FSC-standard för skogsbruk i Sverige

FSC-standard för skogsbruk i Sverige Första konsultationen 22 september-21 november 2016

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och instruktioner för konsultation... 3 Princip 1: Lagefterlevnad... 8 Princip 2: Arbetarrättigheter och arbetsvillkor... 11 Princip 3: Urfolks rättigheter... 18 Princip 4: Relationer på samhällsnivå... 25 Princip 5: Utbyte av skogen... 32 Princip 6: Miljövärden och miljöpåverkan... 34 Princip 7: Planering... 57 Princip 8: Uppföljning och utvärdering... 65 Princip 9: Höga bevarandevärden... 68 Princip 10: Genomförande av brukningsåtgärder... 73 Ordlista... 80 2 av 91

BAKGRUND OCH INSTRUKTIONER FÖR KONSULTATION Detta är första förslaget på en ny skogbruksstandard för FSC. Skogsbruksstandarden innehåller de krav som det FSC-certifierade skogsbruket ska uppfylla. Den har tagits fram av arbetsgrupper, standardkommittén och styrelsen i Svenska FSC och bygger på nuvarande standard från 2010 och en anpassning till nya regler från internationella FSC. Standardkommittén och styrelsen består av medlemmar i FSC som representerar ekonomiska, sociala och miljöintressen avseende skogen. Med denna konsultation vill vi samla in synpunkter ifrån en bredare grupp av intressenter. Förslaget skickas ut tillsammans med ett formulär för att skicka in kommentarer på förslaget. Dokumenten finns också på vår hemsida. Vill du ha ett utskrivet exemplar så skickar vi det gärna till dig, skriv till info@fsc-sverige.org. Har du frågor så ring gärna till 018-14 15 26. Konsultationen börjar 22 september och pågår i 60 dagar. Kommentarer skickas in senast 21 november. Med hänsyn till de inkomna synpunkterna omarbetar standardkommittén standardförslaget och väger in synpunkterna till nästa konsultation. En summering av hur synpunkterna hanterats kommer att publiceras. Ett nytt standardförslag skickas ut på en ytterligare konsultation under våren 2017. Efter bearbetning ska standarden godkännas av svenska FSC:s styrelse samt översättas och godkännas av internationella FSC. Den nya FSCstandarden är planerad att ersätta den nuvarande under 2018. Standarden börjar gälla tre månader efter publiceringsdatum. HUR KOMMENTERAR JAG STANDARDUTKASTET? På hemsidan finns ett formulär att fylla i. Kommentarerna kan vara allmänna eller specifika. Ange om din kommentar är allmän, rör språket eller innehållet. Det går bra att bara kommentera delar av standarden. Framför allt vill vi få in kommentarer på indikatorer och riktlinjer. Även vägledningarna kan kommenteras, men eftersom vägledningen endast är en rekommendation och inte något krav, så behöver det inte läggas lika stor vikt vid dessa. Beskriv och motivera din synpunkt och ge förslag till ändring. Principer och kriterier är framtagna internationellt och kan inte ändras, därför behöver inte dessa kommenteras. Däremot så kan man kommentera om man anser att indikatorerna inte är tillräckliga för att uppnå kraven i kriteriet. Alla synpunkter kommer att beaktas och en summering av hur synpunkterna har hanterats kommer att publiceras. Skicka in det ifyllda formuläret senast 21 november 2016 via email: info@fsc-sverige.org eller vanlig post: Svenska FSC, S:t Olofsgatan 18, 753 11 Uppsala. STANDARDENS UPPBYGGNAD Standardförslaget består av olika nivåer. Fem nivåer av standartext finns: principer, kriterier, indikatorer, riktlinjer samt fotnoter. Utöver detta finns även vägledning samt information för konsultationen. Här följer beskrivning av de olika nivåerna; PRINCIPER: De tio principerna anger huvudområden för FSC:s krav och är lika för FSC:s standarder över hela världen. Principer och kriterier är framtagna av FSC:s medlemmar internationellt och kan inte ändras för den svenska standarden. Efterlevnad av indikatorer leder till uppfyllnad av kriterier som i sin tur leder till uppfyllnad av principen. KRITERIER: Kriterierna specificerar kraven i principerna. Vid utveckling av indikatorer är det viktigt att se till att indikatorerna leder till att kraven i kriteriet nås. Kriterierna är internationella och kan inte ändras. INDIKATORER: Indikatorerna är framtagna för svenska förhållanden av svenska FSC och genom att följa dem lever certifikatsinnhavaren upp till FSC:s krav. RIKTLINJER: Riktlinjer är en form av utveckling av indikatorerna och ska följas. Där det finns undantag angivna ligger de i riktlinjen 3 av 91

FOTNOTER: Fotnoter innehåller ofta hänvisningar men kan även innehålla annan information. Om fotnoten hör till en indikator eller riktlinje så har de samma regelstatus som dessa. VÄGLEDNING: Vägledningen, kursiverad och grå text, är en rekommendation och hjälp för att förstå och nå kraven i standarden. När standarden är färdig kommer vägledningarna att ligga i ett separat dokument. INFORMATION I KONSULTATIONEN: I rutor med kursiv grå text finns information som endast rör konsultationen och inte kommer att finnas med i den färdiga standarden. Det kan röra sig om en kommentar eller specifika frågeställningar för konsultationen Det är indikatorer, riktlinjer och fotnoter som anger de krav som certifikatsinnehavaren ska följa. Om det någonstans i standardtexten står exempelvis eller bör så är det alltid en form av vägledning. VEM RIKTAR SIG SKOGSBRUKSSTANDARDEN TILL? Inom certifiering är det certifikatsinnehavaren som är ansvarig för att standarden följs. Det är certifikatsinnehavaren som kontrolleras av certifieraren och får krav på korrigerande åtgärder vid avvikelser. För markägare med eget certifikat är det tydligt, de har alltid ansvaret för att standarden följs. För gruppcertifikat med ett antal anslutna enskilda markägare är det dock inte alltid lika tydligt var ansvaret ligger. Det är gruppcertifikatsinnehavaren som har ansvaret, men de kan efter överenskommelser delegera delar av ansvaret till markägaren men denna delegering följs upp inom ramen för gruppcertifikatet. Den FSC standard som tillämpas idag är skriven till markägaren som kallas skogsbrukare. Nya Principer och kriterier är skriven för organisationen som definieras som den som innehar certifikatet. Vi har valt att översätta det engelska organization till certifikatsinnehavare eller certifikatsinnehavare och markägare i kriterierna för att tydliggör var ansvaret ligger. Markägare: Juridisk (eller fysisk) person som har äganderätt till marken. Markägare anslutna till ett gruppcertifikat är inte certifikatsinnehavare. Certifikatsinnehavare: Enskild markägare med eget certifikat eller företag/organisation som är innehavare av ett gruppcertifikat. I nuvarande standard finns tre olika storlekskategorier: mindre skogsbrukare < 1000 ha (SLIMF, Small and Low Intensity Managed Forests), mellanstora skogsbrukare 1000-5000 ha och större skogsbrukare på 5000 ha. I det nya standardförslaget gäller vissa indikatorer endast för större markägare (> 5000 ha),. Den nya förslaget på standard är inte anpassad till mindre markägare. Nästa standardförslag, som också ska gå ut på konsultation, kommer att innehålla förslag på anpassning till mindre markägare FSC:S PRINCIPER OCH KRITERIER Principer och kriterier är det övergripande regelverket för att ansvarsfullt skogsbruk inom FSC. Alla världens skogsbruksstandarder för FSC måste leva upp till dessa krav. Eftersom de ska fungera över hela världen är de skrivna på ett mer övergripande sätt. I den nationella standarden utvecklar man därför indikatorer anpassade till landets förutsättningar. Det är indikatorerna som den certifikatsinnhavaren ska följa och som de blir reviderade mot. Genom att indikatorerna följs, uppfylls kriterierna och därmed även principerna. I mars 2012 röstade FSC:s internationella medlemskap för nya Principer och kriterier. Här följer en beskrivning av skillnader i nya Principer och kriterier i förhållande till den tidigare versionen. Nya Principer och kriterier har en förändrad struktur. Det är fortfarande 10 principer, men vissa principer har bakats ihop, andra principer har delats upp. Allt som gäller allmän lagstiftning har samlats under princip 1. Princip 2 handlar om rättigheter och arbetsvillkor för den som utför arbetet. Detta låg tidigare under princip 4. Nya delar under princip 2 handlar om jämställdhet (kriterium 2.2), lönevillkor 4 av 91

