: Plats och tid Folkets park, Tomelilla, den, kl. 15.00-15.20 Beslutande Se sidan 2 Övriga närvarande Kommunchef Göran Clausson, kanslichef Christian Björkqvist Utses att justera Sara Anheden (S) Justerade paragrafer 212-219 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Kommunhuset Leif Sandberg (C) Christian Björkqvist Ordförande Torgny Larsson (S) Justerare Sara Anheden (S) Leif Sandberg (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Datum då anslaget sätts upp 5 januari 2015 Datum då anslaget tas ned 29 januari 2015 Förvaringsplats för protokollet Kommunhuset i Tomelilla Underskrift Christian Björkqvist 1
: Beslutande Torgny Larsson (S), ordförande Sara Anheden (S) Per-Martin Svensson (M), tjg ers Mats Andersson (M) Anders Larsson (C) Gerrit Hoogendoorn (MP) Jerker Ottosson (SD) Inger Åbonde (S) Tina Bergström Darrell (S) Lars-Ove Hägerroth (M), tjg ers Leif Sandberg (C) Anders Albäck (FP) Linus Mattisson (SD), tjg ers Ej tjänstgörande ersättare Ida Bornlykke (S) Per Skoog (S) Bo Herou (KD) Britta Berg (V) Anders Throbäck (S) Lars Ottoson (M) Ann-Christine Harrysson (SPI) Johnny Wohlin (SD) Ärenden vid dagens sammanträde med 212 Ändringar i föredragningslistan 213 Varumärkesstrategi 214 Stödansökan bredband 215 Utbyggnad av fibernät TLF Utbyggnadsomgång 1 Etapp 3 216 Sydgym ramuppräkning och ersättning till fristående skolor 217 Ansökan om upprättande av detaljplan - Everöd 8:14 218 Års- och flerårsbudget 2015-2017 219 Julhälsningar 2
KS 212 Dnr KS Ändringar i föredragningslistan s beslut Föredragningslistan kompletteras med följande ärenden som utskickat via mail: - Varumärkesstrategi - Stödansökan bredbandsutbyggnad - Utbyggnad av fibernät TLF Utbyggnadsomgång 1 Etapp 3 - Fastställande av prislista för bidrag till fristående gymnasieskolor - Detaljplaneuppdrag för Everöd 8:14 och Everöd 8:17 3
KS 213 Dnr KS 2014/391 Varumärkesstrategi s beslut beslutar att arbeta med varumärkesstrategi i enlighet med den inriktning som kommunikationschef Helen Grafman angett i tjänsteskrivelse. Finansiering sker genom resultatöverföring i samband med bokslut 2014. Ärendebeskrivning Kommunikationschef Helene Grafman framför i tjänsteskrivelse följande: Bakgrund Under åren har det lagts rätt mycket pengar på att marknadsföra Tomelilla kommun utan att det funnits någon analys och plan. Pengarna har lagts där en möjlighet uppenbarat sig, t.ex. när en annonsförsäljare ringt med ett bra erbjudande. Det betyder att marknadsföringen kanske inte alltid hamnat där den skulle gjort störst effekt. Den bild vi gett av Tomelilla i olika sammanhang, som t.ex. annonser, medieinslag, egna trycksaker, evenemang m.m. har varit väldigt spretig. Vi har försökt visa alla Tomelillas sidor för alla, vilket i marknadsföringssammanhang inte är någon bra taktik. Samtidigt är marknadsföring något som sker hela tiden, utan att vi köper utrymme för det. Marknadsföring är inte alltid ett val, det pågår hela tiden, t.ex. på vår webb, när politiker och tjänstemän är ute och representerar Tomelilla i olika sammanhang, i våra mediekontakter med flera situationer. Även den här typen av naturlig marknadsföring skulle kunna bli bättre av en tydlig strategi. En varumärkesstrategi är inte att ta fram en ny logga eller slogan. Det är mycket djupare än så. Däremot kan en varumärkesstrategi ibland leda till att man identifierar ett behov av sådant. Men för Tomelillas del finns redan grafiska symboler som fungerar, så det behovet finns inte här. Varumärkesstrategin innebär inte heller att vi köper in konsulter som kommer med idéer utan verklighetsförankring. Arbetet ska vi göra själva, med viss extern hjälp i tydligt avgränsade uppdrag. Strategin är alltså en plan för hur vi ska stärka varumärket Tomelilla. Med Tomelilla menas hela kommunen. På så sätt inkluderas övriga tätorter och byar i arbetet. 4
