Age of Opportunity? UNGDOMSTIDEN EN KRITISK PERIOD FÖR FRAMTIDENS HÄLSA

Relevanta dokument
Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Klara, färdiga, gå!

Tonåringen på din mottagning. Hur får du det rätt? Margrethe Krabbe Primärvården/Närhälsan Göteborg

Överföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Josephine Haas Laslo Erdes Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Ungdomars psykiska mående

Det finns inga hopplösa pa0enter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan 2016

1 (10) Folkhälsoplan

Sex o sånt

Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Biopsykosociala utvecklingsschemat

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

A" fundera kring. 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren?

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Biopsykosociala utvecklingsschemat

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Det ungdomsvänliga mötet. Ramar och verktyg

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Om mig. Länsrapport

Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Ungdomsmedicin och verktyg. Karin Ahlberg 11 oktober 2013 Stockholm

Ungdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4

Liv & Hälsa ung 2011

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Föräldrar är viktiga

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Sara Dinwiddie Smart Ungdom - förbundssekreterare

Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Drogpolitiskt program

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Ung i Söderköping. Kerstin Jagesten Eva Pedersen

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Drogvaneundersökning 2016

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Rådgivning för ungdomar som röker och snusar

Alkohol och drogpolitiskt program

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

alkohol- och drogpolitiskt program

Ett socialt hållbart Vaxholm

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Det finns inga hopplösa patienter kraschkurs i ungdomsmedicin Barnveckan Laslo Erdes Mariann Grufman Svensk Förening för Ungdomsmedicin

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

SET. Social Emotionell Träning.

Fakta om cannabis - belöningssystemet

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Välfärds- och folkhälsoprogram

Gun Rembeck Leg barnmorska, Med dr Ungdomsmottagningen/Ungdomscentralen Lerum FoU-enheten S Älvsborg

Folkhälsoplan

Känslor och känslohantering

Hälsoplan för Årjängs kommun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Prata med bordsgrannarna

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

Skolan som arena för ANDT-prevention

Bättre hälsa: antagande

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Hälsan & Arbetslivet

Till dig som har en tonåring i din närhet

UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

ANDT-strategi för Varbergs kommun

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

Transkript:

Age of Opportunity? UNGDOMSTIDEN EN KRITISK PERIOD FÖR FRAMTIDENS HÄLSA Ledarskapsdagarna i Uppsala 22-23 sept 2016 Docent Kristina Berg Kelly kristina@bob-kelly.se

ÅR 2015 BLEV UNGDOMSMEDICIN ETT DELMÅL I SPECIALISTUTBILDNING FÖR BARNLÄKARE

UNGDOMSMEDICIN OCH LÄRAN OM UNGDOMARS HÄLSA:

VETENSKAP OCH BEPRÖVAD ERFARENHET Medicinska ämnesområden: Baserade på pubertetsutveckling och längd7llväxt: Sjukdomar som är specifika för åldersperioden - akne, skelebåkommor Psykologiska frågor Iden7tetsutveckling vid kroniska 7llstånd Följsamhet 7ll medicinska ru7ner Beteendevetenskap Om ungdomars bruk av alkohol, narko7ka, tobaksbruk, Om ab leva med kronisk sjukdom. Om ahtyder 7ll sexuell hälsa Vik7g klinisk :llämpad forskning

INTERNATIONELL INSPIRATION SAHM: SOCIETY FOR ADOLESCENT HEALTH AND MEDICINE EUTEACH.com kurspaket för universitetlärare SVENSK KOMPETENS inom skolhälsovård, barn- och ungdomsmedicin, folkhälsovetenskap, ungdomsmobagningar mm WHO, UNFPA,,,, Tvärvetenskapliga team HEADS eb användbart screeninginsstrument BIO-PSYKOSOCIALT UTVECKLINGSSCHEMA YFHS Youth friendly health service Job aid Orienta7on program for adolescent health care providers SUMMER SCHOOL I LAUSANNE

UNGDOMSÅRENS UTVECKLINGSKRAV: 1. att kunna klara sig själv rent praktiskt 2. att ha utvecklat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet 3. att ha någon utanför familjen som man kan lita på och älska 4. att ha realistiska planer för sitt vuxenliv byggt på självkännedom 5. att ha integrerat sexualiteten i sitt livsmönster

