureras till museitraktor. Vi ville kolla upp om det också idag skulle vara möjligt att penga upp sig för att investera i en traktor genom att göra en virkesförsäljning. Stefan Jansson som säljer Valtratraktorer i Åboland berättar att en lämplig traktor kunde vara en Valtra N-121, en fyrcylindrig bastraktor som har tillräcklig kraft för att klara Foto: Johnny Sved Foto: Valtra 1959 köpte Hugo Sved den första traktorn, en Nuffield, till Saggas. Traktorn som tjänat i många timmar kostade 7 500 mark. Pengarna kom från avverkning av fem hektar skog. Jag anar redan att den här kalkylen kommer att sluta annorlunda än för traktorn. Idag får bonden lägga ut ungefär 55 000 euro på en Valtra N-121 (exkl. moms), en standardtraktor för dagens jordbruk. Till det krävs cirka 10 hektar skog. arbetena på ett medelstort jordbruk. Valtran är ändå tillräckligt kort och smidig för att fungera bra i skogsarbete om den utrustas för det. En Valtra N-121 kostar cirka 55 000 euro utan moms, beroende 4 Skogsbruket 1/2011

på utrustningsnivå och prisförhandlingar. Stefan Enegren på skogsvårdsföreningen står till tjänst med en uppskattning om hur mycket vi borde avverka för att få ihop till vår nya traktor. Stefan uppskattar att medelpriset på de slutavverkningar han förmedlat i vinter är kring 35 euro per kubikmeter och medelutfallet rör sig kring 160 kubikmeter. Med en snabb överslagskalkyl kom vi fram till att det behövs 10 hektar skog för att betala traktorn. Det är dubbelt så mycket som farfar Hugo avverkade 1958, men man får väl komma ihåg att traktorn har utvecklats en hel del också. Stefan berättar ännu att gubbarna brukade prata om att virkespriserna var på topp 1952 och att man då fick ihop till en traktor genom att hugga 200 kubikmeter pappersved. Vid bilköp har skogen hållit värdet Bilköp är en annan klassisk orsak att avverka och vi tittade också på hur priset på bilar utvecklats i förhållande till en genomsnittlig virkeslikvid. Som objekt valde vi en gedigen Mercedes-Benz. Modell 190 D var en populär Mercedes 1985. Listpriset på bilen var 169 800 mark. Mega-Auto i Borgå föreslår en CDI 200 Premium Business som jämförelseobjekt. Den är storleksmässigt motsvarande. I och för sig är E- klass idag populärast och den lite större och lyxigare bilen skulle kanske passa bättre för skogsägare stadd vid kassa. Vid en snabb affär utan bytesbil skulle jag få min nya CDI 200 för just under 40 000 euro. Jag anar redan att den här kalkylen kommer att sluta annorlunda än för traktorn. Det nominella priset har stigit med 40 % sedan 1985, virkespriserna måste väl ha stigit i samma takt? Jag kontaktar Christer Ahlberg på skogsreviret i Borgå för att diskutera virkesförsäljning. Vi diskuterar mitt förestående bilköp och undrar hur många hektar förnyelsemogen granskog i Borgå jag borde avverka. Christer är med på noterna och säger att jag kan räkna med 300 kubikmeter per hektar och ett snittpris på 35 euro, 10 500 euro per hektar. Det betyder att fyra hektar skall räcka till och då blir det en liten slant över till diesel första året. Av virket är cirka 60 procent stock, 15 25 % rötskadad ved och resten färsk granmassaved. Med 1985 års rotpriser räknar jag Foto: Daimler AG Mercedes-Benz 190 D var en populär bil 1985. Listpriset var 169 800 mark eller 4 ½ hektar. fram att jag då skulle ha fått ungefär 130 mark per kubikmeter eller cirka 39 000 mark per hektar med samma virkesutfall. Det betyder att jag 1985 skulle ha varit tvungen Motsvarande bil idag är CDI 200 för snäppet under 40 000 euro eller fyra hektar. att sälja nästan 4 ½ hektar för att få ihop till min bil. När det gäller bilar tycks skogens köpkraft ha hållit. m Text: Johnny Sved Nordens största sågverk I mitten av januari startade Nordens största sågverk, Bravikens Sågverk, sin produktion i Norrköping, Sverige. Hösten 2007 tog Holmen Ab, som äger sågverket, de första spadtagen. Sågverket kommer att producera 550 000 kubikmeter sågade trävaror om året, men produktionen kan utökas. För att kunna producera 550 000 kubikmeter sågade trävaror behöver sågverket en miljon kubikmeter timmer per år. I första hand kommer sågverket att producera konstruktionsvirke baserat på gran. Holmen baserar sin investering på en långsiktig tro på ökat behov av sågade trävaror. Den globala marknaden för sågade trävaror bedöms växa med 2 3 procent per år fram till 2020. Det säger Sören Petersson, VD i Holmen Skog, i en intervju i Holmens kundtidning. m Ryssland fryser sina exporttullar på virke Ryssland har meddelat att exporttullarna på virke bibehålls på samma nivå som 2010 tills landet blir medlem i WTO. Tullarna är: barrvirke 15 euro/m 3 björk över 15 cm 15 euro/m 3 björk under 15 cm asp 5 euro/m 3 Det är i huvudsak massaved som Finland importerar från Ryssland och främst björkmassaved. Ryssland har själv mycket liten användning av björkmassaved. m Skogsbruket 1/2011 5

