Beredskapsplan inkl. vinterplan Trafikledningsområde syd 2015/2016 (T16)
Befattningar och förkortningar ROL NOL TL TiL DL DT Regional Operativ Ledare Nationell Operativ Ledare Tågledare Trafikinformationsledare Driftledare (Snösamordnare) Drifttekniker
Innehåll Beredskapsplan... 9 Syfte... 9 Omfattning... 9 Giltighetsperiod... 9 Ansvarig... 9 Väderprognos... 10 Beredskap och reducering... 10 Beredskap 1 grön.... 11 Beredskap 2, Gul reducering... 11 Beredskap 3, Orange reducering... 11 Beredskap 4, Röd reducering... 12 Kommunikation av beredskapsnivåer och reduceringar... 13 Driftnivåer... 14 Grön... 14 Gul... 14 Röd... 14 Öppettider stationer... 15 Störningsorganisation... 15 Chef verksamhetsområde inom Trafikverket... 16 Chefen för Regional Operativ Ledning... 16 Operativ ledare... 16 Nationell Operativ Ledare... 16 Tillämpningsrutiner... 16 Informationsstab samt information till resenär... 17 Information till resenär genom Gula Västar... 19 Vinterberedskapsplan... 20 Giltighetsperiod... 20 Uppföljning... 20 Väderprognoser... 20 Underhållsavtal med entreprenörer... 20 Kommunikationsplan... 21 Hantering av Driftplatser och växlar... 22 Användning av växlar vid vinterförhållanden(anvisning för fjtkl/ltkl)... 22 Reduceringsplaner för tågtrafiken... 22
Hantering av växelvärme... 23 Bilaga 1 Prioriterade växlar Bilaga 2 Linje karta Bilaga 3 Spår på bangård Bilaga 4 Röjningsplan Nässjö, Alvesta, Vislanda, Älmhult, Osby, Hässleholm. Bilaga 5 Röjningsplan Malmö Bilaga 9 Gångvägar till/från uppställningsplatser
Beredskapsplan Syfte Syftet med denna plan är att i första hand ge stöd och vägledning för personal inom Trafikledningsområde Syd vid störningar som exempelvis är relaterade av ogynnsamma väderförhållanden. Planen är framtagen i samråd med berörda trafikhuvudmän, järnvägsföretag, entreprenörer och förvaltningsenheter Omfattning De metoder som beskrivs i detta dokument gäller på de spåranläggningar som Trafikverket har ansvar för att driftleda och underhålla. Giltighetsperiod Gäller för T16, 2015-12-13 2016-12-10. Distributionen och förankring Distribution sker till berörda RKTM, järnvägsföretag, Entreprenörer och Förvaltande enheter inom Trafikverket vilka i sin tur ansvarar för distribution inom den egna organisationen. Varje enhet/företag ansvarar för att i sin organisation förankra detta dokument. Ansvarig Chef Trafikledningsområde Syd är ansvarig för denna beredskapsplan samt förändringar i denna. Den som vill införa förändring i beredskapsplanen, sänder förslag till ändring till Chef Regional Operativ Ledning syd, Malmö. Chef underhåll ansvarar för att entreprenörerna arbetar i enlighet med prioriteringar upprättade i Trafikverkets säsongsstyrda beredskapsplaner samt att lämna tillräckligt underlag till lokala säsongsstyrda beredskapsplaner. De ansvarar även för att begära in entreprenörens plan för genomförande av vintertjänster och stämmer av dessa mot lokala vinterplaner och gällande kontrakt.