(kriterium 2.4) och kompensation för arbetsskador eller materiella förluster (kriterium 2.6). Utbildning och kompetens har även samlats under princip 2. Princip 3 handlar om urfolks rättigheter. Här har begreppet fritt på förhand upplyst samtycke (Free, prior and informed consent, FPIC) införts för att stärka urfolkens möjlighet till självbestämmande avseende deras lagliga rättigheter och sedvanerätt. Princip 4 har renodlats till att handla om relationer till lokalsamhället. Här finns också tydligare krav på samverkan med lokalsamhället. Princip 5 handlar om utbyte från skogen, omfattar nu mer skogens andra nyttigheter, så som ekosystemtjänster och andra produkter från skogen. Princip 6 handlar om miljövärden och miljöpåverkan. Kriterierna har strukturerats om och vissa krav tydliggjorts, såsom hänsyn till vatten (kriterium 6.7) och avsättning av skog för naturvård (kriterium 6.5). En tydligare länk har gjorts mellan princip 7 som handlar om planering och princip 8 som handlar om uppföljning och utvärdering, där planer och brukande ska anpassas utifrån resultatet från uppföljning och utvärdering. Princip 7 fungerar också som en sammanfattning med hänvisningar till andra kriterier avseende dokumentation, planering och samverkan. I princip 9 om höga bevarandevärden har fokus ändrats till att inte bara handla om skog utan även andra ekosystem. Princip 10 är helt ny. Här samlas det som handlar om skogsbruk; plantering, markberedning, främmande trädslag, skötsel, markberedning mm. Tidigare princip 10 handlade om skogsplantager. Nytt är också begreppet skala, intensitet och risk (SIR). Det innebär att större insatser i form av planering eller kompensation krävs där brukandet sker i större skala, med högre intensitet och/eller innebär högre risk och därmed kan leda större negativa konsekvenser för miljö och människor. Det omvända gäller också, med lägre krav på planering eller kompensation avseende småskaligt brukande, lågintensivt brukande och/eller brukande med låg risk. INTERNATIONELLA STANDARDEN - IGI För att hjälpa till med att anpassa de nationella skogsbruksstandarderna till nya Principer och kriterier har internationella FSC utvecklat en internationell skogsbruksstandard (International Generic Indicators IGI) utifrån Principer och kriterier. Den internationella standarden innehåller förslag på indikatorer samt riktlinjer som anger vad som krävs för att nå upp till kraven i respektive indikator. I revisionen av en nationell standard måste vi förhålla oss till dessa indikatorer och riktlinjer. ARBETET MED FÖRSLAGET TILL NY SKOGSBRUKSSTANDARD I arbetet ned den nya svenska skogsbruksstandarden har vi utgått utifrån tre olika förändringsnivåer: 1. Att göra en bättre standard innebär att vi har ambitionen att standarden ska ha ett språk som är enkelt att läsa och att det ska vara klart och tydligt vad som krävs, så att kraven kan kontrolleras. Certifieraren och markägaren ska förstå vad som krävs. Det handlar också om att göra en mer resultatorienterad standard. Här kommer erfarenheter från tillämpningen av nuvarande standard in. Detta är de första stegen för att anpassa standarden till FSC:s nya globala strategi som strävar efter förtydligande och förenkling av alla regeldokument. 2. Anpassningen till nya Principer och kriterier gör att standarden behöver struktureras om, att gamla indikatorer behöver anpassas eller strykas och att nya indikatorer behöver formuleras. Indikatorerna under varje kriterium ska leda till att kriteriet uppfylls. Till stöd finns den internationella standarden, IGI. 3. Synpunkter från intressenter tas in löpande eftersom det är svenska FSC:s medlemmar som utvecklar standarden genom sina medlemmar i standardkommittén. 5 av 91