Forts 213 Vad är det? En varumärkesstrategi ska innehålla en beskrivning av Tomelilla bl.a. genom de styrkeområden som finns i kommunen. Det kan t.ex. vara natur, mat, kultur etc. Styrkeområdena måste ha en stark förankring i orten och kännas äkta. De kan heller inte vara för allmängiltiga. T.ex. är ordet natur ett ord som i princip alla Sveriges kommuner använder för att visa hur unika de är. Man måste därför precisera sig om man vill använda ordet natur. De styrkeområden man väljer knyts sedan ihop med några argument som förklarar varför detta är bra och unikt i Tomelilla. Styrkeområdena bör preciseras, men det är också viktigt att man tänker brett när man väljer dem. Tar man t.ex. området mat så kan det innefatta råvaruproduktion (lantbruk), förädling, försäljning, restauranger/caféer samt upplevelser kopplat till mat. Varumärkesstrategin ska också identifiera vilka huvudmålgrupper vi ska koncentrera vår kommunikation och marknadsföring till. Målgrupperna finns främst inom fyra områden: invånare, presumtiva besökare/turister, presumtiva inflyttare, presumtiva företagsetableringar. Inom dessa huvudmålgrupper måste man sedan hitta de viktigaste (eller de där det är mest troligt att man når framgång) för att kunna koncentrera arbetet. Exempelvis skulle målgrupper inom presumtiva inflyttare kunna vara: 1. Barnfamiljer i västra Skåne och 2. Det goda livet -människor (45+) i Mälardalsområdet. I strategin bör vi också hitta ett förhållningssätt till begreppet Österlen. Det är ett starkt varumärke att luta sig mot, men samtidigt behöver vi hitta det som är unikt för Tomelilla under paraplyet Österlen. Alltså, vad har Tomelilla att tillföra Österlen som inte Simrishamn och Ystad har? På något sätt bör man också i strategin ha en plan för hur man ska förhålla sig till de negativa bilder som finns om Tomelilla för att kunna minska den påverkan de har på utvecklingen i kommunen. Varför ska vi ha strategi? Det är viktigt för Tomelillas framtid att vi får en ökning av inflyttningen till kommunen. Vi behöver också öka antalet turister samt företagsetableringar. För att uppnå detta krävs också att de redan befintliga medborgarna fungerar som positiva ambassadörer. Vi behöver därför kommunicera med alla dessa grupper. Då vi har mycket begränsade resurser kan vi inte försöka nå alla. Vi kan heller inte lyfta precis allt som finns att säga om Tomelilla. Vi måste prioritera de viktigaste målgrupperna och försöka nå dem med de prioriterade budskapen. 5
Forts 213 När prioriteringarna är gjorda och satta på pränt i strategin kommer den att fungera som en hjälp för oss att välja i vilka sammanhang vi ska finnas med. Vi får ju mängder av förslag från försäljare, medborgare, politiker och tjänstemän om att kommunen borde synas i en massa olika sammanhang. Har vi en strategi att luta oss mot kan vi motivera varför vi säger ja eller nej. Vi kommer därför att spara pengar. De pengar vi lägger kommer att ge större effekt. Man skulle kunna uttrycka det som att vi skjuter några få skarpa skott direkt mot ett mål vi själva valt, istället för att skjuta en hagelskur på måfå och inte riktigt veta vad vi träffar. Jag vet av egen erfarenhet att de argument som man formulerar i en strategi också är oerhört användbara i många olika sammanhang. Om en rätt stor del av tjänstemän och politiker tar till sig argumenten så ökar sannolikheten för att vi säger ungefär samma saker när vi beskriver Tomelilla. Och då ökar sannolikheten för att det också är den bilden som går fram. Ju fler som säger ungefär samma sak, desto bättre. Om man får frågan: Vad är det för speciellt med Tomelilla? på en middag, i en hiss eller framför en TV-kamera ska man kunna plocka fram någon strof från strategin och på ett kort och slagkraftigt sätt kunna ge ett svar. Hur går arbetet med att ta fram strategin till? Vi måste börja med att ta reda på vad invånarna i kommun, län och på riksnivå