Byteskostnader på svenska fasta bredbandsmarknaden

Sebastian Blomdell & Carl Boström Byteskostnader på svenska fasta bredbandsmarknaden Switching costs in the Swedish fixed broadband market Kandidatuppsats i Nationalekonomi Termin: Handledare: HT-2014 Karl-Markus Modén Karlstad Business School Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden Phone:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97 E-mail: handels@kau.se www.hhk.kau.se

Sammanfattning När en konsument byter leverantör av en tjänst eller vara är det inte bara priset som är avgörande. Byteskostnader är den subjektiva kostnad en konsument upplever i samband med detta byte vilken förutom rent monetära hinder också baseras på individens upplevda ansträngning. Dessa byteskostnader minskar kundens incitament att byta leverantör samt försämrar konkurrensen på marknaden. Denna uppsats syfte är att skatta byteskostnaderna på det fasta bredbandsnätet. För att beräkna dessa byteskostnader har en enkel modell använts som utgår från marknadsandelar och intäkt per kund. Resultatet av denna uppsats visar att bolagen med större marknadsandelar använder sin position och har högre byteskostnader. Uppsatsen har också identifierat byteskostnader på den undersökta marknaden och redogjort för policybeslut rörande dessa. 2

Abstract When a consumer switches supplier of a service or good, not only the price matters. Switching costs are the subjective cost a consumer experiences in relation to this change which in addition to purely monetary barriers also will be based on the individual's perceived exertion. These switching costs reduces the customer's incentive to switch supplier and impair competition in the market. This paper aims to estimate switching costs in the fixed broadband market. To calculate these switching costs a simple model has been used based on market share and revenue per customer. The results of this study show that companies with larger market shares use their positions and have higher switching costs. The essay also identifies switching costs on this specific market and accounts for policy decisions regarding these. 3

1 Inledning... 5 1.1 Syfte... 6 1.2 Metod och begränsningar... 6 1.3 Datainsamlingsmetod... 7 1.4 Disposition... 7 2 Teori... 9 2.1 Definition bredband... 9 2.2 Trådbundet bredband... 9 2.2.1 Telenätet... 9 2.2.2 Optisk fiber... 10 2.2.3 Kabel- tv... 10 2.3 Trådlöst bredband... 10 2.3.1 Mobilt bredband... 11 2.3.2 Satellit... 11 2.4 Marknaden i Sverige... 12 2.4.1 Abonnemang fastanslutning... 14 2.4.2 Nedladdningshastigheter på den svenska marknaden... 15 2.4.3 Bredbandsabonnemang... 16 2.4.4 Bindningstid... 17 2.4.5 Uppsägningstid... 18 2.4.6 Svårbedömd kvalitet... 18 2.4.7 Portering av e- postadress... 19 2.4.8 Sampaketerade abonnemang... 20 2.4.9 Prisjämförelse av bredbandsabonnemang... 23 2.4.10 Prisutveckling... 25 2.5 Oligopolteori... 25 2.5.1 Koncentrationsmått... 25 2.5.2 Perfekt konkurrens... 26 2.5.3 Imperfekt konkurrens... 26 2.5.4 Monopolistisk konkurrens... 27 2.5.5 Prissättningsteori... 29 2.5.6 Cournot- modellen, konkurrens med kvantitet... 29 2.5.7 Stackelberg modellen... 33 2.5.8 Bertrand- modellen, konkurrens med pris... 34 2.6 Definitionen av byteskostnader... 37 2.6.1 Effekt på marknad och välfärd... 40 2.6.2 Byteskostnader på mogna och omogna marknader... 41 2.7 Tidigare forskning... 43 2.8 Shys (2002) modell... 45 2.8.1 Härledning... 45 Begreppsförteckning till modellen... 46 2.8.2 Kritik mot modellen... 49 3 Resultat... 51 3.1.1 Beräkningar av pris (intäkt per abonnent)... 51 3.1.2 Beräkningar av byteskostnader... 51 4 Diskussion... 55 4.1.1 Identifiering av byteskostnader... 55 4.1.2 Marknadsstruktur... 59 4.1.3 Policyimplikationer... 61 4.1.4 Vidare forskning... 64 5 Slutsats... 66 6 Referenslista... 67 Appendix... 71 4

