Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015

Transkript

1 Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015 Följande presentation används vid handledningsmöten för primärproducenter år Presentationen baserar sig på Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning i fråga om inkomstbeskattningen av jord- och skogsbruk och på andra anvisningar på. 1

2 Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning I anvisningen ges grunder för hur avdragbara belopp eller sådana poster som inte får dras av utan ska avskrivas från utgifterna ska värderas om ingen annan utredning har lagts fram. Utgångspunkten är att man utreder utgifterna på basis av verifikat och andra bevis. Denna värderingsanvisning ska iakttas då det verkliga beloppet är svårt att utreda. De värderade beloppen anges exklusive moms. Anvisningen i sin helhet finns på webbplatsen Framsida > Detaljerade skatteanvisningar>skatteförvaltningens anvisningar >2016 2

3 Bil som jordbruksinventarie bilen hör till jordbrukets inventarier om jordbrukets körningar utgör över 50 % av det totala antalet kilometer körjournal för utredning om körningarna inom jordbruket övriga körningarnas andel av utgifterna och avskrivningarna är inte avdragbar bilkostnadernas totalbelopp + avskrivningen x antalet km vid privatbruk och övriga totalantalet körda kilometer resor mellan bostaden och gården är privata körningar som antecknas som avdrag på den förhandsifyllda deklarationen 3

4 Användning av privat bil inom jordbruket bilen hör till de privata tillgångarna, om andra än körningar inom jordbruket utgör över 50 % av de totala körningarna totala kostnader eller ett tilläggsavdrag på 0,44 /km förutsätter körjournal eller annan tillförlitlig utredning INGET tilläggsavdrag om bilen är en naturaförmånsbil, en leasingbil eller en bil med besittningsrätt enligt avtal man får dra av de faktiska kostnaderna för bilen som uppstått inom jordbruket 4

5 Användning av privat bil inom jordbruket Naturaförmånsbilar Avdrag av kostnader grundar sig på det kilometerbaserade förmånsvärde som räknas som lön. I kostnaderna för bruksförmånsbilar beaktas dessutom de kostnader som man har betalat själv. Exempel: En jordbruksidkare har från arbetsgivaren fått i sin besittning en naturaförmånsbil som han också använder för körningar inom sitt jordbruk. Det är fråga om en fri bilförmån vars värde per år är och förmånens värde har inte kontrollerats med tanke på andelen av privat användning eller användning i arbetet. Förmånens kilometerbaserade värde är 0,37 /km (6 600 : km). Man får således dra av 0,37 /km för körningarna med bilen inom jordbruket. 5

6 Körjournal det sammanlagda antalet kilometer som under skatteåret körts med bilen när resan börjat och slutat platsen där resan börjat och slutat samt vid behov resvägen resans längd ändamålet med resan 6

7 Tillförlitlig utredning Om körjournal inte har förts, förutsätter tilläggsavdraget även då att antalet kilometer kan utredas på ett pålitligt sätt Om man kör regelbundet, t.ex. 1 gång/vecka till samma ställe, anges antalet kilometer samt hur många gånger per år man gjort resan. Därutöver ska man alltid ange det sammanlagda antalet kilometer som under skatteåret körts med bilen 7

8 Privat bil används av en jordbrukssammanslutning Om beskattningssammanslutningen har betalat resekostnadsersättningar till delägaren Sammanslutningen kan mot reseräkning betala 0,44 /km till delägaren för körningarna inom jordbruket, vilket utgör en avdragbar kostnad som räknas som löneutgift för sammanslutningen och som skattefri inkomst för delägaren Om beskattningssammanslutningen inte har betalat resekostnadsersättning till delägaren Om sammanslutningen inte har betalat ersättningar till delägaren för bruk av egen bil i sammanslutningens jordbruk, kan kostnaderna för bilen dras av i beskattningssammanslutningens beskattning till deras faktiska belopp eller enligt 0,25 /km Resor mellan bostaden och gården är privata körningar som antecknas som avdrag på delägarens förhandsifyllda deklaration 8