vet om Tomelilla idag. På kommunnivå har vi ju en undersökning på gång, men när det gäller länet och riks bör vi beställa en egen undersökning via TEMO eller liknande företag. Där kan vi själva skräddarsy de frågor vi vill ställa. Dessa basundersökningar är viktiga för de visar vilka bilder vi eventuellt behöver förändra hos målgrupperna. Om vi inte vet vad målgrupperna vet om oss är det svårt att planera hur vi ska få dem att förstå vårt budskap. Ett exempel: om människorna på riksplanet redan vet att vi har väldigt vacker natur här så behöver vi inte lägga tid och pengar för att få dem att förstå det. Då ska vi istället fokusera på det de inte vet, men som kan spela roll för en eventuell flytt eller företagsetablering. Efter att undersökningarna är gjorda bör vi hitta former för att få både medborgare, politiker och tjänstemän delaktiga i att vaska fram vad som är Tomelillas styrkeområden. De val man slutligen gör här måste vara väl förankrade i verkligheten, annars blir det svårt för människor att använda dem. Samtidigt måste man lyfta blicken lite och våga lägga ribban lite högre än det som är vår verklighet just här och nu. Men det är ju upp till oss som leder arbetet att se till att blicken lyfts. För att få in alla gruppers inflytande 6
Forts 213 här behöver man ordna workshops eller andra dialoger. Detta blir så mycket bättre om man kan ta in extern kompetens som leder dialogen. En extern person kan balansera de olika viljor som finns i kommunen om att få just sina områden lyfta. En extern person uppfattas ofta som mer opartisk i sakfrågorna. Det är de ovan nämnda undersökningarna och den externa hjälpen kring dialogerna som kostar pengar. När de momenten är färdiga kan kommunens egna tjänstemän skriva själva strategin och arbeta med den fram till ett politiskt beslut. Därefter ska den kommuniceras med de grupper som deltagit i arbetet. Det gör vi också själva. Tidigare behandling s arbetsutskott 257/2014: beslutar att arbeta med varumärkesstrategi i enlighet med den inriktning som kommunikationschef Helen Grafman angett i tjänsteskrivelse. Finansiering sker genom resultatöverföring i samband med bokslut 2014. Beslutet skickas till: Kommunchef Göran Clausson Kommunikationschef Helene Grafman Ekonomichef Eva Lundberg 7
KS 214 Dnr KS Stödansökan bredband s beslut beslutar att godkänna upprättat förslag till stödansökan för fortsatt bredbandsutbyggnad. VA-chef Bengt-Olov Lindqvist bemyndigas att göra justeringar i ansökan. Ärendebeskrivning VA-chef Bengt-Olov Lindqvist har upprättat förslag till ansökan om fortsatt projektstöd för utbyggnad av fiberoptiskt bredband TLF 4. Projektets idé är att ansluta drygt 300 gårdar och hus på landsbygden i Tomelilla kommun mellan Tomelilla tätort och Smedstorp/Östra Ingelstad till fiberoptiskt bredband. Tidigare behandling s arbetsutskott 256/2014: beslutar att godkänna upprättat förslag till stödansökan för fortsatt bredbandsutbyggnad. VA-chef Bengt-Olov Lindqvist bemyndigas att göra justeringar i ansökan. Beslutet skickas till: VA-chef Bengt-Olov Lindqvist 8
KS 215 Dnr KS Utbyggnad av fibernät TLF Utbyggnadsomgång 1 Etapp 3 s beslut beslutar att bygga ut fibernätet till ytterligare 17 fastigheter enligt förvaltningens förslag. Ärendebeskrivning har tidigare beslutat om två utbyggnadsetapper etapp 1 den 12 mars 2014 och etapp 2 den xx juni 2014. Etapp 1 omfattade områdena söder om Tomelilla och etapp 2 Lönhult-Brösarp. Totalt omfattar dessa etapper idag 181 anlutningar. Förvaltningen har gjort en slutkostnadsprognos för hela stödomgång 2. Projektet totalbudget är 14 252 tkr för de tre faserna, uppstart och planeringsfas, byggfas och avslutningsfas. Uppstartsfasen och avslutningsfasen kommer att ge ett visst överskott som förvaltningen kommer begära från länsstyrelsen att få flytta till byggfasen. Slutkostnadsprognosen är för de tre faserna ca 