God luftkvalitet och ventilation Ny teknik för att energioptimera, öka luftkvaliteten och undvika fuktskador

Transkript

1 God luftkvalitet och ventilation Ny teknik för att energioptimera, öka luftkvaliteten och undvika fuktskador

2 Vad borde vi tala om Hur du bäst tar dig an den komplexa inomhusmiljön som är en av badanläggningens största utmaningar. Vi har tänkt att du skall veta mer om bra lösningar för ventilation och luftfuktigheten. Vi hoppas även att du skall förstå lite badhusfunktioner.

3 Mer att tala om Vad behöver ni tänka på vad gäller ventilation för att få en god luftkvalitet i badanläggningen? Hur ställer du relevanta krav på ventilation och hur ser en sådan kravspecifikation ut? Så skapar du en god inomhus- och arbetsmiljö som också är energismart

4 Vilka är vi Marcus Pehrsson byggnadsingenjör med inriktning fukt i komplexa byggnader. Arbetar dagligen med badhus på pp arkitekter. Mille Örnmark ingenjör för komplexa hus, med särskild inriktning på badhus. Arbetar dagligen för Weedo Tech som sakkunnig för projekt eller nya föreskrifter.

5 Enkel lösning Bygg en idrottshall Bygg ett avloppsverk Aldrig nakna badande människor tillsammans med kemisk vattenbehandling

6 Problemet Kemisk rening av vatten är omvandlingskemi. Mer än 80 % av restprodukterna hamnar i luften. Vi renar inte luften, utan i bästa fall späder vi ut den.

7 Vad säger föreskrifterna Svensk lag (BBR) föreskriver ingen återluft från våta ytor och inga skadliga ämnen. Anger minimiflöde om 0,35 l/s. Arbetsmiljöverket har hygieniska gränsvärden, men inga särskilda för bad. Tidigare (70-talet) tekniska blad angav 2,8 l/s friskluft per kvadratmeter vattenyta under dygnets alla timmar. Våra söderut liggande grannar anger minimum 30 procent av totala luftflödet som friskluft under dygnets alla timmar. Dom har råd.

8 Vad gäller? Kloroform (THM) är reglerat till maximalt två ppm. Klorgas får inte förekomma (trikloramin är en klorgas). I övrigt nyttjar vi snacka med en kompis.

9 Ett bad är komplext En kubikmeter vatten (32 o C) innehåller 38 kwh En kubikmeter luft (32 o C och 55 % RF) innehåller 0,02 kwh En kubikmeter sten (32 o C) innehåller 19 kwh En kubikmeter luft (32 o C och 0 % RF) innehåller 0,01 kwh Vad vi släpper ut skiljer sig i mängder, vatten 110 m 3 /dygn medan luft tappar vi m 3 /dygn

10 och vad lite ni kan Aufguss Numer genomförs bastuseanser (aufguss) på våra bad, men fungerar det? För att förånga tio liter vatten går det åt 7,4 kwh. Ett stenmagasin som håller den energin måste vara på minst 100 liter och 300 o C. Annars blir det ingen ånga. Återhämtningstiden är 30 minuter för att ladda stenarna igen. Hur många känner till detta och hur många av våra anläggningar har den kapaciteten?

11 Vad är luftkvalité? Lufthastighet Luftfuktighet Lufttemperatur Luftburna kemiska ämnen Luftburna ämnen från biologisk tillväxt (mögel)

12 Lufthastighet Luft som rör sig snabbare än 0,15 m/s i vistelsesonen upplevs som drag vid normal inomhustemperatur. (en snigel kryper 0,01 m/s. Stiltje är mindre än 0,2 m/s. Vi promenerar i 1.6 m/s) En individuell upplevelse. Fuktig kropsyta påverkas mer.

13 Luftfuktighet Nivån varierar på typ av aktivitet 55 % RF i bassängrum % RF i bastur beroende på användning % RF i kontor mm < 20 % RF klassas som skadligt för slemhinnor (stackars norrlänningar när de är inomhus på vintern) På vintern har vi 100 % RF utomhus. På sommaren har vi 55 % RF utomhus.

14 Lufttemperatur Varierar kraftigt i byggnaden. Bassängrum två grader varmare än bassäng för badgästens komfort o C i rum med arbetsplatser. 24 o C maskinrum o C i gym o C i bastu (beroende på typ). Problem med personal och badgäster. Vem är viktigast?

15 Lufttemperatur optimal temperatur (Operativ temperatur) Klädsel Aktivitet Lufthastighet Omgivande ytors temperatur Ålder på dig själv Yttemperatur på människa är 35 o C.

16 Luftburna kemiska ämnen Syre är livsnödvändigt, men tyvärr cancerogen. Koldioxid är en mineraliserad restprodukt från metabolismen. En bra spårgas, men inte hela sanningen. Kloroform är långsiktigt skadlig på många vis. Trikloramin ger akut förgiftning.

17 Luftburna kemiska ämnen Om trikloramin kan göra detta med syrafast stål vad gör den då med dig.

18 Luftburna kemiska ämnen Mycket har vi funnit från byggnadsmaterial och förbjudit. Glöm inte det vi inte vet!

19 Luftburna biologiska ämnen MVOC (Microbial Volatile Organic Compounds) är det som ofta mäts. Ämnen som kommer från bakteriologisk tillväxt. Svårt att skilja från andra biologiska aktiviteter och inget svar om orsaken. Tillväxt kommer från fel i byggnaden. RF på 75 % ger alltid tillväxt. Näring och värme finns alltid på ett bad. Undersöks genom IR-fotografering, där man även kan hitta orsaken.

