VÄLFÄRD OCH RELIGION I ETT EUROPEISKT PERSPEKTIV: En jämförande studie av kyrkors roll som välfärdsaktörer i den sociala ekonomin

Relevanta dokument
Om kyrkors roller som sociala aktörer och demokratiska röster (Publicerad i Svensk Kyrkotidning nr 2 och 4/2011)

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

VÄLFÄRD OCH RELIGION I EUROPEISKT PERSPEKTIV WELFARE AND RELIGION IN A EUROPEAN PERSPECTIVE

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg

Kunskap och förståelse redogöra för centrala delar av kyrkosociologisk teoribildning och tradition

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Religiös förändring på nationell och lokal nivå

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Demokrati medborgardialog och governance

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Kursplan för SH Samhällskunskap A

DEMOKRATI. - Folkstyre

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Bilaga 7. Centrum för välfärdsstudier

SKL:s kongressmål och prioritering

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Kursplan för Birkagårdens folkhögskolas seniorlinje

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Ålands fredsinstitut.

Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Låt allt som lever och andas prisa Gud.

Student-UT försäkring

FSE den gränsöverskridande fakulteten. Strategidokument innehållmässigt godkänt av fakultetsrådet Språket uppdateras ännu.

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

Överenskommelsen Värmland

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Från industristad till kunskapsstad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Samhällskunskap II Demokrati som idé och praktik - 15 hp - Kursplan

Högskolenivå. Kapitel 5

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Enhancing Volunteering Actions and Quality in Europe project (EVOLAQ)

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

VERKSAMHETSPLAN 2010

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

Regeringen Utbildningsdepartementet

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Samhällskunskap (61-90 hp)

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Kl Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap, berättar om tillitens roll i det nordiska välfärdssamhället

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

sektorprogram Social- och hälsopolitik Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 sektorprogram: social- och hälsopolitik

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Sveriges internationella överenskommelser

FORSKNINGSSTRATEGISK HANDLINGSPLAN 2015

KONFERENS RASISMSTUDIER RASISM OCH VÄLFÄRD OKT 2017 CALL FOR PAPERS & ANVISNINGAR. CEMFOR Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism.

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Interkulturell och Internationell Socionomutbildning, 210 hp

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

LiU Global. Informationspass inför dina utbytesstudier

Transkript:

Anders Bäckström, teologiska institutionen, Uppsala universitet VÄLFÄRD OCH RELIGION I ETT EUROPEISKT PERSPEKTIV: En jämförande studie av kyrkors roll som välfärdsaktörer i den sociala ekonomin Projektets syfte är att analysera majoritetskyrkors funktion som aktörer för social välfärd ur ett jämförande europeiskt perspektiv. Bakgrunden till studien kan hämtas i de successiva avregleringar av välfärdens institutioner som blev synliga på 1990-talet. Denna avreglering kan härledas till en rad faktorer varav bl. a. den ökade globaliseringen av ekonomin kom att resa generella frågor om grunden för mellanmänsklig solidaritet och sättet att organisera välfärd och omsorg. Konsumtionssamhället skapade förutsättningar för en nyfattigdom (utanförskap). Även om åtskillnad mellan religion och politik är grundläggande i en liberal demokrati, kom pågående samhällsförändringar att dra in kyrkor och religiösa organisationer som både lokala sociala aktörer och nationella samhällsdebattörer. Förväntningar på kyrkors närvaro inom välfärdsområdet ökade men också osäkerheten om vilken roll det är önskvärt att religiösa organisationer ska ha inom ramen för ett modernt välfärdssamhälle. Projektet har arbetat kvalitativt och explorativt. Majoritetskyrkors olika roller (både som aktörer i den sociala ekonomin och som profetiska röster i samhället som helhet) har studerats genom observationer och djupintervjuer med representanter för den lokala kyrkan, kommunala förvaltningar (motsvarande) inom välfärdsområdet och befolkningen i en medelstor stad i vart och ett av åtta västeuropeiska länder. Dessa olika gruppers förväntningar och attityder har jämförts inom respektive stad och mellan de olika städerna. Fyra välfärdsorganisationer och fyra kyrkliga traditioner har studerats, dels det socialdemokratiska välfärdssystemet med nationella lutherska folkkyrkor i Sverige, Finland och Norge, dels det liberala och voluntaristiska välfärdssystemet i England, där den etablerade anglikanska kyrkan dominerar, dels det kristdemokratiska kontinentala välfärdssystemet i Tyskland och Frankrike där den katolska subsidiaritetstanken är stark, dels det rudimentära eller informella välfärdssystemet i Italien och Grekland med dominerande katolska och ortodoxa kyrkor. Det viktigaste resultatet, som i viss mån har bidragit till en förskjutning av syftet, är tydliggörandet av att europeiska majoritetskyrkor inte har privatiserats på det enhetliga sätt som sekulariseringsteorin har förutsett. Studien visar också att religionens roll inom den offentliga samhällssfären inte bara beror på kyrkors och religiösa organisationers fortsatta och ökade närvaro inom den sociala sektorn utan också på en ökad närvaro av religiösa minoriteter i Europa. Frågan om kyrkors och religiösa organisationers agerande inom den offentliga sfären måste därför vidgas till att inkludera religiösa minoriteters rättigheter och friheter. Båda dessa frågor har varit svåra för sekulära demokratier att hantera eftersom de 1

