Blir 2011 också ett bra börsår?

Marknadsbrev januari 2011 Blir 2011 också ett bra börsår? Förra året var ett riktigt bra börsår (för de flesta börser) och en hel del fonder gick otroligt bra, inte minst Thailandfonder. Den stora frågan för oss sparare är nu hur 2011 kommer att se ut. Kommer börsen att stiga i år igen? Vi har ställt frågan till de fondförvaltare som förvaltar de Sverigefonder som finns på Skandias plattform. Förvaltarna har olika syn på börsen, men de flesta är ense om åt vilket håll börskurvan kommer peka i år. På sidan 6 kan du läsa vad förvaltarna tror om börsåret 2011. Räntan började röra sig uppåt under 2010 och det ser ut som utvecklingen kommer att fortsätta i år. Bör det påverka valet av räntefond? Vi har gjort en översyn av räntefonderna på Skandias plattform och försökt att skapa lite klarhet i hur man kan tänka kring sitt räntesparande. Läs artikeln på sidan 7. Naturligtvis har vi också spännande läsning i form av två externa krönikor. Börskrönikan kommer från två av Swedbank Roburs fondförvaltare, Ingemar Syréhn och Patric Naeslund, som skriver om hur möjligheten att göra bra aktieaffärer ser ut framöver. Makrokrönikan den här månaden är skriven av Nordeas chefekonom Annika Winsth och ger en djupdykning på konjunkturläget i såväl Sverige som omvärlden. På Skandia fortsätter arbetet med att ständigt förbättra investeringserbjudandet till dig som kund och sparare. Håll utskick i marknadsbrevet under året. Det är här du hittar nyheter och information om våra investeringar. Trevlig läsning! Fondstatistik december 2010: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder - Sverige 2. Aktiefonder - Norden 3. Aktiefonder - Global Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder - Asien 3. Aktiefonder - Europa Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder - Norden 2. Aktiefonder - Asien 3. Aktiefonder - Bransch Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder - Global 3. Aktiefonder - Tillväxtmarknad Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under december 2010. Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management 1

Visst kan alla få rätt om 2011 "Sällan har väl aktiemarknadens aktörer varit så ense om att börsen ska upp i år!" Även om det inte kan ha ett egenvärde för oss investerare är det alltid roligt att vara contrarian eller att gå mot strömmen. Inte minst gäller väl detta om man ska skriva en krönika. Den här gången är det dock svårare att sticka ut om man har en positiv börssyn. Sällan har väl aktiemarknadens aktörer varit så ense om att börsen ska upp i år! Annat var det i början av 2009 då skeptikerna fortfarande dominerade trots att börsen visade tecken på att ha bottnat ur och möjligheterna att hitta felprissatta aktier var extremt goda för de som vågade. Återhämtningens snabbhet och styrka blev historisk. Många av bolagen har nu redan passerat eller kommer att passera de gamla vinsttopparna och aktierna har i många fall stigit med flera hundra procent. De som gjorde sig lustiga över uttrycket supercykel kanske får fundera ett varv till för drivkrafterna bakom tillväxten är desamma som före finanskrisen. Vad innebär det för börsen framåt? Vi kan börja med att titta på hur det brukade vara i ett otal börscykler. Rekyltrenden från djupa bottnar brukade hålla i sig en längre tid, i alla fall 2 4 år. Den brantaste rekylfasen inträffade det första året och därefter konsoliderade marknaden innan en lugnare mer vinstdriven fortsatt uppgång tog vid. Tillfälliga rekyler kom under resans gång. Så långt har den historiska betraktelsen upprepats förvånansvärt väl hittills. Läget idag kan jämföras med sent 2004 då börsen stigit mycket under drygt ett års tid och därefter tog ny fart efter en period av konsolidering. Sedan steg den i nära tre år till. Man