EXAMENSARBETE. Värme-, luft- och fuktvandring i byggnad. Påverkan från ett prefabricerat fasadelement. Sofia Hjerpe. Civilingenjörsexamen Arkitektur

Transkript

1 EXAMENSARBETE Värme-, luft- och fuktvandring i byggnad Påverkan från ett prefabricerat fasadelement Sofia Hjerpe Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 FÖRORD Genom detta examensarbete, omfattande 30 högskolepoäng, avslutar jag mina studier till Civilingenjör med inriktning mot Arkitektur vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet liksom resten av utbildningen har varit fullt av såväl med- som motgångar. Trots detta är det den bästa tiden i mitt liv och nu blickar jag framåt full av spänning och förväntan över vad framtiden har att erbjuda mig. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Sofia Lidelöw och min examinator Helena Jonsson för att ni alltid ställt upp för att svara på frågor samt komma med tips och råd. Även ett stort tack till CET, Civil Engineers on Tour, som byggde gavelsektionerna som använts i denna fallstudie. Sist men inte minst vill jag tacka min familj och sambo som alltid ställt upp, stöttat mig och fått mig att må bättre genom slutförandet av mina studier. Luleå, mars 2013 Sofia Hjerpe i

3 SAMMANFATTNING I takt med att nya och bättre material framkommit har den svenska byggnormen förändrats. Kraven gällande framförallt energianvändning har stärkts och därmed har det skapats ett behov av att förbättra och anpassa äldre byggnader efter dagens gällande krav. Ett sätt att energieffektivisera befintliga byggnader är att montera fasadelement på den befintliga fasaden. Fasadelementen måste vara lufttäta och isoleras väl för att åstadkomma en fuktsäker lösning med god energiprestanda. Det finns flera anledningar till att bygga lufttätt där de främsta är minskad energianvändning och minskad risk för fuktskador till följd av fuktkonvektion. Otätheter i en konstruktion kan medföra att varm och fuktig luft tillåts transporteras in till dess kallare delar och där finns det risk att fukten kondenseras. Fukt som kondenseras i en konstruktion kan medverka till en fuktskada. Fallstudien som presenteras i denna rapport innebar att mäta och analysera skillnaden som ett specifikt fasadelement gör för en byggnads klimatskal sett till faktorerna värme-, luft- och fuktvandring. Testerna genomfördes i pilotskala i ett testhus uppfört vid Luleå tekniska universitet. För att kunna mäta och analysera fukt- samt värmetransporten placerades sensorer som avläste såväl fukt- som temperaturförhållanden i väggkonstruktionernas olika skikt. Lufttätheten mättes med en så kallad Blower Door metod. Resultatet av fallstudien visar att fasadelementet har en positiv inverkan gällande lufttätheten. Kritiska fukttillstånd uppnås enligt fallstudien i innergipsskivor och fasadelement. Orsakerna kan vara flera, bland annat den massiva fuktbelastningen för gipsskivorna och inbyggd fukt för fasadelementet. Analysen av fallstudien visar att värmen i princip transporteras likadant oavsett om fasadelementet sitter på testhuset eller inte. Detta är en följd av en ventilerad luftspalt och därför är ett förslag på fortsatta studier att täta luftspalten för att omöjliggöra ventilation i den. Efter utförd tätning bör i så fall nya mätningar och analyser utifrån samma faktorer som tidigare genomföras. ii

4 ABSTRACT The standard of Swedish building codes changes when new and better materials are invented. The requirement for energy used in a building has been increased. This has led to a need for improvement and adaption of older buildings for today s current requirements. One way to increase the energy efficiency of existing buildings is to put facade elements on the existing facade. The facade elements must be airtight and well insulated to provide a solution that is moisture proof and has good energy properties. There are several reasons why to build airtight where the principal reasons is that the energy consumption is being reduced and the reduced risk of moisture damage due to convection. Air leaks in a structure allows warm and humid air to transport through the structure to a colder part where there are a risk for the moist air to condense. Condense in a structure might contribute to moist damage. The case study presented in this report is meant to measure and analyze the difference that a particular facade element makes for a building in relation to the factors heat, air and moisture transport. The tests were performed in a pilot scale on a testing house located at Luleå University of Technology. In order to measure and analyze the moisture and heat transport through the wall structures there were sensors placed that read the conditions of moisture and temperature in the different layers in the structure. Airtightness was measured with a certain Blower Door method. The results of the case study show that the facade element has a positive impact on the testing house airtightness. In the interior drywall and inside the facade element the critical condition of moisture is attained. There are many reasons why this could happen. One reason for the interior drywall could be that the testing house was under a massive moisture pressure and one reason for the facade element could be that the moisture was built in into the structure. The analysis of the case study show that the heat transported through the walls are practically the same whether the testing house has the facade element fitted or not. This is a result of a ventilated gap between the existing wall and the façade element and therefore the suggestion for further studies is to seal the gap and make the tests and analysis again based on the same factors as before. iii

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... I SAMMANFATTNING... II ABSTRACT... III INNEHÅLLSFÖRTECKNING... IV BEGREPPSFÖRTECKNING... VI 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR RAPPORTENS DISPOSITION METOD LITTERATURSTUDIE FALLSTUDIE Testhus Genomförande av tester ANALYS TEORI VÄRME I BYGGNADER Värmetransport genom klimatskal Termiska egenskaper hos material Temperaturfördelning i en konstruktion LUFTTÄTA BYGGNADER Fördelar Att tänka på gällande lufttäta byggnader Uppnå och bevara lufttäthet Mäta lufttäthet och upptäcka luftläckage FUKT I BYGGNADER Vad är fukt och varför är det skadligt Materials fuktkänslighet Orsaker till fuktskador Minska risken för fuktkonvektion Att mäta fukt i byggnader RESULTAT OCH ANALYS LUFTTÄTHET OCH LUFTLÄCKAGE Lufttäthetsmätningar Luftläckagesökning VÄRMETRANSPORT FUKTTRANSPORT iv

6 5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER LUFTTÄTHET OCH LUFTLÄCKAGE VÄRMETRANSPORT FUKTTRANSPORT FORTSATTA STUDIER REFERENSER BILAGA 1 RESULTAT FRÅN LUFTTÄTHETSMÄTNINGAR BILAGA 2 DYGNSMEDELVÄRDE FÖR TEMPERATUREN I DE OLIKA SKIKTEN BILAGA 3 JÄMFÖRELSER FÖR TEMPERATURFÖRDELNINGEN BILAGA 4 DYGNSMEDELVÄRDE FÖR RELATIV FUKTIGHET I DE OLIKA SKIKTEN v