1 Inledning En konsument går in i en affär för att köpa mjölk, där butikskedjans lågprismärke står bredvid Arla som denne brukar köpa. Kunden gör ett val och köper då den oprövade mjölken. Den är billigare och ansträngningen för att byta produkt är låg, mjölk som mjölk. Kunden kommer hem och upptäcker att mjölken inte är lika tillfredställande som Arlas, men skillnaden är inte påtaglig då det är en låg monetär engångskostnad att köpa mjölk. Samma kund har även ett bredbandsabonnemang hos en internetleverantör med 1 månads uppsägningstid. Samtidigt som bindningstiden på 24 månader löpt ut får kunden hem ett brev där företaget återigen ska höja månadsavgiften. Konsumenten vill inte betala för två homogena tjänster och behöver därför vara trogen till nuvarande internetleverantör tills uppsägningstiden går ut, trots att denne vill byta till en konkurrerande leverantör med en lägre avgift till liknande abonnemang. Konsumenten har även andra tjänster som är knutet till samma abonnemang exempelvis IP- telefoni och digital- TV. Avtalet med nuvarande företag är därför lukrativt då konsumenten har erhållit mängdrabatt genom att använda tre tjänster från samma företag. Om kunden vill avsluta en av tjänsterna mister denne samlingsrabatten som tidigare tillhandahållits från leverantören, vilket då blir en extra kostnad att ta i beaktandet vid byte av internetoperatör. Det här är ingen kostnad som räknas ut i en handvändning då avtalen ofta sträcker sig över en 24 månaders period. Företaget har när det uppkommit problem hjälpt kunden på ett tillfredställande sätt och det är svårt för kunden att avgöra ifall konkurrerande företag har bättre eller sämre service. Det är även svårt för konsumenten att avgöra ifall kvalitet och avgifter blir tillfredställande då detta skiljer sig åt emellan företagen. Den ansträngning konsumenten är villig att lägga ner i tid och pengar för att känna tillfredställelse vägs mot hur stort värde konsumenten tror att denne får ut av ett byte. 5

Kan du relatera till kunden och dennes byteskostnader? I vissa fall sker valen snabbt och nästan undermedvetet, en likartad produkt är billigare, inte samma märke men billigare, den kostar bara några kronor och om den inte uppfyller sin funktion kan vi slänga den, då kan den vara värd att prova. I det andra fallet krävs troligtvis en arbetsinsats på ett par timmar av fokuserad undersökning samt ett antal aktiva beslut för att genomföra bytet. Byteskostnaden finns i vår vardag, vare sig det gäller stora inköp som bilar, el- operatörer, telefonabonnemang med mera, eller bara inköp av mjölk där två likartade mjölkprodukter finns. Hur vi agerar och vilket val vi bestämmer oss för är viktiga för att förstå inlåsningseffekter hos konsumenter på världens olika marknader. Den information som tillhandhålls genom byteskostnaden är oerhört viktig för företag när de prissätter sina produkter/tjänster både för att behålla marknadsandelar, men även när de vill penetrera marknaden och locka till sig fler kunder. Byteskostnaden får också inverkan på konkurrensen som snedvrids. När konsumenter blir orörliga på marknaden kan företag med större marknadsandelar sätta ett pris högre än det effektiva priset, vilket skapar välfärdsförluster. 1.1 Syfte Det primära syftet med denna uppsats är att identifiera och skatta byteskostnaderna på den svenska marknaden för fasta bredbandsabonnemang. Det sekundära syftet är att beskriva bredbandsmarknaden och ge förslag på policyimplikationer. 1.2 Metod och begränsningar Uppsatsen kommer att använda en modell för skattning av byteskostnader modellen beskriven av O. Shy: A quick and easy method for estimating switching costs (2002). 6