Parallellt med arbetet med detta standardförslag har Skogsstyrelsen tagit fram Målbilder för miljöhänsyn. Dessa målbilder har legat med som en bas i standardarbetet och ibland finns det uttryckliga hänvisningar till målbilderna. Det nya förslaget på FSC-standard innehåller 269 indikatorer. Många indikatorer i nuvarande standard som handlar om att ha planer och rutiner har ersatts av mer resultatorienterade indikatorer. Det som i nuvarande standard finns som bilagor ligger nu i riktlinjer, och många nya riktlinjer har tillkommit. Den nya förslaget på standard innehåller också vägledningar, vilket inte finns i nuvarande standard. Skillnader mellan nuvarande standard och det nya förslaget beskrivs närmare i en separat rapport. Där finns även en lista över vilka indikatorer i nuvarande standard som motsvarar indikatorerna i den nya förslaget. FRÅGOR AV SÄRSKILD VIKT I KONSULTATIONEN För vissa kriterier eller indikatorer har vi speciella frågeställningar. Några mer övergripande frågor finns nedan, i övrigt finns frågorna i sitt sammanhang spridda i standarden. Frågorna är numrerande löpande. Här följer en tabell över var frågorna finns Ämne Fråga Plats i standarden Anpassning mindre markägare 1-3 Bakgrund och instruktioner Större markägare och certifikatsinnehavare 4-5 Bakgrund och instruktioner Fornminnen och kulturmiljövård 6 Bakgrund och instruktioner Kompetenskrav för den som utför arbetet 7-8 Riktlinjer 2.5.1 Urfolks traditionella kunskap och immateriella rättigheter 9-10 Kriterium 3.6 Platser av särskild vikt för lokalsamhället 11-12 Kriterium 4.7 Lokalsamhällets traditionella kunskap och immateriella rättigheter 13-14 Kriterium 4.8 Visa brukandets positiva och negativa externa påverkan 15 Kriterium 5.3 Omräkningsfaktor för avsättningar och anpassat brukande 16-17 Indikator 6.5.7 Dokumentationskrav 18-19 Riktlinjer 7.2.2 Offentlig dokumentation 20-21 Riktlinjer 7.5.1 och 7.5.2 Samverkan 22 Riktlinjer 7.6.1 Höga bevarandevärden för sociala värden 23-24 Kriterium 9.1 Stubbrytning - Kriterium 10.11 Ordlista 25-28 Ordlista ANPASSNING MINDRE MARKÄGARE Den nya förslaget på standard är inte anpassad till mindre markägare, utan det är ett arbete som kommer att göras fram till nästa konsultationsomgång. Vi ber därför om kommentarer där ni tycker att det kan vara nödvändigt att anpassa en indikator till mindre markägare. De indikatorer som riktar sig mot certifikatsinnehavare, organisation eller större skogsägare behöver därför inte kommenteras utifrån perspektivet mindre markägare. 1. Är gränsen för mindre markägare på 1000 ha bra eller behöver den ändras? 2. Kan samråd med rennäringen göras i enlighet med kraven i skogsvårdslagstiftningen, vad behöver kompletteras? 3. Finns det kriterier där risken ökar för mindre markägare jämfört med större och indikatorer behöver förstärkas? STÖRRE MARKÄGARE OCH CERTIFIKATSINNEHAVARE Begreppet Större markägare används i den nya standarden (jmf större skogsbrukare i dagens standard) för att särskilja indikatorer som bara ska gälla markägare med ett innehav över 5000 ha. Standardkommittén har haft en diskussion om denna storleksgräns ska flyttas 6 av 91

uppåt men inte nått konsensus. Det finns i det nya standardförslaget ett 20-tal indikatorer där Större markägare har andra/högre krav och förarbete har det framkommit att där det råder tveksamheter om gränsen oftast är en fråga om arrondering och samlat/spritt innehav, snarare än storlek. 4. Är 5000 ha en lämplig gräns för att särskilja Större markägare? 5. Hur löser man frågan kring arrondering för markägare som har ett större men splittrat innehav? FORNMINNEN OCH KULTURMILJÖVÅRD I standardförslaget finns reglerat att forn- och kulturminnen inte får skadas vid markberedning. Om skada ändå sker så ska de repareras där det är möjligt. Det finns målbilder från skogsstyrelsen samt en branschgemensam policy. Det pågår också ett arbete inom skogsstyrelsen med att se över hur man mäter och redovisar skador på forn- och kulturlämningar. Svenska FSC kommer att se över målbilderna och diskutera om det behövs fler indikatorer avseende hänsyn till forn- och kulturminnen. 6. Om det behövs fler indikatorer avseende hänsyn till forn- och kulturminnen vad skulle de handla om? 7 av 91

FSC-standard för skogsbruk i Sverige - Förslag 1 PRINCIP 1: LAGEFTERLEVNAD Certifikatsinnehavaren ska följa alla tillämpliga lagar, förordningar och nationellt ratificerade internationella avtal, konventioner och överenskommelser. 1.1 Certifikatsinnehavaren och markägaren ska vara rättsligt definierade enheter med tydlig, dokumenterad och obestridd laglig registrering, med skriftligt godkännande från behörig myndighet. 1.1.1 Certifikatsinnehavaren ska vara juridisk person eller formellt registrerad enskild firma. 1.2 Certifikatsinnehavaren och markägaren ska visa att skogsbruksenhetens rättsliga status, däribland besittnings- och nyttjanderätter och gränser, är tydligt angivna. 1.2.1 Det finns lagfart, bindande avtal eller annan dokumentation som styrker rätten till att bruka skogen. 1.2.2 Fastighetsgränserna finns registrerade i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. 1.3 Certifikatsinnehavaren och markägaren ska ha laglig rätt att inom skogsbruksenheten bedriva verksamhet som överensstämmer med markägarens och skogsbruksenhetens rättsliga status. Certifikatsinnehavaren och markägaren ska uppfylla rättsliga skyldigheter i tillämpliga nationella och lokala lagar och förordningar samt administrativa krav. De lagliga rättigheterna ska omfatta uttag av produkter och/eller utbud av ekosystemtjänster inom skogsbruksenheten. Certifikatsinnehavaren och markägaren ska betala lagstadgade avgifter för sådana rättigheter och skyldigheter. 1.3.1 Lagar och föreskrifter som gäller för brukandet av skogen följs (se bilaga 1). 1.3.2 Ingångna avtal och överenskommelser som rör brukandet av skogen följs. 1.3.3 Konflikter och tolkningsproblem mellan svensk lagstiftning (se bilaga 1) och FSC-standardens krav dokumenteras och certifieraren konsulteras. Vid avsevärda konflikter och tolkningsproblem underrättas svenska FSC. 1.4 Certifikatsinnehavaren och markägaren ska utforma och genomföra åtgärder och/eller samverka med tillsynsmyndigheter för att systematiskt skydda skogsbruksenheten från otillåten eller olaglig resursanvändning, bosättning och annan olaglig verksamhet. 1.4.1 Olaglig verksamhet anmäls till relevant myndighet så fort den upptäcks. 1.4.2 Samverkan sker vid behov med relevant myndighet för att undvika, förebygga och åtgärda olaglig verksamhet. 8 av 91

