Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Relevanta dokument
Styrkortens relationer 2006

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Delårsrapport 07 år 2009

HSN:s planering och uppföljning

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Områden för behovsanalyser och brukardialog för år 2018

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Resursfördelning Region Östergötland

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt

Ett gott liv för alla i Östergötland

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Arbetspensionstagare i Finland 2018

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Arbetspensionstagare i Finland 2017

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Behovsanalyser. Behovsanalyser och deras avtryck i regelbok och överenskommelser , Primärvårdsforum, Anna Bengtsson

Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Regionens verksamhetsram

Ett gott liv för alla invånare

Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa. Roller och samspel Behov Prioriteringar Målstyrning Uppföljning

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

FPA:s handikappförmåner

Ett gott liv för alla invånare

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

FPA:s handikappförmåner

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget

Att nätverka en del av arbetslivet

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

4. Behov av hälso- och sjukvård

Utmaningarna kan vi räkna. Lösningarna är oändliga. 4 okt 2012 BGE

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Mål och inriktning

Stockholms läns landsting 1 (4)

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Öppna jämförelser Pressinformation

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2009

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Att nätverka en del av arbetslivet

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Arbetsdag om behovskartläggning och behovsanalys

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan mellan kommun och region, med fokus på området psykisk hälsa

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Svensk hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Stockholms läns sjukvårdsområde

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Medborgardialog kring målbilden för framtidens hälsa och vård 2035 Information på norrbotten.se om ingångar för dialog med regionens företrädare

VästKom frågor. IFO chefsnätverk

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Transkript:

Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1

Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare Beställare HSN Avtal Produktionsenhet Utförare Utgångspunkt: få rätt saker gjorda Utgångspunkt: göra sakerna rätt 2

Relationen mellan politik och verksamhet Fullmäktige LS HSN Privata vårdgivare Landstings- vårdgivare 3

Landstingsdirektören är chefernas chef I Östergötland har LS delegerat det mesta av ägarstyrningen till LD 4

5

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso- och sjukvård Effekter 6

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Uppdrag Åtagande Behovsanalys Prioritering Avtal Uppföljning 7

Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Tidigt insatta åtgärder för att ge patienten: Kunskap om sin sjukdom Redskap att påverka sina levnadsvanor och livsstil Möjlighet att hitta ändamålsenliga sätt att hantera sin sjukdom Tillgång till multimodal behandling eller andra kunskapsbaserade rehabiliteringsinsatser Tidigt insatta åtgärder för att möjliggöra en snabb återgång i arbetslivet En väl fungerande vårdprocess utifrån en individuell rehabiliteringsplan 8

Hjärtsjukdom Tidigt insatta åtgärder för att ge patienten: Kunskap om sin sjukdom Redskap att påverka sina levnadsvanor och livsstil Möjlighet att hitta ändamålsenliga sätt att hantera sin sjukdom Vård på rätt vårdnivå likvärdigt över länet En väl fungerande vårdprocess Palliativ vård/hemsjukvård efter behov 9

10 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Ny sorts uppföljning Sjukvårdskostnader för olika sjukdomsgrupper Östergötland Primärvård Sjukhusvård Rörelseorganens sjukdomar Psykiska sjukdomar Tumörer Faktorer av hälsobetydelse Skador o förgiftningar Andningsorganen Symptom Matsmältningsorganens Urologiska sjukdomar Endokrina sjukdomar Tandvård Sjukdomar i nervsystemet Hudens sjukdomar Infektioner Graviditet/förlossning Sjukdomar i örat Sjukdomar i ögat Perinatala tillstånd Blodsjukdomar Medfödda missbildningar Källa: Rapport CMT 2008:2 Cirkulationsorganen 1000-tals kronor

Horisontell och vertikal prioritering Rangordningslistor Prevention Utredning/ diagnostik Behandling Rehabilitering Vårdgivarens prioritering (vertikal) Psykisk ohälsa Dialog mellan verksamhet och politik Cancer sjukdomar 1. Människovärdesprincipen 2. Behovs- och solidaritetsprincipen 3. Kostnadseffektivitetsprincipen Rörelseorganens sjukdomar Politisk prioritering (horisontell) 11

Lärdomar Styrning av hälso- och sjukvård är komplext En systematisk styrprocess underlättar Samsyn viktig Ingen teknisk modell löser resursfördelningen Värderingar behövs Nya sorters kunskapsunderlag om befolkningen behövs Dialog är nödvändig Verktyg finns för vertikal prioritering men räcker modellen för horisontell prioritering? 12

Lärdomar Beställarstyrning och ägarstyrning måste hänga ihop Ständiga förbättringar Göra rätt direkt Patientsäkerhet Vårdprocesser Vårdinnehåll - rangordingslistor Behovstäckning i det som är högt rangordnat (förebyggande arbete, palliativ vård) 13

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Behovsanalys analys av befolkningen och patienternas behov relaterat till en sjukdomsgrupp eller behovsgrupp: - sjukdomsbörda förekomst kostnader - patient- och anhörigupplevelser - hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande aspekter - förhållande till evidens och riktlinjer - medicinsk kvalitet - tillgänglighet 14

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Uppdraget Den politiska viljeinriktningen, baserad bland annat på den samlade aktuella behovsanalysen. - uttryckt i målsättningar och mätbara indikatorer - generell nivå - sjukdomsgrupps- och behovsgruppsnivå - övriga insatsområden 15

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Åtagandet Verksamheterna beskriver på vilket sätt och i vad mån de bedömer kunna leva upp till uppdragets mål. 16

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Prioriteringsbeslut Det politiska beslut som fattas efter det att det politiska uppdraget och verksamheternas beskrivna åtagande har övervägts och ställts i relation till ekonomiska ramar. På sjukdomsgrupps eller behovsgruppsnivå. 17

Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Avtal Den politiskt beslutade överenskommelsen mellan beställare och respektive utförare. Framtagen i en dialog baserad på uppdrag, åtagande och prioriteringsbeslut. Utveckling mot färre avtal avtal med huvudleverantörer. Avtalen ska kunna följas upp via mätbara mål. 18

Kostnad per sjukdomsgrupp 2007 Kostnad per sjukdomsgrupp 2007 Landstinget i Östergötland 2007 Ej registrerat Fakt av hälsobetydelse Skador o förgiftn Symptom o sjdtillstånd Medfödda missb Perinatala tillst Grav o förlossn Sjd i urin o könsorg Muskuloskeletala sjd Hud sjd Matsmältn sjd Andningsorg sjd Övr sjd i cirkorg Sjd i hjärn kärl Hjärtsvikt Ischemiska hjärtsjd Sjd i örat Sjd i ögat Nervsyst sjd Psyk störn Endokrin sjd Blodsjd/Immunsyst rubb Tumörer Infektioner Primärvård Öppenvård Slutenvård 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Miljoner kr 19