9 Privat bil används av ett dödsbo Om dödsboet har betalat resekostnadsersättning till en delägare Dödsboet kan mot reseräkning betala 0,44 /km till delägaren för körningarna inom jordbruket, vilket utgör en avdragbar kostnad som räknas som löneutgift för dödsboet och som skattefri inkomst för delägaren Om dödsboet inte har betalat resekostnadsersättning till delägaren De faktiska kostnaderna av delägarens egen bil eller 0,25 /km De faktiska kostnaderna av dödsboets bil eller 0,44 /km avdrag i beskattningen av dödsboet Efterlevande make i dödsboet Dödsboet kan inte betala skattefria kostnadsersättningar till den efterlevande maken De faktiska kostnaderna av makens bil eller 0,44 /km dras av i beskattningen av dödsboet 9

10 Kostnader för studie- och utbildningsresor måste ansluta sig till gårdens produktionsinriktning utgifter för allmänbildande utbildning, yrkesinriktad utbildning eller grundutbildning berättigar inte till avdrag. Som icke-avdragbar grundutbildning betraktas t.ex. agrologutbildning och skogsbruksföretagarens yrkesexamen. Närmare information om utbildningsutgifter finns i en särskild anvisning, Beskattning av utbildning som bekostas av arbetsgivaren ( nr 473/32/2011). organiserat program för minst ca 4-5 timmar varje dag minimikravet på 4 timmar gäller inte för utbildningar som hålls i nära omnejd studiernas andel av resan ska vara betydlig (över 20 %) för att kostnaderna ens delvis ska vara avdragbara vid beskattningen. t.ex. resekostnader, biljetter och dagtraktamente till jordbruksutställningar i hemlandet är helt avdragbara för alla som utdelas beskattningsbar inkomst 10

11 Dagtraktamenten i jordbruksbeskattningen Villkoren för avdrag för extra levnadskostnader som orsakas av en tillfällig arbetsresa: resan hänför sig till förvärvande eller bibehållande av inkomst och resans mål och längd har införts i anteckningarna resan sträcker sig minst 15 km från bostaden 18 för resa som varat i över 6 h och 40 för resa som varat i över 10 h Rese- och inkvarteringskostnaderna får dras av separat enligt verifikat. 11

12 Resekostnader inom skogsbruket bil ingår i inventarier endast i undantagsfall körjournal eller annan tillförlitlig utredning vid behov ska man kunna visa en utredning om avverknings- och skogsvårdsarbeten, deras art och omfattning ej rätt till tilläggsavdrag faktiska kostnader eller 0,25 /km, också resor mellan bostaden och gården utgifterna för naturaförmånsbil på samma sätt som inom jordbruket 12

13 Resekostnader inom skogsbruket En beskattningssammanslutning och dödsboet får ersätta andra resor inom skogsbruket men EJ resor mellan bostaden och skogen (delägarens resa till en skog som denna äger är inte en tillfällig arbetsresa, HFD 1 999/1362) Om delägarna inte fakturerar dödsboet eller beskattningssammanslutningen för sina resekostnader inom skogsbruket, får de resekostnader som hänför sig till dödsboets eller beskattningssammanslutningens skogsbruk dras av från dödsboets eller beskattningssammanslutningens kapitalinkomster av skogsbruket Delägarens kostnaderna för resor mellan skogsägarens egen bostad och skogen får dras av i beskattningen av dödsboets eller beskattningssammanslutningens kapitalinkomster av skogsbruket enligt de faktiska kostnaderna eller i brist på annan utredning 0,25 /km. 13

14 Skogsägares dagtraktamenten Avdraget fås på grund av resa till ett särskilt arbetsställe, om resan är tillfällig och den har förorsakat ökade levnadskostnader 14 för resa som varat i över 6 h 26 för resa som varat i över 10 h T.ex. resor till utbildningar eller mässor Resor till den egna skogen är inte tillfälliga resor och berättigar därför inte till avdrag av dagtraktamente (HFD 1999/1362 och HFD 2001/2521) 14