1.5 Certifikatsinnehavaren och markägaren ska följa gällande nationella lagar, lokala lagar, ratificerade internationella konventioner och obligatoriska uppförandekoder som gäller transport av och handel med skogsprodukter inom och från skogsbruksenheten, och/eller fram till det första försäljningsstället. 1.5.1 Lagar och föreskrifter som gäller för transport med skogsprodukter fram till bilväg följs. 1.5.2 Lagar och föreskrifter som gäller för transport med skogsprodukter från bilväg fram till att virket byter ägare första gången följs. 1.5.3 Lagar och föreskrifter som gäller för handel med skogsprodukter följs. 1.6 Certifikatsinnehavaren och markägaren ska identifiera, förhindra och lösa tvister i frågor som rör skriven lag eller sedvanerätt, som inom rimlig tid kan lösas utan rättsprövning, genom samverkan med berörda intressenter. 1.6.1 Tvister gällande rättsliga frågor som rör brukandet av skogen, inklusive sedvanerätt, löses aktivt och i första hand utanför domstol. 1.6.2 Dokumentation finns om tvister gällande rättsliga frågor som rör brukandet av skogen, inklusive sedvanerätt. Dokumentationen innehåller: a) de steg och tillvägagångssätt som tagits för att nå en överenskommelse, b) resultat av processen, c) olösta tvister med förklaring varför de inte blivit lösta 1.6.3 Där det finns allvarliga tvister om rättsliga frågor som rör brukandet av skogen, inklusive sedvanerätt, och fortsatta aktiviteter kan äventyra rättigheten som tvisten handlar om, upphör dessa omtvistade aktiviteter i skogen tills tvisten är löst. 1.6.4 Vid certifieringstillfället förkommer det inte någon allvarlig tvist om rättsliga frågor som rör skogbruksenheten. 1.7 Certifikatsinnehavaren ska offentliggöra ett åtagande om att inte erbjuda eller ta emot mutor i form av pengar eller annan typ av korruption. Certifikatsinnehavaren ska följa lagstiftning mot korruption, när sådan finns. I avsaknad av lagstiftning mot korruption ska certifikatsinnehavaren genomföra andra åtgärder mot korruption som står i proportion till skogsbrukets skala och intensitet samt risken för korruption. 1.7.1 Certifikatsinnehavaren har ett dokumenterat offentligt ställningstagande mot korruption. 1.7.2 Certifikatsinnehavaren följer sitt ställningstagande mot korruption, enligt 1.7.1. 1.8 Certifikatsinnehavaren ska uppvisa ett långsiktigt åtagande att följa FSC:s Principer och kriterier inom skogsbruksenheten, samt till relaterade riktlinjer och standarder från FSC. Åtagandet ska finnas i ett dokument som är tillgängligt för allmänheten kostnadsfritt. 9 av 91

1.8.1 Certifikatsinnehavaren har ett dokumenterat offentligt ställningstagande att långsiktigt följa den svenska FSC-standarden och tillhörande nationella och internationella riktlinjer. 1.8.2 Det finns ett skriftligt avtal med gruppanslutna markägare, alternativt ställföreträdare eller ombud, om att följa den svenska FSC-standarden och tillhörande nationella och internationella riktlinjer. 1.8.3 När samägda fastigheter certifierar sig förbinder sig ägarna att följa den svenska FSC-standarden och tillhörande nationella och internationella riktlinjer. 1.8.4 Markägare har hela sitt skogsinnehav i Sverige certifierat enligt FSC, där man har full äganderätt och i samma ägandekonstellation. Kommentar: Utredning pågår i svenska FSC kring riktlinjer för undantag och hur Partial certification of large ownerships FSC-POL-20-002 (2000) och policy for excision ska tillämpas i relation till indikator 1.8.4. 10 av 91

PRINCIP 2: ARBETARRÄTTIGHETER OCH ARBETSVILLKOR Certifikatsinnehavaren ska bibehålla eller förbättra socialt och ekonomiskt välbefinnande för den som arbetar inom skogsbruket. 2.1 Certifikatsinnehavaren ska upprätthålla de principer och rättigheter på arbetsplatsen som anges i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (1998) som i sin tur bygger på ILO:s åtta kärnkonventioner om arbete. ILO:s åtta kärnkonventioner: Nr 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete Nr 87: Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Nr 98: Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt Nr 100: Lika lön för lika arbete, oavsett kön Nr 105: Avskaffande av tvångsarbete Nr 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138: Minimiålder för arbete Nr 182: Mot de värsta formerna av barnarbete 2.1.1 Den som utför arbetet har rätt att organisera sig och förhandla enligt Svensk lag. (ILO nr 87, 98) 2.1.2 Den som utför arbetet som anställd omfattas av för arbetet gällande kollektivavtal och löner och villkor följs. Såväl tillsvidareanställda och de med tidsbegränsad anställning omfattas av aktuellt kollektivavtal. (ILO nr 29) 2.1.3 Den som utför arbetet som anställd har varaktiga och trygga anställningsförhållanden. Anställningsformen tillsvidareanställning prioriteras där detta är möjligt. Prioritering sker med hänvisning till lagen om anställningsskydd (LAS). 2.1.4 Vid arbetsbrist samråder berörd arbetsgivare med berörd facklig organisation för att mildra de negativa effekterna för övertalig personal. 2.1.5 Skriftligt anställnings- eller affärsavtal med gällande villkor upprättas mellan den som utför arbetet och arbetsgivare/uppdragsgivare. Anställningsavtalets innehåll är i enlighet med Lagen om Anställningsskydd (LAS) och tillämpligt svenskt kollektivavtal. Affärsavtalets innehåll överenskommes mellan parterna och följer gällande praxis i branschen (exempelvis Allmänna Bestämmelser SkogsEntreprenad, ABSE). 2.2 Certifikatsinnehavaren ska säkerställa att jämställdhet mellan könen främjas i fråga om sysselsättning, utbildningsmöjligheter, tilldelning av kontrakt, samverkan och skogsbruk. 2.2.1 Arbetsgivare främjar jämställdhet vid anställning, lönesättning, utbildning, representation i möten och beslutsforum. Motsvarande gäller i tillämpliga delar även vid anlitande av uppdragstagare. 2.2.2 Ingen diskriminering sker beroende på kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder, funktionshinder, religion eller etnisk 11 av 91

tillhörighet vid anställning, anställningsform, lönesättning, utbildning, representation i möten och beslutsforum. Motsvarande gäller i tillämpliga delar även vid anlitande av uppdragstagare. 2.2.3 Den som utför arbetet har som förälder/vårdnadshavare rätt till ledighet och ersättning på de sätt som regleras av det för arbetet gällande kollektivavtalet och föräldraledighetslagen. Sådan ledighet behandlas i positiv anda och får inte utgöra hinder för anställning/uppdrag eller skäl till försämrade arbetsvillkor. 2.2.4 Möjligheter att signalera missförhållanden som strider mot indikator 2.2.1 & 2.2.2 finns och är väl kända. Missförhållanden som uppstår utreds, åtgärdas och följs upp så att en upprepning inte sker. Bör finnas beskrivet i företagets personalpolicy. 2.2.5 Det finns en jämställdhetsplan. Arbetsgivare med fler än 25 anställda utformar en skriftlig jämställdhetsplan i enlighet med diskrimineringslagen. För arbetsgivare med färre anställda krävs ingen skriftlig jämställdhetsplan. 2.3 Certifikatsinnehavaren ska säkerställa att hälso- och säkerhetsrutiner tillämpas för att skydda den som utför arbetet från arbetsolyckor och hälsorisker. Dessa rutiner ska uppfylla eller överträffa rekommendationerna i ILO:s uppförandekod för hälsa och säkerhet vid skogsarbete, i proportioner som är rimliga i förhållande till brukningsåtgärdernas skala, intensitet och risk. 2.3.1 Arbetsmiljöverkets föreskrift avseende systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) tillämpas. Riskbedömning och handlingsplan är skriftligt dokumenterade och kända av den som utför arbetet. Lokala överenskommelser bör träffas om formerna för samverkan avseende systematiskt arbetsmiljöarbete. 2.3.2 Samordningsansvarig för arbetsmiljöfrågor finns på arbetsställe där fler än ett företag bedriver verksamhet (Arbetsmiljölagen - gemensamt arbetsställe). 2.3.3 Lagstadgad och enligt kollektivavtal överenskommen skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial för aktuellt arbete tillhandahålls. 2.3.4 Den som utför arbetet använder relevant skyddsutrustning. 2.3.5 Det finns: d) funktionell tillbudsrapportering e) arbetsskaderapportering f) registrering av sjukfrånvaro på grund av olycksfall g) skyddsronder och riskbedömning h) anteckningar om övertid Certifikatsinnehavaren ansvarar för att uppdragstagare med anställd personal kan uppvisa dokumentation av ovanstående. Detta gäller även certifikatsinnehavare med egen anställd personal. 2.3.6 Olycksfallsfrekvensen ligger lägre än medeltalet för arbetsmiljöverkets statistik avseende skogsbruket, eller minskar, räknat på ett löpande 5- årsmedelvärde. 12 av 91