Sk o g s s k a d o r Ny skadegörare förbryllar experter Skogsägare i Sverige tvingas avverka granskog av säkerhetsskäl. En helt ny art av sköldlus har dykt upp. Forskare finner det inte osannolikt att den sköldlus som nu dödar skog i Sverige också kommer till Finland. Det var under sommarens värmebölja som oroade skogsägare kontaktade Skogsstyrelsen och berättade att granarna börjat tappa barr efter midsommaren. Mina kolleger hittade bara sköldlöss i de drabbade skogarna, berättar Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsens insektsexpert. Han noterade att sköldlös sen var fördelade över hela kvistarna och inte bara på förgreningsställena, där de två gransköldlusarter brukar sitta som finns från tidigare i Sverige. Det visade sig att det var frågan om en helt ny art, den ungerska sköldlusen (Physokermes inopinatus), som hade dykt upp. Kommit med vinden Hur kan insekten ha kommit till Sverige? Nykläckta sköldlöss kan ha förts hit med vinden eller som fripassagerare på bilar eller fåglar. De kan också ha kommit hit med granplantor som odlats i exempelvis Tyskland eller Polen. Just denna lusart har ännu inte hittats i Polen. Men skador av sköldlus förekommer i nordöstra Polen, förklarar Isacsson. Hittills har det registrerats skador på 780 hektar, som nordligast på Lunds breddgrad. Cirka 150 hektar av skadearealen har avverkats. Skador finns i alla åldrar, från Foto: Gunnar Isacsson småplantor till gamla träd, både på vanlig gran och på sitkagran. Isacsson berättar att de avverkade granarna är så uttorkade att det inte ens luktar gran från virket eller rishögarna dagen efter avverkningen. Bestånden har varit fullt friska tidigare, men möjligen lidit något av torka på grund av relativt lite regn under några somrar de senaste 10 20 åren. Vi har letat efter sköldlöss i andra delar av Skåne utan att hitta en enda. Det är ett mysterium varför de bara finns i södra Skåne. De värsta skadorna har skett i 30 40 åriga granskogar. Toppskotten har minskat från ca 50 cm till ca 5 cm. Markägare har ansett skogen vara ekonomiskt död och vi har beviljat dispens för förtida avverkning, främst eftersom vi bedömt att risken för följdskador av granbarkborre är överhängande, säger Isacsson. Kan komma till Finland Han finner det osannolikt att en art som inte aktivt kan flyga plötsligt dyker upp i så stora mängder och på så stora arealer utan att ha funnits från tidigare i Sverige. Den kan ha funnits här ett antal år eller i decennier. Årsskotten stannar i växten. Årsskottens ljusgröna färg är i kontrast mot de mörkgröna äldre barren, som är täckta av sotdaggsvamp. 6 Skogsbruket 1/2011

Angripna granar blir stressade och kan inte försvara sig mot barkborrar, så det är troligt att vi har missat en del lusskador. Det är också möjligt att sköldlössen inte gör så mycket skada på egen hand förrän vädret blir gynnsamt för sotdaggsvamp. Vilka är chanserna att lusen kan komma till Finland? Svårt att säga. Med tanke på att arten bara registrerats i Ungern, Ukraina, Österrike och Grekland, så var det väl ingen som hade väntat sig att den skulle dyka upp i Sverige heller. Om spridningen skett från nordöstra Polen så är det nästan lika långt därifrån till södra Finland som det är till Skåne. Nu måste vi reda ut om det enbart är kombinationen sköldlus och sotdaggsvamp som orsakat skadorna. Eller kan sköldlusen orsaka kraftig stress även utan sotdaggsvamparnas medverkan, avslutar Isacsson. m Text: Marianne Palmgren Foto: Gunnar Isacsson Ungersk gransköldlus tillsammans med sotdaggsvamp ligger bakom skadorna Lusen är som vuxen brunaktig och ser ut som en rundad kaffeböna. Sköldlössen suger sav från granarna och överskottet av sav droppar ner som honungsdagg på barren. Barren blir söta och klibbiga och det börjar växa sotdaggsvamp på dem. Det sker under maj och juni månad. Då det finns för mycket sotdaggsvamp på barren utestänger de ljuset från barren. Sotdaggsvampen gör barren mörka och till slut faller barren av på grund av torkstress. m Foto: Gunnar Isacsson Det är oklart varför det bara finns skador i Skåne. Bilden är från Häckeberga. Den ungerska sköldlusen hittas längs med hela kvisten. Skogsbruket 1/2011 7

Sk o g s s k a d o r Du kan kräva grannen på ersättning för insektskador Ifall av att vi har en invasion av skadeinsekter i antågande kan grannsämjan stå på spel. Skadeinsekter kan flyga flera kilometer. Med andra ord påverkas skogsägaren i allra högsta grad av vad som försiggår i grannens skog. Lagen om bekämpning av insektoch svampskador i skog ger skogsägaren rätt att söka om ersättning om skadeinsekter flyger från grannens skog till skogsägarens skog och skadar den. Men inom Kustens skogscentral har ersättningskraven enligt insektlagen aldrig tillämpats i praktiken, förklarar myndighetschef Greger Erikslund på Kustens skogscentral. Om dylika situationer uppstår är varje fall unikt, så det gäller att få in dokument från vilka det framgår var, när och hur skadan har uppstått. Enligt insektlagen kan den som drabbats av skador kräva ersättning om trädbeståndets tillväxt har minskat med minst 30 procent eller 20 procent av träden i skogsbeståndet har dött. Skogsägaren är skyldig att följa insektlagen. Den förpliktar skogsägaren att transportera bort virke och infekterade träd som kan förorsaka skador på växande skog. För skogscentralen är det viktigt att utreda ifall det finns brott mot insektlagen i bakgrunden. Ifall av att skogsägaren är oroad över vad som sker i grannens skog skall han i första hand kontakta skogsfackmannen med tanke på åtgärder som eventuellt måste vidtas. Gamla vindfällen eller äldre stående döda träd utgör inte ett hot mot den växande skogen. Bara färska vindfällen och döende träd är farliga, påminner Erikslund slutligen. m Text: Marianne Palmgren Granbarkborrarna dödar friska granar på ett par månader. Kolla skogsförsäkringen Det kan vara på sin plats att kolla vad skogsförsäkringen täcker. Då det gäller ersättning av insektskador kräver försäkringsbolagen att skogsägaren tecknat den mest omfattande skogsförsäkringen. Skogsägaren kan spara många euron med att begära anbud från flera försäkringsbolag. Bland annat lönar det sig att fråga försäkringsbolaget hur värderingen görs vid insektskador och vilken minimiareal som krävs för att skadan ska ersättas. Kolla också om det är möjligt att bara försäkra de skogsbestånd som är i riskzonen. m 8 Skogsbruket 1/2011

