Finlands nettoavgift till EU:s budget ökade år 2011 04b 2012
2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: vi betalar mer till unionens kassa än vad vi får tillbaka. År 2011 betalade Finland 652,1 miljoner euro till EU:s budget. Det betyder 123 euro per finländare. EU-budgetens slutsumma var 126,5 miljarder euro år 2011. Finlands EU-avgifter ökade med över 350 miljoner euro jämfört med år 2010. Finlands nettoavgift ökade bland annat på grund av att EU:s budget blev större mot slutet av den sjuåriga budgetramperioden. En annan orsak till ökningen var att stöden till de medlemsländer som år 2004 och 2007 anslöt sig till unionen steg gradvis. År 2011 var Finlands proportionella betalningsandel till EU:s budget 1,75 procent och den proportionella andelen av återflödet av EU-finansiering till Finland 1,10 procent av EU:s budget. Italien, Belgien och Nederländerna är relativt sett de största nettobetalarna De största nettobetalarna i förhållande till bruttonationalinkomsten år 2011 var Italien ( 0,38 procent) samt Belgien och Nederländerna ( 0,36 procent). Tysklands, Finlands och Danmarks nettobetalningsandel var 0,34 procent medan Sveriges var 0,33 procent. De största nettomottagarna var Ungern (4,67 procent), Litauen (4,63 procent) och Lettland (4,62 procent). Medlemsländernas nettopositioner avspeglar förmögenhetsskillnaderna mellan medlemsstaterna. När man ser på vilken nytta Finland drar av EU-medlemskapet måste man också beakta annat än endast nettopositionen, bland annat nyttan av den inre marknaden och rörligheten. Till exempel Norge och Schweiz har ingått separata avtal med EU för att garantera att deras varor kommer in på den inre marknaden och medbor-
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 3/8 EU-ländernas nettoposition i procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 2011 Källa: FM/Europeiska kommissionen 5,50 % 4,50 % 3,50 % 2,50 % 1,50 % 0,50 % 0 % 0,50 % Italien Belgien Nederländerna Danmark Tyskland Finland Sverige Storbritannien Frankrike Österrike Luxemburg Cypern Spanien Irland Tjeckien Rumänien Malta Slovenien Slovakien Portugal Bulgarien Grekland Estland Polen Lettland Litauen Ungern Parlamentet och rådet beslutar om utgifterna i budgeten. Utgifterna ska hållas inom den fleråriga budgetramen, med vilken man försöker se till att unionens utgifter utvecklas på ett kontrollerat sätt inom ramen för de tillbudsstående egna medlen.
4/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 garna fritt kan röra sig inom EU. Finland är en nettobetalare av genomsnittlig nivå Enligt de jämförbara uppgifter som Europeiska kommissionen offentliggjort kan Finlands nettobetalningsställning uppskattas också i förhållande till unionens övriga medlemsländer. I relation till bruttonationalinkomsten är Finland en nettobetalare av genomsnittlig nivå. När man jämför utvecklingen av olika länders EU-betalningar måste man ta hänsyn till bland annat effekterna av reformen av EU:s jordbrukspolitik, den stegvisa ökningen av jordbruksstöden till de nya medlemsländerna och nedskärningarna av Storbritanniens medlemsrabatt vilka stegvis trädde i kraft från början av 2009. När Storbritanniens betalningsandel ökar minskar de övriga medlemsländernas avgifter till EU i motsvarande grad. Vad består medlemsavgiften av? Ett medlemslands nettobetalning räknas ut genom att den summa som landet får ur EU:s budget dras av från de avgifter som medlemslandet betalar till EU, varefter vissa korrigeringar görs i uträkningen. Medlemsavgifterna fastställs på basis av medlemsstaternas bruttonationalinkomst och momsbas samt enligt unionens tullar och avgifter som uppbärs för sockerproduktion. Från Finlands betalningar till EU avdras således de pengar som fås ur EU:s budget. I denna uträkning saknas emellertid bland annat tullavgifterna och uppbördsprovisionen för tullar. Finland bär upp tullavgifter för import från tredje länder, men de räknas direkt som en del av EU:s egna medel i EU-budgeten. I nettoavgifterna syns inte heller utgifter för administrationen. Sådana utgifter är exempelvis administrationskostnader för arbetstagare som arbetar för EU, men bor i Finland. De får sin lön av EU och spenderar den i Finland, som till exempel de anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors. EU:s inkomster och utgifter i ett nötskal Inkomster Unionens ekonomiska oberoende grundar sig på tanken om unionens egna medel, vilket innebär att unionen självständigt beslutar om användningen av de medel som medlemsstaterna överför till den. Det är Europeiska unionens råd som fattar beslut om EU-budgetens inkomstgrunder. Beslutet om de så kallade egna medlen ska fattas enhälligt och det ska ratificeras i medlemsstaterna. Summan av unionens egna medel kan uppgå till högst 1,23 procent av medlemsstaternas sammanlagda bruttonationalinkomst. Inkomsterna kallas egna medel och de uppbärs av medlemsstaterna. I praktiken har den summa som behövts för att finansiera budgeten hittills varit klart lägre än den här övre gränsen. En central princip är att gemenskapens budget inte får ha underskott och att upplåning därför inte är möjlig.