2.3.7 Efter inträffade tillbud och/eller olycksfall gås rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet igenom och revideras vid behov. 2.3.8 Anställda i alla led har tillgång till företagshälsovård som har bred kompetens med kunskap om anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Företagshälsovård med branschkompetens ska väljas då sådan finns tillgänglig. 2.3.9 Skyddsombud och skyddskommitté finns i enlighet med Arbetsmiljölagen. Saknas lokalt skyddsombud finns en etablerad kontakt med regionalt skyddsombud. 2.3.10 Arbets- och säkerhetsinstruktioner jämte nödlägesrutiner ska: a) finnas tillgängliga på arbetsplatsen b) kunna förstås av de som berörs av arbetet c) vara kända av de som berörs av arbetet 2.3.11 Tillgång till personalutrymme finns. Vid skogsvårdsarbete och avverkning utgörs personalutrymmet av en för arbetet godkänd personalbod i anslutning till arbetsplatsen. RIKTLINJER 2.3.11: Vid fasta arbetsplatser ska det finnas särskilt inredda utrymmen i anslutning till arbetslokalerna. På rörliga arbetsplatser ska också finnas tillgång till personalutrymmen, fast det kan då vara tillräckligt med personalbodar uppställda vid arbetsplatsen. I anslutning till arbetsplatsen betyder invid arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet inom gångavstånd. I undantagsfall om arbete utförs vid enstaka tillfällen och under mycket kort tid (mindre än en arbetsdag) kan avståndet till personalutrymme vara längre och transport ske med bil. En för arbetet godkänd personalbod relaterar till kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. a) För att uppfylla kraven på personalutrymme vid skogsarbete ska en sådan personalbod möjliggöra: personlig hygien/möjlighet att tvätta händer med uppvärmt vatten värma och äta mat tillfredsställande sittplatser, vid kallt väder i uppvärmt utrymme möjlighet till ombyte torkmöjlighet möjlighet att förvara privata kläder åtskilda från arbetskläder b) Vid tätortsnära arbete ska det alltid även finnas tillgång till toalett. c) Undantag från kravet på personalbod i anslutning till arbetsplatsen kan ske vid följande: planerings-/inventerings-/taxeringsarbeten, där den som utför arbetet normalt har en fast arbetsplats att utgå ifrån reparationsarbete som utförs av ambulerande servicemekaniker skogsvårdsarbete som är tillfälligt och omfattar mindre än en arbetsdag maskinarbete som är tillfälligt och omfattar mindre än en arbetsdag trakt dit det inte är praktiskt möjligt att forsla en personalbod där arbetsdagen börjar och avslutas där personalutrymme finns 13 av 91

där personalutrymme finns vid en fast arbetsplats (exempelvis planerare och servicemekaniker) där uppställning av personalbod sker på en central plats inom ett geografiskt område där flera kortare arbetsuppdrag avses pågå under flera dagar totalt Kravet på personalutrymmen regleras enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) inklusive tillämpningsregler samt för arbetet gällande kollektivavtal jämte ILO Code of practice, Safety and health in forestry work. 2.3.12 Den som hänvisas tillfälligt boende har goda levnadsvillkor under uppdragstiden. VÄGLEDNING 2.3.12: Det är inte ovanligt att den som utför arbetet är hänvisad tillfälligt boende antingen på grund av att arbetet inte finns på hemmaplan eller att uppdragsgivaren anlitar utländsk arbetskraft som endast är i Sverige under uppdragstiden. Viktigt är att levnadsvillkoren är rimliga även vid sådant tillfälligt boende eller vistelse här i Sverige. När den som utför arbetet stadigvarande bor inom landet avser indikatorkravet boendevillkoren i det tillfälliga boendet, som förutsätts vara av tidsenlig komfort och innehålla den standard som krävs för personlig hygien, matlagning, förvaring samt torkning av kläder. Boendevillkoren ska i dessa delar motsvara standard i ett permanent boende. Indikatorkravet avser inte reglera villkoren då den som utför arbetet självständigt avgör sitt tillfälliga boende. Om den som utför arbetet är tillfälligt i Sverige under uppdragstiden avser indikatorkravet såväl boende- som levnadsvillkoren. I sådana fall handlar det vid skogsarbete sällan om enbart enskilda individer utan mera vanligt är att både uppdrag och boende avser hela arbetslag. Ett för flera personer gemensamt boende bör därvid ha utrymmen väl anpassade till antalet boende avseende: sovplatser som medger enskildhet, matplats och kök med matlagningsmöjligheter, toaletter, tvätt och duschutrymmen, tvätt och torkning av kläder, låsbara skåp för personliga tillhörigheter, Normalt är det uppdrags- eller arbetsgivaren som svarar för att tillhandahålla boendet och därmed också avgör att dess standard uppfyller villkoren. 2.4 Certifikatsinnehavaren ska säkerställa att lön betalas, som uppfyller eller överstiger miniminivåerna för anställda inom skogssektorn, andra erkända löneavtal inom skogsindustri eller existensminimum, om denna nivå är högre än de lagstadgade minimilönerna. Finns inga av dessa nivåer definierade, ska certifikatsinnehavaren i samverkan med arbetstagarna utforma processer för att fastställa existensminimum. 2.4.1 Löner och villkor uppfyller eller överstiger för arbetet gällande lokala och centrala kollektivavtal. Anlitas uppdragstagare motsvarar ersättningen nivån enligt för arbetet gällande kollektivavtal. 2.4.2 Löner och ersättningar utbetalas till anställda och uppdragstagare i tid. Lön och övriga ersättningar till anställd redovisas på lönespecifikation. 2.4.3 Regler utöver gällande kollektivavtal för inställelse, hemresa och resor vid ledighet avseende tillfälligt boende ska vara skriftliga eller framgå av anställningsavtalet. Om löneavdrag görs för ovanstående och/eller tillfälligt boende ska det framgå av lönespecifikationen. Motsvarande uppgifter ska framgå av aktuellt affärsavtal. 2.4.4 Den som utför arbetet ska vara förtrogen med de löner, ersättningar och villkor som gäller för det aktuella arbetet. 14 av 91