Skräp hör inte hemma på vägen Det blir allt vanligare att flisentreprenörer lämnar efter sig stora högar med skräp på lagerplatsen efter att de är färdiga med flisningen. Ibland kan skogsvägen vara helt täckt av flis som kommit på villovägar. Användningen av skogsbränslen har på tio år ökat från 1 miljon fastkubikmeter till drygt 6 miljoner fastkubikmeter. Grot och klenvirke från ungskogar är de största skogsbränslesortimenten. Största delen flisas vid vägkanten, direkt från det lager där skogstraktorn lade upp bränslet efter utkörningen från skogen. Ingen vill se skräp längs vägen Det är viktigt att lagringsplatserna blir ordentligt städade efter flisningen. Annars är risken stor att de som rör sig längs skogsbilvägen, både skogsägare och andra, blir negativt inställda till uttag av skogsbränslen. När flisen blåses från flishuggen på lastflaket eller i containern, hamnar alltid en liten del på villovägar. Den här flisen ska sopas eller skyfflas ihop och bort från vägen. Under vältan med grot och klenvirke finns vanligtvis underslag. De här ska bort. Lättast är det att flisa underslagen. Vältan ska också tömmas så att det inte ligger kvar kvistar och toppar närmast marken. Med ordentliga underslag under välta är risken liten att stenar och annat jordmaterial följer med i gripen när föraren matar in skogsbränslet i flishuggen. Tillåt inte längre än två års lagring När du säljer skogsbränsle, grot, klenvirke eller stubbar, ska du alltid komma överens med köparen om lagringstiden, både hur länge skogsbränslet får ligga på avverkningsytan och vid vägkanten. Du ska inte accepterna längre tid än två år från avverkningstidpunkten. En skriftlig överenskommelse är alltid bättre. Lagen om insekt och svampskador i skog gäller vid lagring av kvistat och okvistat klenvirke om över hälften av virket i vältan är barrvirke som har en toppdiameter på 6 centimeter eller mera. Då ska virket borttransporteras före utgången av juli. Alternativt kan man flisa det översta lagret i vältan och transportera bort flisen. Om insekter sprider sig från ett lager med barrträdsvirke till grannes skog, är den som äger virket skyldig att ersätta skadan. Virkesägaren är antingen skogsägaren eller den som köpt virket. Överlåtelsetidpunkten är i det fallet det avgörande. m Text: Gerd Mattsson-Turku Kräv att flisentreprenören städar upp efter sig om det ser ut så här. Skogsbruket 1/2011 9

Vad används virkesli Hur skulle du använda en virkeslikvid på 20 000 euro? Bland annat den frågan fick fem österbottniska skogsägare svara på. De allra flesta skulle återinvestera en del av pengarna i skogen. Här kan ni läsa hur de svarade på de övriga frågorna. 1. Var finns din skog 2. Du låter utföra en avverkning och får 20 000 euro i virkeslikvid. Vad använder du pengarna till? 3. På skogsfastigheten finns gammelskog med gamla ståtliga tallar. Hur förhåller du dig till att fridlysa en liten del av skogen mot ersättning? 4. Låt oss tänka att granne har beslutat att sälja skog. Kunde du tänka dig att köpa hans skog i så fall och utöka ditt eget skogsinnehav? 5. Vad är det bästa med att vara skogsägare? 1. I Korsnäs kyrkby. 2. Ifall det är fråga om en slutavverkning använder jag en del av likviden för köp av plantor, högläggning, dikning och vägförbättringar eller köp av någon maskin eller anordning som behövs i skogsbruket. Ifall det blir pengar över placerar jag dem i fonder eller andra värdepapper. 3. Jag skulle inte vara intresserad i dagsläget eftersom jag redan har ett reservat på åtta hektar som hör till Natura 2000. Det får räcka för min del. 4. Jag är intresserad av skog och köper gärna mera, helst relativt ung skog som kräver en insats i form röjning eller gallring, men även övermogen skog är intressant för mig. Namn: Jan-Erik Ravals Ålder: 62 Bostadsort: Korsnäs Arbetsplats, titel: Nordea Bank, kontorschef Namn: Ulla-Maj Wideroos Ålder: 59 Bostadsort: Närpes Arbetsplats, titel: Finlands riksdag, riksdagsledamot 1. I Oxkangar by i Vörå kommun. 2. Jag skulle använda en del av pengarna till att satsa i skogen och resten skulle jag spara för framtida behov. 3. Jag skulle i princip kunna tänka mig att skydda en del av skogen om det är under rimliga villkor. I princip är jag positiv. 5. Gratis motion samtidigt som skogen blir skött och dessutom får man ved som räcker till uppvärmning av huset och även till försäljning. Jag brukar säga att min ved värmer fyra gånger: när jag hugger, när jag klyver, när jag och hustrun, som också deltar aktivt i skogsbruket, kör in den och sedan när vi eldar. 4. Det beror helt på hur mycket skog det handlar om. Jag kommer inte att bli en aktiv skogsbrukare och därför är det inte aktuellt att köpa in stora arealer. 5. Att äga skog ger en viss ekonomisk trygghet, men också en viss kunskap om skogens tillstånd. 10 Skogsbruket 1/2011

kviden till? Text: Christoffer Thomasfolk Namn: Jan-Erik Häggblom Ålder: 62 Bostadsort: Pedersöre Arbetsplats, titel: Sjukpensionerad jordbrukare 1. I Kyrkoby och Lövö i Pedersöre. 2. En del av virkeslikviden skulle naturligtvis gå till att förnya skogen som avverkas. Men den största delen skulle jag använda till att avkorta lån. 3. Trots att ersättningsnivåerna är relativt höga ställer jag mig ändå tveksam till frivilligt skydd. Enligt mig ska skogen användas hela tiden. Den ska vårdas kontinuerligt och sedan avverkas och därför är jag av den åsikten att man inte ska lämna den kvar. 4. På grund av mitt hälsotillstånd är jag inte längre intresserad av att utöka mitt skogsinnehav. Jag har med andra ord inget behov av att köpa mer skog. Namn: Annika Holm Ålder: 46 Bostadsort: Vasa Arbetsplats, titel: Yrkesakademin i Österbotten, grafiker 1. På Köklot. 2. Sparar det som behövs för nyplantering och andra viktiga arbeten. Resten delas med de andra ägarna som är min mamma och min syster, varefter det inte återstår så mycket mer pengar än till ny soffa. Kanske. 5. Jag har i stort sett vuxit upp i skogen och har alltid vistas mycket där på vintrarna. Skogen betyder en del ekonomiskt och så får jag energived som värmer huset. 3. Vi äger gammelskog som vi funderar på att låta utvärderas för eventuell skyddning, men har inte hunnit ännu. Så jag har ett intresse av frivilligt skydd. 4. Det beror litet på läget och situationen. Men i dagsläget skulle jag säga att vi äger vad vi behöver. 5. Det är att man förvaltar förfädernas arv. Men det finns också en hel del bekymmer med att vara skogsägare. Namn: Tomas Långgård Ålder: 41 Bostadsort: Malax Arbetsplats, titel: Jordbrukare och skogsägare 1. I Malax. 2. Jag har en princip som går ut på att använda hälften av virkeslikviden till investeringar i skogen. Det kan innebära att jag köper mera skogsmark om det finns tillänglig. Målet är att pengarna inte ska försvinna i driften, trots att det inte alla gånger är ekonomiskt möjligt. 3. Om ersättningen är hyfsad skulle jag inte vara helt främmande för tanken att skydda en del av skogen. Men jag är inte speciellt förtjust i dylika skydd och jag tror i första hand att jag skulle skydda den på egen hand utan att avverka. 4. Jo, absolut. Jag är mycket intresserad av att utöka mitt skogsinnehav. Framför allt är det lämpligt om man får tillgång till grannskiften. 5. Skogen innebär en sorts frihet för mig. Jag tycker också om att gå omkring i skogen och se resultaten av åtgärderna som jag genomför. Att se att skogen mår bra och växer är charmigt och jag skulle beskriva mig som en aktiv skogsägare. Skogsbruket 1/2011 11