Uppsatsen är begränsad till marknadens fem största aktörer TeliaSonera, Telenor, Com Hem, Bahnhof och Bredband2, då Shys (2002) metod utgår från marknadsandelar och pris som grundläggande faktorer i modellen. Dessa aktörer har tillsammans över 88,6 procent av den fasta bredbandsmarknaden i Sverige. Vi har ingen ytterligare möjlighet att begränsa oss till privat- respektive företagskunder då all redovisning beträffande företagen inte är tillräckligt snäv för att göra skillnad på dessa två kundsegment. 1.3 Datainsamlingsmetod Studiens teoretiska ramverk bygger på data som redan finns tillgänglig och knuten direkt till frågeställningen som används i modellen för byteskostnaden. För att utföra undersökningen krävs uppgifter från de fem företagen gällande intäkt per abonnent och bredbandsbolagens marknadsandelar. Dessa uppgifter om marknadsandelar hämtas från Post- och Telestyrelsens (PTS) halvårsrapport januari- juni från 2014 och intäkter per kund hämtas direkt från bolagens kvartalsrapporter Q1 och Q2 2014. Den resterande sekundär data av teoretisk art hämtas via sökningar via internet genom både Google och Google Schoolar samt artiklar har hämtats genom andra författares refererat och hänvisningar till tidigare forskning. 1.4 Disposition Fortsättningen av uppsatsen är disponerad enligt följande: Kapitel 2 utgör ett bakgrundskapitel där den svenska bredbandsmarknaden definieras samt de varierande teknologiska och marknadsmässiga lösningarna presenteras. Senare delen av Kapitel 2 utgörs av den teoretiska referensramen där relevant grundläggande nationalekonomisk presenteras samt beskriver begreppet byteskostnad och dessa byteskostnaders effekt på pris och välfärd. En kort genomgång av relevanta tidigare studier utförda med den metod som används i uppsatsen. Slutligen presenteras Shys (2002) modell, den matematiska modell, 7

vilken används för skattning av byteskostnad och pris, där ingår genomgång av modellens matematiska härledning samt upplevd kritik mot modellen. Kapitel 3 redovisar de beräkningar som gjorts med hjälp av Shys (2002) modell samt redovisar resultatet och kopplar detta till tidigare redogjord teori. Kapitel 4 består av en diskussion kring ämnet byteskostnader relaterad till uppsatsen, policyimplikationer, samt öppnar upp frågeställningar till fortsatt forskning. Uppsatsen avslutas med Kapitel 5, vilken består av den slutsats som framkommit. 8

2 Teori 2.1 Definition bredband Bredband är ett samlingsnamn för en mängd tekniker som gör det möjligt för kunden att genom internetanslutning erhålla hög överföringshastighet. Det finns inga krav på hur hög överföringshastigheten behöver vara för att definieras som bredband. Hastigheten bör dock vara av den art att kunden klarar av att skicka och hämta stora mängder digital information i form av filmer, bilder och musik. Bredband delas grovt in i två kategorier fastanslutning och trådlösanslutning (Bredbandsforum). 2.2 Trådbundet bredband Fast bredband innebär att kundens internetanslutning är knuten till en viss plats exempelvis hemmet och kontoret och att överföringshastigheten är hög. Det finns tre anslutningsalternativ med fast bredband. Anslutningen sker antingen via uttag för det fasta telefonnätet xdsl (ADSL och VDSL), anslutning sker via uttag för kabel- tv eller att anslutning sker via optisk fiber (Berglund et al. 2011). 2.2.1 Telenätet I de bredbandstekniker som kunden kan erhålla från det traditionella kopparbaserade telefonnätet är xdsl 1 (Digital Subscriber Line) sker internetuppkoppling via ett speciellt modem och överföringshastigheten beror på kundens geografiska avstånd till den telestationen där kunden är bunden. xdsl utmärks av att tekniken är asymmetrisk då abonnenten snabbare kan ta emot filer än att skicka iväg den. I Sverige har 95 procent av befolkningen tillgång till xdsl- tekniken och den genomsnittliga överföringshastigheten för ett 1 xdsl är en samlingsbeteckning för teknikerna ADSL, SDSL och VDSL, där x ersätts av den typ av digitalt system som sänds över ledningen till exempel ADSL. 9