14 050 tkr, dvs. ett överskott på ca 200 tkr. Till detta kommer ökade intäkter på 450 tkr för de 31fastigheter som anslutet sig utöver de 150 st. som ingår i budgeten. Detta ekonomiska utrymme på ca 650 tkr möjlig gör en utbyggnad av ca hälften av de fastigheter i söder som valdes bort. Ursprungligen valdes 13 fastigheter bort. Till dessa har 4 fastigheter i direkt anslutning till de 13 anmält intresse. Dessa kan anslutas till en marginell kostnads ökning. Totalkostnaden för de 17 fastigheterna är beräknade till 1 300 tkr. Intäkterna blir 250 tkr varför kostnaden blir 1 050 tkr. Med ett ekonomiskt utrymme på 650 tkr riskeras en underfinansieringen på 400 tkr. I första hand bör fibernätet byggas ut till de fyra fastigheterna som ligger norr om Benestad och de två i Nedraby för en beräknad kostnad på ca 600 tkr. Anslutningsavgifterna genererar en intäkt på 90 tkr så blir kostnaden ca 510 tkr. 9
Forts 215 Med tanke på de oklarheter som finns rörande den kommande stödansökan och den låga medfinansieringen på ca 50 % föreslår förvaltningen att fibernätet byggs ut till alla 17 fastigheter med risk för en underfinansiering på 400 tkr. Byggs de ut i projektomgång utgår som tidigare nämnts bara 50 % i stöd i förhållande till i dag 100 %. Merkostnaden för kommunen blir då i praktiken bara blir 200 tkr. Det bör framhållas att allt är baserat på kostnadskalkyler, dock inte så osäkra som tidigare. Tidigare behandling s arbetsutskott 255/2014: beslutar att bygga ut fibernätet till ytterligare 17 fastigheter enligt förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: VA-chef Bengt-Olov Lindqvist 10
KS 216 Dnr KS Sydgym ramuppräkning och ersättning till fristående skolor s beslut beslutar att återremittera ärendet till direktionen med uppmaning att programkostnaderna kommer ner till den nivå som framförts vid tidigare ägarsamråd. Komplettering ska även ske med program och inriktningar som inte finns upptagna i listan. Ärendebeskrivning Bakgrund I samband med styrgruppen för gymnasieförbundets avveckling sammanträdde 2014-12-11 uppkom, utöver uppräkningsnivån, två frågor som ekonomichefsgruppen fick i uppdrag att besvara; 1) Kan kommunerna Sjöbo, Tomelilla och Ystad besluta att riksprislistan ska gälla vid utbetalning till fristående gymnasieskolor, för samma program som tillhandahålls av Sydskånska gymnasieförbundet? 2) När ska beslut fattas kring ersättningen till fristående gymnasieskolor? Likabehandlingsprincipen är central och betyder att bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det egna programmet. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början (13 kap 1 Gymnasieförordningen, 2010:2039). Det som diskuterades i tidigare möte anordnat av Kommunförbundet Skåne gällde hur en kommun som inte själv anordnar ett gymnasieprogram ska beräkna bidragsbelopp för programmet. Riksprislistan för gymnasieskolans nationella program ska endast tillämpas för sådana utbildningar som kommunen inte själv erbjuder. När det gäller Sjöbo, Tomelilla och Ystad så är kommunerna huvudmän för Sydskånska gymnasieförbundet, vilket gör att kommunerna ska beräkna bidragsbelopp utifrån de kostnader förbundet har för respektive program i egen regi. 11
Forts 216 Kammarrätten i Göteborg har i dom meddelad 2014-10-19, mål nr 2580-13, fastställt att Karlskoga kommun inte har rätt ett ersätta ett fristående ridgymnasium utifrån riksprislistan. Även om Karlskoga kommun inte anordnar utbildningen i egen regi, utan erbjuder denna genom samverkansavtal med en annan kommun (Örebro), är det den kommunens resurstilldelning i budgeten som ska utgöra underlag för bidragsberäkningen. Kommunerna Sjöbo, Tomelilla och Ystad är således förpliktigade att fatta beslut om att fastställa Sydskånska gymnasieförbundets bidragslista avseende året 2015 för elever från kommunerna som går i fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor. När