VÄGLEDNING 2.4.4: Ett sätt att säkerställa att 2.4.4 uppnås är att se till att information om rättigheter och kollektivavtalets innebörd finns tillgänglig på aktuella språk. 2.4.5 Facklig organisation har rätt att besöka FSC-certifierade arbetsplatser för avtalsbundna arbetsgivare under förutsättning att besöket anmälts i god tid. 2.5 Certifikatsinnehavaren ska visa att den som utför arbetet får den kompetensutveckling och handledning som krävs för att kunna följa förvaltningsplanen samt genomföra sina arbetsuppgifter på ett säkert och effektivt sätt. 2.5.1 Alla berörda har relevant kompetens för arbetsuppgiften. Kommentar: Här finns en lista över vilken kompetens som den som ut för arbetet behöver för att kunna utföra sina uppgifter. Listan är inte fullständig och behöver fyllas på. Frågor: 7. Vilka ytterligare områden borde finnas med i denna lista? 8. Vilka bör vara kompetenskraven för dessa områden? RIKTLINJER 2.5.1: Certifikatsinnehavaren ska se till att den som utför arbetet ska ha relevant kompetens för att kunna: a) Genomföra skogsbruk i enlighet med tillämpliga lagliga krav (kriterium 1.5); För att uppfylla detta krävs genomgången naturbruksgymnasium med skoglig inriktning samt genomgångna SYN-kurser för aktuell arbetsuppgift eller motsvarande kompetens. (Vägledning: Regelrätt skogsbruk, Skogforsk är ett praktiskt hjälpmedel inom företaget) b) Förstå innehållet, meningen och tillämpligheten av ILO:s åtta kärnkonventioner om arbete (kriterium 2.1); Förstå innehåll, mening och tillämpning av ILO:s åtta kärnkonventioner om arbete. (Vägledning: Mänskliga rättigheter i arbetslivet utgiven av LO/TCO biståndsnämnd) c) Känna igen och rapportera om fall av sexuella trakasserier och könsdiskriminering (kriterium 2.2); Känna igen och rapportera om fall av sexuella trakasserier och könsdiskriminering. (Vägledning: Arbetsmiljöverkets föreskrift, för närvarande AFS 2015:4) d) På ett säkert sätt hantera och bortskaffa farliga ämnen för att säkerställa att användningen inte medför hälsorisker (kriterium 2.3); Hantera farliga ämnen och avfall på ett säkert sätt. Detta för att säkerställa att användningen inte medför hälsorisker. Kriterium 2.3); (Vägledning: Krav på märkning av produkterna med information om hantering. Säkerställs på aktuellt språk). e) Utföra sina uppgifter för särskilt farliga jobb eller jobb som medför ett särskilt ansvar (kriterium 2.5); (Jordbruksverkets) kurs för behandling av plantor vid skogsplantering Sprutbevis Motorsågsarbete=motorsågskörkort eller motsvarande utbildning (Vägledning: Arbetsmiljöverkets föreskrifter) i. Hantera, tillämpa och lagra bekämpningsmedel (kriterium 10.7); och Krav på tillgång till aktuellt datasäkerhetsblad. Ska vara på aktuellt språk. 15 av 91

ii. Genomföra förfaranden för sanering av avfallsspill (kriterium 10.12). Krav på ADR-utbildning vid transporter. f) De som är berörda är fullt medvetna om var ursprungsbefolkningar har laglig rätt och sedvanerätt som rör skogsbruket (kriterium 3.2); g) De som är berörda är utbildade för att identifiera och genomföra tillämpliga delar av UNDRIP (United Nations Declaration on the Rights of Indigenous People) och ILO: s konvention 169 (kriterium 3.4 h) Samtliga berörda är utbildade för att identifiera områden av särskild kulturell, ekologisk, ekonomisk, religiös eller andlig betydelse för ursprungsbefolkningar och genomföra nödvändiga åtgärder för att skydda dessa vid skogsbruksåtgärder (Kriterium 3.5 och Kriterium 4,7); i) Samtliga berörda är utbildade för att kunna värdera sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser för nödvändig hänsyn till dessa vid skogsbruksåtgärder. (Kriterium 4.5); 2.5.2 Säkerställande av relevant kompetens dokumenteras. 2.5.3 Systematisk kompetensutveckling av personal sker som en viktig del i arbetsgivarens personalpolitik med regelbundna dokumenterade utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Detta gäller såväl tillsvidareanställd som återkommande personal. 2.6 Certifikatsinnehavaren ska säkerställa att det finns system för att ta itu med missnöjen och klagomål samt erbjuda skälig kompensation för förlorad eller skadad egendom, arbetsrelaterade sjukdomar eller arbetsskador som uppstått vid arbete för certifikatsinnehavaren eller markägaren. Detta ska ske i samverkan med de som utför arbetet. 2.6.1 Rutiner finns för att hantera missförhållanden och kompensation för: a) förlorad eller skadad egendom tillhörande den som utför arbetet, b) arbetsrelaterade sjukdomar och c) arbetsskador som uppstått vid arbete för certifikatsinnehavaren eller markägaren. Rutinerna är utvecklade i samverkan mellan berörda parter. 2.6.2 Arbetsrelaterade händelser som orsakar förlust och/eller skada på egendom tillhörande den som utför arbetet, behandlas omgående. 2.6.3 Ärenden som rör arbetsrelaterade sjukdomar eller arbetsskador behandlas omgående. 2.6.4 Det finns dokumentation över ärenden enligt 2.6.2 och 2.6.3. Dokumentationen innehåller: a) Åtgärder som vidtagits för att lösa ärenden. b) Resultat av alla ärenden inklusive skälig ersättning. c) Olösta ärenden samt skälen till att de inte löstes och hur de ska lösas. 2.6.5 Rimlig kompensation ges avseende 2.6.2 och 2.6.3. VÄGLEDNING 2.6.5: Arbetsrelaterad förlust eller skada på egendom ersätts normalt genom tilläggsförsäkring. Arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador ersätts via kollektivavtalade försäkringar. 16 av 91

2.6.6. Den som utför arbetet omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet eller kompletterande försäkring från sitt hemland. RIKTLINJER 2.6.6: Det är certifikatsinnehavarens ansvar att den som utför arbetet omfattas minst av arbetsbaserade sociala förmåner jämte ett skydd mot höga sjukvårdskostnader i händelse av olycksfall eller sjukdom under uppdragsperioden. Huvudregeln är att arbetsgivaravgifter betalas till det svenska socialförsäkringssystemet på ersättning för det arbete som utförs inom landet och att den som utför arbetet är registrerad hos Svenska Försäkringskassan. Vid undantag från huvudregeln ska adekvat dokumentation finnas som visar vilka beslut svenska myndigheter har fattat samt vilka förmåner och ersättningar den som utför arbetet omfattas av istället. VÄGLEDNING 2.6.6: Information om vad som gäller avseende socialavgifter och socialförsäkring för utländsk arbetskraft finns på följande hemsidor: Skatteverkets information: Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige finns som PDF på hemsida: https://www.skatteverket.se Försäkringskassans information: Arbeta i Sverige finns som flik på hemsida: https://www.forsakringskassan.se Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) har information: Utländsk arbetskraft en handledning för medlemsföretag i SLA finns som PDF på hemsida: http://www.slaarbetsgivarna.org/ 17 av 91