abonnemang är 10 Mbit/s. Priset för ett bredbandsabonnemang med hög hastighet 30 Mbit/s är ca 400 kronor per månad (Bredbandsforum). 2.2.2 Optisk fiber Optisk fiber är en bredbandsteknik baserad på överföring av ljusimpulser. Den här tekniken kan hantera stor mängd data och applikationer över samma internetanslutning. Överföringshastigheten utifrån den här tekniken ger en jämn kvalitet oavsett kundens avstånd till bunden telestation. Tekniken är i dagsläget dock begränsad till storstäder och tätorter. I Sverige har 40 procent av företag och hushåll tillgång till optisk fiber. Den genomsnittliga överföringshastigheten är 50 Mbit/s och ett abonnemang med 100 Mbit/sek kostar ca 400 kronor per månad (Bredbandsforum). 2.2.3 Kabel- tv Bredband som är baserat på kabel- tv (koaxialnät) ger abonnenten samma överföringshastigheter som optisk fiber. Uppkopplingen mot internet är asymmetrisk, kunden tar då emot data mängd snabbare än att skicka iväg den. Tillgången till koaxialanslutning är varierande och beroende på geografiskt läge. I tätorter är utbudet större än ute på landsbygden. Av de svenska hushållen kan 40 procent använda sig av tekniken och endast 25 procent av alla företag. Ett abonnemang med 100 Mbit/sek kostar ca 400 kronor per månad (Bredbandsforum). 2.3 Trådlöst bredband Begreppet trådlöst bredband innebär att kundens internetanslutning inte är knuten till en specifik position utan är mobilt. Det finns två sorters accesstekniker för trådlös anslutning; mobilt bredband och fast trådlös anslutning, exempelvis via satellit (Berglund et al. 2011). 10

2.3.1 Mobilt bredband Mobilt bredband innebär att kundens internet anslutning inte är knuten till en specifik position och uppkoppling mot internet sker via en radiosändare till de mobila bredbandsnäten. I Sverige finns det bra täckning för mobilt bredband dock är överföringshastigheterna och kvalitet varierande, det här beror på att radio är en delad resurs som påverkas av antalet användare och abonnentens avstånd till närmaste mast. Kostnaden för konsumenten beror på graden av användning, då mobilt bredbandsabonnemang ofta har begränsad användning. Priset för ett mobilt bredbandsabonnemang hos de stora aktörerna med begränsad användning hamnar i prisintervallet 100-200 kronor och om kunden vill ha obegränsad användning blir kostnaden betydligt dyrare (Bredbandsforum). 2.3.2 Satellit I Sverige kan alla hushåll med fastmonterad parabol på sitt bostadshus få tillgång till bredbandsuppkoppling via satellit. Överföringshastigenheten beträffande satellitbredband är asymmetrisk då upplänk- frekvensen är större än nedlänk- frekvensen. Avstånd mellan parabol och satellit gör att svarstider blir långa och begränsar då kapaciteten till hanteringen av applikationer som kräver snabb respons tid. Användningsområdet blir då begränsat till att hantering av bild, ljud och prata i telefon. Användningen är begränsad och abonnentens kostnad är baserad på användningen. Ett satellitbredbands- abonnemang med begränsning ligger på ca 200 kronor om kunden vill ha obegränsad användning blir kostnad ca 800 kr per månad (Bredbandsforum). 11