kan dra mycket lärdom av historien men ändå inte vara alltför tvärsäker på att den kommer att upprepas i alla delar. Vi måste alltså skapa oss en rättvis bild av förutsättningarna som råder just denna gång. Då är det inte så konstigt att de flesta bedömare landar i samma slutsats; I börstermer pekar faktiskt de allra flesta parametrar fortsatt uppåt trots den starka uppgång vi redan har bakom oss. Bakgrunden är en fortsatt och alltmer robust global tillväxt och låga räntor. Tillväxtmarknaderna ger återigen en kraftfull skjuts åt den globala tillväxten. Denna kombination är mycket gynnsam för aktier. Vidare har bolagen en fin vinstutveckling och allt starkare balansräkningar. Detta möjliggör att den tilltagande aktiviteten av företagsaffärer fortsätter, något som aktiemarknaden hittills uppskattat. Förutom premier på budobjekten har även de köpande bolagen ofta belönats med stigande aktiekurser. Några av de utmärkande företagsaffärerna under 2010 i Sverige var Renaults försäljning av sin stora B-aktiepost i Volvo, budstriden kring Munters och Carnegies dramatiska övertagande av HQ Bank. Rokader på VD- och ordförandestolarna duggade också tätt under året där bolag som Electrolux, Volvo, Sandvik och SSAB är exempel på bolag som får en ny VD i år. De starka balansräkningarna gör också att vi sannolikt närmar oss en period av extrautdelningar, aktieinlösen och återköp som komplement till ordinarie utdelningar. De flesta börsbedömare är nu positiva vilket skulle kunna vara en risk om alla marknadens "Nå ra av de utmärkande företa saffärerna under 2010 i Sveri e var Renaults försäljnin av sin stora B-aktiepost i Volvo, budstriden krin Munters och Carne ies dramatiska överta ande av HQ Bank." aktörer redan var positionerade för detta. Så är dock inte fallet, utan snarast har vi bara sett början på ett möjligt flödesmässigt trendskifte från obligationer till aktier. För svenska aktier specifikt finns också ett annat flödesargument. Det utländska ägandet är fortfarande relativt lågt i flera av de svenska bolagen men är nu på väg upp, inte minst för verkstadsbolagen. Sent kan det tyckas. För exempelvis Sandvik visar den senaste uppdateringen 32 pro- 2

"Ju län re börstrenden håller i si desto abruptare kommer trendbrottet att bli." cents utlandsägande vilket är en av de lägsta nivåerna under de senaste tio åren. Som mest har den varit uppe i 41 procent. Självklart finns det också risker som kan störa utvecklingen. De helt uppenbara är problemen med flera länders skuldsituation, stigande råmaterialpriser, starkare svensk krona och på sikt stigande räntor. I samband med räntehöjningsdiskussioner brukar börserna darra till. Givet ett positivt grundscenario med i slutändan fortsatt stigande vinster brukar dock börsen tuffa vidare. Stärkt krona brukar i praktiken fungera mer som en naturlig hedge och som utländsk investerare i Sverige vill man gärna ha valutarörelsen med sig. Det som på ett mer dramatiskt sätt rubbar bilden brukar istället vara det helt oväntade. Ju längre börstrenden håller i sig desto abruptare kommer trendbrottet att bli. I denna börsfas blir det också viktigt att se nyktert på värdering då många bolag snabbt handlats upp till de högsta kursnivåerna någonsin. För vissa bolag är det fullt motiverat, för andra krävs att de presterar bättre än historiskt och i vissa fall överträffar marknaden förväntansbild. Sammanfattningsvis är det mest sannolika att vi nu går in i en lugnare fas när börskurserna mer växer med bolagens vinster. En faktor som tillkommit och som komplicerar bilden är den datorstyrda högfrekvenshandeln och frammarschen för ETF:er och produkter som mekaniskt replikerar index eller delindex. Något som är helt säkert är att denna växande och snart dominerande handel varken träffar fabriksarbetarna eller bolagsledningen, inte besöker slutkunden eller leverantören, inte diskuterar med bolagets konkurrenter eller funderar kring nya produkter och tjänster. Men för alla oss som tror att börsen på lång sikt styrs av bolagens vinster och fundamenta borde denna nya börskarta faktiskt vara mycket hoppingivande för möjligheten att göra bra aktieaffärer framöver. Ingemar Syréhn, fondförvaltare Swedbank Robur Exportfond och Sverigefond Patric Naeslund, fondförvaltare Swedbank Robur Exportfond och Sverigefond 3