15 Köpta förnödenheter, vatten- och elavgifter Som naturaförmån givna förnödenheter: anskaffningsutgiften 6,20 /dag En redogörelse om mängden av beviljade förmåner och deras mottagare ska ingå i anteckningarna. Vatten: Vattenförbrukning i ett privat hushåll ca 40 m ³ /person/år El: Elförbrukningen i ett privathushåll utan elvärme varierar i genomsnitt mellan kwh per år. I normala förhållanden utan värmning kan hushållets andel av elutgifterna i allmänhet uppskattas till 8,64 /m² bostadsyta/år. I fråga om korrigeringspost för egen bostad kan värmens andel uppskattas till 10,00 /m²/år och användning av brännolja till värme 18 l/m²/år. 15

16 Datakommunikationsutgifter Anslutningsavgiften och däri ingående utgifter för byggande och installation är i princip inte avdragbara. Bygg- och installationsutgifter som tas ut separat från anslutningsavgiften kan dras av till den del som förorsakas av att en anslutning byggs till jordbrukets produktionsbyggnader för användning inom jordbruket (t.ex. övervakningskameror) Kostnaderna läggs till anskaffningsutgifterna för produktionsbyggnaden. Ej avdrag för den del av förbindelsen som dras till bostadsbyggnaden Utgifterna för användningen av datakommunikationsförbindelsen kan dras av till den del som jordbruket använder den Samma princip i fråga om skogsbruket 16

17 Telefonkostnader Telefon: Privata brukets andel hälften av utgifterna upp till 500 och i större kostnader privata brukets andel 250 Kostnaderna får man enbart dra av för de personer som tilldelas lägenhetens beskattningsbara inkomst. Anordningar till inventarier, om man kan visa att de används i huvudsak inom jordbruket telefon som hjälpmedel för arbetssäkerhet eller reserverad för arbetstagarens bruk i gårdens arbeten 17

18 Datautrustning dator, kringutrustning och program godtas i sin helhet till jordbrukets inventarier, om de har införskaffats endast för användning inom jordbruket om de används för annat, godtas endast jordbrukets andel inom skogsbruket tillämpas samma grunder 18

19 Avdrag för arbetsrum i jordbruket Primärt egentliga utgifter + avdrag Avdraget är ca 410 / år för en aktiv gård Avdrag för arbetsrum i skogsbruket Primärt egentliga utgifter + avdrag Om det inte finns någon utredning om de faktiska kostnaderna men det är sannolikt att kostnader har uppstått med beaktande av skogsbrukets omfattning och behovet av arbetsrum, får man i brist på annan utredning dra av ett belopp som motsvarar avdraget för arbetsrum när avdraget beviljas för löntagarens extraordinära biinkomster (205 euro/år). Inga dubbelavdrag! Det sammanlagda beloppet på avdrag för arbetsrum som beviljats i alla inkomstkällor och inkomstslag kan vara högst 820 euro per år, om den skattskyldige inte redogör för större kostnader. 19

20 Rätten till samlat gårdsstöd Lös egendom som kan säljas, arrenderas ut eller doneras och de kan övergå i arv Arrendering endast i fråga om åker 20

21 Överlåtelse utan vederlag till arrendegivaren När en stödrättighet som har fastställts på grundval av arrenderad stödberättigande jordbruksmark utan vederlag överförs från en arrendator från år 2006 till arrendegivaren, ska överföringen inte betraktas som gåva enligt lagen om skatt på arv och gåva, och den medför inte några påföljder vid gåvobeskattningen (L om om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket 193/2013, 14 ). Skattefriheten förutsätter att stödrättigheten överlåts vid utgången av en arrendeperiod som är i kraft den 28 april 2006, dock senast den 31 december

22 Överlåtelse mot vederlag till arrendegivaren Om arrendatorn och arrendegivaren har avtalat om att ersättningar betalas i samband med överföringen, utgör ersättningen jordbruksinkomst för mottagaren och jordbruksutgift för betalaren. 22