Höghus i trä har medvind i Sverige Sverige är långt före Finland vad gäller att bygga i trä. I Sverige byggs i dag femton procent av höghusen i trä och tolv procent av väg- och gångbroarna. I Finland är större trähusbyggen fortfarande bara pilotprojekt. I Sverige har andelen höghus som byggs i trä på tio år stigit från två procent till femton procent och andelen hallbyggen från två till närmare fyrtio procent. Det har också blivit mycket populärt att bygga tilläggsvåningar i trä på taken till gamla höghus. Kommunerna aktivare Både i Finland och i Sverige stöder staten aktivt träbyggande. Att trähusbyggandet gått betydligt snabbare framåt i Sverige beror på att både kommunala beslutsfattare och byggindustrin har varit med i utvecklingsprogrammen, säger Niclas Svensson, som är chef för Sveriges Träbyggnadskansli. I Sverige har kommunerna större inflytande över byggnationen, då kommunerna låter bygga och äger mera hyresbostäder. Dessutom har Sverige neutralare brandsäkerhetsbestämmelser. Det väsentliga är hur bra en konstruktion fungerar och tål brand, inte vilket material den är gjord av. I Växjö har man byggt fyra stycken åtta våningar höga trähus. Husen har stommar, fasader och balkonger i trä. Mindre koldioxidutsläpp Klimatförändringen är träbyggandets största marknadsföringstrumf, både i Sverige och i Finland. En kubikmeter trä i ett bygge minskar utsläppen av koldioxid med två ton jämförd med konkurrerande material. Ett ton koldioxid binds in i trädet när det växer och utsläppen minskar med ett ton, när trä ersätter andra byggmaterial. Betongindustrin står för fem procent av koldioxidutsläppen globalt sett. Det pratar ingen om, medan flygtrafikens utsläpp på 2 3 procent hela tiden lyfts fram, säger Svensson. Foto: Moelven Det här åtta våningar höga trähuset i Växjö, Sverige, har stommar, fasader och balkonger i trä. 12 Skogsbruket 1/2011

På Gärdet i Stockholm byggs 18 radhus i trä på taket till ett gammalt kontorshus med fyra våningar. Den stora utmaningen för byggaren har varit anslutningar av ventilation, vatten och avlopp. Tilläggsvåningar I Sverige lindrar man bostadsbristen genom att bygga lägenheter och radhus på taken till gamla höghus. På taket till ett 6-våningshus av betong kan man bygga 4 5 nya våningar i trä utan att behöva förstärka det gamla huset. Det gamla taket skulle tåla endast en tilläggsvåning och det blev ett betongbygge. En annan fördel med att bygga de nya våningarna i trä är att de kan lyftas på plats som färdiga element. Det betyder att arbetet inte stör de som bor i huset. m Källa: www.forest.fi Text: Gerd Mattsson-Turku Kolla in när du är i Stockholm nästa gång På Gärdet i Stockholm byggs 119 lägenheter och 18 radhus på taket till ett kontorshus med fyra våningar från 1960-talet. De toppmoderna radhusen på taket erbjuder småstadsidyll mitt i stan och lägenheterna finns i storlekar från 1 rum och kök till 6 rum och kök. Med hjälp av radhusmoduler på taket blir huset två våningar högre. Varje radhus byggs av fyra färdiga moduler. Modulerna lyfts försiktigt från lastbilen upp till taket och förs på plats av Yrkesexamen för företagare inom skogsbruk Följande personer har avlagt yrkesexamen eller del av yrkesexamen för företagare inom skogsbruk och utdimitterats vid Yrkesakademin i Österbotten 9 december 2010: Enheten i Gamla Vasa Gull Björn, Yttermark Jungell Nina, Vasa Korpihalkola Daniel, Lappfjärd Rönn Leif, Malax Puska Rolf, Vasa Skata Ronnie, Maxmo Skrifvars Kenneth, Kaskö Enheten i Pedersöre Björklund Boris, Kronoby Björkvik Tony, Larsmo Dahlnäs Lars, Kronoby Edström Britt, Lillby Finholm Tomi, Bosund Forsander Tuula, Terjärv montörerna. Produktionstiden för de 18 radhusen, som byggs av Moelven, är mellan två och tre veckor. När de lyfts upp på taket är de utrustade med köksinredning, kakel, klinker och badrumsinredning. Lägenheterna på Gärdet säljs som bostadsrätter. Priserna för radhusen ligger mellan 65 000 och 80 000 kronor per kvadratmeter. m Holm Markus, Jakobstad Häggblom Svante, Lepplax Lassfolk Bengt, Lillby Lönnvik-Byström Carina, Jakobstad Nilsson André, Purmo Näse Johan, Kronoby Rönnkvist Stefan, Purmo Skullbacka Marcus, Terjärv m Armbandsur av trä För drygt 100 dollar kan du beställa ett armbandsur av trä. Armbandsuren finns av olika modeller och olika träslag. För varje klocka som säljs planterar den amerikanska tillverkaren ett träd i USA. m www.we-wood.us Skogsbruket 1/2011 13