Svensk ekonomi i särklass svensk ekonomi i världsklass Med 2010 i ryggen lägger vi ytterligare ett turbulent år bakom oss, med kraftiga rörelser i såväl räntesom valutamarknader. Året inleddes med en något högre riskaptit och återhämtning i fokus. Men i takt med att det stod allt mer klart att flera länder, framför allt i södra Europa, stod inför allvarliga problem avtog riskviljan och byttes mot riskaversion under sommaren. Ytterligare stimulansåtgärder krävdes för att vinna tillbaka förtroendet. Centralbanker, IMF, regeringar och myndigheter runt om i världen gjorde en hel del under året som gick. Det har fått finansmarknaderna att inleda även 2011 med en något större riskaptit. Volatilt på finansmarknaderna även 2011 Frågan är om det håller i sig den här gången. Sannolikt får vi se riskviljan variera relativt mycket även det här året, då de strukturella problemen inte är lösta utan bara kortsiktigt skyfflade under mattan. De senaste årens kriser har dock skapat en viss erfarenhet hos beslutsfattare och verktyg finns på plats för att stävja eventuella nya risker. "Under hela 2010 har Sverige på ett imponerande sätt stuckit ut med starka finanser och od tillväxt." Strukturella obalanser har vi talat om i många år och riskerna runt dessa kommer att finnas med i ytterligare många år framöver. Det betyder dock inte att konjunkturen står still Nordeas syn är att vi nu står inför en återhämtningsfas globalt. Stimulanspaket runt om i världen gör sitt till även om alla vet att notan kommer senare. Svensk ekonomi sticker ut Under hela 2010 har Sverige på ett imponerande sätt stuckit ut med starka finanser och god tillväxt. Sunda finanser är a och o för en liten öppen ekonomi och det har visat sig med stor tydlighet under krisen. Länder med goda finanser har kunnat stimulera utan att bygga upp större underskott och står därmed väl rustade även i efterdyningarna. Medan länder med stora underskott nu tvingas spara och låna dyrt till räntekostnaderna. Under tredje kvartalet växte svensk ekonomi med närmare 7 procent, vilket inte är långt ifrån de tillväxttal vi är vana att se från Kina. Vi räknar med en tillväxt runt 7 procent även fjärde kvartalet 2010, vilket betyder att vi går in i 2011 med hög fart. Tillsammans med de indikatorer vi har för innevarande år öppnar det för stark tillväxt även för helåret. Nordeas prognos är en tillväxt runt 4 procent 2011, vilket kan jämföras med en svensk potentiell tillväxt runt 2,5 procent. Det betyder att vi redan nu närmar oss ett normalt konjunkturläge. Tillväxten är tillbaka på den nivå vi gick in i krisen på, vilket är mycket imponerade med tanke på den dramatik vi har varit igenom. Svensk ekonomi växer på bred front Under tredje kvartalet växte svensk ekonomi med närmare 7 procent, vilket inte är lån t ifrån de tillväxttal vi är vana att se från Kina. Industrisektorn som drabbades värst under krisen är nu på väg tillbaka och kapacitetsutnyttjandet inom industrin är redan över det historiska snittet de senaste 20 åren. Det skapar goda förutsättningar för en stark investeringsökning under 2011, även om investeringsnivån än så länge ligger långt under nivån före krisen. Att investeringarna nu stiger i snabb takt indikerar dels att det inte är lika gott om lediga resurser i ekonomin, dels att företagen ser ljust på framtiden. 4