7 BEGREPPSFÖRTECKNING Avsnittet förklarar relevanta begrepp som är väsentliga för förståelsen av såväl teorin, analysen och resultatet som presenteras i rapporten. Klimatskal En byggnads klimatskal är de byggnadsdelar som separerar ute- och inneklimatet från varandra (Hagentoft, 2002). Klimatskalet är alltså detsamma som en byggnads tak, väggar, fönster och grund (Petersson, 2009a). Värmeledningsförmåga, λ Värmeledningsförmågan, ibland även värmekonduktiviteten, har enheten W/mK och beskriver ett materials förmåga att släppa igenom värme. Värmeledningsförmågan syftar till all värmetransport genom materialet, det vill säga såväl ledning, strålning som konvektion. (Petersson, 2009b) Värmemotstånd, R Ett materials förmåga att stå emot värmetransport orsakad av temperaturskillnader kallas materialets värmemotstånd. (Hagentoft, 2002)! = (Burström, 2007)!"#$%&"'$#(!"#$%&'%,!!"#$%&"'$#(!ä!"#$#%&'&()*ö!"å!",!!!!/! U- värde, U Värmegenomgångskoefficient är ett annat namn för U- värdet och har enheten W/m 2 K. U- värdet beskriver, som enheten visar, hur stor effekt som passerar en konstruktion per kvadratmeter om temperaturskillnaden är 1K. Enheten kan även uttryckas som W/m 2 C och innebär då givetvis hur stor effekt som passerar en konstruktion per kvadratmeter om temperaturskillnaden 1C. (Hagentoft, 2002) Ånghalt, ν Ånghalt är den mängd vattenånga per volymenhet som luft innehåller och har enheten kg/m 3 eller g/m 3. (Petersson, 2009b) Mättnadsånghalt, νs Den maximala mängden vattenånga som luft kan innehålla utan att fukt kondenserar benämns mättnadsånghalt. Mättnadsånghalten är beroende av luftens temperatur, ju varmare det är, desto mer vattenånga kan luften innehålla utan att fukt kondenserar. Enheten är här liksom för ånghalt kg/m 3 eller g/m 3. (Petersson, 2009b) vi

8 Relativ fuktighet, RH Förhållandet mellan aktuell ånghalt och mättnadsånghalten kallas vanligen relativ fuktighet, men det finns flera andra benämningar såsom relativ ånghalt och relativt ångtryck. (Burström, 2007)!" =!"#$%&& å!"h!"#!"/!!!ä!!"#$%å!"h!"#!"/!! 100 % (Petersson, 2009b) Daggpunkt, Tsat Den lägsta temperatur som fuktig luft kan anta utan att fukt kondenserar benämns daggpunkt. (Burström, 2007) Då temperaturen ligger på daggpunkten är ånghalten lika med mättnadsånghalten och om temperaturen sänks ytterligare kommer fukt att kondensera. (Petersson, 2009b) Fukthalt, w Fukthalt är ett mått på hur mycket fukt ett material innehåller.! =!ö!å!"!#!"$%&'&!"##$%#&!"#$!"#$%&"'$#(!"#$%!"/!! (Burström, 2007) Fuktkvot, u Fuktkvot är, liksom fukthalt, ett mått på hur mycket fukt ett material innehåller.! =!ö!å!"!#!"$%&'&!"##$%#&!"#$!"#$%&"'$#(!"##$!"#$ 100% (Burström, 2007) Kritiskt fukttillstånd Den fuktbelastning som ett material klarar av utan att riskera att skadas kallas kritiskt fukttillstånd. (Nevander och Elmarsson, 1994) För vissa material och nedbrytningsprocesser räcker det att det kritiska fukttillståndet överskrids en gång för att orsaka skada. För andra material kan det krävas att det kritiska fukttillståndet överskrids under lång tid alternativt vid flera kortare perioder för att riskera skada. (Petersson, 2009b) vii

9 1. INLEDNING Det inledande kapitlet beskriver bakgrunden till projektet samt dess syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas sedan med en presentation av rapportens disposition. 1.1 Bakgrund Den svenska byggnormen förändras ständigt och i takt med att nya, bättre material framkommit har också kraven gällande prestanda, boendekomfort och energianvändning stärkts. Många av Sveriges befintliga byggnader uppfördes under andra omständigheter och krav än de som gäller idag och dessa byggnader bör därför renoveras för att bättre anpassas efter dagens krav. Ett krav som ständigt diskuteras är det gällande energianvändning. Anledningen till detta är att en hög energianvändning dels kan innebära en onödigt stor belastning på miljön men även en onödigt stor kostnad för brukarna av olika byggnader. För att uppnå en energieffektiv byggnad krävs ett tätt klimatskal för att inte tillåta att för mycket varm luft transporteras ut genom dess otätheter. Befintliga byggnader som byggdes under andra krav än dagens gällande har generellt sett en mycket högre energianvändning än de byggnader som uppförs idag. För att göra dessa byggnader mer energieffektiva krävs det en lösning som är enkel, effektiv och prisvärd. Lösningen måste dessutom lätt kunna anpassas efter den specifika byggnaden. Intresset för att bygga mer lufttäta byggnader har ökat med tiden och den främsta orsaken till detta är ett stärkt krav på låg energianvändning. Ett tätt klimatskal har dock inte bara inverkan på energianvändningen utan det minskar också risken för en viss typ av fukttransport som kan orsaka stora skador i olika konstruktioner. Fuktsäkra byggnader med god energiprestanda förutsätter ett lufttätt klimatskal. Detta ställer krav på hög noggrannhet i tillverkning och montage för att undvika springor och hål där värme och fukt kan transporteras med läckande luft. Ett sätt att energieffektivisera befintliga byggnader är att montera fasadelement på den befintliga fasaden. Fasadelementen måste vara lufttäta och isoleras väl för att åstadkomma en fuktsäker lösning med god energiprestanda. 1.2 Syfte Examensarbetet syftar till att analysera skillnaden i värme-, luft- och fuktvandring genom ett klimatskal med respektive utan fasadelement. 1