2.4 Marknaden i Sverige I Sverige domineras den fasta bredbandsmarkanden av tre aktörer; TeliaSonera, Telenor 2 och Com Hem som tillsammans har 80,6 procent av den totala marknaden. Den fjärde största leverantören är Bahnhof med 4,2 procent och den femte största är Bredband2 med 3,8 procent. Tillsammans utgör dessa fem bredbandsföretag 88,6 procent av marknaden vilket bör ses som en rättvis bild av den totala marknaden för fast bredband i Sverige. Urvalet av fasta bredbandsleverantörer har begränsats till de fem största enligt PTS halvårsrapport från 2014 (Wigren & Fransén 2014). Marknadsbilden har varit stabil de senaste 10 åren för de tre största aktörerna. TeliaSonera har mellan år 2004-2014 vart den största aktören på marknaden med 38,8-39 procent marknadsandelar. Telenor har genom konsolidering kunnat erhålla en stabil marknadsandel på 20-23 procent. Com Hem köpte upp det amerikanska bredbands- och kabeltevebolaget UPC år 2006 och har sen dess haft en jämn nivå marknadsandelar 17-18 procent (Wigren & Fransén 2014). Under första kvartalet 2014 minskade Tele2:s kundstock med 385 000 kunder som en följd av försäljningen till Telenor av deras svenska kabel- och fiberverksamhet på privatmarknaden. Försäljningen till Telenor innebar att Tele2 inte längre är en av de fem största företagen inom detta segment med 2,6 procent av marknaden (Wigren & Fransén 2014). 2 Telenor äger i deras svenska bredbandsverksamhet Bredbandsbolaget och Glocalnet. 12

Figur 1 Översikt av marknadsandelarna på den fasta bredbandsmarknaden mellan 2009-2014. Källa: Wigren och Fransén (2014) Sverige har sedan 1999 implementerat diverse bredbandsstrategier för att bygga ut bredbandstillgängligheten. Den första bredbandsstrategin ett informationssamhälle för alla implementerades 1999 och målet med denna strategi var att bli det första landet som kunde erbjuda bredband till alla medborgare. För att uppnå målet ville man dels göra TeliaSoneras accessnät tillgängligt för andra leverantörer och investera i uppbyggandet av ny bredbandsteknologi och stamnät (Pratompong 2012). I Sverige äger TeliaSonera merparten av det svenska kopparbaserade accessnätet och har historiskt sett gjort det sen det svenska televerket ombildades till Telia AB den 1 juli 1993 (Berglund et al. 2011). TeliaSoneras ägande av kopparnätet ger företaget kontroll över värdekedjan 3, vilket innebär stort marknadsinflytande. De kan då påverka vilka tjänster som ska erbjudas och hur prisbildningen bör vara (Thomsen et al. 2009). Det här ansågs vara ett av huvudproblemen på marknaden då konkurrerande operatörer inte hade tillgång till TeliaSoneras accessnät, vilket innebar snedvriden konkurrens. Det här problemet löstes genom att göra TeliaSoneras accessnät tillgängligt för andra leverantörer att hyra in sig på, för att kunna leverera bredband till slutkund, och då öppna upp marknaden för fler aktörer. Genom statliga investeringar i bredbandsinfrastrukturen kunde utbyggandet ske på tre nivåer; stamnät, regionala och lokala accessnät. Detta nya accessnät 3 PTS beskriver värdekedjan med hjälp av fem nivåer: naturresursnivå, infrastrukturnivå, transmissionsnivå, ip- nivå samt tjänste- och innehållsnivå. 13

byggdes för att konkurrera med TeliaSoneras kopparnät och göra det möjligt för kommuner och mindre privata aktörer att konkurrera på mer konkurrensneutrala villkor (Pratompong 2012). I Sverige har 200 av 290 kommuner i nuläget tillgång till stadsnät. Det har investerats nästan 26 miljarder kronor i utvecklingen och utbyggnaden av stadsnät sedan byggstarten. Den ökade tillväxten för stadsnät har även ökat tillgången för bredbandsnät på glesbygden (Svenska Stadsnätföreningen). 2.4.1 Abonnemang fastanslutning I Sverige fanns det den sista juni 2014 nästan 3,2 miljoner fasta bredbandsabonnemang. Det är en ökning med 5 procent, 158 000 stycken abonnemang, jämfört med samma datum ett år tidigare (Wigren och Fransén 2014). Den accessteknik som stod för den största tillväxten inom fasta bredbandsabonnemang var fiber och fiber- lan. Bredbandsabonnemang med optisk fiber ökade med 21 procent, ungefär 225 000 stycken nya abonnemang, jämfört med samma datum ett år tidigare. Sveriges marknad för fastanslutning bestod den siste juni 2014 av 1328 000 stycken abonnemang med fiber. I och med ökningen är fiber den vanligaste accesstekniken i Sverige (Wigren och Fransén 2014). xdsl tekniken som är baserad på TeliaSoneras kopparnät har haft en nedåtgående trend sen 2008 och tappat på den nationella marknaden. Antalet abonnemang har minskat med 5 procent årligen och från den sista juni 2013 till den sista juni 2014 har det minskat med totalt 74 000 stycken abonnemang. I Sverige fanns det 1310 000 stycken xdsl abonnemang den sista juni (Wigren och Fransén 2014). Tillväxten på bredbandsabonnemang via kabel- tv ökade endast med 1 procent, 3000 nya abonnemang från den siste juni 2013 till den siste juni 2014 (Wigren och Fransén 2014). 14