det gäller uppräkningsfaktorn är det en politisk fråga att föra överläggningar med Sydskånska gymnasieförbundets direktion så att medlemskommunerna och direktionen har en samsyn kring uppräkning av programkostnaderna. Tiden är dock knapp och kommunerna ska under 2014 fastställa bidragen för år 2015. I det fall kommunerna och gymnasieförbundets direktion enas om en lägre uppräkningsprocent än 7% kan ersättningen till friskolorna sänkas under innevarande bidragsår, efter politiskt beslut. Tidigare behandling s arbetsutskott 258/2014: föreslår kommunfullmäktige att besluta om bidrag till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor i enlighet med den prislista per program som Sydskånska Gymnasieförbundet beslutat för 2015 och som bygger på förbundets budgeterade kostnader. Sydskånska gymnasieförbundets direktion uppmanas att snarast tillse att programkostnaderna kommer ner till den nivå som framförts vid tidigare ägarsamråd. Förslag till beslut under sammanträdet Leif Sandberg (C) yrkar med instämmande av Torgny Larsson (S) att ärendet återremitteras till direktionen med uppmaning att programkostnaderna kommer ner till den nivå som framförts vid tidigare ägarsamråd. Sara Anheden (S) yrkar att återremissen ska kompletteras med program och inriktningar som inte finns upptagna i listan. 12
Forts 216 Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet kompletterat med Sara Anhedens yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Direktionen Sydskånska gymnasieförbundet Ekonomichef Eva Lundberg Ystads kommun Sjöbo kommun 13
KS 217 Dnr KS 2014/228 Ansökan om upprättande av detaljplan - Everöd 8:14 s beslut ger samhällsbyggnad i uppdrag, att på sökandens bekostnad, utarbeta förslag till detaljplan i enlighet med vad som nedan redovisas. Ärendebeskrivning Planarkitekt Malin Hading framför i tjänsteskrivelse följande: Biogas Sydöstra Skåne AB har inkommit med ansökan om upprättande av detaljplan för antingen fastigheten Everöd 8:14 eller fastigheten Everöd 8:17 (norr om riksväg 19). Avsikten är att uppföra och driva en biogasanläggning. Tidigare planuppdrag gavs för enbart fastigheten Everöd 8:14 av kommunstyrelsen 13 augusti 2014, 148. Detta uppdrag som omfattar två fastigheter ersätter tidigare givna uppdrag. Idag är fastigheterna och närområdet ej detaljplanelagt. Enligt gällande översiksplan finns planerad utbyggnad av järnväg med reservatszon, inom zonen bör nybyggnad inte tillåtas. I dagsläget pågår arbetet med en ny översiktsplan. För att möjliggöra etablering av en biogasanläggning krävs att fastigheten detaljplaneläggs, samt att kommunen i detaljplaneprocessen tar ställning till reservatszonens aktualitet. Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnad ges i uppdrag, på sökandes bekostnad, att för prövning utarbeta förslag till detaljplanen i enighet med vad nedan redovisas. Beslutet skickas till: Planarkitekt Malin Hading 14
KS 218 Dnr KS 2014/140 Års- och flerårsbudget 2015-2017 s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fattar följande beslut: Budgeten för planperioden: Fastställer skattesatsen för år 2015 till oförändrat 20,61 kr. Fastställer nedanstående finansiella mål för god ekonomisk hushållning o Övergripande mål enligt reglementet för god ekonomisk hushållning: Ekonomin sätter gränser för verksamhetens omfattning o Tomelilla kommun ska under den senaste femårsperioden ha ett genomsnittligt positivt resultat efter balanskravsjusteringar och före avsättning eller disponering till RUR som minst uppgår till 2 % i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift Särskilda finansiella mål för planperioden: o Nettoinvesteringarna får under den senaste femårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 10,5% av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. o Under femårsperioden 2015-2020 ska självfinansieringsgraden