10 1.3 Avgränsningar Teorin som presenteras i denna rapport är ett stöd för att genomföra en analys av testerna som kommer utföras på testhuset i fallstudien. Teorin syftar därför inte till att detaljerat beskriva principer och modeller för värme- luft och fuktvandring i byggnader. Företaget BoxModul har nyligen utvecklat ett prefabricerat sandwichelement för fasadrenovering utifrån teoretiska beräkningar för värme-, luft- och fukttransport. Det är detta fasadelement som examensarbetet kommer analysera. Fallstudien kommer utföras i pilotskala med hjälp av ett testhus uppställt vid Luleå tekniska universitet. För utförandet av testerna kommer endast en del av testhuset att bytas ut mot en konstruktion, nämligen en gavelsektion. Tester i pilotskala som endast utförs på delar av en byggnad kan ge andra resultat än tester i fullskala. Data samlas in under en begränsad tidsperiod och en längre mättid skulle kunna ge annorlunda resultat. Vid analys av lufttätheten kommer jämförelser att göras dels mellan två olika gavelsektioner, tillverkade speciellt för denna fallstudie, och dels mot ett tidigare examensarbete (Söderström, 2012). Detta betyder att felkällor som fanns vid utförandet av tidigare examensarbete följer med även här. Eftersom endast delar av byggnaden byts ut betyder det också att exakta värden på lufttätheten inte kan ges men en jämförelse kan ändå ge information om skillnaden som fasadelementet leder ger upphov till. Vid bedömning av värmetransporten kommer endast temperaturfördelningen i väggarna för de båda gavelsektionerna att analyseras och jämföras med varandra samt med teoretiska beräkningar. Jämförelsen med teoretiska beräkningar görs för att bedöma om fasadelementet ger den isolerande effekt som önskas. För att bedöma fukttransporten i gavelsektionerna placeras fuktsensorer i olika materialskikt genom väggarna. Fukttransporten kommer sedan att bedömas utifrån sensorernas avgivna värden på relativ fuktighet för att analysera risken för fuktskador. 2

11 1.4 Rapportens disposition 1. INLEDNING Kapitlet beskriver bakgrunden till projektet samt dess syfte och avgränsningar. Avslutningsvis presenteras rapportens disposition. 2. METOD Arbetets tillvägagångssätt och fallstudiens genomförande beskrivs i detta kapitel. De verktyg som använts för fallstudien och förklaring för både vart och hur olika mätningar har genomförts presenteras också. 3. TEORI Kapitlet visar den teori som ligger till grund för analysen och diskussionen av fallstudien. Fördelar med att bygga luft- och fuktsäkert presenteras samt olika mättekniker för dessa två avseenden. Hur värmetransport och värmemotstånd påverkas av en byggnads luft- och fuktsäkerhet presenteras också. 4. RESULTAT OCH ANALYS Presentation av resultaten från genomförda mätningar avseende värme-, luft- och fukttransport återfinns i detta kapitel. Analyser för bedömningen av resultatet presenteras också. 5. DISKUSSION OCH SLUTSATER I kapitlet förs en diskussion om resultaten som fallstudien visat. Förslag på vidareutveckling av produktidén presenteras och avslutningsvis ges förslag på fortsatta studier. 6. REFERENSER I detta kapitel redovisas de referenser som ligger till grund för examensarbetet. 3

12 2. METOD I detta kapitel ges en beskrivning av examensarbetets tillvägagångssätt. Här presenteras de verktyg som använts under fallstudien. Testhuset som använts för fallstudien beskrivs och motiveringar till vart mätningar har genomförts och hur de har genomförts presenteras. 2.1 Litteraturstudie För att kunna besvara syftet med detta projekt valdes att först genomgå en litteraturstudie för att ha något att grunda analyser och slutsatser på. Litteratur söktes på internet och kunskapsforum såsom exempelvis Fuktcentrum, Fuktsäkra byggnader och Lufttäthet. Relevant litteratur söktes även i tidigare kurslitteratur från utbildningen Civilingenjör med inriktning mot Arkitektur och genom söksystemet i biblioteket vid Luleå tekniska universitet, Lucia. Exempel på sökord som använts är: fukttransport, fuktmätning, konvektion, lufttäthet, lufttäta byggnader, lufttäta konstruktioner, värmetransport och temperaturfördelning. 2.2 Fallstudie Företaget BoxModul har nyligen utvecklat ett prefabricerat sandwichelement för fasadrenovering. Sandwichelementet består av två stycken 150 mm tjocka skivor med EPS- isolering, vilka är inklädda med 0,5 mm plåt på båda sidor. För detta examensarbete genomfördes en fallstudie som innebar att analysera skillnaderna i luft-, värme och fukttransport för ett klimatskal med respektive utan detta fasadelement. Fallstudien genomfördes på ett testhus vid Luleå tekniska universitet under november och december Testhus Testhuset som LTU låtit uppföra på campusområdet vid Luleå tekniska universitet byggdes av den anledningen att olika byggnadsfysikaliska tester skulle kunna utföras i en reell miljö, liksom denna fallstudie. Uppbyggnad Testhuset är uppbyggt av prefabricerade byggnadselement och tillverkades av ett företag i närområdet. Huset är utformat för att med relativt enkla metoder kunna byta ut dels en sektion av väggen men även en gavelsektion. Figur 1 nedan visar en visualisering av testhuset med dess utbytbara sektioner. 4

13 Figur 1, Visualisering av testhuset med dess utbytbara sektioner (Söderström, 2012) Testhuset har en total volym av 56, 83 m 3 och en golvarea på 23,68 m 2. Den utbytbara väggsektionen har måtten 2000x3115 mm, det vill säga 6,23 m 2. Volymen på den utbytbara gavelsektionen uppgår till 16,80 m 3 och har en golvarea på 7,00 m 2. Testelement För att kunna göra de tester som krävdes för att besvara syftet behövde delar av testhuset bytas ut, i detta fall en gavelsektion. För att göra det möjligt att undersöka de två olika väggtyperna vid flertalet olika tillfällen byggdes två olika gavelsektioner, en sektion med, och en sektion utan fasadelementet. Eftersom endast väggarna skulle analyseras valdes att både tak och golvkonstruktionerna skulle behållas som de var även till de nya gavelsektionerna. Fasadelementet som BoxModul utvecklat är tänkt att kunna användas vid renoveringar av äldre byggnader där en önskan om att uppnå ett mer lufttätt och ett mer energieffektivt klimatskal finns. Av den anledningen valdes ursprungsväggen i de båda gavelsektionerna att likna en vägg på ett potentiellt renoveringsobjekt, nämligen en typisk talsvägg. Figur 2 nedan visar principen för väggkonstruktionen i gavelsektionen utan fasadelement medan Figur 3 visar principen för sektionen med fasadelement. Figur 2 och Figur 3 tillsammans visar ett det enda som skiljer de båda sektionernas väggar åt är fasadelementet och luftspalten. 5