% Kapacitetsutnyttjande i industrin % God tillväxt, starka offentliga finanser och en centralbank som höjer före många andra talar för en stark krona. Strax före årsskiftet föll kronan under 9 kronor mot euron. Händer det inget dramatiskt, som får riskaversionen att öka kraftigt, bör kronan ligga runt 9 kronor mot euron. På lite sikt när ECB förväntas höja räntan är vår prognos att kronan försvagas något ner mot 9,10 kronor per euro i slutet av året. Även hushållen väntas bidra positivt till tillväxten då förutsättningarna för sektorn är goda även om hushållens räntekostnader stiger under året. Sysselsättningen väntas stiga i snabbt takt, inkomsterna öka och hushållens framtidsförväntningar ligga på en hög nivå. Samtidigt har vi haft en stark börsutveckling under 2010 och kraftigt stigande småhus- och bostadsrätts priser på "Inflationen har kommit upp och li er nu nära Riksbankens mål på 2 procent." många håll i landet. Starka offentliga finanser öppnar också för att regeringen flaggar för ett femte jobbskatteavdrag längre fram. En stark tillväxt borgar för en fortsatt gynnsam utveckling av sysselsättningen, men också av arbetslösheten. Vi räknar med att sysselsättningen stiger med runt 2 procent nästa år, vilket räcker för att trycka tillbaka arbetslösheten. Men en stramare arbetsmarknad leder också till att andelen lediga resurser minskar i ekonomin. Inom flera sektorer, bland annat inom byggbranschen, är det redan nu svårt att hitta rätt sorts kompetens. Risken ökar därmed för högre löner och priser framöver. Riksbanken höjer mer Inflationen har kommit upp och ligger nu nära Riksbankens mål på 2 procent. Fortsatt höga energi- och livsmedelspriser väntas fortsätta sätta press uppåt i närtid. Tillsammans med mindre lediga resurser och en avtalsrörelse som tar ordentlig fart under hösten talar det för att Riksbanken fortsätter att höja reporäntan under året. Nordeas syn är att reporäntan ligger på drygt 2 procent i slutet av 2011. Inflationen inte lika lå längre Räntor med längre löptid styrs i första hand av den internationella utvecklingen och då vi räknar med att tillväxten tar allt bättre fart i stora delar av världen bör långräntorna fortsätta upp om än inte i den takt vi såg i slutet av 2010. Från räntebotten i september till årsskiftet steg till exempel den femåriga statsobligationsräntan med hela 1 procentenhet och den femåriga bostadsräntan med nästan lika mycket. KPI Nordea Riksbanken Riskerna är lobala "Får vi en ny finanskris eller eurokris är det klart att Sveri e kommer att drabbas hårt. Trots det kommer Sveri e att stå starkt i en internationell jämförelse." Riskerna är i första hand globala. Sannolikt får vi räkna med vissa bakslag internationellt under året då riskviljan tryter. Det går heller inte att utesluta att det kan bli mer dramatik än vad vi räknar med. Skulle till exempel Spanien tvingas be om finansiellt stöd, vilket inte är vårt huvudscenario, är risken stor för kraftfulla spridningsrisker. Får vi en ny finanskris eller eurokris är det klart att Sverige kommer att drabbas hårt. Trots det kommer Sverige att stå starkt i en internationell jämförelse. Nordeas bedömning är att såväl svenska hushåll, företag som staten klarar en hel del törnar utan att det får allt för stora konsekvenser för tillväxt och arbetsmarknad under innevarande år. Annika Winsth Chefekonom, Nordea 5