20 När blir det > 75 % RF 55 % RF och 32 o C 62 % RF vid 30 o C 69 % RF vid 28 o C 78 % RF vid 26 o C 100 % RF vid 22 o C

21 När blir det 26 o C i väggen

22 När blir det 26 o C i väggen

23 När blir det 26 o C i väggen

24 När blir det 26 o C i väggen Känns då rätt skönt med diffusionsspärr (membran) i klimatskalet! Kan någon missat? Kan vara kompenserat till viss del genom undertryck inne i lokalen.

25 Vem ska ha det bra? Badgästen, barn? Kontorsarbetare? Badgästen, ungdom? Badgästen, terapi? Badgästen, vuxen? Badgästen, pensionär? Matberedningspersonal? Städpersonal? Spagäster? Politiker och andra? Personal? Gymmare?

26 Hur får vi det bra? Vi prioriterar alltid badgästen. Vi tillser att vi får rätt utrustning för vårt arbete. Vi växlar inte mellan olika klimatzoner. Vi dricker mycket vätska. Vi undviker att arbeta i tuffare klimat när vi är sjuka. Vi går inte in i rum som luktar fel. Vi har kontroll på vår ventilation.

27 Benämning av de olika luftsorterna Avluft (avgår till utomhus från system) Tilluft (till en lokal från system) Frånluft (från en lokal till system) Uteluft (friskluft till system) Överluft (luft som går mellan lokaler) Återluft (frånluft som återförs till systemet)

28 Benämning av de olika luftsorterna

29 Energiproblematik Mycket energi i varm fuktig luft Energi i luft: 1 kj/kg*k (1,2 kg/m 3 ) Energi i vattenånga: 2500 kj/kg + 1,82 kj/kg*k Energi i 28 grader, 55% RF och luftflöde om 1 m 3 /h blir 80 kwh per år. Minsta luft för en 50:a ger då kwh per år. Alltså måste vi vara smarta för att inte vara dumma.

30 Energiproblematik Energiåtervinning? 0% energiåtervinning ger kwh per år. 80% energiåtervinning ger kwh per år. 95% energiåtervinning ger kwh per år. Alltså måste vi fixa återtag av energin i både luften och fuktigheten då vi annars maximalt kan återta 50 %.

31 Ventilationsmängd Friskluft för bassängemissioner Minsta mängd per kvadratmeter våt yta (24/7): 0-27 o C 2,8 l/s (10 m 3 /h) o C 5,6 l/s (20 m 3 /h) >32 o C 8,3 l/s (30 m 3 /h) Idag kör vi ventilation utan friskluftstillskott så snart vi har rätt luftfuktighet eller för låg temperatur. Detta är fel och förbjudet!

32 Ventilationsmängd Bra att beakta Tävlingssimmare skapar stora mängder föroreningar. Otillräckligt friskluftsflöde ger upphov till andningssvårigheter och skador på andningsvägarna. Konsekvens i kroppslig påverkan och kassa sportsliga resultat. Meningen är väl att vi skall uppnå goda sportsliga resultat genom våra anläggningar?

33 Ventilationsmängd Varierande flöde Minskad ventilation utanför öppettider kan bara berröra de delar som inte är friskluftsandel. Möjliga att minska är kondenshämning och temperaturhållning. Beakta att det blir uppbyggnad av föroreningar vilket leder till förkortad livslängd på installationer, där ett års minskad livslängd lätt blir en kostnad om SEK.

34 Styrsystem Styrsystemet skall agera för att upprätthålla satta börvärden utan att ge minskad kvalité för luften. Styrsystemet skall övervaka flöden och övriga värden, så att det går att analysera funktionen. Endast då kan man korrigera och bedriva egenkontroll. Idag är ventialtionen något man byter filter på men i övrigt inte aktivt arbetar med. Ofta känner man inte till vilka värden som gäller utan litar på att en årlig service säkerställer kvalitén för luften.

35 Fuktproblematik Klimatzoner som skydd Dagens system: Trycksatt undertak där ev. luftläckage genom diffusionsspärr späs ut i torr varm luft och ventileras bort. Kan vara övertryck så att det är omvänt flöde. Torra lokaler runt om fuktiga, ex. entré eller korridorer. Detta är nog enda säkra metoden, då det inte praktiskt går att uppnå undertryck i hela simhallen.

36 Fuktproblematik Påblås på känsliga byggnadsdelar Klassiskt exempel; påblås på fönster för att hålla nere kondenseringen på kalla fönster. 32 o C och 55 % RH, kondenserar vid en yttemperatur om 22 o C. Det vi gör är att blåsa på med torr och varm luft som torkar upp kondenseringen. Fönster med ram är minst 20 gånger sämre isolerade än en vägg.

37 Fuktproblematik Undertryck i våta delar För att motverka dåligt utförda diffusionsspärrar i väggar och tak söker man ett visst undertryck i de våta delarna. Dessvärre kan man inte uppnå undertryck i en våt miljö med högt i tak (mer än tre meter), då ångtrycket ger ett partiellt övertryck i de höga delarna. Trycket kan inte kompenseras ner i vistelsezonen för att uppnå undertryck i hela byggnadshöjden utan påverkan på besökarna. Alltså; inget möjligt läckage till temperatur som ökar RF till >75 %

38 Fuktproblematik Styrning av fukt i tilluft Nästan omöjligt att anpassa till alla behov; Hög RF ger minskad avdunstning från bassänger ( %) Låg RF ger uttorkning av material (20-40 %) Badande vill ha hög RF (80-90 %) Personal vill ha låg RF (40-50 %) Alla lösningar är kompromisser. Låt en kompis bestämma.

39 Vår syn på God Luftkvalité Tätt hus Tillgång till driftdata Alltid friskluft (mer om det behövs) Egenkontroll Ingenstans 75 % RF Massor av isolering Energiåtervinning till max Billigt att bygga dyrt

40 Bada är bra