DE EKONOMISKA STYRFORMERNA OCH SAMHÄLLET. Organisationer under tva sekler i Sverige. Lars Östman

Relevanta dokument
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Lärarutbildning hp, studenter antagna före h11

Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera

En modern svensk ekonomisk historia

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Mänskliga rättigheter

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

Folkbiblioteken i. Uppsala län regionala förutsättningar för kunskapssamhället

B Ö N D E R N A S T I D

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Demokrati utan utland

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Kultur och företagande. Kulturpolitikens villkor Karlstad 10 september 2015

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Studieplan. Stå inte och se på! för idrotten till boken Att lyckas med lobbning av Henrik Bergström & Jan Byström

Mänskliga rättigheter

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

TÄVLINGSKRITERIER FÖR ÅRETS UF-FÖRETAG I HALLAND. UNG FÖRETAGSAMHET Årets UF-företag 1

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

Anders Pousette. Energikartläggning i stora företag

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier

Sociala tjänster för alla

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Sponsringspolicy Stockholms läns landsting. Policy för marknadsföring i syfte att finna utomstående finansiärer till landstingsprojekt

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM

Verktygslåda med aktiviteter för lokal opinionsbildning

Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata

Frivillighet på modet!

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Inriktningsplan för åren (3 år)

Budget Ägardirektiv för Kommunföretag AB

Regional kulturverksamhet Louise Andersson

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Ann-Catrin Nyberg. Stiven Wiklund. Björn Magnusson. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Barn- och ungdomsplan

Christer Hjert Kommunalrättssektionen. Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunalt stöd till Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet

Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Demokrati. Folket bestämmer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Digitalt festivalengagemang

Införandet av SERA-direktivet 2012/34/EU i svensk rätt

Revidering av föreningsstöd

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

Utbildningssystem för jurister i EU Sverige

Riktlinje för Västerås stads föreningsstöd

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Kulturella och kreativa näringar Leader, Storsjöbygden Den 1 april 2011

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Djurens Rätts huvud- och riktningsmål Antagen vid riksstämman i Malmö maj 2017

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Ku2018/ Kulturdepartementet

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

EFFEKTRAPPORT

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

ALLMÄN NYHETSTIDNING. Sändaren Huvudtidning. Affärsidé

Regionförvaltningsreformen

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Energikartläggning i stora företag - Hur ska en energikartläggning i bolag inom kommun och landsting genomföras?

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

SVERIGES HISTORIA NORSTEDTS

Dnr: YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket Stockolm

EFFEKTRAPPORT

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Näringslivs- och planeringsutskottet

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 p vid Högskolan i Halmstad

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Kultur- och biblioteksplan

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Vi växer för en hållbar framtid!

Transkript:

DE EKONOMISKA STYRFORMERNA OCH SAMHÄLLET Organisationer under tva sekler i Sverige Lars Östman

INNEHÄLL 1. FRÄGAN 13 2. DET FÖRINDUSTRIELLA SAMHÄLLET 16 Ungefär 1500-1840 Byarna och socknarna 16 Kungamakten 17 De privilegierade 20 De nya städerna 22 1700-talets affärsdrivna och funktionsdrivna organisationer... 24 Pä väg mot en förändring 25 Tidningar 28 Nya företag i en struktur pä väg att förändras 28 Städer under utveckling 30 Folkrörelsernas tidigaste organisationer 32 3. DE STORA REFORMERNAS TID 33 Ungefär 1840-1870 De tidiga reformerna 33 Städer under utveckling 35 Ett ökat organiserande med inriktning pä funktioner 38 De fortsatta reformerna 39 Organisationerna och de finansiella styrsystemen 41 De affärsdrivna företagen 42 Den offentliga sfären 44 Staten 46 Kommuner och landsting 48 Det offentliga och det privata i ökad samverkan 49

4. EXPANSIV PERIOD MED LOKAL TYNGDPUNKT 51 Ungefär 1870-1910 Det konkreta problemets dynamik - pä väg mot politisk och facklig Organisation pä riksnivä 51 De nya affärsdrivna företagen 53 Industrialismens tidigaste styrformer 55 Det växande omrädet för särskilda ekonomiska funktioner.. 58 Det lokala och publika livet 60 Lokalt föreningsliv 62 Dagspress 63 Staten 64 Den fortsatta organisatoriska dynamiken 67 Kommuner och landsting 69 Filmen och de stora teaterprojekten 71 Musikens nya organisationer 74 Regionala organisationer och riksorganisationer 76 Det nationella naturskyddet 78 5. EN INFRASTRUKTUR I NATIONENS OCH FÖRET AGENS TECKEN 80 Ungefär 1910-1955 Valen och de representativa församlingarna 81 Besluten om det nationella systemet 82 De offentliga organens styrning - 1910-talets första hälft 84 Affärsdrivna företag i ett uppgängsskede 85 Affärsföretagens styrformer pä 1910-talet 87 I krigens och revolutionernas närhet 89 De privata organisaüonema och företagen mot 1910-talets slut. 92 De offentliga verksamheterna kring 1920 93 En ny struktur med riksomfattande partier 95 Affärsföretagens styrformer i 1920-talets miljöer 96 Företag och organisationer under 1920-talet 98 Prisfluktuationerna, de kulturella företagen och staten 99 Idrotten - starten av en ny sport 100 AB Radiotjänst 101 Vid 1920-talets slut: utvecklingen av det nationella systemet...103 Det svenska samhället vid 1930-talets inledning 107