23 Gårdsstödets värde Om annan utredning saknas används som värdet på en gårdsstödsrättighet det årliga regionalt enhetliga stödet per hektar i hela euro (Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen) på enhetligt stöd baserade värden 2015: På motiverat yrkande kan t.ex. värderingen av ett gårdsköp basera sig på annat värde om tillräckligt underlag finns för det 23

24 Säljarens, arrendegivarens och köparens beskattning vid överlåtelse av gårdsstödsrättighet Överlåtelsepriset från försäljning och inkomsten från utarrendering av en stödrättighet utgör skattepliktig inkomst för mottagaren. På motsvarande sätt är den köpeskilling som köparen betalat och det arrende arrendatorn betalat en avdragbar utgift vid beskattningen. Köparen kan dra av den betalda köpeskillingen som årsutgift eller som 10 procents avskrivningar från utgiftsresten. De stödrättigheter som för första gången fastställts för jordbrukaren administrativt har ingen anskaffningsutgift. När kraven för skattefri överlåtelse vid generationsväxling (ISkL 48 ) uppfylls får den gårdsstödsrättighet som motsvarar den överlåtna åkerarealen överlåtas till förvärvaren skattefritt. 24

25 Gårdsstödsrättighet och nettoförmögenhet Stödrättigheter som har beviljats och fastställts för odlaren räknas inte i jordbrukets nettoförmögenhet. Som värdet på en stödrättighet som förvärvats särskilt betraktas den del av anskaffningsutgiften som vid skatteårets utgång inte avskrivits i inkomstbeskattningen (L om värdering av tillgångar i beskattningen 19 och 24 ). Vanligen avskrivs värdet i beskattningen som årsutgift och då finns det ingen avskriven anskaffningsutgift 25

26 Gårdsstödrättighet och mervärdesbeskattning Moms på 24 % ska betalas på försäljningspriset på eller hyresinkomsten från en gårdsstödsrättighet om säljaren eller utarrenderaren är momsskyldig. Om stödrättigheten säljs i samband med försäljning av gården eller en bråkdel av den, betalas inte moms på försäljningen av stödrätten (19 a i momslagen). Vid försäljning av ett utbrutet område utgår moms o HFD:2014:137 26

27 Gårdsstödsrättighet och överlåtelsebeskattningen Gårdsstödsrättigheten utgör lös egendom Överlåtelseskatt betalas inte på inventariernas andel av köpesumman, om andelen har tillräckligt tydligt specificerats i köpebrevet. 27

28 Snöskoter och terränghjuling i beskattningen av jord- och skogsbruk Snöskoter och terränghjuling hör till inventarierna i jordeller skogsbruket endast i undantagsfall. Samma gäller användningen av traktor i skogsbruket. Grunderna för införande i inventarierna: Huvudsaklig användning inom jord- och skogsbruket ska visas Inom skogsbruket närmast då man använder maskinen för att själv hugga skog vid leveransförsäljning eller för skogsvård Till anteckningarna ska fogas en tillförlitlig utredning av totalkostnaderna, de olika användningsändamålen, maskintypens lämplighet för nämnda användning och antalet körtimmar den aktuella typen av snöskoter eller terränghjuling ska lämpa sig för jordeller skogsbruksarbeten tillräckligt effektiv maskin dessutom ska man ha släde, släpvagn eller annan motsvarande extrautrustning som behövs i jord- eller skogsbruket 28

29 Kostnaderna för snöskoter, terränghjuling och privathushållets traktor Utgångspunkten är att avdraget fås på basis av körtimmar Att en snöskoter eller terränghjuling används för drivning av ved för privathushållet betraktas inte som användning inom skogsbruket när man utreder om maskinen ska räknas som jordbruksinventarier eller inte. Då får driftskostnaderna för maskinen inte heller till någon del dras av från kapitalinkomsterna från skogsbruket. Utgifterna som har införts i anteckningarna måste till denna del inkomstföras, också andelen av eventuell avskrivning. Om ej till inventarier och utredning av faktiska kostnader saknas, uppskattas kostnaderna Snöskoter: Uppskattning 14 /körtimme Terränghjuling: Uppskattning 14 /körtimme Privathushållets traktor: Uppskattning 11 /timme eller om traktorn används för virkestransport tillämpas de maskinkostnader som anges i anvisningen för virkesslaget /m3. 29

