Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen 1940-2005 Öppet forum, 9 juni 2010 Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL 1
Befolkningstäthet i städer, regioner och länder Täthet inv/km 2 100 000 Low density Inner cities Cities High density Regions Countries Asian & Third World Cities 10 000 Moscow Tokyo-Yokohama Stockholm Inner City Stockholm City European cities NY St. Petersburg 1 000 100 10 3 Helsinki City American cities Greater Stockholm Stockholm County Uusima Riga region South Finland Estonia SW Finland Bangladesh Stockholm Mälar St.P- L O Latvia Sweden Leningrad Oblast Finland 1 10 100 1 000 10 000 100 000 1 000 000 Area, km 2
Tillväxten av Storstockholms bebyggelse 1945 4 1975 2004
Strategi: Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Gör bebyggelsestrukturen tätare och mer variationsrik Bygg i lägen med god kollektivtrafik Förtäta befintliga stadsområden Den täta blandstaden behöver parker Öka variationen i bebyggelsen Motverka utspridd bebyggelse Skapa en attraktiv stadsmiljö med torg, parker och grönområden 5
Tätare Stockholm slutsatser Tätheten i regionala stadskärnor är en fjärdedel av innerstadens täthet Gluggförtätning ökar tätheten 20-40 % Stadsutveckling ökar tätheten 70-100 % Grönytan i innerstaden är 10-20 % Grönyta i regionala stadskärnor är 30-50 % Fördubblad täthet i regionala stadskärnor leder till halva innerstadens täthet och dubbla innerstadens grönyta 12
Markkonsumtion och befolkningsutveckling, Stockholms län 1940-2005 Markkonsumtion och befolkning i Stockholms län 1940-2005 300 2 000 000 250 Markkonsumtion Befolkning 1 800 000 1 600 000 Markkonsumtion per person (kvm) 200 150 100 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 Befolkning 50 400 000 200 000 0 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2005 0
Markkonsumtion per invånare 1980-2005 Markkonsumtion per person (kvm) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1980 1990 2000 2005 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Totalt
Dag- och nattbefolkning efter avstånd från regioncentrum 1990-2007 Dag- och nattbefolkning efter avstånd från regioncentrum 250 000 200 000 2007 2000 1990 Dag + Nattbefolkning (antal) 150 000 100 000 50 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Avstånd från regioncentrum (km)
16 000 Täthet i olika bebyggelsetyper 1940-2005 Kvm BTA/ha Täthet i olika bebyggelsetyper 1940-2005 14 000 12 000 10 000 8 000 Hög sluten bebyggelse Hög öppen bebyggelse Medelhög öppen bebyggelse 6 000 4 000 2 000 0 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2005
2 000 Täthet i olika bebyggelsetyper 1940-2005 Kvm BTA/ha Täthet i olika bebyggelsetyper 1940-2005 1 800 1 600 1 400 Täthet kvm / Ha 1 200 1 000 800 Mkt gles småhusbebyggelse Gles småhusbebyggelse Tät småhusbebyggelse 600 400 200 0 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2005
21
Förtätning och urban sprawl 1990-2005 Snabb befolkningsutveckling Hög/låg täthet
Slutsatser om täthetsförändringar Snabb ökning av markkonsumtionen per invånare mellan 1950 och 1980 - oförändrad markkonsumtion per invånare i genomsnitt sedan 1980 Efter 1980 har täta kommuner utvecklas genom förtätning, medan glesa kommuner bibehåller en gles bebyggelsestruktur Tillgänglighet, centralitet och attraktivitet driver förtätning Låga markpriser är sannolikt en drivkraft för urban sprawl, men höga markpriser är inget hinder för förtätning Dålig tillgänglighet är inget hinder för urban sprawl Både flerbostadshus- och småhusbebyggelse har blivit mycket tätare 1940-2005, ofta 40-50 % tätare
600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Befolkning efter täthet 0.8 0.9 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 2 2.1 2.2 2.4 2.5 2.7 2.8 2.9 3 3.5 3.7 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 Invånare Totalbefolkning 2005 e=våningsyta BTA/kvm mark 0.1
Andel 0.3 0.25 Villa Barn och äldre Förort Stad Andel barn och ungdomar Andel äldre 0.2 0.15 0.1 0.05 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1 2 e=våningsyta BTA/kvm mark
Andel Villa Förort Inkomster Stad 0.4 Andel Låginkomsttagare 0.35 Andel Höginkomsttagare 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1 2 e=våningsyta BTA/kvm mark