Så mycket sti er börsen i år... Ska börsen upp eller ned i år? Den frågan ställer sig många sparare just nu. Naturligtvis är det ingen som vet svaret på frågan förrän om ett år, men spekulationerna är i full gång. Många vill samtidigt veta vad professionella investerare tänker kring det nya börsåret. Vi tog därför tillfället i akt att fråga de fondförvaltare som förvaltar Sverigefonderna på Skandias plattform om hur de tror att börsen slutar i år. Börsen ska upp Totalt frågade vi tolv förvaltare. De fick svara på inom vilket intervall de tror att börsen kommer sluta i år. Intervallen var följande: Mer än 20 % ned 20 till 10 % 10 till 5 % -5 till +5 % +5 till +10 % +10 till +20 % Mer än 20 % upp Resultatet var att flest förvaltare (sju av 12) tror att börsen kommer att stiga mellan 10 och 20 procent i år. Det näst mest populära alternativet var en uppgång om 5 till 10 procent (tre av 12). Tio av de tolv förvaltarna tror alltså på en uppgång i något av dessa två intervall. Av de resterande två tror en förvaltare på en nedgång om 20 procent eller mer och en förvaltare tror att börsen stiger mer än 20 procent i år. Konsensusuppfattningen är alltså att börsen ska stiga i år igen och att börsuppgången kommer uppgå till 5 20 procent. En förvaltare tror emellertid att börsen ska sjunka mer än 20 procent. Händelserika börsår i backspe eln Varje år dyker det upp faktorer som investerare fokuserar på och som driver aktiekurserna upp eller ned. Under 2008 var det krisen inom den amerikanska bostadsmarknaden som smittade av sig till den finansiella sektorn som fick världens börser på fall. Under 2009 visade makrostatistik att ekonomierna började ta sig upp på fötter igen och bolagsrapporter som visade att förlusterna krympte eller vändes till vinst höjde kurserna kraftigt. 2010 fortsatte det mesta av den ekonomiska statistiken att vara positiv och företagens delårsrapporter tenderade att slå förväntningarna, vilket ledde till stigande börskurser. Under våren dök skuldkrisen i Europa upp som ett orosmoln som tillfälligt bidrog till att sänka kurserna. Vad kommer att styra kurserna i år? Vid sidan av att "tippa" årets börsutgång bad vi även förvaltarna att svara på vad de tror kommer att driva kurserna upp eller ned under året. Den faktor som flest förvaltare anser kommer vara viktigast för börsen under 2011 är den ekonomiska återhämtningen i allmänhet och i tillväxtmarknadsländerna i synnerhet. Konjunktursignaler och tillväxtsiffror nämns av flera förvaltare som de viktigaste faktorerna att hålla ögonen på under året. Det stora orosmolnet för börsen anses vara skuldsituationen i Europa. Förvaltarna pekar på att de stora skulderna skapar mindre utrymme för finanspolitisk stimulans, vilket kan behövas om tillväxten blir svag. Ett annat potentiellt problem som nämns är snabbt stigande långräntor som kan leda till fallande värde på obligationsportföljer, och därmed öka problemet med skuldbördan. Det viktigaste är att räntorna inte stiger för mycket framförallt i USA. Stigande räntor kan enligt förvaltarna leda till en omfördelning från aktier till räntor, vilket kan sätta press på aktiekurserna. Ytterligare faktorer som förväntas skapa ett positivt börsår är bolagens starka balansräkningar som möjliggör högre aktivitet inom företagsaffärer och värdeskapande förvärv. Vidare förväntas bättre visibilitet i vinstutvecklingen samt ökade volymer och marginaler hos de svenska bolagen leda till attraktiva värderingar och fortsatta uppjusteringar av analytikernas vinstförväntningar. Slutli en... Huruvida förvaltarna har rätt eller ej vet vi först om ett år. Det är även värt att understryka att ingen vet hur börsen kommer att utvecklas under året. Förvaltarna som deltar i enkäten bidrar med sina gissningar och dessa kan vara lika mycket fel som rätt. Syftet med den här artikeln är endast att "ta tempen" på förväntningarna på det nya året. Deltagare: Catella, Danske Capital, DnB NOR, Enter, HQ/Carnegie, Odin, Lannebo och Ålandsbanken. De flesta aktiefondsförvaltarna har en positiv syn på börsåret 2010. Alla utom en spår stigande kurser och de flesta tror på en uppgång mellan på 10 och 20 procent. Likt förra året förväntas konjunktursignaler vara i fokus, med tonvikt på tillväxtmarknader och USA. Skuldsituationen i Europa och stigande räntor bör man hålla ögonen på, enligt förvaltarna. Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 6