14 Figur 2, Väggkonstruktion för sektionen utan fasadelement Figur 3, Väggkonstruktion för sektionen med fasadelement Fasadelementet är som sagt tänkt att användas vid renoveringar av flerbostadshus och därför simulerades det en våningsskarv i denna fallstudie. Principen för den simulerade våningsskarven visas i den högra skissen ovan, Figur 3. Att skarven har formen av ett trappsteg i genomskärning beror på att luften har svårare att passera en sådan skarv än om den hade varit horisontal. Anledningen till att en skarv simulerades överhuvudtaget var för att undersöka hur stor inverkan en våningsskarv skulle ha på lufttätheten samt hur fukttransporten skulle se ut nära denna skarv. För båda gavelsektionerna vilar respektive vägg på ett golvblock som de även är fastbultade i. Golvblocket för de båda sektionerna vilar sedan i sin tur på grunden till resterande del av testhuset då den är ansluten. För att skapa en fullt ventilerad luftspalt vilar fasadelementet på en läkt som är fäst vid golvblocket, se Figur 4. Figur 4, Anslutning mellan vägg med fasadelement och golvblock 6

15 För att inte riskera att fasadelementet välter har även vinkelplåtar, se Figur 5, monterats mellan fasadelementet och golvblocket respektive takblocket Figur 5, Vinkelplåt för att eliminera risken att fasadelementet välter De båda gavelsektionerna har samma typ av anslutning till resterande del av testhuset. Bultar fästes i såväl väggar, golv som tak och håller samman gavelsektionen med testhuset. Figur 6 nedan visar anslutningsprincipen för väggarna på gavelsektionen utan fasadelement. Figur 6, Anslutning mellan gavelsektionen utan fasadelement med resterande del av testhuset 7

16 Resultat av tidigare tester på testhuset Tester avseende lufttäthet har tidigare utförts på testhuset i sitt originalutförande och dessa har utnyttjats som referens till denna fallstudie. För att kunna göra en analys av de nya gavelsektionerna krävs en jämförelse med hur det är idag eftersom endast gavelsektionen kommer att bytas ut och inte hela huset. Lufttäthetsmätningarna som utförts på testhuset som det såg ut innan fallstudien har gett resultatet som Tabell 1 nedan visar. Tabell 1, Resultat av tidigare genomförda lufttäthetsmätningar (Söderström, 2012) Undertryck Övertryck Sammanvägt Luftflöde vid 50 Pa, V 50 (l/s) 30,4 39,9 35,2 Genomtränglighet vid 50 Pa, w 50 (l/s*m 2 ) 0,309 0,406 0, Genomförande av tester Vid utförandet av testerna för de olika gavelsektionerna användes en tvåveckorsperiod. Den första perioden testades sektionen som saknade fasadelementet och den andra perioden testades sektionen med fasadelementet. Anledningen till att testerna genomfördes på detta sätt, under olika tidsperioder, var för att det bara finns ett testhus. Detta faktum gör att förutsättningarna, såsom temperaturer och luftfuktighet skiljer sig åt mellan alla testdagar för de båda sektionerna. Tidigare nämndes att undersökningarna som genomförts på testhuset i huvudsak syftade till att studera fukt- och värmetransporten samt lufttätheten genom gavelsektionernas respektive väggar. Detta kan ske med flertalet olika metoder. De två följande avsnitten beskriver vilka metoder som använts i denna fallstudie. Lufttäthet och luftläckage Vid undersökningen av lufttätheten i denna fallstudie användes Retrotecs Blower Door Model Vid mätning av lufttätheten har Retrotecs egna programvara använts och enligt dem själva är noggrannheten på denna produkt +/- 3 %. Blower Door metod vid lufttäthetsmätning innebär att en fläkt monteras i en av byggnadens öppningar för att skapa en tryckskillnad över klimatskalet, se mer om metoden i avsnitt Figur 7 nedan visar Blower Door fläktens placering för denna fallstudie. 8

17 Figur 7, Blower Door fläktens placering i fallstudien Vid lufttäthetsmätningar som ska jämföras med varandra för att kontrollera dess riktighet är det viktigt att utföra mätningarna under samma förutsättningar. Detta betyder att mätningarna bör utföras så tätt som möjligt och därför genomfördes de under samma dag i både över- och undertryck i denna fallstudie. Dock var det inte möjligt att utföra mätningar för sektionerna både med och utan fasadelementet vid samma tillfälle eftersom testerna utfördes under olika tidsperioder. I fallstudien skapades lufttrycksskillnaden i nivåerna 15 Pa 70 Pa vid såväl under- som övertryck. För att säkerställa riktigheten i mätningarna utfördes de 3-5 gånger tätt efter varandra och ett genomsnittligt värde togs sedan ut från dessa. Övertryck testades först, sedan undertryck. Täthetsmätningar som utförs med en Blower Door talar om hur mycket luft som läcker ut eller in, men inte vart denna luft läcker. För att ta reda på detta har en värmekamera använts. Användandet av värmekamera möjliggjordes av att fallstudien genomfördes under en period då det är betydligt kallare utomhus än inomhus, vilket är ett kriterium som måste vara uppfyllt för värmekamerans funktion. Eftersom testhuset belastats med fukt under testveckorna kunde även en annan metod användas för att studera luftläckagen, nämligen vart kondens uppstod. Denna metod kunde användas eftersom fuktig luft kondenserar då den kommer i kontakt med kyligare luft som har en temperatur lägre än daggpunkten. 9

18 Fukt- och värmetransport För att undersöka fukt- och värmetransporten i de olika gavelsektionerna har ett trådlöst sensorbaserat system använts, nämligen Protimeter HygroTrac. Sensorerna i systemet mäter parametrarna relativ fuktighet, temperatur, daggpunkt, fuktkvot i trä och fukthalt i andra material. Alla dessa parametrar har dock inte utnyttjats i denna fallstudie utan fokus har legat på relativ fuktighet och temperatur. Sensorerna har kontinuerligt under mätperioderna genererat data angående temperaturen och den relativa fuktigheten i flera olika skikt av gavelsektionernas väggkonstruktion. Sensorerna ska kunna läsa av relativa fuktigheter mellan 0 och 100 % med en noggrannhet på +/- 2,5 % vid 10-90% relativ fuktighet. Vad gäller temperaturerna är sensorernas noggrannhet +/- 0,5 % vid +25 C. Med systemet Protimeter HygroTrac byggs sensorerna in i konstruktionen där avsikt att mäta finns. Sensorerna drivs av ett batteri och har en livslängd på ca 10 år. Mätvärden från sensorerna genereras genom att en gateway kopplas in i dess närhet. En gateway har till uppgift att samla in data och om internetanslutning finns kopplas denna upp och mätdata nås från internetansluten dator genom en lösenordskyddad webbsida. Om det skulle saknas internetanslutning kan en gateway lagra sensorernas avgivna data under en tid för att sedan kunna laddas upp till webbsidan så snart den ansluts till internet. I denna fallstudie har sensorerna varit inställda på att avge data en gång per timme under hela tidsperioden. Det fanns endast tillgång till 10 stycken sensorer i detta projekt och eftersom de skulle byggas in i konstruktionen var det viktigt att noga överväga dess placering. Sensorerna placerades i flera olika skikt genom väggarna i de olika gavelsektionerna för att undersöka fukttransporten. Fukt- och värmetransporten undersöktes i två skärningspunkter av väggen där risken för fuktskador bedömdes vara som störst. Skärningspunkten var densamma för sensorerna i de båda sektionerna. Figur 8 och Figur 9 nedan visar principen för fuktgivarnas placering i de olika skikten för respektive gavelsektion. 10