Nytt alternativ för skogsägarna Konkurrens om virket fortsätter att öka. Nu tar Pihlavan Saha Oy upp kampen om virket söderom om Vasa och i den österbottniska skärgården. Till sågen i Björneborg hämtas redan virke från Åland och från Sverige. Pihlavan Saha finns i Björneborg, vid inloppet till Kumo älv. Det här är ett idealiskt läge för oss, säger virkeschef Juhani Koskiranta på Pihlavan Saha. Vi har en farled ända till stockplanen och det betyder att vi kan ta skärgårdsvirke fördelaktigt med pråmar till sågen. När virke transporteras vattenvägen är det vanligt att det i något skede ska transporteras med lastbil, men det gäller inte för oss. Med sikte på Åland och Österbotten I år är vårt inköpsmål 300 000 kubikmeter timmer, något mera gran än tall. I och med att vi också sågar småstock, är även gallringar intressanta för oss. De minsta stockarna är 3,10 meter långa och har en minimidiameter på 12 centimeter mätt i toppändan. Klenare virke säljer vi vidare till massavedsförbrukare Åland och trakterna mellan Östhammar och Örnsköldsvik i Sverige har redan i många år försett sågen med virke. Men nu satsar vi på kusttrakterna söderom Vasa, säger Koskiranta. För korta sjöresor har vi en pråm som tar 150 kubikmeter virke. För längre använder vi större pråmar, som ägs av entreprenörer. Pråmtransporterna har utvecklats mycket och kan utvecklas På holmarna söderom Vasa finns det outnyttjade avverkningsresurser, säger Kim Norrgård på Pihlavan Saha. ännu mera. Visst kostar det lite att skapa en lastningsplats vid en strand där pråmen kan lägga till, men kostnaderna är inom rimliga gränser. Kostnaderna kompenseras av att virkesuttagen vid avverkningar på holmar är stora, då intresset för avverkningar på skärgårdsholmar länge varit så gott som Vi borde få stabila virkespriser, det skulle gynna alla parter i virkeshandeln. obefintligt. Dessutom behövs det ingen biltransport. Skärgården är en outnyttjad resurs Det mesta virke köper Pihlavan Saha på rot. Kim Norrgård är nyanställd som virkesköpare för Pihlavan Saha i Sydösterbotten. Vi borde få stabila virkespriser, det skulle gynna alla parter i virkeshandeln, säger Kim Norrgård. Under några månader i slutet av fjolåret sjönk stockpriserna snabbt. Norrgård berättar vidare att satsningarna på skärgårdsavverkningar är en stor utmaning. Utan egen hamn vid sågen skulle vi inte göra den här satsningen. På skärgårdsholmarna utan fast vägförbindelse finns det outnyttjade virkestillgångar. Som tumregel har vi att virkesuttaget ska vara minst tusen kubikmeter för att vi ska sätta igång en skärgårdsavverkning. m Pihlavan Saha Oy är ingen ny såg. Den första körde igång 1875 som en ångsåg. Fram till 2004 ägdes sågen av A. Ahlström Osakeyhtiö. Då köpte tre personer aktiemajoritet, men Ahlström står kvar som minoritetsägare. På skogsavdelningen jobbar fem personer och i skogen 8 10 drivningskedjor. m Text: Gerd Mattsson-Turku 14 Skogsbruket 1/2011

2010 Nu är det dags att deklarera Deklarationsblankett 2C ser lite annorlunda ut i år. Det finns tre olika kolumner för inkomster av virkesförsäljning. En skogsägare har vanligtvis inkomster från 1 2 virkesförsäljningar, men du ska vara noggrann med att du skriver inkomsterna i rätt kolumn. Ett rätt stort antal skogsägare har inga virkesförsäljningsinkomster alls och då har skattelättnaderna ingen betydelse. Det lönar sig att samla verifikaten och numrera dem i löpande ordning innan du börjar fylla i deklarationsblanketten. Om du är mervärdesskatteskyldig antecknar du utgifterna utan moms på deklarationsblanketten och mervärdesskatten på momsredovisningsblanketten. Om du inte har anmält dig som mervärdesskatteskyldig, avdras utgifterna inkl. mervärdesskatt. Du ska inte foga några verifikat eller förklaringar till deklarationsblanketten. Du behöver inte returnera deklarationsblankett 2C, om du inte har något att deklarera. De allra flesta har dock betalt skogsvårdsavgift och den kan du avdra. 1. Inkomster av virkesförsäljning I punkt 1 på deklarationsblanketten skriver du in inkomster från rot- och leveransförsäljningar. Det finns tre kolumner, specificerade enligt virkesförsäljningstidpunkten. Det avgörande för beskattningen av virkesförsäljningsinkomster är virkesförsäljningstidpunkten. I den första kolumnen antecknas inkomster från virkesförsäljningar före 1.4.2008. Dessa inkomster är skattepliktiga. I den mittersta kolumnen antecknas inkomster från virkesförsäljningar under perioden 1.4.2008 31.12.2009. Femtio procent av inkomsten är skattepliktig. I kolumnen längst till höger antecknas inkomster från virkesförsäljningar gjorda i fjol, dvs. 2010, och 75 procent av inkomsten är skattepliktig. Skattelättnaden är 25 procent. Vid rotförsäljning antecknar du först den sammanlagda försäljningsinkomsten utan moms och på nästa rad det Skogsbruket 1/2011 skattepliktiga beloppet, som är 100, 50 eller 75 procent av den sammanlagda försäljningsinkomsten. Inkomster från leveransförsäljningar antecknas också enligt virkesförsäljningstidpunkten. Inkomster från försäljning av ved betraktas också som leveransförsäljning. Om du avverkar och kör ut virket själv, skriver du in leveransarbetets värde på nästa rad. Från den sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten avdras leveransarbetets värde och av det belopp som blir kvar antecknar du 100, 50 eller 75 procent som skattepliktig inkomst enligt virkesförsäljningstidpunkten. Här ska du vara noggrann. Först avdrar du leveransarbetets värde från den sammanlagda virkesförsäljningsinkomsten, sedan skattelättnadens värde och det belopp som är kvar utgör skattepliktig inkomst. Om en entreprenör har avverkat och kört ut det virke som du säljer på leverans, t.ex. via skogsvårdsföreningen eller reviret, ska leveransarbetets värde inte avdras, eftersom det inte är fråga om arbete du själv utfört. Den skattepliktiga inkomsten är 100, 50 eller 75 procent av den sammanlagda försäljningsinkomsten. Kostnader för avverkningen och skogstransporten avdrar du som utgifter som hänför sig till skogsbruket. Inkomster av virkesförsäljning antecknas alltid utan moms. Den skatteinnehållning som virkesköparen gjort ska du inte dra. Den kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. 2. Ersättningar Försäkringsersättningar och ersättningar för älgskador är skattepliktig inkomst. De skriver du in i punkt 2.1 och 2.2. Försäkringsersättningarna anger du till sitt fulla belopp. Du ska alltså inte beakta skatteinnehållningen. Den kommer dig till godo när skattemyndigheterna räknar ut din slutliga skatt. Punkt 2.3 är avsedd för understöd som är skattepliktiga och de har varit mycket få de senaste åren (red.anm. Här kan du skriva in Kemera-stöden fastän de är skattefria. Fördelen är att du då kan dra av alla utgifter som hör ihop med det arbete du fått stöd för. I annat fall kan du bara dra av utgifter som överstiger själva stödet). 3. Virke som tagits från egen skog Virke som tagits från egen skog och används för jordbruk, näringsverksamhet eller privatbruk är skattepliktig inkomst. I jordbruk och näringsverksamhet berättigar det å andra sidan till avdrag. Användning i jordbruk är bl.a. värdet för den ved som används för uppvärmning av produktionsbyggnader. Gängse leveranspris används som värde för virke som tagits för näringsverksamhet. Värde för virke som tagits för jordbruk eller privatbruk beräknas utgående från rotpriser. Som grund kan man använda de rotpriser som skattestyrelsen publicerar. De är: tallstock 44 euro, granstock 42 euro, björkstock 32 euro, tall- och granmassaved 8 euro, björkmassaved 9 euro och flis 1,7 euro. Användning av ved för uppvärmning av egen bostad och sommarstuga är inte skattepliktigt. Däremot är värdet av virke som du använder för att bygga en sommarstuga skattepliktig inkomst. Skattelättnader för inkomster av vir 15