för in religionen på den samhällspolitiska arenan. Den senare frågan om religiösa minoriteter har studerats särskilt inom projektet Welfare and Values in Europe. Transitions related to Religion, Minorities and Gender (WaVE) (2006-2009), en direkt uppföljning av WREP-projektet. Detta EU-stödda projekt utökades med fyra postkommunistiska länder, som Polen, Lettland, Kroatien och Rumänien, totalt 12 länder (www.waveproject.org). Projektets övriga resultat: 1) WREP-projektet visar att de historiska majoritetskyrkornas teologiska och organisatoriska framtoning inte kan tänkas bort då framväxten av det moderna välfärdssamhället analyseras, en teoretisk tanke som ansluter till Max Webers tes om religiösa idéers betydelse för sociala och ekonomiska samhällsförhållanden. Projektet visar särskilt tydligt att den aktuella skillnaden mellan främst den nordiska statsorienterade välfärdsmodellen och den sydeuropeiska informella och familjebaserade välfärdsmodellen inte kan förklaras på ett fullständigt sätt utan att väga in närvaron de historiska kyrkorna. Det gäller dels nordiska lutherska statskyrkor med en tvåregementslära som välkomnade staters roller som en del av Guds frälsningsplan och dels en katolsk kyrka som har motsatt sig ett statligt inflytande inom den sociala (familje)sektorn med starka konflikter som följd (Italien). På detta sätt reflekterar projektet David Martins sekulariseringsteori, som argumenterar för att religionens närvaro i olika länder är beroende av historiska händelser (t. ex. franska, ryska och amerikanska revolutionerna), men att frånvaron av dessa händelser i Norden är lika viktig. De religiösa och sociala faktorer som har lett fram till nuvarande välfärdsorganisationer kommer sannolikt att vara lika tydligt närvarande då en framtida balans mellan välfärdsstat, kyrka/religion och frivilligsektor ska omförhandlas. 2) Studien visar vidare att de sociala påfrestningarna har blivit större sedan 1990-talet, trots en högkonjunktur i början av 2000-talet. Det är i det perspektivet man ska se att fria organisationer har ökat snarare än minskat sin aktivitet på alla orter som ingår i studien, men på olika sätt beroende på välfärdsorganisation. I alla länder uppfattas frivilliga organisationer som ett komplement till samhällets omsorgsverksamhet. Tyskland sticker dock ut med diakonala organisationer som står för omkring 60 % av omsorgsvolymen. Det går därför att hävda att en homogeniseringsprocess pågår i Europa som har sin grund i den globala ekonomins effekter, förändrade demografiska förhållanden och ökat EUinflytande (t ex fri rörlighet och konkurrens). Detta gör sammantaget att den nordiska välfärdsmodellen närmar sig den kontinentala familjebaserade modellen och att vissa kontinentala länder ansluter sig till nordiska synsätt då det gäller barnomsorg och kvinnors möjlighet till arbete. De fyra välfärdsregimerna är samtidigt överraskande stabila på det nationella planet mitt i alla förändringsprocesser. Det går att se att representanterna för de nordiska majoritetskyrkorna starkt förordar den generella nordiska modellen, där kyrkor och frivilliga organisationer kompletterar då staten inte räcker till, medan representanter för 2