inom kommunens anslagsfinansierade verksamhet inte understiga 100 % Fastställer verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning i enlighet med detta underlag. Fastställer resultat- och balansbudget för 2015-2017 efter gjorda justeringar i driftsbudget för 2015 och i enlighet med räkenskaperna i detta underlag. Fastställer driftsbudgeten för 2015 i enlighet med detta underlag. Fastställer låneram för 2015 till 150 mnkr. Ingen reservering till resultatutjämningsreserven (RUR) görs i budgeten för 2015. Fastställer borgensram för kommunala bolag. Såsom för egen skuld ingå borgen för Österlenhem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 300 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, och att såsom för egen skuld ingå borgen för Tomelilla Industriaktiebolags låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 22 mnkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 15
Forts 218 Fastställer borgensavgift till kommunala bolag. En anpassning till en generellt sett mer marknadsmässig nivå genomförs på borgensavgiften för 2015. Lån upptagna före 2013 med kommunal borgen behåller avgiften på 0,3 %. Nya lån bör behandlas individuellt och avgiften delegeras till löpande beslut av kommunstyrelsen. Fastställer att befolkningen i Tomelilla kommun ska öka med minst 40 invånare för 2015 och med minst 60 invånare för 2016. Fastställer att EU-projekt och andra projekt med extern finansiering ska stärka budgeten för 2015 med minst 4 mnkr. Ger kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram särskilt ägardirektiv till Österlenhem AB, som presenteras på kommunfullmäktiges sammanträde 22 juni 2015 med förslag till långsiktig finansierings- och byggnationsplan av hyreslägenheter i Brösarp, Smedstorp respektive Tomelilla. En skateboardpark tas med i planperioden under Kultur och Fritid. Fastställer att integrationsberedningen fortsätter under mandatperioden 2015 2018. Fastställer att en investeringsberedning inrättas. Ger Familjenämnden i uppdrag att ge förslag till reviderad skolpeng som kan börja gälla tidigast höstteminen 2015. Förslaget ska ta hänsyn både till eventuell sociodemografisk fördelning och till relevanta nyckeltal som t.ex. lärartäthet. Ärendebeskrivning Som bilaga till detta protokoll finns upprättat förslag till budget innehållande förslag till beslut, verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning 2015, resultatbudget kommunen 2015-2017, Balansbudget kommunen 2015-2017, driftsbudget per nämnd och verksamhet, särskilda satsningar 2014, riktade besparingar, budgetförutsättningar, investeringsprojekt med mera. Tidigare behandling Kommunfullmäktige 173/2014: Kommunfullmäktige beslutar att återremittera (minoritetsåterremiss) ärendet till kommunstyrelsen med följande motivering: Att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen/kommunens förvaltning att utreda de ekonomiska, verksamhets samt mänskliga konsekvenserna av Sverigedemokraternas förslag till budget 2015 med deras förslag på en neddragning med 16 miljoner kronor. 16
Forts 218 Minoritetsmajoriteten ska återkomma med en budget som en majoritet står bakom. ser över var jubileumsfirandet hör hemma. Förslag till beslut under sammanträdet Leif Sandberg (C) yrkar bifall till upprättat förslag till budget med mera (bilaga till protokollet). Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Leif Sandbergs yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige 17
KS 219 Dnr KS Julhälsningar s beslut Sammanträdet avslutas med att ordföranden, kommunstyrelsens 1 vice ordförande, Torgny Larsson (S) tackar kommunstyrelsens ledamöter, ersättare och tjänstemän för gott arbete under mandatperioden och tillönskar dem en God Jul & ett Gott Nytt År. s 2 vice ordförande Leif Sandberg (C) tillönskar kommunstyrelsens 1 vice ordförande Torgny Larsson en God Jul & ett Gott Nytt År. 18