Punkt 663 och 666 Inkomst från rotförsäljning gjord 2009, 50 % skattepliktig. Punkt 607 och 608 Ersättning för stormskador och ersättning för älgskador. Punkt 675 och 678 Inkomst från leveransförsäljning 2010. Reviret har skött avverkningen, leveransarbetets värde avdras inte. 75 % skattepliktig. Punkt 3.3. Virke som tagits från egen skog för att bygga strandbastu. Punkt 615 Skogsavdraget gjort från inkomsterna i punkterna 1 3 (7 500 + 6 300 + 1 600 + 500 = 15 900, och 60 % av det = 9 540) Punkt 616 Utgiftsreservering på 15 % av inkomsterna i punkterna 1 3, då skogsavdraget avdragits (15 900 9 540 = 6360, och 15 % av det = 954) Punkt 619 Reservering från 2006 har inkomstförts. Punkt 624 I övriga årsutgifter ingår bl.a. 75 % av kostnaderna för avverkning som reviret utfört. Punkt 642 Avskrivning av terränghjuling som hör till skogsbruket. Punkt 10.3 Icke avdragsgilla utgifter för terränghjuling i privatbruk (enl. timtaxa 10 x 13,3 = 135) kesförsäljning gäller inte virke som tagits från egen skog. 4.1. Skogsavdrag I punkt 4.1 skriver du in skogsavdraget, som får uppgå till högst 60 procent av de sammanlagda inkomsterna i punkterna 1 3 på deklarationsblanketten. Du kan göra skogsavdrag för kapitalinkomster från skogsfastigheter som du köpt mot vederlag 1993 eller senare. På baksidan av blankett 2C ska du göra en utredning över skogsavdraget. Förutom inkomster av virkesförsäljning betraktas skadeersättningar och virke som tagits från egen skog som inkomst som berättigar till skogsavdrag. Punkt 11 Skogsbrukets nettokapitalinkomst Exempel: Rotförsäljningar 12 000 e Leveransförsäljningar 1 400 e Ersättning för älgskador 500 e Virke som använts i jordbruket 200 e Virke som använts för privatbruk 100 e Totalt 14 200 e Skogsavdrag 60 % 8 520 e Skogsavdraget ska alltid vara minst 1 500 euro. Det förutsätter en kapitalinkomst på minst 2 500 euro, då det årliga skogsavdraget får uppgå till högst 60 procent av kapitalinkomsten. Leveransarbetets värde och det skattefria beloppet av inkomster av virkesförsäljning ska du avdra från kapitalinkomsten innan du kan göra skogsavdraget. Om du har inkomster även från fastigheter som inte berättigar till skogsavdrag, ska du göra en specificering av inkomsterna i anteckningarna då de inte utgör grund för skogsavdrag. 4.2 4.3 Utgifts- och skadereservering Du kan göra en utgifts- och skadereservering, dvs. flytta inkomster och skadeersättningar som du fått under skatteåret framåt för att användas senare för att täcka utgifter kommande år. När du utför en förnyelseavverkning får du förnyelsekostnader några år framåt. Utgifter för skogsskador kan uppstå först efter att ersättningen blivit utbetald. Skadereserveringen får vara högst lika stor som kostnaderna för att förnya den skadade skogen. Utgifts- och skadereserveringarna är frivilliga. I beskattningen kommer utgifterna dig vanligen till godo via under 16 Skogsbruket 1/2011

Punkt 14 Det lönar sig att fylla i grunden för skogsavdraget fastän du inte utnyttjar skogsavdraget i år. Grunden för skogsavdraget är 60 % av skogsfastighetens anskaffningsutgift. Punkt IV Reserveringar från 2008 och 2009 plockade från blanketten 2009 samt ny reservering 2010. Reserveringen från 2006 inkomstförs. skottsgottgörelsen, även om du varken skulle ha inkomster eller gjort reserveringar. Dödsbon ska alltid göra reserveringar när det bara är möjligt. Ett negativt resultat dras inte av från dödsbodelägarnas övriga inkomster, vilket innebär att om dödsboet saknar inkomster så blir det ett negativt resultat. Det negativa resultatet kan avdras från kapitalinkomsterna under de följande tio åren, men att inkomstföra reserveringar är ett säkrare sätt att täcka kostnader. Om du i fjol hade stora inkomster av virkesförsäljningar, lönar det sig att göra en utgiftsreservering och på det sättet minska restskatten. 5. Andra poster som betraktas som kapitalinkomst I punkt 5.1. skriver du in inkomstförda reserveringar. Reserveringarna ska du inkomstföra i södra Finland inom fyra år och i övriga delar av landet inom sex år. Du kan inkomstföra reserveringen i sin helhet på en gång eller dela upp den på flera år. Det är mest praktiskt att inkomstföra så stort belopp att skogsbruket uppvisar ett noll-resultat. Vanligtvis har du utgifter varje år och inkomster mera sporadiskt. Exempel: Inkomster Utgifter Av reserveringen inkomstförs Skogsbruket 1/2011 0 e 500 e 500 e Om du 2008 har gjort en reservering på 1 400 euro och nu inkomstför 800 euro, antecknar du det beloppet i punkt 5.1. Av reserveringen från 2008 finns 600 euro kvar och det beloppet skriver du in på baksidan av 2C blanketten i punkt 640, återstående utgiftsreservering 2008. Du är ingalunda tvungen att inkomstföra en utgiftsreservering fastän skogsbruket uppvisar ett negativt resultat. Du har kanske andra kapitalinkomster som kan täcka det negativa resultatet för skogsbruket. 5.3 Övriga I punkt 5.3 skriver du in de kapitalinkomster från skogen, som du inte uppgett tidigare. Till den här typen av inkomster hör bl.a. ersättningar som virkesköparna betalar för användning skogsvägar och lagerplatser. Även ersättning för snöskoterleder räknas hit. Däremot betraktas hyresinkomster inte som inkomster från skogsbruket utan som jordbrukets inkomster och skrivs följaktligen in på blankett 2, fastän skogsägaren inte skulle idka jordbruk. Punkt 679 Här skriver du in totalbeloppet av endast delvis avdragsgilla utgifter. Hit hör kostnaderna för den avverkning som reviret utfört, bara 75 procent avdragsgilla. 6. Årsutgifter Utgifter som är nödvändiga för att bedriva skogsbruk kan du dra av som årsutgifter eller avskrivningar. Som årsutgifter räknas avlöningsutgifter, resekostnader och övriga årsutgifter. Utgifter som hänför sig till delvis skattefria inkomster av virkesförsäljning är endast delvis avdragsgilla. Det avdragsgilla beloppet är 50 eller 75 procent av de avdragsgilla utgifterna. Begränsningen gäller enbart resor mellan bostaden och avverkningsområdet som anknyter till virkesförsäljningar och kostnader för avverkning och transport (gäller främst leveransavverkare). Begränsningarna gäller inte avskrivningar eller normala årsutgifter. 17