Vilken räntefond ska ja välja 2011? Knappt en vecka före jul höjde Riksbanken åter reporäntan som för närvarande uppgår till 1,25 procent. Fler höjningar lär komma och Riksbankens prognos är att reporäntan kommer uppgå till 3,4 procent i sista kvartalet 2013. Ränteförändringar får givetvis betydelse för utvecklingen för räntefonder. Det finns många olika typer av räntefonder, så vilken ska man välja egentligen? Korta räntefonder Riksbanken styr framförallt räntor med kort löptid de korta räntorna. Det är räntan på dessa som påverkar avkastningen i korta räntefonder (t.ex. Skandia Likviditetsfond och Penningmarknadsfond). I takt med att reporäntan stiger förväntas avkastningen i dessa fonder att stiga eftersom räntebetalningarna blir högre på de obligationer som fondförvaltaren köper. Likviditetsfonden och Penningmarknadsfonden är bra alternativ till bankkontosparande. Många sparare använder fonderna till att "parkera" sina pengar i väntan på att de ska investeras på annat håll eller konsumeras, säger Peter Gummesson, fondanalytiker på Skandia. Lån a räntefonder Räntor med lång löptid de långa räntorna bestäms av marknaden, det vill säga av investerares förväntningar på hur den framtida räntan och inflationen ska se ut. Dessa behöver inte nödvändigtvis påverkas av Riksbanken. "Lån a räntefonder som Skandia Kapitalmarknadsfond, skapar od riskspridnin och har en iven plats i en värdepappersportfölj." Långa räntefonder (t.ex. Skandia Kapitalmarknadsfond) påverkas därmed inte direkt av Riksbankens räntehöjningar. Istället är det "marknadens" förväntningar om den framtida räntan och inflationen som påverkar avkastningen. Den teoretiska grundsatsen för hur ränteförändringar påverkar avkastningen i långa räntefonder är att när räntor med lång löptid stiger, så tappar de obligationer som ingår i en sådan fond i värde eftersom dessa betalar lägre ränta än nyutgivna obligationer. Ska man undvika lån a räntefonder i år? Det är alltid svårt att veta vad man ska ha för fonder i sin portfölj. De långa marknadsräntorna gick inte upp så värst mycket under 2010, även om de steg under hösten. Hur framtiden kommer att se ut är som bekant svårt att svara på, säger Peter Gummesson och poängterar att det är svårt att "tajma" räntemarknaden. Hedgefonder med låg risk kan vara ett alternativ, men jag tycker inte att man ska överge sina räntefonder om man vill ha låg risk i sparandet. Långa räntefonder som Skandia Kapitalmarknadsfond, skapar god riskspridning och har en given plats i en värdepappersportfölj, fortsätter Peter Gummesson Realräntefonder Ett alternativ till långa och korta räntefonder är Skandias Realräntefond. Realränteobligationernas värde räknas upp i takt med inflationen, mätt som konsumentprisindex. Realränteobligationer är därför som mest fördelaktiga under perioder med hög inflation. Realobligationer har också låg samvariation med aktiefonder och skapar därmed god riskspridning i en portfölj. 7

Om man oroar sig för hög inflation är realräntefonder en av de bättre investeringarna. Men man måste komma ihåg att realobligationer har långa löptider och de är känsliga för förändringar i ränteläget. Placeringar i realräntefonder måste därför ses på lång sikt, fortsätter Peter Gummesson. Företa sobli ationsfonder En annan typ av räntesparande är fonder som investerar i företagsobligationer. Räntan på företagsobligationer påverkas av sannolikheten för att företagen som emitterar obligationerna får betalningsbekymmer och är högre på företagsobligationer än på statsobligationer. "För de lån a räntefonderna är marknadens