PRINCIP 3: URFOLKS RÄTTIGHETER Certifikatsinnehavaren ska upprätthålla urfolks lagliga och hävdvunna rättigheter att äga, nyttja och förvalta landområden, besittningar och tillgångar som påverkas av brukandet. 3.1 Certifikatsinnehavaren ska fastställa och identifiera vilka urfolk som finns inom skogsbruksenheten eller som påverkas av brukandet. Organisationen ska sedan i samverkan med dessa urfolk fastställa deras rättigheter i fråga om besittningsrätt, tillträde och nyttjande av skogstillgångar och ekosystemtjänster, hävdvunna rättigheter samt lagliga rättigheter och skyldigheter inom skogsbruksenheten. Organisationen ska även identifiera områden där dessa rättigheter ifrågasätts. 3.1.1 Certifikatsinnehavaren accepterar och tar hänsyn till den hävdvunna samiska renskötseln som bedrivs inom markinnehavet. 3.1.2 Där hävdvunnen samisk renskötseln bedrivs inom markinnehavet genomför certifikatsinnehavaren, i samverkan med företrädare för den samiska renskötseln, en process för samplanering där nedanstående punkter säkerställs: a) legala och hävdvunna rättigheter att bruka land, vatten, skog, naturresurser och ekosystemtjänster b) övriga tillämpliga legala och hävdvunna rättigheter och skyldigheter c) bevis som styrker dessa rättigheter och skyldigheter d) områden där rättigheterna ifrågasätts e) sammanställning över hur certifikatsinnehavaren hanterar rättigheter och ifrågasatta rättigheter. f) urfolkets målsättningar i förhållande till skogsbruksaktiviteterna. RIKTLINJER 3.1.2: Samplaneringsprocessen ska baseras på samebyns beteslandsindelning och omfatta slutavverkning, selektiva huggningar i fjällnära skog, markberedningsmetod, val av trädslag gödsling och anläggande av vägar. För det fall att åtgärder som får negativ påverkan på renskötseln kan balanseras av andra åtgärder som inte omfattas av samplaneringsprocessen ska även det beaktas, såsom röjning eller gallring. 3.2 Certifikatsinnehavaren ska erkänna och upprätthålla urfolks lagliga och hävdvunna rättigheter att bibehålla inflytande över brukandet som bedrivs inom eller som är relaterat till skogsbruksenheten i sådan utsträckning som krävs för att kunna skydda sina rättigheter, tillgångar och landområden. Urfolks överlåtande av inflytande över brukandet till tredje part kräver på förhand givet, fritt och upplyst samtycke. 3.2.1 Den samiska renskötselns legala eller hävdvunna rättigheter kränks inte. Om överträdelse sker, åtgärdas detta i samråd med rättighetsinnehavaren, genom den tvistlösningsmekanism som parterna överenskommit eller i enlighet med indikator 1.6.1 och 1.6.2. 3.2.2 Certifikatsinnehavaren ska genom samplaneringsprocessen informera om när, var och på vilket sätt företrädare för den samiska renskötseln kan kommentera och begära förändringar av skogsbruksåtgärder för att skydda sina rättigheter, resurser och markområden. 18 av 91

RIKTLINJER 3.2.2-3.2.9 Vad är samplaneringsprocess? Inom ramen för Princip 3 Urfolks Rättigheter åligger det certifikatsinnehavaren att samplanera flera typer av åtgärder med representanter för den samiska renskötseln. Samplaneringprocessen utgår från principen om på förhand givet, fritt och upplyst samtycke och inom ramen för den söker parterna gemensamt lösningar för att skogsbruksåtgärderna ska kunna genomföras. Utgångspunkten är att näringarna ska kunna samexistera. Samplaneringsprocessen omfattar en samebys område och de åtgärder som skogsbrukarna planerar inom 5-7 år. Samplaneringsprocessen omfattar: slutavverkning selektiva huggningar i fjällnära skog markberedningsmetod val av trädslag gödsling anläggande av vägar Där åtgärder med negativ påverkan på renskötseln kan balanseras av andra åtgärder som inte omfattas av samplaneringsprocessen ska även det beaktas, såsom röjning eller gallring. Underlag och förberedelser. För att kunna överblicka åtgärder och påverkan är det av avgörande betydelse att certifikatsinnehavaren och samebyn har tillgång till kartmaterial och uppgifter i GIS-system. Alla större markägare har egna interna system och samebyarna har Renbruksplan, en gemensam GIS-plattform som administreras av Skogsstyrelsen/Sametinget. Alla åtgärder 19 av 91

som föreslås för samplanering av certifikatsinnehavaren ska i förväg vara avstämda mot Beteslandsindelningen i Renbruksplan. Samebyn ansvarar för att certifikatsinnehavaren på begäran erhåller en uppdaterad version av Beteslandsindelningen. I god tid innan möten skickar certifikatsinnehavaren underlag till samebyn i den form som överenskommits för att representanterna för samebyn ska vara väl förberedda när processen startar. Underlaget ska innehålla information om åtgärd, tid, val av metod, trädslag och andra relevanta faktorer. För att processen ska vara genomförbar är det nödvändigt att alla parter har mandat: att samebyns representanter har mandat från samebyn och kännedom om förhållanden i hela samebyns område och att certifikatsinnehavarens representanter har tydliga riktlinjer och mandat för att kunna hitta alternativa lösningar och anpassa åtgärder där det är nödvändigt. Det är viktigt att parterna tydligt meddelar om diskussionen går utanför givet mandat. Genomförande Samplaneringsprocess erbjuds alla samebyar som berörs av skogsbruksåtgärder inom 5-7 år. Processen genomförs årligen på certifikatsinnehavarens initiativ. Områden där flera samebyar nyttjar markerna hanteras enligt 3.2.4 Processteg: 1) Certifikatsinnehavaren föreslår åtgärder genom att i god tid skicka underlag till samebyn. Föreslagna åtgärder ska vara planerade i enlighet med FSC och avstämda mot Beteslandsindelningen i Renbruksplan. 2) Samebyn bearbetar informationen och bildar sig en uppfattning om helheten. Om det finns oklarheter ställer samebyn frågor till certifikatsinnehavaren som kompletterar underlaget. 3) Vid ett eller flera fysiska möten går man metodiskt igenom föreslagna åtgärder och protokollför samebyns ställningstaganden till varje enskild åtgärd. Fyra möjliga ställningstaganden finns: a. Åtgärden godkänns med den generella hänsynen till rennäringen i enlighet med lagen och FSC-standarden och den hänsyn som eventuellt beskrivs i underlaget. b. Åtgärden godkänns förutsatt att vissa anpassningar av åtgärden görs eller att balanserande åtgärder genomförs som kan minska de negativa effekterna för rennäringen. c. Åtgärden kräver fältsyn. Datum för fältsyn bokas. d. Åtgärden godkänns inte. Företrädare för den samiska renskötseln har rätt att säga nej till skogsbruksåtgärder som anses omöjliggöra renskötseln. Omöjliggörande av renskötseln innebär att betestillgången väsentligt och långvarigt förändras sett till hela samebyns område (landskapet) med hänsyn taget till förflyttningen över året samt områdenas funktionella samband (3.2.7) 4) Det är samebyn som bedömer vilken påverkan åtgärder har på renskötseln. 5) Om certifikatsinnehavaren och samebyn inte kan nå samsyn kring en eller flera åtgärder kan endera parten begära medling enligt det medlingsförfarande som överenskommits mellan parterna. 20 av 91

