Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Relevanta dokument
Fukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Fuktskador på vindar - kondensskador

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Storhet Året J F M A M J J A S O N D. Luleå T 1,5-11,5-10,7-6,1 0,0 6,3 12,9 15,5 13,5 8,3 2,9-4,1-9,0

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011

Acetec EvoDry svensktillverkade adsorptionsavfuktare

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fukt. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik Fuktcentrum, LTH

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Utom husklim at i Säve baserat på m ånadsm edelvärden. -5 j f m a m j j a s o n d. M ånad

4.5 Fukt Fukt. Fuktig luft ...

Plåt och kondens FUKT RELATIV FUKTIGHET Utgåva 2

Hus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta

Bilaga H. Konstruktiv utformning

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Kondens. I kombination med invändig solavskärmning

PROBLEM I HÖGT FUKTBELASTADE BYGGNADER

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Regenerativ ventilationsåtervinning

Varifrån kommer fukten?

Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

UTREDNING. Ocabs arbetsordernummer: H Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan Stockholm. Kund/beställares referensnummer: -

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

! Rapport Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

Fukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.

Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Resultat och slutsatser från mätningar i kalla vindsutrymmen

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Miniräknare, penna och suddgummi. Inga övriga hjälpmedel. Nästkommande tentamenstillfälle: Omtentamensperioden innan LP 1

Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt

Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion

Om ett våtrum är byggt mot

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: A159TG Tentamen ges för: TGBYG, TGIAF. Tentamensdatum: 30 maj 2018 Tid:

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Fukt. Diagram 1: Månadsmedelvärden över året för ånghalten i utomhusluften i Sturup, Bromma och Kiruna. Källa: Fukthandboken.

Torpargrund och krypgrund

Undersökning av TRP tak med PIR isolering utan plastfolie

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Version OPM Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Analys av lokala otätheters påverkan i ytterväggkonstruktioner

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Fuktsäkerhetsprojektering Yttervägg, tak och golv

Fukt inomhusmiljö FTF

Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet

Prenumerationserbjudande! Prova tre nummer för 99 kr

EXAMENSARBETE. Värme-, luft- och fuktvandring i byggnad. Påverkan från ett prefabricerat fasadelement. Sofia Hjerpe. Civilingenjörsexamen Arkitektur

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

Spara och bevara. Disposition. Utmaningar Energioptimering av gamla kyrkor kultur kontra miljö

På senare år har det kommit fler lösningar för att minska risken för mikrobiell tillväxt, d.v.s. mögelpåväxt i konstruktioners yttre delar bl.a.

Användande av diffusionsspärr vid tilläggsisolering av äldre byggnader med trästomme

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

Utmaningar I klimathållning De grundläggande förutsättningarna

Vindsutrymmen Allmänna råd

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkerhet i passivhus

TÄTNING ELLER VENTILERING MOT FUKT PÅ KALLA VINDSUTRYMMEN

MANUAL. Avfuktare X-serien

Skador i utsatta konstruktioner

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER

God luftkvalitet och ventilation Ny teknik för att energioptimera, öka luftkvaliteten och undvika fuktskador

Tätskikt i våtrum. FoU-projekt vid SP Anders Jansson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Transkript:

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB

Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB

I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Vattenånga Luften förses med vattenånga genom att vatten avdunstar från fuktiga ytor: Utomhus Vattendrag, sjöar och hav Inomhus Människor Tvätt, disk, rengöring mm Matlagning Byggfukt Vattenytor

Vattenånga Luften kan inte innehålla hur mycket vatten som helst. Det finns en övre gräns som kallas mättnadsånghalt då luften är mättad med vattenånga. Mättnadsånghalten, d.v.s. luftens förmåga att hålla vattenånga, varierar med temperaturen.

Mättnadsånghalt g/kbm Vattenånga Mättnadsånghalt 35 30 25 20 15 10 5 0-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 35 Temperatur C Man ser att ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den innehålla

Relativ fuktighet Relativ Fuktighet RF, (RH), (RÅ) Talar om hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid aktuell temperatur.

Mättnadsånghalt g/kbm Vattenånga relativ fuktighet (RF) Mättnadsånghalt 35 30 25 RF=8,64/30,31= 29 % 20 15 10 5 Daggpunktstemperaturen t dagg = 8,7 C RF=8,64/9,41= 92 % RF = 100 % RF=8,64/17,28= 50 % 0-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 35 Temperatur C

Ånghalt inomhus Vid stationära förhållanden gäller: v i = v u + v FT Där v FT = fukttillskott, d.v.s. tillskottet jämfört med ute. Vilka faktorer påverkar fukttillskottet?

