FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 1/8 7b 2010 Finlands medlemsavgifter till EU år 2009
2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 3/8 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionens budget var 544,2 miljoner euro år 2009, dvs. 103 euro per invånare. Summan utgör 0,32 procent av Finlands bruttonationalinkomst. Omslagsfoto: Jurek Holzer/Scanpix/Lehtikuva Finlands medlemsavgifter ökade, stöden minskade EU-utvidgningarna år 2004 och 2007 har ökat Finlands EU-betalningar, eftersom utvidgningarna ökade EU:s budget. Utfallet av EUbudgeten var 89 miljarder euro år 2003, medan det var 133,8 miljarder euro år 2009. Ökningen av Finlands nettobetalningsställning påverkades delvis av engångsbeloppet om 110 miljoner euro som beror på det retroaktiva ikraftträdandet av systemet med egna medel. Med andra ord betalade Finland avgifter orsakade av ändringar i medlemsavgifterna under tidigare år. Det är problematiskt att uppskatta Finlands EU-kostnader genom att räkna ut absoluta summor eftersom Finland drar nytta av EU också indirekt. Till exempel har tillträdet till den inre marknaden gett finländska företag betydande fördelar och den fria rörligheten har ökat antalet utländska resenärer i Finland. Också den politiska och ekonomiska stabilitet som EU medför är till nytta för hela landet. Finlands andel av olika anslag i EU-budgeten i procent och betalningsandel år 2009 Administration Yttre förbindelser Medborgarskap Frihet, rättvisa och säkerhet LIFE+ Landsbygdsutveckling Jordbruksstöd Skydd och förvaltning av naturresurser Regionalt samarbete Sysselsättning och konkurrenskraft Konvergens Sammanhållning Livslångt lärande TEN Ramprogram för forskning Konkurrenskraft FM:s pressmeddelande 29.9.2010 Den finansiering som Finland får från EU-budgeten minskade under nästan alla budgetrubriker. Stödet för utveckling av konkurrenskraften minskade från år 2008 med 30 miljoner euro till 206 miljoner euro. Finlands andel av jordbruksstöden och utvecklandet av landsbygden minskade med 73 miljoner euro till 767 miljoner euro. De strukturpolitiska stöden sjönk därtill med 20 miljoner euro till 194 miljoner euro. Minskningen av jordbruks- och strukturstöden beror på att en större del av stöden allokerades till de länder som blev medlemmar i EU år 2004 och 2007. Den proportionella andelen av finansiering som återbetalas till Finland var störst (2,99 %) inom LIFEprogrammet, som gäller miljövård, och inom konkurrenskraftssektorn, där Finland fick 2,4 procent. Finlands andel av EU:s kohesionsmedel uppgick till cirka 0,60 procent. Av de strukturpolitiska stöden fick Finland 2,98 procent via sysselsättnings- och konkurrensprogrammet. Trots att Finlands andel av utvecklingsmedlen Betalningsandel 1,80 % Källa: Europeiska kommissionen 0 % 0,50 % 1,00 % 1,50 % 2,00 % 2,50 % 3,00 % 3,50 % för landsbygden minskade från året innan var andelen fortfarande 2,19 procent. Finland är en nettobetalare av genomsnittlig nivå Enligt de jämförbara uppgifter som Europeiska kommissionen offentliggjort kan Finlands nettobetalningsställning uppskattas i förhållande till unionens övriga medlemsländer. Om man jämför med bruttonationalinkomsten är Finlands nettobetalningsandel 544,2 miljoner euro (0,32 % av BNI) något större än genomsnittet. De största nettobetalarna år 2009 var Belgien (0,49 %), Danmark
4/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 5/8 5,50 % 4,50 % 3,50 % 2,50 % 1,50 % 0,50 % 0 % 0,50 % EU-ländernas nettoposition i procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 2009 Belgien Danmark Luxemburg Italien Finland Frankrike FM:s pressmeddelande 29.9.2010 Tyskland Österrike Storbritannien Irland Sverige Cypern Nederländerna Bruttonationalinkomsten (BNI = GNI, Gross National Income) beskriver inkomsterna från produktionen i ett land. Jämfört med BNP är skillnaden att vid uträkningen av bruttonationalinkomsten beaktas också primära inkomster till och från utlandet, dvs. bruttonationalprodukt + primära inkomster från utlandet primära inkomster till utlandet = bruttonationalinkomst. De primära inkomsterna är löner räntor aktieutdelningar omplacerade vinster av direkta utländska investeringar skatter på produktion och import (momsavgift och tullar som EU bär upp) stödprovisioner (stöd som EU betalar) EU-administrationen använder (bl.a. vid fastställandet av medlemsavgifterna) uttryckligen medlemsländernas bruttonationalinkomst, inte bruttonationalprodukt. I Finland är räntor till utlandet en betydande post, så av tradition har bruttonationalinkomsten varit mindre i Finland än bruttonationalprodukten. För bruttonationalinkomsten användes tidigare termen GNP (Gross National Product), men nu har man internationellt övergått till termen GNI. Begreppen betyder inte helt samma sak, eftersom GNP inte innehåller skatter och stöd till och från EU. Spanien Malta Slovenien Slovakien Tjeckien Grekland Portugal Rumänien Källa: Europeiska kommissionen Bulgarien Polen Lettland Ungern Estland Litauen (0,42 %) och Luxemburg (0,39 %). Belgiens och Luxemburgs nettoposition höjs av att administrationsutgifter som gäller dem inte räknats länderna till godo. Utvecklingen av olika länders EUbetalningar