30 Byggnad för skogsbruket endast om byggnaden huvudsakligen används för skogsbruksändamål Till skogsbruksbyggnader hör t.ex. byggnader som är avsedda för förvaring av skogsbruksmaskiner eller torkning och lagring av virke som man avser att sälja samt skogsarbetarnas raststugor. Som användning inom skogsbruket betraktas inte lagring av virke för eget privatbruk eller förvaring av sådana maskiner som inte hör till skogsbruksinventarierna. Byggnader som skogsägaren använder för boende eller fritid anses inte vara skogsbruksbyggnader, även om de används för inkvartering i samband med skogsarbete. 30

31 Byggnad för skogsbruket Anskaffningsutgifterna för byggnader för skogsbruket dras av med stöd av 115 i inkomstskattelagen genom årliga avskrivningar av utgiftsrester i enlighet med 9 i jordbrukets inkomstskattelag Andelen av annan användning måste inkomstföras Om en del av en byggnad som ingår i privathushållet, jordbruket eller näringsverksamheten delvis används också inom skogsbruket, får skogsbrukets andel av kostnaderna och avskrivningarna dras av som skogsbrukskostnad. En motsvarande inkomstföring ska då göras i jordbrukseller näringsbeskattningen. 31

32 Motor- och röjsåg i jordbruket Kostnader för motor och röjningssåg uppskattas till högst 85 /år Om ingår i skogsbrukets inventarier, görs motsvarande intäktsföring inom skogsbruket 32

33 Värdet av virke från egen skog Värdena baserar sig på rotpriser som har härletts från leveranspriserna för de olika virkesslagen värde enligt använt virkesslag Hela landet Tallstock 44 /m 3 Granstock 41 /m 3 Björkstock 32 /m 3 Tallmassaved 6 /m 3 Granmassaved 6 /m 3 Björkmassaved 8 /m 3 Bränflis 1,70 /m 3 ; 0,68 /m 3 i löst mått 33

34 Värdet på leveransarbete Rättelsepost för traktorutgifter Om ingen annan utredning finns tillgänglig, uträknas värdet på leveransarbete utgående från de genomsnittliga taxor som finns i deklarationsanvisningen / harmoniseringsanvisningen Rättelseposten för utgifterna från jordbrukstraktor utgör om annan utredning saknas 3,89 /m 3 eller 11 /timme 34

35 Verksamhet av hobbynatur bedrivs inte avsiktligt i förvärvssyfte ej momspliktig verksamhet förluster av hobbyverksamhet kan inte fastställas, men utgifterna beaktas dock om samma hobbyverksamhet ger inkomster senare separata anteckningar om utgifter och inkomster 35

36 Hästar som hobby att ha trav- eller ridhästar (1-2 hästar) utan att bedriva hästuppfödningsverksamhet så att verksamheten är förlustbringande och bedrivs i liten skala, betraktas som hobby korrigeringsposten av produktionskostnadsutgifterna för jordbruksprodukter 920 /häst och 370 /föl per år övriga kostnader, om sådana finns i anteckningarna (bl.a. veterinär-, vårdkostnader o.dyl. allmänna kostnader ska uppskattas och dras ava från jordbrukets kostnader 36

37 Hästar som del av jordbruket travverksamhet och hästuppfödning som bedrivs avsiktligt i förvärvssyfte är momspliktig verksamhet den moms som ingår i de direkta tävlingskostnaderna (t.ex. resor, tävlingsutrustning, deltagaravgifter) kan dock inte dras av eftersom prismedlen är exklusive moms. 37