katolska och ortodoxa majoritetskyrkor på kontinenten starkt förordar den korporativa socialstatsmodellen, där staten kompletterar då familjen eller de frivilliga organisationerna inte räcker till. Resultaten antyder att social och religiös stabilitet främst återfinns på det nationella planet beroende på tunga religiösa, sociala och politiska traditioner som samverkar. På det lokala planet är situationen mer flexibel. 3) Studien visar att kvinnor dominerar i hela Europa som aktörer både inom den religiösa frivilligsektorn och inom den sociala samhällssektorn. I södra Europa tar kvinnor genom familjen ett stort ansvar för omsorgen av barn och äldre. I norra Europa återfinns samma omsorg inom samhällets olika institutioner, men utförd av kvinnor. I båda kontexterna uppträder en liknande uppdelning i olika könsroller mellan kvinnlig omsorg och manligt ledarskap. Det faktum att allt fler kvinnor är yrkesverksamma, samtidigt som förväntningar på familjers och fria organisationers engagemang inom vårdområdet ökar, kan leda till motstridiga förväntningar, som i sin tur kan leda till en ökad social stress i samhället som helhet, inte minst genom en care deficit (ett ökande omsorgsunderskott). Den viktigaste nya forskningsfrågan rör betydelsen av en ökad religiös synlighet i alla europeiska länder. Studiet av denna nya synlighet (ett ord som bättre beskriver den religiösa situationen än uttrycket religionens återkomst ) är grundläggande inom det Linné-stödsprogram (The Impact of Religion; Challenges for Society, Law and Democracy, 2008-2018) som är en direkt följd av WREP-projektet, och dess efterföljare WaVE-projektet. Det mångvetenskapliga Linné-stödsprogrammet kommer att särskilt fokusera frågan om hur den nya religiösa synligheten i norra Europa utmanar vår förståelse av demokrati, internationellt samarbete, (familje)lagstiftning, sjukvård, välfärdsmodeller och de världsbilder som ger individen identitet (www.impactofreligion.uu.se). WREP-projektet har också bidragit till initiering av ytterligare ett EU-finansierat projekt som aktualiserar behovet av en gemensam akademisk utbildning för religionslärare och religiösa ledare i Europa: Network for Teaching Religon in a European multicultural Society, TRES (2005-2008). Till detta kommer projektet Welfare and Religion in a Global Perspective (WRIGP) - en jämförande studie mellan Sverige och Syd-Afrika finansierad av SIDA (2006-2009). Projektets två viktigaste publikationer är 1) Bäckström, Anders and Grace Davie with Ninna Edgardh och Per Pettersson: Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 1: Configuration and Connections; Ashgate Publishing, Aldershot (under utgivning 2009) samt Bäckström, Anders och Grace Davie, Ninna Edgardh och Per Pettersson: Welfare and Religion in 21st Century Europe: Volume 2; Gendered, Religious and Social Change; Ashgate Publishing, Aldershot (under utgivning 2010). Den första rapporten fokuserar själva undersökningen av majoritetskyrkors roller inom ramen för skilda välfärdssystem i Europa. Resultaten från de åtta länderna redovisas i skilda kapitel. Frågan är vilken roll kyrkor kan förväntas spela i samhällen där 3