6.1 Avlöningsutgifter Det är numera rätt sällsynt att någon skogsägare direkt avlönar en skogsarbetare. Kostnader för den arbetskraft som lejs via skogsvårdsföreningen, reviret eller skogsserviceföretag avdras som övriga årsutgifter. Däremot kan du betala lön som är avdragsgill åt eget barn som hinner bli minst 15 år under skatteåret. Om dödsbo eller sammanslutning har betalt reseersättningar och dagtraktamenten åt delägare på basis av reseräkning, antecknas utgifterna som avlöningsutgifter. 6.2 Resekostnader Alla skogsägare som på något sätt sköter sin skog, får resekostnader. Alla resor som anknyter till skogsbruket är avdragsgilla. En redogörelse över körslorna (kördagbok) bör finnas i anslutning till bokföringsanteckningarna. Uppgörande av virkesaffär och underteckning av försäljningskontrakt eller fullmakt, inköp av motorsåg, slyröjning och koll av stormskador är några exempel på vanliga resor. Även avdrag för dagtraktamenten för tillfälliga arbetsresor får göras. Här godkänns inte resor till den egna skogsparcellen däremot t.ex. resor till mässor och kurser samt studieresor. Avdraget för dagtraktamente är 24 euro/dag ifall arbetsresan varat över 10 timmar och 12 euro om resan varit över 6 timmar. Skogsägare rör sig vanligtvis med egen bil. Avdraget är 0,24 euro/km. Om man färdats med allmänna fortskaffningsmedel avdras de verkliga kostnaderna. 6.3 Övriga årsutgifter De flesta utgifter hör till den här gruppen, som t.ex. skogsvårdsavgiften, prenumeration på tidningen Skogsbruket, bränsle och reservdelar till motorsågen och röjsågen och skyddskläder. Anskaffningsutgifter för småmaskiner som röjsågar och motorsågar kan du dra av som årsutgifter. Telefonutgifter är avdragsgilla till den delen de hänför sig till skogsbruket. Ofta måste man uppskatta den kostnaden. Anteckna uppskattningen och fördelningsgrunden i bokföringen. Om du har anmält dig som mervärdesskatteskyldig antecknar du utgifterna utan moms. Den som inte är mervärdesskatteskyldig drar av utgifterna inkl. momsen. Om dina inkomster från skogsbruket är betydande kan du göra ett avdrag på 180 euro för arbetsrum. Kostnader för terränghjulingar och snöskotrar är avdragsgilla till den del de används i skogen. Enligt skattestyrelsens normer är avdragen följande; för terränghjuling 13,50 euro/brukstimme och för snöskoter 11 euro/brukstimme. 7 8 Avskrivningar Anskaffningsutgifter för maskiner som är större än en motorsåg drar du av via avskrivningar. Maximala avskrivningsprocenter är 25 för maskiner, 15 för skogsdiken och skogsvägar och 10 för byggnader som hör till skogsbruket. Du får själv fritt välja hur stor avskrivningen ska vara upp till den stadgade maximiprocenten. Du kan också låta bli att göra avskrivningar under ett år. En jordbrukstraktor med släpvagn är den vanligaste maskinen som avskrivs. Även terränghjulingar och snöskotrar kan avskrivas. Skogsdikningar och skogsvägbyggen genomförs vanligtvis som samprojekt med Kemera-medel. Avskrivningarna gör du från det belopp som du ska betala själv. Mindre utgifter för sladdning och grusning kan du avdra som årsutgifter. 11. Skogsbrukets nettokapitalinkomst När skogsbrukets kapitalinkomster har varit större än utgifterna, skriver du in nettokapitalinkomsten i punkt 11. Inkomsterna har plusförtecken (+) i kolumnen längst till höger och utgifterna minusförtecken (-). 12. Skogsbrukets förlustbringande inkomst När utgifterna är större än inkomsterna, skriver du in det förlustbringande resultatet eller underskottet i punkt 12. Beskattaren drar automatiskt av det negativa resultatet från dina övriga kapitalinkomster. Om du inte har sådana eller om de inte räcker till, träder systemet med underskottsgottgörelse i kraft. Om underskottet är så stort att det i sin helhet inte kan dras av från övriga kapitalinkomster eller som underskottsgottgörelse, fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Förlusten avdras från samma skattskyldiga persons kapitalinkomster under de följande tio åren. IV Reserveringar som inte inkomstförs Utgifts- och skadereserveringar som du gjort i fjol och tidigare år, skriver du in under de årtal som de är gjorda. Om du inkomstför en reservering för något år, skriver du in det belopp som är kvar i vederbörande kolumn. Om det år du gjort reserveringen inte längre syns på blanketten, måste du inkomstföra den reserveringen nu. I södra Finland ska alla reserveringar gjorda 2006 inkomstföras nu och i f.d. Uleåborgs och Lapplands län reserveringar gjorda 2004. Reserveringar som du inkomstför ska du skriva in i punkt 5.1. på blankettens framsida. Alla gamla reserveringar som ännu är i kraft överför du från deklarationsblanketten från 2009 till deklarationsblanketten för 2010. V Uppgifter om delvis skattefria inkomster I punkt 653 antecknar du totalbeloppet av sådana utgifter som du bara kan dra av till 50 procent från virkesförsäljningsinkomsterna. I punkt 679 antecknar du utgifter som du bara kan dra av till 75 procent. Den här anteckningen gällande utgifter som hänför sig delvis skattefria inkomster har inget att göra med den direkta beskattningen utan är ett krav från EU. De minimis Om du har fått andra de minimis-stöd än för skogsbruket ska det sammanlagda beloppet antecknas i punkt 24. Från jordbruket kan du ha fått de minimisstöd t.ex. i form av nationellt transportstöd för sockerbetor. Räntor Skogsbrukets räntor anmäls inte i samband med de övriga utgifterna på deklarationsblankett 2C. De ska finnas upptagna som Räntor för inkomstens förvärvande på den förhandsifyllda deklarationsblanketten som sänds till alla skattskyldiga senare i år. Där ska du också skriva in räntor för gamla skogsförbättringslån. m Text: Hannu Jauhiainen Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2011 18 Skogsbruket 1/2011