38 Hästar som separat rörelse Om hästuppfödningen betraktas som rörelse som bedrivs separat från jordbruket, beskattas den del av verksamheten som anses utgöra jordbruk fortfarande i jordbrukets förvärvskälla. Influtna understöd för jordbruksfastigheter och den del av verksamheten som utgör jordbruk beskattas i jordbrukets förvärvskälla. Understöd som erhållits för hästarna beskattas däremot som inkomst av näringsverksamhet. Allt foder som produceras för hästarna överförs från jordbrukets förvärvskälla till näringsverksamhetens förvärvskälla. 38

39 Obetydliga odlingar odlingar i mycket liten skala (i allmänhet under 3 ha) som kontinuerligt är förlustbringande kan betraktas som hobbyverksamhet avsiktligt förvärvssyfte saknas en ny typ av verksamhet kan vara förlustbringande under de första åren, men ändå drivas i avsiktligt förvärvssyfte, varvid kostnaderna får dras av 39

40 Nedläggning av jordbruket om verksamheten inom jordbruket har upphört eller den inte längre kan betraktas som sådan verksamhet som avsiktligt bedrivs i förvärvssyfte alla reserver räknas som skattepliktiga intäkter för nedläggningsåret av jordbrukets anläggningstillgångar som lämnats i jordbruksidkarens privathushåll räknas enligt GårdsSkL 4 3 mom. som skattepliktig inkomst den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris korrigeringar också i momsbeskattningen om den momspliktiga verksamheten av den som är i årsförfarandet upphör mitt under året, ska periodskattedeklarationen för moms lämnas in och momsen betalas senast den 12 dagen i den andra månaden som följer efter nedläggningsmånaden deklarationer som lämnas in på papper ska vara framme hos Skatteförvaltningen redan den 7 dagen i månaden 40

41 Nedläggning av jordbruket tillgångar som inte längre används i förvärvssyfte kan avskrivas i sin helhet täckdiken, oanvändbara maskiner och byggnader efter nedläggningsåret tillämpas inkomstskattelagens bestämmelser om överlåtelsevinst. om tillgångarna inte överförts till privat bruk i beskattningen, tillämpas GårdsSkL på försäljningen av jordbrukets anläggningstillgångar 41

42 Nedläggning av jordbruket Även om det egentliga jordbruket har lagts ned men gården har inkomster i form av t.ex. hyresinkomster och understöd kan man t.o.m. en lång tid efter nedläggningen (åtminstone 10 år) tillämpa generationsväxlingslättnaden enligt 48 i inkomstskattelagen (HFD:2010:25) Det förutsätts alltså inte att överlåtaren strax före generationsväxlingsöverlåtelsen aktivt ska bedriva gårdsbruk 42

43 Inkomster och avdragbara kostnader efter nedläggning av jordbruks-verksamheten t. ex. hyresinkomster och understöd utgifterna på dessa inkomster får dras av bl.a. utgifter för underhåll som hänför sig till uthyrd egendom eller som förutsätts genom underhållsplikten i samband med understödsinkomsterna (HFD l. 937). Avdragbara är också avskrivningarna för maskiner och hushållsbyggnader som behövs i underhållet. om åkrarna har arrenderats ut till någon annan mot underhåll, får separata kostnader inte dras av för att skogsägande och idkande av jordbruk (t.ex. 55 i ArvsskatteL och 48 i ISkL) ska kunna bevisas skulle det vara skäl att i dessa situationer uttryckligen komma överens om ömsesidiga ersättningar och göra upp en faktura om jordbruksverksamheten inte har upphört permanent utan bara för en viss tid kan avskrivningarna på jordbrukstillgångar fortfarande dras av som jordbruksutgifter (CSN 27/1999). en utredning av avbrottet i verksamheten ska visas. 43

44 Nettoförmögenhet Andelar i andelslag antalet andelar x andelens beskattningsvärde andelslagen ger uppgiften om värdet frivilliga insatser som köpts därutöver endast till deras nominella värde skuld för andelsinsats utgör jordbrukets skuld I fråga om aktiebolag anses värdet på andelarna i andelslag motsvara insatsen i andelslag. 44