Väderprognos Ett centralt avtal för vädertjänster för Trafikverkets behov finns och kan användas av alla inom Trafikverket och entreprenörer som har en driftledande roll. Väderprognoserna är åtkomliga via intranätet eller via Trafikverkets hemsida. Användar- och tolkningsguide finns men vid frågor kan man även ringa för muntlig support och/eller väderkonsultation. Regional Operativ Ledare, ROL, skickar väderprognos vid de tillfällen som någon form av väderstörning aviseras. Väderprognosen utsändes till särskild gruppadress innehållande lokaltågklarerare i driftområdet, anmälda entreprenörer samt anmälda förvaltare inom region syd. I de fall där vädervarning aviseras som påverkar trafiken, prognostiseras beredskapsnivå i väderprognosen. Vid de tillfälle som vädervarning aviseras, bör kontakt mellan chef för regional operativ ledning och chef underhåll tas för att bestämma eventuella behov och tidpunkter för projektledare i beredskap. Beredskap och reducering Syftet med snöberedskapsnivåerna är att styra verksamheten internt och gentemot entreprenörerna samt att ge en enhetlig nomenklatur för störningar. Snöberedskap och reduceringsplaner finns i fyra nivåer (1, 2, 3 och 4). Höjning av beredskapsnivån är en proaktiv åtgärd, som tillämpas då entreprenören inte förväntas/förväntar sig att klara av sitt åtagande och en prioritering av resursanvändandet måste ske. Höjning av beredskapsnivå kan även tillämpas för att på högtrafikerade sträckor skapa tider för effektiv snöröjning, detta för att så snabbt som möjligt kunna återgå till normalläge. Det är Regional Operativ Ledare som beslutar om förändring av beredskapsnivån. Om beslut om ändring av beredskapsnivå och/eller reducering fattas med anledning av akuta förändringar, skall Nationell Operativ Ledare, NOL, omedelbart kontaktas för att säkerställa samordningen av åtgärderna. Beredskapsläge 2 och högre innehåller reduceringsplaner för tågtrafiken där behov finns. Nationell Operativ Ledare, NOL, ansvarar för att analysera och fatta beslut i de fall de lokala reduceringarna skall resultera i en nationell plan. Varje höjning av beredskapsnivå medför konsekvenser för Järnvägsföretag och deras kunder.
Beredskapsnivå 1 Normaltillstånd I beredskapsnivå 1 kan det finnas behov av omfördelning av resurser samt viss förstärkning för att kunna upprätthålla normal beredskap. Om resursförstärkningen pågår under en längre tid bör dock höjning av beredskapsnivån övervägas. Då Regional Operativ Ledare, ROL, överväger att ändra beredskapsnivån skall Nationell Operativ Ledare, NOL, informeras. Normal beredskapsorganisation, daglig dialog mellan NOL/ROL och Underhåll enligt fastställd rutin. Beredskapsnivå 2 Höjning från beredskapsnivå 1 till beredskapsnivå 2 skall göras i så god tid som möjligt så att en planläggning kan ske. Tillämpning av beredskap 2 innebär att tåg försenas samt i mindre omfattning måste ställas in pga. otillräcklig kapacitet i infrastrukturen. Beslut om aktivering av reducering (helt eller till delar) fattas av Regional Operativ Ledare, ROL, efter information till Nationell Operativ Ledare, NOL. Omfattningen av nationell reducering samordnas mellan Nationell Operativ Ledare, NOL, och berörda järnvägsföretag. Regional Operativ Ledare, ROL, ansvarar för information till lokala järnvägsföretag om aktuell reducering. Transport för snöröjning och återställningsarbeten skall ges högsta prioritet. Återgång till normaldrift skall göras i så god tid som möjligt. Åtgärder utöver beredskapsplanen kan bli aktuella, dessa planeras i samråd med berörda parter. Då övergång till beredskapsnivå 2 övervägs/görs skall ett Trafikinformationsstabsmöte genomföras bestående av Trafikverkets Regionala Operativ Ledare, ROL, samt representanter från respektive järnvägsföretag och trafikhuvudmän. Informationsstaben skapar en gemensam lägesbild kring trafikinformation mot resenär och synkroniserar extern kommunikation på plattformsskyltar, högtalare och webb samt fångar upp eventuella brister i beredskapslägets trafik- och trafikinformationsupplägg. Ständig dialog skall ske mellan Entreprenör och Trafikverket genom ordinarie kontaktvägar. Projektledare i beredskap (PiB) kan aktiveras och är då kontaktväg mellan Entreprenörens Snöplanerare (eller motsvarande) och NOL/ROL. Ordinarie funktionskrav gäller. Krisledning ej aktiv. Beredskapsnivå 3 I beredskapsläge 3 förutsätts att alla tillgängliga resurser inom järnvägssektorn tas i anspråk för att lindra konsekvenserna av störningen.