Figur 2 - Översikt av tillväxten beträffande marknadens fyra accesstekniker mellan 2008-2014. Källa: Wigren och Fransén (2014). 2.4.2 Nedladdningshastigheter på den svenska marknaden På den svenska marknaden fortsätter fastabredbandsabonnemang med högre överföringshastigheter att öka och abonnemang med lägre överföringshastigheter fortsätter att minska. Den siste juni 2014 fanns det knappt 1,1 miljoner abonnemang med hastigheter på 100 Mbit/s eller mer och detta är en ökning med 235 000 abonnemang (28 procent) jämfört med samma tidpunkt året innan (Wigren och Fransén 2014). Den siste juni 2014 fanns det 257 000 abonnemang med överföringshastigheter på 30-100 Mbit/s, vilket är en ökning med 70 procent fler abonnemang. Abonnemang med hastighet på 2-10 Mbit/s tappade marknadsandelar och minskade med 14 procent. Den störste förloraren i sammanhanget var abonnemang med de lägsta hastigheterna, över 144 kbit/s och under 2 Mbit/s, som tappade 31 procent av marknaden och som den siste juni 2014 uppgick till 33 000 abonnemang (Wigren och Fransén 2014). 15

Figur 3 Översikt av fördelningen av den nedladdningshastighet som kunde abonnerar på. Källa: (Wigren och Fransén 2014). 2.4.3 Bredbandsabonnemang Köp av bredbandsabonnemang innebär att konsumenten behöver ta ställning till en rad alternativ. Den information som lämnas till konsumenten är ofta omfattande och komplex. De parametrar som kunden behöver ta hänsyn till är abonnemangets pris och den tekniska information som behandlar överföringshastigheter, täckning och datamängder som ingår i bredbandsabonnemanget. Bindningstid och uppsägningstid är även viktigt för konsumenten vid ingått avtal (Norlander och Häggeborn 2012). Det är en förutsättning att den information som ges till konsumenten via marknadens operatörer är tydlig och lättillgänglig. Kunden har då möjlighet att jämföra produkten mot konkurrerande produkter på marknaden och då göra ett rationellt val (Norlander och Häggeborn 2012). Bredbandsteknik är ständigt på framfart och företagens standardavtal begränsar kundens möjlighet att använda andra marknadserbjudanden från konkurrerande bredbandsoperatörer. De parametrar i avtalen som begränsar 16

och låser in kundens rörlighet på marknaden är ofta avtalets bindningstid och uppsägningstid (Norlander och Häggeborn 2012). 2.4.4 Bindningstid Enligt Rydberg och Montelius (2010) är definitionen av bindningstid den tid en konsument binder upp sig för att köpa en tjänst från en och samma bredbandsleverantör. Löptiden på ett bredbandsabonnemang varierar och sträcker sig ofta från 6, 12, 18 till 24 månader. Långa bindningstider och uppsägningsavtal påverkar bredbandsmarknaden negativt då den totala marknaden blir mindre rörlig, vilket begränsar konsumenten att byta bredbandsleverantör. Enligt lagen om elektronisk kommunaktion (LEK) är den längsta tillåtna bindningstiden i Sverige är 24 månader och i till exempel Danmark är den längsta tillåtna bindningstiden 6 månader. Konsumentverket anser att 24 månaders löptid för ett abonnemang är för lång tid och att den längsta tillåtna abonnemangslängden bör vara 12 månader. Bredbandsmarknaden är komplex och teknikutvecklingen går framåt i rasande fart, det är då svårt för kunden att välja rätt abonnemang. Då är en viktig parameter att konsumenten inte är begränsad till en bredbandsleverantör på grund av avtal med långa bindningstider och uppsägningstider (Rydberg och Montelius 2010). Både Konsumentverket och PTS har i rapporter påvisat att långa bindningstider har negativ påverkan på abonnenten. PTS får långa bindningstider negativa inlåsningseffekter på konsumenten (Rydberg och Montelius 2010). Även Konsumentverket uppmärksammar att abonnemang med lång löptid kan utgör ett problem för marknaden. Abonnemang med lång bindningstid kan till exempel göra konsumenten inaktiv på marknaden och kunden fortsätter vara ansluten till bredbandstjänsten efter att abonnemanget har upphört trots andra valmöjligheter (Rydberg och Montelius 2010). 17