45 Nettoförmögenhet Produktionsrätter stödrättigheter som har beviljats för odlaren räknas inte i jordbrukets nettoförmögenhet som värdet på en stödrättighet som förvärvats särskilt betraktas den del av anskaffningsutgiften som vid skatteårets utgång inte avskrivits i inkomstbeskattningen vanligen avskrivs värdet som årsutgift så att det inte finns någon oavskriven anskaffningsutgift 45

46 Djurkredit som beviljats av ett slakteri och jordbrukets nettoförmögenhet Djurkrediten betraktas inte som sådan skuld som ska dras av från tillgångarna vid beräkningen av nettoförmögenhet inom jordbruket (CSN 17/2010). motsvarande finansieringsarrangemang har gjorts åren , men tolkningssituationen är densamma också i dem Situationen var annorlunda i avgörandet HFD 2000:47. I det tillämpades ett s.k. avtal om finansieringslimit där avtalsparterna var jordbrukaren A, säljaren B Ab som sålde jordbruksförnödenheter samt finansbolaget. I avtalet specificerades inte vilka produkter finansieringen gällde. B Ab anmälde alla inköp som skulle finansieras med finansieringslimit till finansbolaget som betalade dem till B Ab senast följande dag efter anmälan då B Ab bokförde sina fordringar hos köparen som betalda. A ansågs vara berättigad till avdrag för utgifterna under det skatteår då B Ab fick betalning för de sålda produkterna från finansbolaget och då ett skuldförhållande uppstod mellan A och finansbolaget. Här ansågs således att A hade tagit ett lån på finansbolaget. 46

47 Värdering av jordämnen och substansavskrivning Kommande separat anvisning Om beskattningen av marksubstansinkomster Överlåtelsepris och andra vederlag som man erhållit för själva marksubstanser utgör skattepliktig kapitalinkomst (inkomstskattelagen), förutsatt att verksamheten inte bildar en särskild näringsförvärvskälla. Kostnaderna för förvärvande av inkomsten får dras av från kapitalinkomsterna. Sådana kostnader är t.ex. kostnader för dikning och röjning av ett kärrområde samt kostnader för grustäktstillstånd och planering. Dessa utgifter dras av som årsutgifter under betalningsåret. 47

48 Värdering av jordämnen och substansavskrivning Andelen av inkomsterna från förädling och transport av jordsubstanser utgör jordbruksinkomst kostnader för förädling och transport utgör avdragbara kostnader för förvärvande och bibehållande av jordbruksinkomster. Om skogsavdragsgrund uppstår på basis av anskaffningsutgiften för skog på en marktäkt eller om man har erhållit skogsavdragsgrund tillsammans med skog man fått vederlagsfritt i samband med en marktäkt, ska täktens andel avskrivas av anskaffningsutgiften för den skog som vid skatteårets utgång utgör skogsavdragsgrund. Avskrivningen görs under det år under vilket marktäkten har tagits i bruk som marksubstanstäkt. Samtidigt upphör området att vara skog och det överförs till fastighetsbeskattningen. Se Tillämpningsanvisning för fastighetsskattelagen , nro A68/200/

49 Substansavskrivning Anskaffningsutgiften för ett marksubstansområde får dras av från kapitalinkomsterna såsom utgift för förvärvande av inkomsten. av anskaffningsutgifter för grus- och sandtäkter, stenbrott, torvmossar eller annan sådan egendom avskrivas varje skatteår den del som svarar mot den förbrukade ämnesmängden vid fastställande av anskaffningsutgiften utgår man från den ursprungliga anskaffningsutgiften för marksubstansområdet, vilken ska vid behov uppskattas på basis av inköpspriset för hela lägenheten Vid vederlagslösa förvärv används som anskaffningspris på marksubstansområdet värdet i arvs- och gåvobeskattningen. 49

50 Informationskällor deklarationsanvisningar detaljerade skatteanvisningar beskattning av jord- och skogsbruk momsbeskattning periodskattedeklarationer e-tjänster (webbtjänsterna Katso och Tyvi) skattekonto skattebyråer