förväntnin ar på framtida inflation och räntor vikti ast. " Det finns två huvudsakliga typer av företagsobligationer de som är utgivna av bolag med hög kreditvärdighet (investment grade) och de som ges ut av företag med lägre kreditvärdighet (high yield). Risken är normalt sett lägre för investment gradeobligationer än för high yield-obligationer. Räntan, och därmed den förväntade avkastningen, på investment grade-obligationer är av den anledningen lägre än för high yield. De olika typerna av obligationer påverkas av olika faktorer. Om statsobligationsräntorna stiger förväntas även räntan på investment grade-obligationer stiga, men inte lika mycket. Räntan på high yield-obligationer påverkas i högre grad av utvecklingen på aktiemarknaden än av räntemarknaden. Företagsobligationsfonder är ett bra komplement till aktiefonder och "vanliga" räntefonder. Vill man ha lite lägre risk passar investment grade bra och för sparare som vill ha lite högre risk är high yield ett bra val, säger Peter Gummesson. Skandia erbjuder två utvärderade företagsobligationsfonder, SGF Wellington Investment Grade Corporate Bond Fund och Nordea European High Yield. Båda är valutasäkrade i svenska kronor, vilket innebär att valutarisken man tar som sparare är mycket liten. Sammanfattnin Stigande korträntor kan ha positiv inverkan på korta räntefonder medan långa räntefonder inte påverkas direkt av Riksbanken reporänta. För de långa räntefonderna är marknadens förväntningar på framtida inflation och räntor viktigast. Ändras förväntningarna och de långa räntorna stiger, så kan avkastningen i långa räntefonder sjunka. Företagsobligationsfonder är ett mellanting mellan aktie- och vanliga räntefonder. Risken i fonder av typen investment grade ligger närmare räntefonder och risken i high yield ligger närmare aktiefonder. Räntan på företagsobligationer är högre än på statsobligationer och förväntas inte påverkas i samma grad av ränteförändringar. Svaret på frågan i rubriken är upp till dig att besvara. Men förhoppningsvis har du fått en större förståelse för hur de olika räntefonderna fungerar och vilken som passar dig bäst. Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 8

Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2011-01-12 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 0% 1% 2% 8% 20% 19% 20% Norden FTSE, NOREX 30 0% 0% 3% 7% 11% -6% 8% Europa STOXX 50 Index -2% -2% -2% 0% -7% -34% -24% USA S&P 500 0% 0% 3% 9% 11% -9% -2% Japan Topix Nikkei, 225 3% 1% 2% 12% -3% -26% -36% Global MSCI, All Countries 0% 0% 2% 7% 7% -14% -5% Kina FTSE Xinhua 25 0% -1% 1% -1% -1% -23% 96% Indien S&P Nifty Index -7% -6% -3% -6% 10% -7% 100% Ryssland CSFB ROS 19% 0% 11% 17% 18% -38% 38% Asien MSCI Asia All Countries -1% -2% 2% 4% 14% -5% 56% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 8,9-1% -1% -3% -4% -13% -5% -5% USD/SEK 6,9 2% 2% 0% 3% -2% 8% -11% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 1,5 0,1 0,1 0,2 0,8 1,0-2,7-0,4 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 3,2-0,1-0,1 0,0 0,7-0,3-1,0-0,1 Fonderna med högst avkastning i Skandia Links sortiment (dec) Skandia Småbolag Sverige Odin Sverige Odin Norden Lannebo Småbolag Skandia Cancerfonden Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links sortiment (dec) JP Morgan China East Capital Turkiet Fidelity Thailand East Capital Balkan SGF First State Greater China Eq Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens sortiment (dec) Carlson Sweden Micro Cap Templeton Korea BlackRock World Mining Alfred Berg Nordic Small Cap Carlson Småbolag Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens sortiment (dec) Ålandsbanken China Growth East Capital Turkiet Carlson China HQ Kina SEB Penningmarknadsfond USD Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 9