Störande eller stödjande? vilken är chefens roll i utvecklingen av ehälsosystemens användbarhet?

Relevanta dokument
Störande eller stödjande? om Hälsosystemens användbarhet Rapport om en rapport WUD 2013

måsten i vårdpolitiken

måsten i vårdpolitiken

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Sveriges innovationsmyndighet

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Teamet professioner och patienter i samverkan

måsten i vårdpolitiken

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Strategisk färdplan Kortversion

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

epsykos ehälsostrategi för Psykiatri Psykos

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Samtal om framtiden mot ny vision för Vårdförbundet

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Verksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

ehälsa Sidan 0 av 20

E-hälsa 6/5 9/ Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete

Paradigmskiftet och professionerna. Förtroendevalda Uppsala

Sammanställning från DOMEs Workshop 26 april 2013

AT-tinget Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne

KOMPETENSBESKRIVNING

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Artikelnummer: Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

Framtidens vårdinformationsstöd inom SUSSA samverkan


Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna

norrlandicus care lab Norrlandicus Care Labs vision är att vara ett europeiskt föredöme för hur man förnyar äldreomsorgen via innovation.

Standarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen

Erfarenheter av nationella fackspråket inom cancer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt

Grundutbildning för förtroendevalda.

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

e-hälsoutveckling där alla får besluta? Hur hantera kommunalt självstyre och gemensam utveckling?

ARBETSTERAPEUTER I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 6

Program. Program. Patientsäkerhetens dag. Västerås 28 april Tillsammans gör vi vården säkrare

UNDERSKÖTERSKOR I KLINISK VÅRD KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Ledarskap för omvårdnad med Magnet modellen. Torie Palm Ernsäter Tylösandsdagarna

Klinisk examination en examination som stärker studenten i sin verksamhetsförlagda utbildning Pedagogiskt docenturarbete

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Planen är antagen av. ehälsagruppen den LSVO den CeSam styrgrupp den

Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Inför Verksamhetsutveckling med stöd av IT

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

ehälsa i kommunerna för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKOR OCH BARNMORSKOR

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Beslutsunderlag Ansökan om medel för förstudie

Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32)

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Samverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet

Fakulteten för hälso och livsvetenskap. Masterprogram i ehälsa, 120 högskolepoäng Master Programme in ehealth, 120 credits

Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft

DOME Deployment of Online Medical records and Ehealth services

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

Dagmaröverenskommelsen 2007

Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg

Förslag till aktivitetsplan samverkan e-hälsa

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Samordnad utveckling för god och nära vård

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING KOMPETENSBESKRIVNING FÖR LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Utbildningsdepartementet Utbildnings- och högskoleenheten Stockholm Frédérique Lémery U2011/3579/UH 12/19/11

Transkript:

Störande eller stödjande? vilken är chefens roll i utvecklingen av ehälsosystemens användbarhet?

Vem är jag? David Liljequist Specialistsjuksköterska inom anestesi och intensivvård Systemvetare Förbundsombudsman Vårdförbundet

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap utgår från tre aspekter i uppdraget Att leda samhällsuppdraget Att leda vård Att leda auktoriteter

Störande eller stödjande? om Hälsosystemens användbarhet 2013 Bakgrund VårdIT kartan 2004 VårdIT rapporten 2010 Riksrevisionen 2011 Gartner-rapporten 2012 Projekt ehälsosystemens användbarhet 2013

Bristande användbarhet kostar VårdIT-rapporten 2010: Vårdens professioner uppskattar tidsförluster pga. bristande användbarhet till motsvarande 5-6 miljarder SEK per år Till detta kommer patientsäkerhetsrisker!

Arbetet Projektledare: Isabella Scandurra, Dr i medicinsk informatik Styrgrupp: Kommunal, Läkarförbundet, Läkaresällskapet, Sjuksköterskeföreningen och Vårdförbundet Sju workshops med användare från vård och omsorg, leverantörer och forskargrupper

Syfte och mål Syftet med projektet är att samla ihop och visa på lärdomar och goda exempel samt att svara på följande frågor: Vilka problem upplever användarna idag? Vilka lösningar ser användarna som viktigast? Vad vet vi om användbarhet från forskning och projektresultat?