19 Figur 8, Sensorernas placering i sektionen utan fasadelement Figur 9, Sensorernas placering i sektionen med fasadelement ( : betecknar en sensors placering) Skisserna i Figur 8 och Figur 9 visar en placering av totalt 12 stycken sensorer och orsaken till att detta gick att genomföra var för att de två sensorer som avger värden i den innersta gipsskivan var möjliga att demontera. Sensorerna har samma horisontala skärningspunkt, 150 mm åt höger. Skissen ovan visar dock att det finns två olika vertikala skärningspunkter, 150 respektive 1350 mm upp. Dessa skärningspunkter gäller med origo i nedre vänstra hörnet sett från insidan av testhuset. Varje sensor är placerad mitt i det aktuella materialskiktet. Normalt sett är inte risken för fuktskador särskilt överhängande i en väggs vertikala mittpunkt men i denna fallstudie placerades ändå en av mätpunkterna där. Anledningen till detta är den simulerade våningsskarven i fasadelementet. I sådana skarvar är risken för fuktinträngning större än i övriga konstruktionen och dessutom är även risken för luftläckage större. Kombinationen av risk för såväl luft- som fuktinträning kan orsaka att fuktig luft tillåts att kondensera i skarven. 11

20 Figur 10 till höger visar dels hur sensorerna i systemet Protimeter HygroTrac ser ut men mer exakt visar den även placeringen för en av sensorerna i luftspalten i denna fallstudie. Sensorerna är ganska utrymmeskrävande, ca 6*6*3 cm, och därför är det viktigt att placeringen av dem är noga genomtänkta. Själva mätpunkten på sensorn är mellan skruvändarna. För att det ska finnas någon fukt som kan transporteras genom de olika gavelsektionerna krävs det att det Figur 10, En av sensorerna i fallstudien produceras någon fukt i testhuset. Detta utfördes med hjälp av en luftfuktare som ställdes in på att testhuset skulle ha en konstant relativ luftfuktighet på ca 50 %. Någon information om produktens noggrannhet finns inte. Fukt- och värmetransporten studerades efter att luftfuktaren stabiliserat sig i två av varandra följande veckor för respektive gavelsektion. 2.3 Analys För att utvärdera resultatet från fallstudien och mätningarna utförda på testhuset har först alla resultat sammanställts. Temperatur och relativ fuktighet angavs av sensorerna en gång per timme under de två veckor som varje gavelsektion testades. Dessa värden räknades samman och ett dygnsmedelvärde kunde presenteras. Medelvärdena för de båda sektionerna presenterades i olika grafer för att kunna jämföras och hitta ett samband mellan dem. Sedan jämfördes resultaten av värmetransporten även mot teoretiska värdet för att för att öka förståelsen för mätresultaten och för att kunna göra en bedömning av effekten som fasadelementet gett. Resultatet av lufttäthetsmätningarna för de båda gavelsektionerna jämfördes med varandra för att analysera skillnaden som fasadelementet gjorde för lufttätheten på sektionerna. 12

21 3. TEORI Följande kapitel presenterar den teori som ligger till grund för analysen och diskussionen i rapporten. Kapitlet beskriver hur värmetransport och värmemotstånd påverkas av en byggnads luft- och fuktsäkerhet. Slutligen beskriver kapitlet även fördelarna med luft- och fuktsäkra byggnader samt hur mätningar avseende dessa två faktorer kan utföras. 3.1 Värme i byggnader Värmetransport genom klimatskal En jämn temperatur invändigt i byggnader eftersträvas oberoende av utomhustemperaturen. Till följd av att temperaturen inne och ute sällan varken är lika eller konstant sker det alltid en värmetransport genom en byggnads klimatskal. I teorin kan tre olika typer av värmetransport särskiljas, nämligen ledning, strålning och konvektion. (Burström, 2007) Värmetransport som sker genom så kallad ledning har temperaturskillnader som drivkraft. Ledning innebär att värme leds genom homogena material från varmare till kallare partier. Metaller är exempel på material som är fasta, homogena och utan porer. I sådana material sker värmetransporten endast genom ledning. För andra material som både innehåller fast material och porer fyllda med såväl vätska som gas tillkommer förutom ledning även värmetransporterna strålning och konvektion. (Petersson, 2009b) Strålning har liksom ledning temperaturskillnader som drivkraft för värmetransporten. Vid strålning överförs värme från varmare till kallare ytor med hjälp av just temperaturskillnader. (Petersson, 2009b) Strålning sker förutom på ytan av material även mellan dess porer, det vill säga inuti materialet. (Burström, 2007) Konvektion skiljer sig från de övriga två typerna av värmetransport då drivkraften är lufttrycksskillnader istället för temperaturskillnader. Värme transporteras vid konvektion med luften, eller någon annan gas, som tillåts förflyttas tack vare lufttrycksskillnaderna. Vanligtvis särskiljs begreppen naturlig respektive påtvingad konvektion. (Petersson, 2009b) Naturlig konvektion är om luftrörelsen i konvektionen beror på densitetskillnader. Densitetsskillnader uppstår vid temperaturdifferenser eftersom varm luft är lättare än kall luft. (Burström, 2007) Naturlig konvektion kallas ibland även för fri konvektion eller egenkonvektion. Luftrörelser som istället orsakas av yttre påverkan såsom exempelvis vindtryck eller fläktar benämns påtvingad konvektion. (Petersson, 2009b) Påtvingad konvektion kan ske både med och utan avsikt. Ett exempel på avsiktlig påtvingad konvektion är genom ventilation medan luftläckage genom otätheter i klimatskalet är ett exempel oavsiktlig påtvingad konvektion. För att skydda en byggnad mot påtvingad konvektion orsakad av vinden byggs vanligen ett vindskydd in i klimatskalets olika delar. (Burström, 2007) 13