6) Vid nästkommande samplaneringsmöte redovisar certifikatsinnehavaren vilka överenskomna åtgärder som genomförts och redovisar eventuella avvikelser från överenskommelse. Kommentar: Arbete pågår med riktlinjer/vägledning om medlingen. 7) Årligen genomför parterna (SRR och certifikatsinnehavarna) en övergripande utvärdering av samplaneringsprocessen. 3.2.3 Parterna ska gemensamt verka för att finna lösningar som underlättar respektive parts näring och om möjligt föreslå åtgärder som minskar påverkan alternativt underlättar för den andra parten. 3.2.4 Där flera samebyar brukar samma område bjuds samtliga samebyar in till ett gemensamt möte, vid vilket parterna försöker enas om vilka samebyar som ska ingå i samplaneringsprocessen samt vem som ska representera respektive samebyarna. Om enighet inte nås erbjuds berörda samebyar tillfälle att samplanera området. Samplaneringsprocessen genomförs med de samebyar som vill delta. 3.2.5 I samplaneringsprocessen beaktas att a) hänglavsrika områden, såsom kantzoner längs vattendrag och myrar samt trädsamlingar inom eller i anslutning till avverkningstrakten, kan lämnas på marker inom renskötselområdet som spridningskällor för hänglav b) främmande trädslag inte anläggs inom för renskötseln särskilt viktiga platser (3.5) om inte annat överenskoms c) lavmarker viktiga för rennäringen inte bränns, om inte annat överenskoms 3.2.6 Företrädarna för den samiska renskötseln ska innan skogsbruksåtgärder vidtas utan påverkan och efter erhållande av tillräcklig information ge sitt samtycke till de åtgärder som påverkar deras rättigheter. Rättigheterna ska identifieras i samplaneringsprocessen. Det säkerställs att företrädarna för den samiska renskötseln känner till sina rättigheter vad gäller rätten att säga nej till skogsbruksåtgärder som kränker deras legala och hävdvunna rättigheter. RIKTLINJER 3.2.6: Företrädare för den samiska renskötseln har rätt att säga nej till skogsbruksåtgärder som anses omöjliggöra renskötseln. Omöjliggörande av renskötseln innebär att betestillgången väsentligt och långvarigt förändras sett till hela samebyns område (landskapet) med hänsyn taget till förflyttningen över året samt områdenas funktionella samband. VÄGLEDNING 3.2.6: I de fall samtycke inte lämnas, ska detta motiveras skriftligen. Motiveringen ska baseras på underlag som presenterats i samplaneringsprocessen och ska beskriva konsekvenserna för renskötseln med hänvisning till beteslandsindelningen åtgärder som förbättrar betestillgången vilken tid effekten av åtgärden kvarstårom åtgärder kan vidtas av certifikatsinnehavaren för att begränsa eller eliminera effekten. 3.2.7 Inför övergripande planering av markomvandling inom renskötselområdet, inhämtas information från berörd sameby om fasta anläggningar och andra för rennäringen väsentliga objekt samt om förändringarna kan innebära avsevärda störningar för renskötseln. 21 av 91

3.2.8 Uppföljning och utvärdering av samplaneringsprocessen samt efterlevnaden av ingångna överenskommelser sker årligen tillsammans med respektive sameby. Certifikatsinnehavaren sammankallar och arrangerar dessa möten. Mötena protokollförs och justeras av en företrädare för skogsbruket respektive för samebyn. RIKTLINJE 3.2.8: Certifikatsinnehavaren ska genomföra egna uppföljningar tillsammans med de samebyar med vilka certifikatsinnehavaren samplanerar. Certifikatsinnehavaren ska protokollföra uppföljningsmötena. Protokollen ska justeras av en företrädare för skogsbruket och en företrädare för den samiska renskötseln. Större Markägare ska tillsammans med företrädare för den samiska renskötseln samt dess organisation årligen genomföra en gemensam övergripande uppföljning av samplaneringsprocessen. 3.3 Vid överlåtande av inflytande över brukandet ska ett bindande avtal mellan skogsbrukaren och företrädare för den samiska renskötseln ingås genom på förhand givet, fritt och upplyst samtycke. I avtalet ska varaktighet, villkor för omförhandling, förnyelse, upphörande, ekonomiska villkor och andra villkor anges. I avtalet fastställs villkor för företrädande för den samiska renskötseln att följa upp och utvärdera certifikatsinnehavarens efterlevnad av avtalet. 3.3.1 Företrädare för den samiska renskötseln erbjuds att välja mellan att ta ställning till enskilda skogsbruksåtgärder som påverkar rättigheterna (3.2.2) eller att lämna generellt samtycke för en viss period eller vissa åtgärder. RIKTLINJER 3.3.1 Förlikningsavtalet i Härjedalen uppfyller kraven i punkten 3.3.1. 3.3.2 I de fall då generellt samtycke har lämnats till skogsbruksåtgärder ska parterna ingå ett bindande avtal som reglerar: a) varaktighet av samtycket b) förutsättningar för omförhandling c) förnyelse av avtalet d) ekonomiska villkor och övriga villkor e) hur avtalet ska följas upp. 3.4 Certifikatsinnehavaren ska erkänna och upprätthålla urfolks rättigheter, sedvänjor och kultur i enlighet med Förenta Nationernas deklaration om urfolkens rättigheter (2007) och ILO:s konvention 169 (1989). 3.4.1 Urfolks rättigheter, sedvänjor eller kultur kränks inte med avseende på hur de definieras av UNDRIP och ILO 169. 3.4.2 Om urfolks rättigheter, sedvänjor eller kultur såsom de definieras av UNDRIP och ILO 169 har kränkts, vidtas åtgärder för att återställa de kränkta rättigheterna, sedvänjan eller kulturen på ett för urfolket tillfredsställande sätt. 3.4.3 Kränkningen och vidtagna åtgärder enligt 3.4.2 ska dokumenteras. 3.5 Organisationen ska i samverkan med företrädare för den samiska renskötseln identifiera platser som är av särskild kulturell, ekologisk, 22 av 91