2.4.5 Uppsägningstid Uppsägningstid innebär att avtalet inte upphör omedelbart utan sker när uppsägningstiden är avslutad. I Sverige finns det ingen lag som reglerar längden för uppsägningstid. Majoriteten av Sveriges bredbandsoperatörer har en uppsägningstid på en månad. Trots att uppsägningstiden har kortas ner från tre månader till en månad uppkommer fortfarande avtalskonstruktioner där en automatisk förlängning av bindningstiden sker med ytterligare tre månader (då konsumenten säger upp avtalet strax efter bindningstidens slut). Det här skapar en identisk situation som innan då tre månaders uppsägningstid tillämpades (Rydberg och Montelius 2010). Längre uppsägningstider påverkar abonnenten negativt på grund av in låsningseffekter och hinder som försvårar byte av bredbandsoperatör. Kunden behöver även beakta uppsägningstidens längd och därför fodras det framförhållning från konsumenten vid eventuellt byte av leverantör. Dessa komplikationer gör det kostsamt och komplext för kunden att röra sig fritt på marknaden och även marknadskonkurrensen hämmas. Bredbandsmarknaden speglas av snabb teknisk utveckling, men konsumenten har svårt att dra fördelar från andra temporära marknadserbjudande då denne är låst till en leverantör genom lång uppsägningstid (Rydberg och Montelius 2010). 2.4.6 Svårbedömd kvalitet Överföringshastigheten som kan förväntas är svårbedömd utifrån en konsuments perspektiv, då den beror på hur accessnätet är draget fram till kund. Det gör det då svårt för kunden att jämföra bredbandsoperatörerna och dess tjänster. I Sverige är bredbandsleverantören numera tvungen att ange den lägsta överföringshastighet som kan erbjudas utifrån konsumentens geografiska punkt. Om leverantören inte uppfyller den avtalade lägsta överföringshastigheten har kunden rätt att häva avtalet (Konsumentverket 2009). 18

2.4.7 Portering av e- postadress I en telefonintervju med sakkunnig Anna Montelius från Post- och telestyrelsen erhölls nedanstående information 4. I dagsläget utgör inte e- postadresser någon resurs som varken staten eller PTS förfogar över. Avseende telefonnummer är scenariot däremot tvärtemot det beträffande e- postadresser. Staten förfogar över alla nationella nummer och beslutar om till vilken operatör nummer ska tilldelas och under vilka villkor. Sedan delar operatören ut numret till abonnenten. Gällande telefonnummer finns en skyldighet enligt LEK, att se till att en kund kan behålla sitt nummer när denna byter operatör. För att det ska vara möjligt för konsumenten att behålla sitt nummer finns det en enorm databas med samtliga telefonnummer, en sådan databas finns dock inte för e- postadresser. Det här skulle kunna lösas rent tekniskt hos respektive operatör. Det skulle dock skapa särlösningar och då uppstår genast legala problem till exempel vem som bär ansvaret vid driftstörningar om e- post inte levereras. Då det inte finns möjlighet till byte av e- postadress uppkommer ett konsumentproblem genom inlåsningseffekter, som många löser genom att använda e- postadresser från en tredje part, exempelvis Gmail och Hotmail. En e- postadress är således inte en reglerad resurs på samma sätt som telefonnummer och det finns därmed inte någon lagstiftning i LEK som direkt anger hur operatörer får hantera e- postadresser till exempel i samband med uppsägning av abonnemang. 4 Anna Montelius sakkunning, Post- och telestyrelsen, intervju den 19 januari 2015. 19