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 5/8 Finlands andel av olika anslag i EU-budgeten i procent och betalningsdel år 2011 Administration Yttre förbindelser Medborgarskap Frihet, rättvisa och säkerhet LIFE+ Landsbygdsutveckling Jordbruksstöd Betalningsandel 1,75 % Källa: FM/Europeiska kommissionen Skydd och förvaltning av naturresurser Regionalt samarbete Sysselsättning och konkurrenskraft Konvergens Sammanhållning Livslångt lärande TEN Ramprogram för forskning Konkurrenskraft 0 % 0,50 % 1,00 % 1,50 % 2,00 % 2,50 % 3,00 % 3,50 % 4,00 % Finland får strukturpolitiska stöd via Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. EU-pengar flyter också in via den gemensamma jordbrukspolitiken. Finansiering för forskning får Finland bland annat via det sjunde ramprogrammet. De transeuropeiska näten, eller de så kallade TEN-näten, ska påverka EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom utveckling av energi-, transport- och telekommunikationsnäten. TEN-projekten genomförs som ett samarbete mellan den offentliga och privata sektorn, och verksamhetsformer som sparar på miljön gynnas.
6/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 EU:s inkomster kallas egna medel och de uppbärs av medlemsländerna. De egna medlen består av fyra inkomstslag: avgifter som uppbärs för sockerproduktion tullar som tas ut vid EU:s yttre gränser avgift som baseras på momsbasen avgift som baseras på bruttonationalinkomsten Utgifter Unionens utgifter år 2011 fördelades på följande sätt: Hållbar tillväxt 45 % (inkluderar bland annat ramprogrammet för forskning, europeiska transportnät och investeringsprojekt i de fattigaste länderna) Naturtillgångar 42 % (inkluderar jordbruksstöd, jordbrukets miljöprogram och landsbygdsutveckling) Administration 6 % EU som global aktör 6 % (utvecklingsbistånd, katastrofhjälp, miljöprogram för hållbar utveckling) Inre politikområden 1 % (medborgarskap, säkerhet och rättvisa) Merparten av medlen går således åt till att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken och region- och strukturpolitiken. Jordbrukets stora andel förklaras med att jordbruket är det enda politikområde som är harmoniserat i EU, dvs. det finns gemensamma spelregler för det. EU-medlemsländernas jordbruksstöd betalas alltså ur gemenskapens budget, inte ur de nationella budgetarna. Ett undantag från detta utgör framför allt Finland, som dessutom betalar nationellt stöd ur sin budget. Ungefär fem procent av unionens budget används för administrationskostnader. Lissabonfördraget ändrade på budgetförhandlingarna I och med Lissabonfördraget slopades den gamla indelningen i så kallade obligatoriska utgifter (jordbruk och internationella fördrag) och ickeobligatoriska utgifter. Tidigare hade rådet sista ordet om dem. Framöver är parlamentet och rådet jämbördiga när det gäller budgetmakten. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ändrade också i övrigt på förhandlingarna om EU:s mångåriga budgetram. I och med fördraget blev långtidsbudgeteringen bindande. Budgetbehandlingen ändrades också då man avstod från principen om två behandlingar av budgeten; i fortsättningen behandlas budgeten endast en gång i rådet och parlamentet, och därefter måste man i förlikningskommittén nå enighet om hela budgeten. Budgetramen som fastställs för minst fem år kommer att ha en starkare ställning i framtiden. Hittills har institutionerna genom ett avtal kommit överens om budgetramen och de har i princip senare kunnat frångå avtalet. I fortsättningen fastställs budgetramen genom en juridiskt bindande förordning, som ska godkännas enhälligt i rådet efter att den antagits av parlamentet.
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 7/8 Vad Finland fick för en euro år 2011 Källa: FM/Europeiska kommissionen Jordbruk Landsbygdsutveckling Direkta jordbruksstöd Regionalt samarbete Sysselsättning och konkurrenskraft Sammanhållning Livslångt lärande TEN Sjunde ramprogrammet för forskning Konkurrenskraft 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 euro Schemat visar hur mycket Finland fick per sektor ur EU:s budget 2011 med en euro som måttstock. De direkta stöden till jordbruket och sammanhållningen går på minus i förhållande till varje betald euro, de övriga sektorerna visar plus. Mer information: Budgetrådet Paavo Kytömäki Finansministeriets budgetavdelning, EU-enheten paavo.kytomaki@vm.fi
Det svåra ekonomiska läget i Europa har lett till demonstrationer i många EU-länder. Foto: Foto: Lehtikuva/Reuters/John Kolesidis Omslagsbild: Världens längsta snedkabelbro, Rio-Antirio-bron, är byggd över Korintiska viken i Grekland. Bron har finansierats med pengar från EU. Foto: Europeiska kommissionen UM_ET