HUR LÖSER DE DETTA? de fantiserar och drömmer de experimenterar och testar de pratar med jämnåriga de diskuterar med vuxna de litar på

VAD HOTAR UNGAS HÄLSA? Individuella hot: sjukdomar hjärnan räcker inte till att hantera situationen Externa hot: fattigdom, ett ojämlikt samhälle, könsroller kriminella och kommersiella krafter

Känner du dig frisk? JA 84% NEJ 16% Självmords 11% 37% funderingar 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

RISKABLA LIVSSTILAR HOS FLICKOR I ÅK 7 SOM RÖKER (N= 86) RESPEKTIVE INTE RÖKER (N=486) Rökare Icke-rökare % % Äter godis/chips dagligen 48 22 Använder säkerhetsbälte 23 71 Har haft samlag 29 1 Alkohol >2 ggr/mån 38 5 Är berusad >1 gång/mån 34 0 Dricker alkohol ensam 4 1 Råkar i slagsmål 20 5 Trivsel med livet,vas 6,6 7,7 Trivsel i skolan, VAS 5,5 7,3 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

DISKUTERA MED DIN GRANNE.. Beskriv ngt häftig, farligt, coolt, riskabelt som du gjorde som ung Som du helst inte vill att dina egna barn eller patienter gör.

LIVSSTILAR 90 % av dem som röker i vuxen ålder har börjat för 18 års dagen Sverige, USA 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

2016: FAKTA Av 1000 nu levande 16-åringar i världen kommer: 1 att mördas 6 att dö i trafiken 250 att dö av tobaksrelaterade sjukdomar enligt WHO

Dödsorsaker! hos unga! i Sverige! och i världen! kan förebyggas! I

HÄLSOFRÄMJANDE HAR VARIT: SPRETIGT MÅLINRIKTAT T. EX. FÖR SÄKERT SEX UTAN SAMMANHÅLLANDE TEORIER UTAN KUNSKAP OM VAD SOM EGENTLIGEN FUNGERAR

MEN UNDER 2000TALET HÄNDER NÅGOT

NÅGRA AMERIKANSKA RADIOLOGER med egna tonåringar började undra vad som egentligen hände i de ungas hjärna under ungdomsåren MRI fmri och andra icke radioaktiva metoder gav dem möjligheten att studera detta

PLÖTSLIGT FÖRSTOD MAN DET OBEGRIPLIGA Varför man inte kunde lära unga att leva hälsosamt ens med de modernaste beteendevetenskapliga metoderna! Hutchinson Smoking Prevention Project: A New Gold Standard in Prevention Science Requires new Transdisciplinary Thinking. J natl Cancer Institute ed. vol 92, 1964-65, + 1979-89; 2000 Since School-Based Tobacco Programs do not Work, What Should We Do? JAH, ed, 157-59;?162-169; 2005 Och från SBU: översikt i RAPPORT 2015: Att förebygga missbruk av alkohol,,drogr och spel hos barn och unga

4 PROCESSER UTVECKLAR HJÄRNAN 1. Grå substans, (nervceller och axoner) minskar 2. Pubertetshormon stimular paraventrikulära centra - känslohjärnan, sociala hjärnan" dopamin som signalsubstans 3. Den vita substansen, myelinet, isoleringsmaterialet ökar och ändrar karaktär 4. Hjärnans plasticitet på G gör oss kreativa, anpassningsbara

1. USE it or loose it! 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

2- Hormonpåverkan ger en känslohjärna (10-15 år) Den andra viktiga perioden för steroidkänslighet i basala ganglier, Paraventrikulärt: limbiska systemet, amygdala, nucleus accumbens Dopamin Relaterat till pubertetsutvecklingen Leder till starkt ökad intensitet i känslolivet 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

Känslohjärnan: Intensitet i känslolivet rädsla, ångest äckel, skam, ilska, aggressivitet glädje, belöning/välbehag, sexualitet smärta 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

DEN SOCIALA HJÄRNAN LÄSER AV KODER Stark anknytning till jämnåriga och kamrater Vill passa Med kompisar vågar man sånt man aldrig skulle göra annars Ökat experimenterande och risktagande Identietsutveckling Ökat behov av sensationer/ spänning, risktagande 16-09-24