Ånghalt inomhus Vid stationära förhållanden gäller: G v i = v u + v FT = v u + --------- n*v Där FT = fukttillskott, g/m³ G = fuktproduktion, g/h n = antal luftväxlingar, h-1 V = volym, m³

Mättnadsånghalt g/kbm Fukttillskott daggpunkt Mättnadsånghalt 35 30 25 20 V FT = 4 g/m³ T dagg = 2,7 o C V FT = 6 g/m³ T dagg = 7,1 o C V FT = 15 g/m³ T dagg ca 20 o C 15 10 V FT = 1 g/m³ T dagg = -6,7 o C 5 0-25 -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 25 30 35 Temperatur C

Klimatet i en simhall AK-konsult Indoor Air AB

Vanligt klimat i en simhall 30-32 C, 55 % relativ fuktighet (RF) OBS detta gäller i det fall där ventilation och avfuktning fungerar som avsett/projekterat och under hela året. Vad innebär detta? Daggpunktstemperaturen är ca 20 C D v s om luften i simhallen kommer i kontakt med någon yta som är kallare än ca 20 C så uppstår kondens.

Vanligt klimat i en simhall 30-32 C, 55 % relativ fuktighet (RF) Vad innebär detta? Ånghalten i simhallen är 16.7 18.6 g/m³ Utomhus i februari är ånghalten i Stockholm 3.3 g/m³ (-3.6 C, 85 % RF). Fukttillskottet är vintertid ca 14 g/m³ Är detta mycket eller lite? Ett vanligt hus dimensioneras för ett högsta fukttillskott på 3 g/m³.

Vanligt klimat i en simhall 30-32 C, 55 % relativ fuktighet (RF) Vad innebär detta? Fuktillskottet vintertid 4-5 gånger högre än rekommenderat fukttillskott enligt Socialstyrelsen i en vanlig byggnad (februari). Fuktbelastningen över klimatskärmen är 4-5 gånger större än dimensionerande värden för en vanlig byggnad. Fuktbelastningen i praktiken är minst 10 gånger högre än för en väl ventilerad konventionell byggnad.

Vanligt klimat i en simhall 30-32 C, 55 % relativ fuktighet (RF) Varför väljer man detta klimat? Låg RF i luften ger ökad avdunstning av vatten från bassängen Låg RF i luften ger ökad avkylning av våt kropp, klimatet upplevs som kallt så länge som vatten avdunstar från huden. Varmt vatten ger krav på varm luft

Vanligt klimat i en simhall t = + 32 C RF = 55 % v = 18,6 g/m³ t dagg = ca 21 C torrt inne trä i glespanel får fuktkvot 10 12 % t = - 10 C RF = 85 % v = 1,8 g/m³ v FT = ca 17 g/m³ Enorm fuktbelastning över klimatskalet!

Vanligt klimat i en simhall Normalt klimat i en simhall ger en extrem stor fuktbelastning över klimatskärmen. OBS att detta gäller när ventilationssystemet och avfuktningen fungerar exakt som det normalt projekteras!

Temperatur- och RF-fördelning - 5 C, 85 % RF ute, 30 C, 60 % RF inne 20 C Kondens inträffar Luft läckage

Fukttransport invändigt övertryck AK-konsult Indoor Air AB

Fukttransport Diffusion Konvektion

Fukttransport Diffusion Transport i ångfas Drivkraften vid diffusion är skillnad i ånghalt. Vattenångan strävar mot lägre ånghalt. Diffunderad fuktmängd är vanligen liten. Vid torkning av material sker fukttransporten till stor del via diffusion.

Fukttransport Diffusion

Fukttrpansort Diffusion Hög ånghalt Låg ånghalt Fukttransport

Fukttransport Diffusion Diff.spärr Hög ånghalt Låg ånghalt Torrt material

Fukttransport Diffusion Diff.spärr Hög ånghalt Låg ånghalt Fuktigt material

Fukttransport Diffusion

Fukttransport Konvektion Fukttransport via luftrörelse Drivkraften för konvention är skillnaden i lufttryck Relativt stora fuktmängder kan överföras via konvention

Fukttransport Konvektion

Fukttransport Konvektion Konvektionen uppstår på grund av tryckskillnader i byggnaden Risk för fuktskador p g a konvektion uppstår när varm fuktig luft trycks ut genom en konstruktion. Δp=0,043*h*Δt Byggnadens lufttäthet mycket viktig en simhall! Lufttätheten måste projekteras! Normalt krävs mycket god lufttäthet. Bättre än i passivhus, q 50 < 0,2 l/sm 2

Fukttransport Konvektion Konvektionsskador är den absolut vanligaste orsaken till fuktproblem i tak och övre delen av väggar i simhallar. Stora mängder fukt transporteras ut i konstruktionen under kort tid. Även små hål har stor betydelse

Fukttransport Konvektion Kondens Underlagstak Vindsbjälklag Vindsbjälklag Fuktig inomhusluft

Förväntat övertryck, tak Tryckdifferens vid tak. Negativt värde innebär invändigt övertryck.

Förväntat övertryck, tak Slutsats; ett större frånluftflöde än tilluftflöde säkerställer inte per automatik ett undertryck vid tak!

Boverkets ByggRegler 6:531 Lufttäthet Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck.

Boverkets ByggRegler Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

Konvektion Kondens Underlagstak Vindsbjälklag Vindsbjälklag Fuktig inomhusluft

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

Exempel på skador

AK-konsult Indoor Air AB