Bilinnehav Andel Villa Förort Stad 0.8 0.7 Andel familjer med en eller flera bilar 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1 2 e=våningsyta BTA/kvm mark
Arbetslöshet Andel Villa Förort Stad Andel arbetslösa 16-64 0.06 Andel arbetslösa 16-64 0.05 0.04 0.03 0.02 0.01 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1 2 e=våningsyta BTA/kvm mark
1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 2 1.4 1.3 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ohälsa 0.9 1 1.1 1.2 0.8 0.7 Villa Förort Ohälsodagar per bef 16-64 Stad e=våningsyta BTA/kvm mark 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.1 Dagar/år
Andel Villa Högskoleutbildning Förort Stad 0.45 0.4 Andel med högskoleutbildning 0.35 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 0.9 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1 2 e=våningsyta BTA/kvm mark
30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 10% Befolkning i olika bebyggelsetypologier 18% 16% 10% 11% 3% 4% 1% 27% Blandområde Befolkning i bebyggelsetyper Hög öppen bebyggelse Medelhög öppen bebyggelse Tät småhusbebyggelse Gles småhusbebyggelse Mkt gles småhusbebyggelse Obebyggd mark Hög sluten bebyggelse Medelhög sluten bebyggelse
40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 37% 31% Befolkning med hög förvärvsinkomst 36% 36% 27% 18% 17% 22% 23% Blandområde Hög förvärvsinkomst Hög öppen bebyggelse Medelhög öppen bebyggelse Tät småhusbebyggelse Gles småhusbebyggelse Mkt gles småhusbebyggelse Obebyggd mark Hög sluten bebyggelse Medelhög sluten bebyggelse
60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 57% Befolkning med eftergymnasial utbildning 44% 41% 40% 34% 32% 28% 25% 33% Blandområde Eftergymnasial utbildning Medelhög sluten bebyggelse Hög öppen bebyggelse Medelhög öppen bebyggelse Tät småhusbebyggelse Gles småhusbebyggelse Mkt gles småhusbebyggelse Obebyggd mark Hög sluten bebyggelse
60% Åldersfördelning i sprawl- och Åldersfördelning i förtätnings- och sprawlområden förtätningsområden Andel av befolkningen 50% 40% 30% 20% 19% 29% 22% 48% 41% 44% Förtätningsområde Sprawlområde Länet 10% 9% 6% 8% 13% 12% 11% 14% 14% 11% 0% 0-17 18-24 25-54 55-65 65+
Svensk/utländsk bakgrund Befolkning med utländsk bakgrund i förtätnings- och sprawlområden 90% 86% 80% 70% Förtätningsområde Sprawlområde 69% 75% Länet Andel av befolkningen 60% 50% 40% 30% 24% 20% 19% 10% 11% 8% 4% 6% 0% Utrikes födda Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar Övrigt födda (huvudsakl. svenskfödda)
Förvärvsinkomst Befolkning efter inkomstklasser i förtätnings- och sprawlområden 40% 35% Förtätningsområde Sprawlområde Länet 34% 30% 27% 27% Andel av befolkningen 25% 20% 15% 20% 24% 16% 15% 16% 16% 15% 12% 19% 17% 18% 24% 10% 5% 0% Låg förvärvsinkomst Medellåg förvärvsinkomst Medel förvärvsinkomst Medelhög förvärvsinkomst Hög förvärvsinkomst
Arbetslöshet Befolkning efter arbetslöshet i förtätnings- och sprawlområden 4.5% 4.0% 3.5% 3.9% Förtätningsområde Sprawlområde Länet 3.4% Andel av befolkningen 16-65 år 3.0% 2.5% 2.0% 1.5% 1.0% 2.2% 0.5% 0.0% Förtätningsområde Sprawlområde Länet
Ohälsa Antal ohälsodagar per person i förtätnings- och sprawlområden 40 35 35.5 Förtätningsområde Sprawlområde Länet 34.1 Antal ohälsodagar per person och år 30 25 20 15 10 28.2 5 0 Ohälsodagar
Bilinnehav Befolkning efter bilinnehav i förtätnings- och sprawlområden 80% 70% 68% Förtätningsområde Sprawlområde 60% 57% Länet Andel av befolkningen 50% 40% 30% 34% 29% 48% 35% 20% 18% 10% 3% 8% 0% Familjer utan bil Familjer med en bil Familjer med >=2 bilar
Utbildningsnivå Utbildningsnivåer i förtätnings- och sprawlområden 50% 45% 40% 35% 38% 43% 40% Förtätningsområde Sprawlområde Länet Andel av befolkningen 30% 25% 20% 15% 19% 19% 20% 15% 15% 15% 25% 23% 21% 10% 5% 3% 1% 2% 0% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utb. (<3år) Eftergymnasial utb. (>3år) Utbildning utan uppgift
Slutsatser Tydliga samband mellan bebyggelsetäthet och socioekonomiska förhållanden Tydliga samband mellan bebyggelsetypologi och socioekonomiska förhållanden Tydliga samband mellan förtätningområden/ sprawlområden och socio-ekonomiska förhållanden
Tack! www.regionplanekontoret.sll.se 42