22 3.1.2 Termiska egenskaper hos material De termiska egenskaperna som olika materialskikt i en konstruktion har är beroende av såväl dess fuktinnehåll som dess lufttäthet. Ett material har betydligt högre värmeledningsförmåga om det är fuktigt jämfört med om det är torrt. Orsaken till detta är att porerna i porösa material fylls med vatten istället för luft då materialet blir fuktigt, och vatten i sig leder värme betydligt bättre än luft. (Burström, 2007) Material som är porösa påverkas även negativt om konstruktionen inte är lufttät. Ett exempel på detta är att U- värdet i en konstruktion blir sämre om luft tar sig in till isoleringen. Orsaken till denna försämring är att luften tar sig till det isolerande materialet och transporterar sedan bort värme därifrån och ut igen. (Sikander et. al., 2007) Det är ett faktum att både lufttätheten och fuktigheten i konstruktioner är avgörande för de ingående materialens termiska egenskaper. Därmed är hela byggnadens energieffektivitet beroende av såväl lufttäthet som fuktsäkerhet. Längre fram i rapporten kommer fler argument och djupare teori om varför just dessa faktorer är av yttersta vikt vid uppförandet av byggnader att presenteras Temperaturfördelning i en konstruktion Det är viktigt att veta hur temperaturen fördelas i de olika skikten genom en konstruktion. Orsaken till detta är att mättnadsånghalten för luft är starkt temperaturberoende vilket betyder att risken för kondens inte bara är beroende av materialens fuktinnehåll utan även av dess temperatur. (Nevander och Elmarsson, 1994) Temperaturfördelningen genom en konstruktion är inte linjär utan den totala temperaturdifferensen fördelar sig över konstruktionens olika skikt i proportion till dess värmemotstånd. (Petersson, 2009b) Det finns en metod för att beräkna vilken temperatur olika skikt i en konstruktion har om inomhus- respektive utomhustemperaturen är känd. Beräkningsgången följer som nedanstående ekvation (Petersson, 2009b): T x = T ± R si + R x! R i + R se ( T i "T e ) T x = temperaturen på avståndet x in i konstruktionen T = temperaturen ute eller inne R x = värmemotståndet för skikten in till gränsytan på avståndet x R si = värmemotståndet inne R i = värmemotståndet för det enskilda materialskiktet R se = värmemotståndet ute T i = temperaturen inne T e = temperaturen ute Beräkningsgången förutsätter stabila förhållanden som varit stabila under en längre tid. Detta är givetvis svårt att uppnå i verkligheten och därför blir beräkningarna något missvisande men kan ändå ge en tydlig fingervisning för att kunna bedöma konstruktioners förväntade fukt- och temperaturförhållanden. (Petersson, 2009b) 14

23 3.2 Lufttäta byggnader Det pågår ständigt diskussioner om byggnaders lufttäthet men vad innebär det egentligen att en byggnad är just lufttät? En lufttät byggnad har en så pass tät konstruktion att luftläckaget blir försumbart. (Petersson, 2009a) Fördelar Vid nybyggnation läggs idag allt större fokus på byggnaders lufttäthet och det finns flera orsaker till detta. De främsta orsakerna är att en lufttät byggnad medför en högre energieffektivitet, bättre boendekomfort, mer kontrollerbar ventilation samt en reducering av risken för fuktskador till följd av läckande luft genom konstruktionerna (Adalberth, 1998). Energianvändning Ett argument för att bygga lufttätt är att energianvändningen minskar eftersom ingen värme då tillåts transporteras bort med den läckande luften (UFOS, 2010). Om en byggnad är otät leder det till en högre grad av oavsiktlig ventilation. Med oavsiktlig ventilation menas den uteluft som läcker in, eller ut, genom klimatskalets otätheter. Den luft som läcker in har samma temperatur som uteluften och detta betyder att luften behöver värmas upp till samma temperatur som inneluften för att inte orsaka obehag för de som vistas i byggnaden. (Warfvinge och Dahlblom, 2010) Ju mer otätheter som finns i klimatskalet desto mer ökar ventilationen. En ökad grad av ventilation leder till att även energianvändningen ökar då detta medför att en större mängd luft måste värmas till inomhustemperatur.(wahlgren, 2010). Boverkets Byggregler, BBR, angav tidigare ett krav gällande lufttätheten i byggnader men detta krav upphävdes (BFS 2006:12) BBR anger idag inget specifikt krav på lufttäthet i byggnader utan det enda kravet är att byggnaders lufttäthet ska vara tillräcklig för att uppfylla andra energikrav, som exempelvis kravet på maximal energianvändning. (BBR 19, 2011) Tack vare införandet av just detta krav har byggsektorn i Sverige numera ett ökat intresse och fokus för en byggnads lufttäthet. (Wahlgren, 2010). Avsnitt 9 i BBR reglerar byggnaders energianvändning och säger bland annat att en byggnad ska utformas för att begränsa energianvändningen genom låga energiförluster. (BBR 19, 2011) För att göra det möjligt att tillgodose kravet på låga energiförluster måste byggnader även utformas lufttäta. Boendekomfort När en byggnad ska uppföras är den huvudsakliga uppgiften att skydda de som ska vistas i byggnaden mot utomhusklimatet. För att människor ska trivas i byggnader krävs en viss grad av termisk komfort som i detta fall betyder att människor inte ska uppleva något obehag vid sin vistelse i en byggnad. (Energikompetens, 2012) Det finns krav i BBR som anger att byggnader ska utformas på ett sätt som medför att ett tillfredställande termiskt klimat ska kunna erhållas. (BBR 19, 2011) Den termiska komforten avgörs inte bara av lufttemperaturen utan lufthastighet och fuktighet är också bidragande faktorer. En otät byggnad kan bidra till försämrad termisk komfort genom exempelvis 15