2.4.8 Sampaketerade abonnemang Sampaketering av olika kommunikationstjänster innebär att abonnenten ingår avtal där kombinationer av två eller fler tjänster sker inom ramen för samma avtal. Detta gäller för kommunikationstjänster som bredband, fasttelefoni, TV- tjänster och mobiltelefoni. Dessa tjänster erbjuds vanligtvis som separata tjänster, men genom sampaketering kan de kombineras utifrån kundens behov. Företagen använder sig av tre olika paketlösningar vid sampaketerade tjänster, Double play är sampaketering av två tjänster, Triple play innehåller tre tjänster och Quadruple play innehåller fyra tjänster (Näringsdepartementet 2013). Den här kategorin av marknadserbjudande avseende kommunikationstjänster blir allt vanligare och viktigare på marknaden och det beror på den ökade trenden av teknologisk konvergens. Det innebär att det blir lättare att använda system och teknologier för liknande eller samma tjänster (Näringsdepartementet 2013). Sampaketering av kommunikationstjänster innebär att konsumenten får subventionerat pris när denna kombinerar ihop individuella tjänster till en paketlösning, där fler tjänster innebär större rabatt. Exempel på en paketlösning är ett Double play abonnemang med bredband och fasttelefoni. Konsumenten får även en bättre översikt på de kostnader som berör avtalet beträffande kommunikationstjänsterna då summan av dessa enbart finns på en räkning. Paketlösningar skapar dock inlåsningseffekter utöver den bindningstid och uppsägningstid som är kopplat till abonnemanget. För konsumenten uppstår en ovilja att byta operatör då denne inte vill gå miste om den samlingsrabatt som erhålls vid sampaketering. Om en av abonnentens tjänster byts ut reduceras rabatten för de kvarvarande tjänsterna, vilket resulterar i en kostnadsökning. Det finns även möjlighet att hela abonnemangsavtalet bryts vid byte av en tjänst, vilket då leder till nya fasta kostnader för konsumenten. Dessa kostnadsökningar leder till att konsumenten finner mindre incitament att bryta ut individuella tjänster hur paketet på grund av tillkommande kostnadsökning (Näringsdepartementet 2013). 20

Det blir även svårt för konsumenten att jämföra paketlösningar från de olika aktörerna i och med kombinationen av de fyra tjänsterna. Den minskade transparens av företagens paketlösningar leder till att abonnenten finner det svårare att byta abonnemang då denne inte vet om ett annat erbjudande är lika tillfredställande och prisvärt som det nuvarande (Näringsdepartementet 2013). Sampaketering påverkar inte bara konsumenterna utan har även ett stort inflytande på den rådande marknadsstrukturen. Dessa paketlösningar påverkar marknaden negativt genom att skapa inträdesbarriärer för andra företag. De etablerade företagen kan även använda sampaketerade abonnemang som ett prisdiskrimineringsverktyg, där de prisdifferentierar tjänsterna efter individuell betalningsförmåga och behov. Till exempel Lars som bor granne med Göran behöver bara betala 400 kr/månaden för sitt Double play, men Göran betalar 450 kr/månaden för samma tjänst. En annan fördel för företagen är den kostnadsbesparing som kan utnyttjas genom sampaketerade abonnemang (Näringsdepartementet 2013). På den svenska marknaden fanns den sista juni 2014, 1730 000 sampaketerade abonnemang och samma datum året innan var marknaden på samma nivå. Marknaden domineras av tre företag som tillsammans har 82 procent av den berörda marknaden. TeliaSonera är den största aktören, näst störst är Com Hem och tredje störst är Telenor. Fastbredband är inkluderat i 1 500 000 miljoner paketlösningar, vilket var 47 procent av den totala marknaden för fastbredband beräknat utifrån den 30 juni 2014 (Wigren och Fransén 2014). 21