Rubbad balans! Obalans mellan det överhettade känslosystemet och det outvecklade omdömet i frontalcortex 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

16-09-24 kristina@bob-kelly.se

3. Vit substans - Myelin Myelin omsluter långa nervfibrer axoner ger snabbare signaler pågår nästan hela livet men mest under barndom och pubertet 10-25 år: myelinisering bakifrån och framåt frontalloben sist leder till motorvägar i hjärnan förbättrad kognitiv funktion 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

3.Frontalhjärnan 15-23 år Hjärnans kontrolltorn! Reglerar och kontrollerar: Beslutsfattande Planering, genomförande Logistik Konsekvenstänkande Omdöme Impulskontroll 30 kristina@bob-kelly.se

HÄLSOFRÄMJANDE UNDER UNGDOMSÅREN Först vid 23-25 års ålder är ungdomars exekutiva funktion, tidsplanering och emotionella kontroll på vuxen nivå Tidigare har kritiska granskningar visat att även de bästa hälsofrämjande programmen saknar effekt 3-6 mån efter avslutning Vissa program har direkt skadlig effekt Kyskhetslöftet Motiverande samtal på alltför unga och av oerfarna behandlare 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

Bronfenbrenners och Lerners ekologiska modeller!

BRONFENBRENNER OCH LERNERS EKOLOGISKA TEORIER Mikrosystemet/Isosystemet viktigast VIP: föräldrar,en betydelsefull lärare, en granne Mesosystemet. Samstämmiga budskap bland viktiga vuxna och i lokala nätverk Exosystemet: lokal policy i skolor om t ex ANT, samt efterlevnad av lagar och policies i samhället, skolbudget, fritidssatsningar Delaktighet för unga, Macrosystemet: Nationella och globala lagar och konventioner, 16-09-24 kristina@b

UNGDOMSÅRENS UTVECKLINGSKRAV: 1. att kunna klara sig själv rent praktiskt 2. att ha utvecklat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på ömsesidighet 3. att ha någon utanför familjen som man kan lita på och älska 4. att ha realistiska planer för sitt vuxenliv byggt på självkännedom 5. att ha integrerat sexualiteten i sitt livsmönster

HUR LÖSER DE DETTA? de fantiserar och drömmer de experimenterar och testar de pratar med jämnåriga de diskuterar med vuxna de litar på

DE TRADITIONELLA FOLKHÄLSOMETODERNA ARBETAR I MAKROSYSTEMTET Politik: Social determinats of health, Lagar som är direkt hälsofrämjande Körkortskrav och körkortsålder Reglerad tillgång till alkohol, narkotika och tobak Giftasålder, samtyckeskrav på sex-området 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

FORTSÄTTNING Ekonomiska styrmedel Priset på akohol och tobak Gratis eller subventionerade P-piller Skolan Tillgång till medicinsk service Vaccination, ungdomsmottagningar elevhälsovård Kunskap: www.umo.se om sex- och samlevnadsfrågor 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

WWW Man skulle kunna göra mycket mer med nätet Unga vill ha info 24/7 De har stor tlltro till nätet Många myter florerar där UMO.se hade 160000 besökare första månaden, servern kraschade Utöka utbudet med vetenskaplig information!! Om kost om motion, om sömn 16-09-24

DE VIKTIGASTE SALUTOGENA FAKTORERNA att folk vet vad man heter att man är delaktig (cnonnected / i familjen i skolan.på fritiden och själv har jag frågat mig som skolläkare i enligt KASAM: Har skolan varit meningsfull, begriplig, och hanterbar för denna elev?

DE NYA FOLKHÄLSOMETODERNA Arbeta i Microsystemet och i Mesosytemet GOTT STÖD TILL INDIVIDEN KOMPETENTA VÅRDGIVARE, FÖRÄLDRAR, LÄRARE, FRITIDSLEDARE, VUXNA RUNTOMKRING STRUKTURELLT STÖD DEN GODA SKOLAN, DET GODA SAMHÄLLE T, FRITIDSAKTIVITETER MED ENGAGERADE VUXNA,

Lär mer! TACK! www.studentlitteratur.se 16-09-24 kristina@bob-kelly.se

SLUTORD: GRÄV DÄR DU STÅR JOBBA LOKALT kristina@bob-kelly.se 42