Sofia tar sikte på arbete i skogen Nio vuxenstuderande utbildar sig som bäst till skogsmaskinförare. En av dem är Sofia Storsjö, som är den enda kvinnliga deltagaren. Det är jätteroligt att lära sig köra avverkningsmaskin, säger hon. Vid Stormossens avfallshantering i Kvevlax pågår en gallring i den närliggande skogen. En som har hållit på att avverka maskinellt med en avverkningsmaskin sedan tidig morgon är Sofia Storsjö. Det har inte varit några problem alls. Arbetet går jättebra, säger hon, och tar en välbehövlig kaffepaus. Storsjö, 35, är en av sammanlagt nio kursdeltagare som utbildar sig till skogsmaskinförare. Det är fråga om en sex månaders intensivkurs för vuxenstuderande som ordnas av Yrkesakademin i Österbotten i samarbete med NTMcentralen. Kursen började i oktober och redan i april är gruppen färdigutbildade. Programmet är intensivt och dagarna långa. Efter till exempel åtta timmar maskinlära snurrar det nog litet i huvudet när jag kommer hem, men det är inga problem. Man måste bara låta all info få sjunka in, säger hon. Sofia är den enda kvinnan på kursen, som naturligtvis domineras av män. Att så är fallet är inga problem, berättar hon. De är alltid snälla med mig, säger hon och skrattar. Stort intresse för skogen Men vad fick egentligen Sofia Storsjö att utbilda sig till skogsmaskinförare? Jag har alltid varit intres Skogsbruket 1/2011 serad av skogen och tidigare har jag gått en skogsbrukarkurs. Dessutom är min man skogsmaskinentreprenör så jag har en bakgrund som gör mig relativt insatt, förklarar hon. Men jag har aldrig kört Jag har inga problem med tekniken, utan den största utmaningen för mig är terrängen här i Korsholm. Sofia Storsjö är den enda kvinnliga deltagaren på intensivkursen för skogsmaskinförare vid Yrkesakademin i Österbotten. När hon utexamineras i april är chanserna att få jobb goda. skogsmaskiner tidigare och därför utbildar jag mig. Tanken på sikt är att börja hjälpa min man i skogen. Meningen är naturligtvis också att tjäna pengar på sitt blivande yrke. Storsjö har jordbruk och spannmålsodling i Petalax, men på grund av försämrad lönsamhet har behovet av biinkomst ökat. Spannmålspriserna är inte längre på en tillräckligt hög nivå och det är också en orsak till att jag genom den här utbildningen kan öka inkomsterna. Meningen är att jag kan arbeta som skogsmaskinförare under vinterhalvåret och koncentrera mig på jordbruket på sommaren. Stenar, stenar och stenar Som skogsmaskinförare gäller det att kunna serva maskinerna. Det har inte varit några problem för Sofia som redan kan byta olja, hydraulikslangar och utföra andra nödvändiga mekaniska åtgärder. Jag har inga problem med tekniken, utan den största utmaningen för mig är terrängen här i Korsholm. Här är det hela tiden stenar, stenar och stenar. Skogsterrängen i Petalax är annorlunda och betydligt jämnare, så det har varit en utmaning att hitta de rätta körsträckorna och det gäller verkligen att vara uppmärksam. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk 19

En total livsstilsförändring Det var egentligen ett misstag att jag köpte ett lantställe med lite skog. Det säger Christel Vaenerberg (54), som jobbar med finsk formgivning på Iittala, är född i Grankulla och numera bosatt i Helsingfors. Nu ska jag renovera huset och låta bygga köksinredning av gråal från egen skog. Och kanske köpa mera skog i framtiden. I juli 2009 åkte jag till Kouvola för att hjälpa en stressad väninna att packa upp alla packlådor. Hon hade köpt den gamla folkskolan i byn Kääpälä intill Vekarajärvi. Vägen dit var underbar och i synnerhet de sista kilometrarna med välskött skog. Efter att ha sett skolan sade jag: Undrar om här finns hus till salu? Jo visst, sade min väninna, men jag vet inte var. Vi tar en promenad till bybutiken och frågar Paula för hon vet allt. Jag föll pladask Och på den vägen blev jag. En halv timme senare stod jag på backen och konstaterade att här är det. Jag hade sökt en liten röd stuga i flera år utan att hitta vad jag ville ha. Det var ett fantastiskt väder den dagen så min omdömesförmåga var ju inte med på resan. Tio minuter senare hade jag luskat fram vilken fastighetsförmedlare som sålde stället. Jag ringde förmedlaren, men han skulle på semester och var inte villig att göra något annat än sända en broschyr. Den har i denna dag ännu inte kommit. Två dagar senare gick jag in på nätet hemma och fann att det var en kvinna som var huvudförmedlare. Vi kom överens om visning den 13 juli. Jag tog med två väninnor som bromsar, men de meddelade redan i bilen att Du har ju redan bestämt dig, vad gör vi här. Det ösregnade när vi kom fram och det luktade illa på verandan och i farstun, men jag föll pladask en andra gång och gav ett anbud som godkändes 30 minuter senare. Köksinredning av egen gråal Huvudbyggnaden är från 1850 med påbyggd vind och veranda. Halva huset har bebotts och andra halvan har fungerat som lager sedan femtiotalet. Jag vågade köpa på stubinen då vatten aldrig hade dragits in i huset. Taket var i gott skick och storstugan och verandan var så otroliga. Men annars såg det ganska eländigt ut. Med hjälp av en namnlista från Museiverket i Kymmenedalen fick jag tag på en snickare som var expert på att iståndsätta gamla hus och värna om deras kulturhistoriska karaktär. Våren 2010 började renoveringen med att vi tog upp golven och ändrade mullbänkbottnen till ett ventilerande trossbotten. Vi hittade trägolv under alla plastmattor. Ett av trägolven var så gammalt att plankorna var fastsatta med trätappar. I den urgamla bastun såg jag en vacker gråalspanel. Och då kom jag på iden att låta bygga min köksinredning av al från egen skog. Jag har massor med gråal, de är stora och jätteraka och förhoppningsvis är de friska. Köksinredningen blir mest arbetsbänkar och fristående skåp och öppna hyllor. Jag vill försöka skapa en trivsam miljö som inte är för modern men inte heller ett museum. I nedre våningen kommer jag att ha elvärme som grundvärmen och vedeldning. I övre våningen, när den en dag inreds, kommer jag att installera en luftvärmepump. Det är meningen att övre våningen bara ska vara i sommarbruk. Det gäller att gå varsamt fram Ännu har jag inte gjort mycket i skogen. Mitt mål är att först städa upp i den, fälla skräpträden, ta ut alar till 20 Skogsbruket 1/2011