Tillämpning av beredskapsläge 3 innebär stora inskränkningar i trafiken och de trafiktekniska alternativen för operativ driftledning. Transport för snöröjning och återställningsarbeten skall ges högsta prioritet. Beslut om aktivering av reducering (helt eller till delar) fattas av Regionala Operativ Ledare, ROL, efter samråd med Nationell Operativ Ledare, NOL. Omfattningen av nationell reducering samordnas mellan Regionala Operativ Ledare, ROL, och berörda järnvägsföretag. Regionala Operativ Ledare, ROL, ansvarar för information till lokala järnvägsföretag om aktuell reducering. Samordning och flytt av resurser mellan entreprenadområden kan bli aktuellt. Projektledare i beredskap, PiB finns tillgänglig för regional ledningsplats syd. Nedprioritering av snöröjningsinsatser kan bli aktuellt, t.ex. mellan plattformar och spårväxlar. Uthållighetsplan tas fram. Kan bli aktuellt att planera för resursförstärkning från Entreprenörerna via Nationell Operativ Ledare, NOL. Ordinarie funktionskrav gäller eller beslut om funktionskrav skall fattas. Krisledning Följa läget. Återgång till lägre beredskapsnivå eller normaldrift skall göras i så god tid som möjligt. Åtgärder utöver beredskapsplanen kan bli aktuella, dessa planeras i samråd med berörda parter. Vid reducering skall planering för återgång av trafik till nivå 2 och 1 påbörjas. Då övergång till beredskapsnivå 3 övervägs/görs skall ett informationsstabsmöte genomföras bestående av Trafikverkets Regionala Operativ Ledare, ROL, samt representanter från respektive järnvägsföretag och trafikhuvudmän. Informationsstaben skapar en gemensam lägesbild kring trafikinformation mot resenär och synkroniserar extern kommunikation på plattformsskyltar, högtalare och webb samt fångar upp eventuella brister i beredskapslägets trafik- och trafikinformationsupplägg. Beredskapsnivå 4 Beredskapsnivå 4 är avsedd att införas då väderleken blir/är så allvarlig att extrema insatser är nödvändiga pga. rådande situation. Tillämpning av beredskap 4 kommer att innebära att trafiksituationen är så allvarlig att det blir stopp i trafiken och/eller ett minimum av spår och växlar fungerar. Beslut om aktivering av reducering fattas av Regional Operativ Ledare, ROL, efter samråd med Nationell Operativ Ledare, NOL. Omfattningen av reduceringen beslutas av Nationell Operativ Ledare, NOL på förslag från Regional Operativ Ledare, ROL, och planeras i samråd. Beredskapsnivå 4, innebär troligtvis Extremväder. Kraftiga prioriteringar i resursplaneringen. Avrop av extra resurser från Entreprenörerna via Nationell
Operativ Ledare, NOL sker. Uthållighetsplan gäller. Backoffice, Projektledare i Beredskap och Krisledning är aktiv. Beslut om avsteg från funktionskrav skall fattas. Återgång till lägre beredskapsnivå eller normaldrift skall göras i så god tid som möjligt. Vid röd reducering skall planering för återgång av trafik till nivå 3, 2 & 1 påbörjas. Då övergång till beredskapsnivå 4 övervägs/görs skall ett informationsstabsmöte genomföras bestående av Trafikverkets Regional Operativ Ledare, ROL, samt representanter från respektive järnvägsföretag och trafikhuvudmän. Informationsstaben skapar en gemensam lägesbild kring trafikinformation mot resenär och synkroniserar extern kommunikation på plattformsskyltar, högtalare och webb samt fångar upp eventuella brister i beredskapslägets trafik- och trafikinformationsupplägg. Kommunikation