staten (av olika skäl) inte förmår upprätthålla ett av medborgarna förväntat välfärdssystem. Den andra rapporten analyserar aktuella subtila processer som visar på en pågående omförhandling av värden. Rapporten är tematiskt upplagd genom ett sociologiskt, teologiskt och genus-relaterat perspektiv. Den grundläggande frågan rör religiösa övertygelsers plats inom ramen för det demokratiska samtalet om det goda samhället. Projektet har resulterat i nya kurser, föreläsningar och konferenser: Vid Teologiska fakulteten i Uppsala finns en kurs om 7,5 högskolepoäng vid namn Welfare and Religion in a European Perspective och en kurs om 30 högskolepoäng i sociala/diakonala frågor. Till detta kommer ett stort antal föreläsningar vid studiedagar och kurser. En svenskspråkig konferens anordnades den 31/3-1/4 2008 med 100 deltagare (Välfärdens utmaningar - kyrka, frivillighet och stat i samverkan). Två större internationella konferenser har anordnats dels den 22-23/11 2005 med 70 deltagare, dels slutkonferensen den 26-28/3 2009 tillsammans med WaVE-projektet, 150 deltagare. Projektets resultat har redovisats vid internationella kongresser, t ex International Society for the Sociology of Religion (SISR) samt vid den nordiska religionssociologiska konferensen. Projektets interna arbete har varit inriktat på att hålla samman den stora forskargruppen med en senior och en junior forskare i respektive land, totalt 24 personer. En Coordination committe formerades för detta syfte med projektledaren Anders Bäckström, bitr projektledaren Grace Davie, Exeter samt Ninna Edgardh och Per Pettersson. Barbro Borg och Maria Essunger har utgjort sekretariat. Denna grupp sammanträdde en gång i månaden. Ett informationsbrev har distribuerats varannan månad. Två forskarmöten per år har arrangerats, dels möten med de juniora forskarna för planering och analys av fältarbetet (4-5/12 2003 i Uppsala, 14-16/5 2004 i Paris, 19-22/5 2005 i Aten), dels möten med hela forskargruppen (3-6/4 2003, 19-21/11 2004 och 9-12/2 2006 i Uppsala). En broschyr har tryckts och en Websida har fungerat som ett ansikte utåt: http://web.archive.org/web/20071107195737/http://www.student.teol.uu.se/wrep/. Ett viktigt resultat av WREP-projektet är framväxten av en forskningsmiljö kallat Diakonivetenskapliga institutet senare Centrum för studier av religion och samhälle ett samarbete mellan Uppsala universitet och Diakonistiftelsen Samariterhemmet. Denna miljö övergår år 2009 till ett Linné-stödscentrum. Existensen av denna miljö förklarar varför projektet har kunnat genomföras professionellt och expandera framgångsrikt, men också varför alla juniora forskare, som också har varit doktorander, har disputerat, dvs Annette Leis Peters (tyska studien), Annalisa Frisina (italienska studien), Effie Fokas (grekiska studien) Anne Yeung (finska studien) och Martha Middlemiss LéMon (engelska studien, disputerar i oktober 2009). 4

Projektet har kommit att bli en viktig rekryteringsbas för en framtida forskargeneration. Två hedersdoktorer, som också är seniora forskare inom projektet, har utnämnts vid Uppsala universitet, Danièle Herveu-Léger (2002) och Grace Davie (2008). WREP-projektet har inte bara fått stor betydelse för religionssociologins forskningsinriktning i Uppsala, det har också gjort att Uppsala universitet har blivit ett centrum för studier av interaktionen mellan religion, juridik och samhälle. 5