24 drag, vertikala temperaturskillnader, kalla golv eller tak samt skillnader i strålningstemperatur. (Sikander et. al., 2007) Det finns andra problem gällande boendekomfort som kan förorsakas av bristande lufttätning. Ett exempel på detta är så kallat kallras som innebär att kall luft strömmar nedåt längs ytterväggarna. Kallras uppstår eftersom kall luft är tyngre än varm luft vilket medför att den kalla luften tillåts strömma nedåt. (Burström, 2007) Ett annat exempel på vad bristande lufttätning kan ge för konsekvenser gällande boendekomforten är försämrad luftkvalitet. Detta till följ av att föroreningar kan spridas såväl mellan olika lägenheter som från uteluften. (Sikander et. al., 2007) Kontrollerbar ventilation Det är svårt att veta hur mycket luft som tar sig in i en byggnad om den är otät. Olika mängder luft tar sig in i en otät byggnad beroende på yttre omständigheter då faktorer som blåst och tryckskillnader över klimatskalet har stor inverkan. Detta betyder att byggnadens ventilation är svår att både förutse och kontrollera. Om en byggnad däremot är luft- och vindtät är ventilationen lätt att kontrollera. (ISOVER, 2012) En otät byggnad kan medföra att ventilationssystemets funktion försämras då vissa rum kanske inte får tillräcklig luftväxling och därmed en försämrad luftkvalitet. Ett sätt att minska värmeförlusterna som ett ventilationssystem ger upphov till kan vara att installera en värmeväxlare. Dock är även funktionen hos denna beroende av att byggnaden är tät eftersom otätheter ger försämrad verkningsgrad då all luftströmning inte passerar värmeväxlaren. (Sikander et. al., 2007) Reducering av fuktskaderisken En tät byggnad gör att risken för fuktskador till följd av konvektion reduceras. Risken reduceras eftersom den varma inomhusluften inte tillåts transporteras till konstruktionens inre delar och där ha möjlighet att kondensera om byggnaden är tät. (Petersson, 2009a) Tidigare nämndes att BBR inte anger något krav gällande en byggnads lufttäthet, däremot anger BBR att en byggnad bör utformas så lufttät som möjligt för att minska risken för skador på grund av fuktkonvektion. (BBR 19, 2011) Fukt kondenserar från fuktig luft om temperaturen understiger den så kallade daggpunkten. (Burström, 2007) En lägre temperatur medför en lägre mättnadsånghalt och därigenom även en lägre daggpunkt. Detta samband förklarar varför den fuktiga luften inte kondenserar på ytan av en konstruktion utan först när den i så fall tillåts nå någon av de kallare delarna Att tänka på gällande lufttäta byggnader I diskussionerna om lufttäta byggnader kommer frågan om det är bra att bo i en plastpåse ofta upp. En jämförelse mellan en plastpåse och en tät byggnad kan dock inte göras eftersom det finns krav på luftomsättning i byggnader, vilket givetvis inte finns i en plastpåse. (Sikander, 2009) Enligt BBR finns kravet att ventilationssystemet i en byggnad ska klara av att generera en luftväxling på minst 0,35 l/s och m 2. (BBR 19, 2011) Om luften inomhus upplevs som dålig 16

25 beror det generellt inte på att byggnaden är för tät utan snarare på att ventilationen är bristfällig och därmed orsakar ett dåligt inomhusklimat med hög luftfuktighet. En byggnad kan inte bli för tät utan en högre lufttäthet medför alltså bara att högre krav måste ställas på ventilationssystemet. (Sikander, 2009) Vid renovering av äldre byggnader finns det däremot en risk med att bygga alltför tätt. Förr var det vanligt att ventilationen i byggnader baserades på ett så kallat självdragssystem. Detta innebär att inget mekaniskt ventilationssystem installeras utan luftomsättningen inomhus skapas istället genom otätheter i klimatskalet som medvetet byggs in i konstruktionen. I byggnader som ventileras med hjälp av självdrag finns det stora risker med att renovera lufttätt eftersom ventilationen försvinner och därmed finns det en risk att känslan verkligen blir att bo i en plastpåse. För att möjliggöra en lufttät renovering i sådana byggnader krävs en installering av ett nytt ventilationssystem för att föra bort fukt och dålig lukt från byggnaden och dess verksamhet. (Sikander, 2009) Uppnå och bevara lufttäthet När en byggnad uppförs lufttät är det viktigt att se till att lufttätheten bibehålls under byggnadens hela livslängd. Detta innebär att varje ingående material måste ha god beständighet i sig självt samt att materialen inte får påverka varandra på ett negativt sätt. Det är även viktigt för lufttäthetens beständighet att materialen klarar av den påfrestning som byggnaden belastas med i form av exempelvis tryckstötar och tryckskillnader. (Wahlgren, 2010) För att uppnå ett lufttät klimatskal i en byggnad är det enklaste sättet att basera konstruktionen på material som i sig är lufttäta, exempelvis, putsad lättbetong, putsad tegel eller betong. Ett problem med denna typ av lufttätning är dock exempelvis skarvar på ytterväggselement. För att upprätthålla en god lufttäthet är det viktigt att se till att skarvarna har lika god lufttätning som övriga ytterväggen. För andra konstruktioner som är mer benägna att släppa igenom luft krävs det ett lufttätande skikt. Det material som används mest frekvent som lufttätande skikt på konstruktionens varma sida är plastfolie, men ibland används även andra material som exempelvis aluminiumpapp och olika typer av skivmaterial. (Adalberth, 1998) För att en byggnad ska vara lufttät krävs inte bara en lufttät konstruktion med beständiga material utan det krävs också en medvetenhet hos brukarna. Det lufttätande skiktet är ofta placerat relativt nära insidan av väggen och detta medför att om en brukare väljer att exempelvis spika upp en tavla eller dylikt finns risk att hål bildas i det lufttätande skiktet. Om en medvetenhet inte finns är risken stor att hål görs genom det lufttätande skiktet och som tidigare examensarbete visat kan även ett relativt litet hål göra stor inverkan på byggnadens lufttäthet (Söderström, 2012). 17

26 3.2.4 Mäta lufttäthet och upptäcka luftläckage För att mäta lufttätheten i en byggnad måste tryckskillnad skapas över klimatskalet vilket kan göras på flera olika sätt. Ett sätt att skapa denna tryckskillnad är genom att en extern fläkt monteras i en öppning i klimatskalet för att generera under- eller övertryck i byggnaden. Denna metod kallas ofta för Blower Door. (Sikander och Wahlgren, 2008) Blower Door metoden är den mest använda standardiserade metoden för att bestämma en byggnads lufttäthet och finns beskriven i den europeiska standarden EN 13829:2000. Denna metod innebär som tidigare nämnts att en lufttryckskillnad skapas över byggnadens klimatskal. (Wahlgren, 2010) För att kvalitetssäkra resultatet i lufttäthetsmätningarna med Blower Door krävs att öppningar såsom ventilationsdon och avlopp tätas innan trycksättning. (Sikander och Wahlgren, 2008) Det är viktigt att testa vid tryckskillnader i både under- och övertryck eftersom de oftast ger något skilda resultat. Orsaken till de varierande resultaten är att en del otätheter blir större respektive mindre beroende på om luften blåses ut ur byggnaden (övertryck) eller om den sugs in i byggnaden(undertryck). (Wahlgren, 2010) Lufttrycksskillnaden skapas i flera olika nivåer, vanligen cirka 15 Pa 70 Pa. Första mätningen sker då på 15 Pa undertryck, eller övertryck, och sedan ökas tryckskillnaden konstant, med 5 Pa eller 10 Pa, ända tills den sista mätningen utförts med 70 Pa tryckskillnad. Vid respektive nivå av tryckskillnad mäts det luftflöde som krävs för att uppnå det aktuella trycket. Luftflödet som anges vid de olika tryckskillnaderna beräknas sedan om för att anpassas till en tryckskillnad på 50 Pa. Detta måste göras eftersom lufttätheten alltid anges vid just 50 Pa tryckskillnad enligt EN 13829:2000. Lufttätheten uttrycks som liter luft som läcker ut, eller in, genom klimatskalets omslutande area per sekund, alltså l/s,m 2, vid 50 Pa tryckskillnad. (Wahlgren, 2010) Förutom Blower Door metoden finns det andra metoder för att skapa tryckskillnad över klimatskalet. Exempelvis kan detta ske genom att trycksätta ventilationssystemet eller genom den så kallade skorstenseffekten. (Sikander och Wahlgren, 2008) Dessa metoder kommer inte presenteras vidare här då de inte är tillämpbara för detta projekt eftersom varken ventilationssystem eller skorsten finns installerat. Forumet fuktsäkerhet anser att tillvägagångssättet bör vara följande vid mätning av en byggnads lufttäthet(fuktsäkerhet, 2012a): Välj byggnad eller del av byggnad som är tillräckligt färdigställd för att kunna trycksättas Granska ritningar och gör en okulärbesiktning av byggnaden för att identifiera problemområden Trycksätt byggnaden Utför läckagesökning med en eller flera av följande metoder; den egna handen, lufthastighetsmätare, rök eller värmekamera Identifiera läckageställen och täta dem Skriv läckagerapport och för vidare erfarenheterna Upprepa eventuellt i fler byggnader/lägenheter 18