av beredskapsnivåer och reduceringar Då Regional Operativ Ledare, ROL, överväger att ändra beredskapsnivå, informeras Nationell Operativ Ledare, NOL, för att säkerställa den nationella samordningen om reduceringsplaner skall verkställas. När Regional Operativ Ledare, ROL, beslutat att ändra beredskap skall Regional Operativ Ledare, ROL, informera om detta till berörda projektledare, entreprenörer och i förekommande fall driftledare (snösamordnare). Beslutet skall fattas i så god tid som möjligt och förmedlas muntligt, men kan även kompletteras med skriftlig dokumentation. Informationen skall innehålla underlag till beslutet samt tidpunkt för införande, omfattning och prognostiserad utsträckning i tiden. Regional Operativ Ledare, ROL, ansvarar också för att informera om konsekvenser till berörda lokala järnvägsföretag inom egen region. Om höjningen av snöberedskapen berör stråk över fler än en region eller har nationell påverkan, skall överenskommelse göras med Nationell Operativ Ledare, NOL, om säkerställande av information till järnvägsföretag med mer än regionala uppdrag. Även informationen till järnvägsföretag förmedlas muntligt, men kan även kompletteras med skriftlig dokumentation och skall innehålla underlag till beslutet samt tidpunkt för införande, omfattning och prognostiserad utsträckning i tiden, samt reducering kopplat till befintliga reduceringsplaner. Enlig överenskommelse med berörda parter skall trafikanpassning göras för hela trafikdygn. Beslut om höjning av beredskapsnivå/reduceringsnivå skall tas och informeras om senast kl 12:00 dagen före kommande trafikdygn.
Beslut om överenskommen reducering och ändrad snöberedskap skall dokumenteras i befintlig logg. Återgång till lägre beredskapsnivå eller normaldrift skall genomföras i samråd med berörda järnvägsföretag. Driftnivåer Driftnivåer är en nulägesbeskrivning som visuellt visar Trafikverkets förmåga att leverera utlovad produkt genom färgkodning av sträckor/områden i aktuellt informationsverktyg. När det blir störningar på järnvägsnätet beslutar Regional Operativ Ledare, ROL, efter insamlat underlag och efter en konsekvensbedömning, att driftnivån skall ändras. Driftnivåändring genomförs då en trafikal eller annan händelse innebär generella störningar inom ett begränsat område. Flera olika driftnivåer kan förekomma inom en eller flera driftledningscentraler. Trafikverket har sin driftsprocess beskriven i verksamhetssystemet, där kan man även läsa om hur trafikverket leder verksamheten vid avvikelser i järnvägssystemet. Då Regional Operativ Ledare, ROL, överväger att förändra driftnivån ska Nationell Operativ Ledare, NOL informeras Grön Driftnivå Grön är normalläget då tågen framförs enligt den gällande tågplanen. Smärre förseningar kan förekomma. Gul I driftnivå Gul framförs tågen i huvudsak enligt tågplan, men med vissa störningar som förväntas pågå under en längre tid. Trafikverket förväntas hantera störningar i driftnivå gul på ett sådant sätt att järnvägsföretagen inte skall behöva genomföra mer omfattande åtgärder i störningsbekämpning under en längre tidsperiod Orange Allvarligare typ av störning som kan ge större konsekvenser för järnvägsföretagen. Driftnivå orange innebär att tågplanen på en eller flera sträckor i huvudsak inte längre kan behållas. Röd Innebär trafikavbrott som varar under en längre tid. Trafikupplägget påverkas i större omfattning.