påverkas bland annat av den pågående reformen av EU:s jordbrukspolitik, den stegvisa ökningen av jordbruksstöden och strukturstöden till de nya medlemsländerna, nya avgiftsrabatter som beviljats vissa medlemsländer (Tyskland, Nederländerna, Sverige och Österrike) och nedskärningarna av Storbritanniens medlemsrabatt, vilka stegvis trädde i kraft i början av 2009. När Storbritanniens betalningsandel ökar kommer de övriga medlemsländernas avgifter till EU att minska i motsvarande grad. Vad består medlemsavgiften av? Ett medlemslands nettobetalning räknas ut genom att den summa som landet får ur EU:s budget dras av från de avgifter som medlemslandet betalar till EU. Medlemsavgifterna fastställs på basis av medlemsstaternas bruttonationalinkomst, influten mervärdesskatt samt unionens jordbrukstullar och sockeravgifter. Från Finlands betalningar till EU:s budget avdras således de inkomster som fås ur EU:s budget. I denna uträkning saknas bland annat tullavgifterna och de provisioner som Finland får för uppbörden av tullar. Finland bär upp tullarna vid sina gränser, men de räknas direkt som en del av EU:s egna medel i EU-budgeten och hör därför inte till de nationella betalningarna. I uträkningen beaktas inte utgifterna för yttre förbindelser och inte heller utgifter för administrationen. I nettoavgifterna syns således inte heller exempelvis de arbetstagares andel som arbetar för EU, men bor i Finland. De får sin lön av EU och spenderar den i Finland, som till exempel de anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors. EU:s inkomster och utgifter i ett nötskal Inkomster Unionens ekonomiska oberoende grundar sig på tanken om unionens egna medel, vilket innebär att unionen självständigt beslutar om användningen av de medel som medlemsstaterna överför till den. Europeiska unionens råd drar upp riktlinjerna för inkomsterna i EU:s budget. Beslutet om de så kallade egna medlen ska fattas enhälligt och det ska ratificeras i medlemsstaterna. Summan av unionens egna medel kan uppgå till högst 1,23 procent av medlemsstaternas sammanlagda bruttonationalinkomst. I praktiken har den summa som behövts för att finansiera budgeten hittills varit klart lägre än den här övre gränsen. En central princip är att budgeten inte får visa underskott och att upplåning inte är möjlig.
6/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 7/8 De egna medlen består av fyra inkomstslag: avgifter som uppbärs för sockerproduktion tullar som tas ut vid EU:s yttre gränser avgift som baseras på momsbasen avgift som baseras på bruttonationalinkomsten Utgifter Unionens utgifter år 2009 fördelades på följande sätt: Hållbar tillväxt 39,25 % (inkluderar konkurrenskraft och sammanhållningspolitik) Naturresurser 45,31 % (inkluderar jordbruk, landsbygd och miljö) Polens bortgångne president Lech Kaczyński signerar Lissabonfördraget i oktober 2009. Foto: Europeiska kommissionen Global verksamhet 6,95 % (inkluderar hållbar utveckling, fred och säkerhet) Administration 6,58 % Inre politikområden 1,72 % (medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) Merparten av medlen går således åt till att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken och region- och strukturpolitiken. Jordbrukets stora andel förklaras med att jordbruket är det enda politikområde som är harmoniserat i EU, dvs. det finns gemensamma spelregler för det. EU-ländernas jordbruksstöd betalas alltså ur unionens budget, inte ur de nationella budgetarna. Ett undantag från detta utgör Finland, som också betalar stöd till jordbruket ur sin nationella budget. Ungefär sju procent av unionens budget används för administrationskostnader. Lissabonfördraget ändrar på budgetförhandlingarna I och med Lissabonfördraget har den gamla indelningen i så kallade obligatoriska utgifter (jordbruk och internationella fördrag) och icke-obligatoriska utgifter slopats. Tidigare hade rådet sista ordet om de obligatoriska utgifterna och parlamentet om de icke-obligatoriska. Framöver är parlamentet och rådet jämbördiga när det gäller budgetmakten. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ändrade också i övrigt på förhandlingarna om EU:s budgetram. I och med fördraget blev långtidsbudgeteringen bindande. Budgetförfarandet ändras också när man avstår från principen om två behandlingar av budgeten: i fortsättningen behandlas budgeten endast en gång i rådet och parlamentet, och därefter måste man i förlikningskommittén nå enighet om hela budgeten. Budgetramen som fastställs för minst fem år kommer att ha en starkare ställning i framtiden. Hittills har institutionerna genom ett avtal kommit överens om budgetramen och de har i princip senare kunnat frångå avtalet. I fortsättningen fastställs budgetramen genom en juridiskt bindande förordning, som ska godkännas enhälligt i rådet efter att den antagits av parlamentet. Källa: Finansministeriet
8/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 Ulkoasiainministeriö Eurooppatiedotus PL 482, 00023 Valtioneuvosto Puh. (09) 1605 5905 Faksi (09) 1605 6477 Utrikesministeriet Europainformationen PB 482, 00023 Statsrådet Tfn (09) 1605 5905 Fax (09) 1605 6477 Asiakaspalvelut maakunnissa, Kundservice i landskapen: 010 3456 700