27 När en byggnads lufttäthet testas genom trycksättning bör även en läckagesökning genomföras för att konstatera vart det läcker och inte bara att det läcker. (Lufttäthet, 2012) Det finns flera olika metoder för att upptäcka luftläckage i en byggnad. Två olika typer av metoder brukar skiljas åt; metoder med trycksättning över klimatskalet och metoder utan trycksättning. (Sikander och Wahlgren, 2008 ) Den vanligaste metoden för läckagesökning vid trycksättning över klimatskalet är med värmekamera. Ett kriterium som måste vara uppfyllt för att detta ska fungera och visa ett läckage är dock att det finns en temperaturskillnad mellan utomhus och inomhus. (Lufttäthet, 2012) En nackdel med att använda värmekamera är att om brukaren av den är ovan med uppgiften kan det vara svårt att tolka bilderna. Detta eftersom områden som värmekameran visar vara kallare än andra kan dels bero på just luftläckage men det skulle också kunna bero på köldbryggor. Om brukaren av värmekameran är osäker på om det verkligen är luftläckage eller om det är en köldbrygga kan värmekamera kombineras med andra metoder såsom lufthastighetsmätning, röksökning och såpbubbelmetoden. (Sikander och Wahlgren, 2008) Det finns även andra metoder för läckagesökning vid trycksättning där den absolut enklaste metoden är att känna med handen. Det är dock inte alltid säkert att luftläckage kan uppfattas med hjälp av denna metod. Det krävs att byggnaden är trycksatt i undertryck samt att temperaturen ute är betydligt kallare än temperaturen inne för att handen ska kunna uppfatta luftläckaget. (Sikander och Wahlgren, 2008) De främsta metoderna för läckagesökning då byggnaden inte är trycksatt är okulär inspektion, akustiska mätningar och ljussättning. (Sikander och Wahlgren, 2008) Dessa metoder kommer inte beröras vidare då läckagesökningen för detta projekt kommer genomföras då byggnaden är trycksatt. 19

28 3.3 Fukt i byggnader Att fukt i byggnadskonstruktioner är ett stort problem är väl inget som förvånar men trots medvetenheten uppstår det gång på gång fuktskador i såväl nya som äldre byggnader Vad är fukt och varför är det skadligt Fukt är vatten i dess olika faser, det vill säga fast form(is och snö), vätskeform och gasform(vattenånga). Fukt finns överallt i såväl luften som i de flesta material. (Fuktinfo, 2012) Egentligen är själva fukten inte skadlig utan det som gör den skadlig är dess påverkan på material om fukten finns i för stora mängder eller på platser som är extra fuktkänsliga. Konsekvenser som fukt kan medföra är många. Några exempel är nedbrytning, hälsorisker, ökat energibehov, försämrad hållfasthet, rörelser i konstruktioner och estetiska olägenheter. (Elmarsson, 1994) Fukt i material kan alltså innebära att dess egenskaper liksom konstruktioner försämras. Nedbrytningsprocessen som fukt kan ge upphov till kan kategoriseras i biologisk, fysikalisk och kemisk nedbrytning. Den nedbrytning som svampar och bakterier ger upphov till, när de i fuktig miljö tillåts växa på trä och andra byggnadsmaterial, kallas biologisk nedbrytning. Denna typ av nedbrytning är framförallt en hälsorisk då svampar och bakterier kan framkalla dålig lukt. Biologisk nedbrytning kan också efter lång tid leda till att konstruktionens hållfasthet försämras. Fysikalisk nedbrytning kallas den nedbrytning som orsakas av att fuktens dimensioner förändras. Detta sker antingen vid förändrad temperatur, förändrat fuktinnehåll eller då vatten övergår från flytande till fast form. Fasförändringen när vatten övergår från flytande till fast form ger upphov till en sprängkraft eftersom vattnet expanderar. Expansionen sker på grund av att is har lägre densitet än vatten och därmed upptar en större volym för samma mängd massa. Den elektrokemiska process som till exempel ger upphov till nedbrytning av metaller brukar benämnas kemisk nedbrytning. Korrosion av metaller är ett exempel på denna typ av nedbrytning. (Samuelson et. al., 2007) Fukt kan i huvudsak transporteras genom material på tre olika sätt, diffusion, fuktkonvektion och kapillärsugning. Diffusion är en fukttransport som sker i ångfas där drivkraften är skillnad i ånghalt. Fuktkonvektion är när fukten transporteras med läckande luft, läs mer i avsnitt När fukt transporteras i vätskefas genom material kallas det för kapillärsugning. Vid denna typ av fukttransport förflyttar sig fukten i vätskefas från ett område med höga fukttillstånd till områden med lägre fukttillstånd. (Nevander och Elmarsson, 1994) Materials fuktkänslighet Fukt kan innebära olika stora problem beroende på mängden fukt samt fuktkänsligheten hos olika material och konstruktioner. Ett material kan ha hög relativ fuktighet även om fuktinnehållet är lågt, och tvärtom, ett material kan ha låg relativ fuktighet även om fuktinnehållet är högt. Sambandet mellan ett materials relativa fuktighet och dess fuktinnehåll beskrivs i en sorptionskurva, 20