Valet 1932 och därefter 108 De intressebaserade organisationernas samhällsroll 110 Affärsföretagens styrformer under 1930-talet 111 Företag och organisationer under 1930-talet 114 Före och under andra världskrigets är - staten och nationen...115 Före och under andra världskrigets är - affärsföretagens styrformer 118 Staten och dess styrprocesser efter andra världskriget 120 Nyhetsförmedling och opinionsbildning 122 Detutvecklade nationella systemet 123 Kommuner och landsting efter andra världskriget 125 Affärsföretagens styrformer efter andra världskriget 127 Företag och organisationer efter andra världskriget 128 Förströelser och konstupplevelser 130 Elitidrott 132 Pä väg mot en fortsättning för den offentliga sfären 133 6. STARKA CENTRALMAKTER OCH DECENTRALISERINGINOM EN NATIONELL RAM 135 Ungefär 1955-1980 Förändringar pä väg 135 Likhet och sprickor i enhetligheten 137 Massmedier under utveckling 139 Stat och partier fr an mitten av 1950-talet 141 Tendenser i den statliga styrprocessen 143 Kommuner och landsting under expansion 145 Företagen frän 1950-talets mitt 147 Mot en öppnare extern redovisning 150 Det nya opinionsrummet 151 Informationen tili aktiemarknaden 153 De divisionaliserade industrikoncernerna 154 De teknologiska systemen 157 Den offentliga sfären under expansion och fortsatt omprövning 158 Statsföretag 161 Fritiden och dess organisationer i 162 De ökade kraven pä företagen och styrningen 166

Handelns och servicenäringens företag 167 Lantbrukets organisationer 169 Det offentliga i början pä 1970-talet 171 Företagens styrformer ären under och efter oljekrisen 173 Affärsmässighetens fortsatta former 174 Standardekonomisystem och systemkonsulter 176 Lagstiftning och annan normgivning om företagen 178 Det offentliga fr an 1976 180 7. VIDAREUTVECKLING OCH ÄTERGÄNGI EUROPEISKT OCH GLOBALT SAMMANHANG 184 Ungefär 1980-2005 Förändringar pä väg 184 Staten - skede 1 187 Kommuner och landsting - skede 1 191 Koncernerna och företagen - skede 1 193 De teknologiska systemen för organisationerna - skede 1... 196 De finansiella marknaderna - skede 1 197 Marknaden och den ekonomiska Informationen om företagen - skede 1 200 Av- och omreglering och de uppluckrade monopolen - skede 1 201 Staten - skede 2 203 Kommuner och landsting - skede 2 205 Längre Hodens ökade betydelse - kopplingen mellan de offentliga och de privata organisationerna 208 De finansiella marknaderna och företagen - skede 2 209 Koncernernas funktionssätt - skede 2 211 Längre Rodens ökade betydelse - kopplingen mellan privata företag 213 De nya förutsättningarna för styrning och övervakning 215 Förfaranden, standardisering och certifiering 218 Det offentliga rummets företag och organisationer 220 Statens ledning - skede 3 223 Pä kommunernas och landstingens omräde - skede 3 225 Funktionerna, tillsynen och det offentliga rummet 228 De finansiella företagen - skede 3 229

Ägandet och företagens styrformer - skede 3 231 Redovisningens nya normer 233 De teknologiska systemen- skede 3 236 Företagens fortsatta omvandling 237 De förändrade grupperna 240 De ideella organisationerna 241 En tillspetsad styrmiljö 242 8.1 EN DELAD MEN GEMENSAM VÄRLD 247 Frän ungefär 2005 - ären närmast därefter Förändringar pä väg 247 I det globala sammanhanget 249 De informationsteknologiska systemen 250 Upplevelser via medier och pä plats 252 Företagens styrformer 253 Den nya offentliga redovisningen för börsföretagen 254 Strukturförändringar och överlätelser i affärsdrivna företag 256 De offentligt finansierade funktionerna 261 Mäl-, regel- och granskningssamhället 263 Bortom de traditionella territorierna 266 IX. EMPIRISKT UNDERLAG OCH IMPULSER 268 Om boken och dess tillkomst Underlaget genereilt 269 Kapitel 2 DET FÖRINDUSTRIELLA SAMHÄLLET 272 Kapitel 3 DE STORA REFORMERNAS TID 274 Kapitel 4 EXPANSIV PERIOD MED LOKAL TYNGDPUNKT 275 Kapitel 5 EN INFRASTRUKTUR I NATIONENS OCH FÖRETAGENS TECKEN 278 Kapitel 6 STARKA CENTRALMAKTER OCH DECENTRALISERINGINOM EN NATIONELL RAM 281 Kapitel 7 VIDAREUTVECKLING OCH ÄTERGÄNG IEUROPEISKT OCH GLOBALT SAMMANHANG 283 Kapitel 81 EN DELAD MEN GEMENSAM VÄRLD 286 LITTERATUR 287