Användbarhet - definition ISO 9241-11 Standarden för användbarhet Den grad i vilken specifika användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang. Tasks Context Users (Bailey s Human performance model)

Visionen för god ehälsa 7R+1 Rätt vårdpersonal kan enkelt få Rätt information om Rätt patient vid Rätt tillfälle i Rätt mängd, presenterad på Rätt sätt och anpassad till Rätt situation för att stödja det goda vårdmötet och samverkan mellan aktörer Där registreringen av informationen bara görs en gång med en liten ansträngning och tidsåtgång

Tio punkter för bättre användbarhet 1. Förvaltning, utvärdering och tillsyn Integrera arbetsprocesser och ehälsosystem Vilken analys har Du av hur IT stödjer enhetens arbetsprocesser? Vilka krav ställer du på IT?

Tio punkter för bättre användbarhet 2. Mer deltagande av användbarhetsexperter, hälsoinformatiker och användare. Varje ehälsoprojekt måste ha professionsföreträdare i ledningen. Hur många på din enhet är frikopplade för att delta i ehälsoutvecklingen?

Tio punkter för bättre användbarhet 3. All vård- och omsorgspersonal ska ha en grundläggande förståelse för ehälsa och hur verksamhetsprocesserna hör samman med ehälsosystemen. Utbildning och kompetensutveckling inom ehälsa måste prioriteras. Vilken utbildning i ehälsa erbjuder ni på Din enhet?

Tio punkter för bättre användbarhet 4. Tekniska förutsättningar för att dokumentera och få tillgång till information måste finnas där vårdmötet äger rum! Hur många mobila arbetsstationer har ni på enheten? Hur många steg går personalen i onödan?

Tio punkter för bättre användbarhet 5. Den tekniska infrastrukturen måste vara kraftfull och driftssäker Single-sign-on med sessionshantering Svarstiderna Organisationen för drift och förvaltning Hur mycket tid slösas på inloggningar och tekniskt strul hos Dig?

Tio punkter för bättre användbarhet 6. Vård- och omsorgspersonal måste snabbt kunna hitta livsviktig information i tidskritiska situationer som just de behöver. Vet du om personalen har rätt information?

Tio punkter för bättre användbarhet 7. Dubbeldokumentationen måste upphöra! Hur mycket tid förlorar ni på detta? Hur arbetar ni med Nationellt fackspråk och Nationell informationsstruktur på Din enhet?

Tio punkter för bättre användbarhet 8. Viktig information måste följa vårdtagaren över vård- och omsorgsgivargränserna för att underlätta personcentrerad vård och omsorg. Anpassa lagstiftningen. Hur följer ni de legala och etiska kraven för informationshantering på Din enhet?

Tio punkter för bättre användbarhet 9. Forskning om ehälsosystemens användbarhet måste stärkas och kunskapen tillämpas. Mer användbara system leder till bättre datainsamling som kan ge bättre återkoppling och valida data för forskning. Får Du ut de verksamhetsdata Du behöver ur systemen?

Tio punkter för bättre användbarhet 10. ehälsokompetens är en strategisk utvecklingsresurs som måste finnas på alla ledningsnivåer i vården och omsorgen. Förståelse av användbarhet är nyckeln till nytta och väsentlig för en god och säker vård och omsorg. Hur är det på din arbetsplats?

Sex kärnkompetenser för vårdpersonal Personcentrerad vård Teamarbete Evidensbaserad vård Förbättringsarbete Säker vård Informatik www.qsen.org

Tack för ordet! Hör gärna av er till: Merja.nyholm@vardforbundet.se David.Liljequist@vardforbundet.se Ladda ner rapporten på: www.storandeellerstodjande.se Forskarkontakt: Isabella.Scandurra@aprigroup.se