Öppettider stationer Jernhusen H24- Jernhusen och SRAB stationer 0771-11 10 10 Vid trafikstörningar, förseningar, olyckor mm så kan driftledningscentraler samt ledningscentraler hos tågoperatörer och Trafikverket, ha behov av att begära att en specifik station skall hållas öppen längre än vad som är normalt för utvald station. Det kan även innebära att den specifika stationen behöver vara öppen hela dygnet. En begäran om utökade öppettider för stationer inkommer till H24-centralen via Jernhusens larmtelefonnummer, 0771-11 10 10 och operatör H24 som mottar ett sådant samtal skall nedteckna namn, telefonnummer samt e-mail adress till ansvarig tåg operatörs driftchef/motsv. (se bilaga 8) E-mail skickas till beställaren som bekräftar att deras begäran nu är framförd och att berörd station kommer att vara öppen så länge som beställaren har begärt. Om möjlighet finns så kan även exempelvis Pressbyråer eller mindre butiker samt en offentlig toalett hålla öppet, om sådant finns på den specifika stationen samt om möjlighet finns från berörd näringsidkare. Störningsorganisation För att kunna driva den operativa verksamhet med hög kvalité, krävs tydlighet i ansvarsförhållanden och en förståelse för respektive roll och hur den bidrar till helheten. Ledningen under normala förhållanden skall hela tiden jobba med nästa tidspann för att skapa förhandssituationer. I de fall störningen eller krisen är av operativ karaktär ska alltid regional samt nationell krisledning verka som ett stöd till den operativa ledningen. Den struktur som hanterar beslut och prioriteringar i vardagen ska även fatta beslut i störning eller kris. Beslutsfattande i störning eller kris ställer nämligen stora krav på att beslutsfattaren är van att hantera frågor med stor påverkan på drift, ekonomi och personal. För att klara detta krävs att beslutsfattare stärks med beredande och verkställande funktioner efter behov, i annat fall tenderar de att bli flaskhalsar. De tre ambitionsnivåerna för krisledning är: Normal ledning. Ingen förändring av arbetssättet krävs. Händelsen hanteras i det normala linjearbetet. Berörda informeras. Följa läget. Delar av krisledningsstödet får i uppgift att löpande följa händelseutvecklingen och kontinuerligt informera chefen och berörda. Krisledning. Så stor del som det är praktiskt möjligt av ledningsgruppen sammankallas
Chef verksamhetsområde inom Trafikverket Chefen för verksamhetsområde Planering beslutar om ambitionsnivå för regional krisledning i samråd med övriga verksamhetsområden inom Trafikverket. Chefen för Regional Operativ Ledning Chefen för regional operativ ledning ska genom samråd med Regional Operativ Ledare bedöma om det behövs extra stöd för den regionala operativa ledningen som hanterar en krissituation. Detta stöd, utökad operativ ledning, skapas inom enheten för regional operativ ledning för den regionala ledningsplatsen eller genom trafikledningsområdets ledningsgrupp som skapar resurser för operativ ledares arbete. Regional Operativ ledare Operativ ledare ansvarar för det lokala operativa arbetet inom trafikledningsområde syd. Operativ ledare samverkar med Nationell Operativ Ledare, NOL, samt rapporterar till chefen för regional operativ ledning. I de fall den regionala krisledningen aktiverats samverkar Operativ ledare även med lokal krisledare. Den regionala operativa ledningens arbete under en kris beskrivs i rutinen Trafikinformera och Trafikleda VID AVVIKELSE. Nationell Operativ Ledare Nationell operativ ledare samverkar med regional operativ ledare samt rapporterar till chefen för den nationella avdelningen som organiserar Nationell operativ ledning. Nationell Operativ Ledare, NOL, ansvarar för det nationella operativa arbetet och samordning samt styrning av samtliga regionala ledningars arbete. I de fall den nationella krisledningen aktiverats samverkar Nationell operativ ledare med nationell krisledare. Tillämpningsrutiner Regional Operativ ledning analyserar inhämtat underlag i form av befintlig trafiksituation, aktuell väderprognos och känd entreprenörsförmåga. Om analysen leder till en bedömd risk för trafikpåverkan kan Regional Operativ Ledare, ROL, fatta beslut om höjning av beredskapen. Beslutet skall dokumenteras och kommuniceras enligt kommunikationsplan. Driftnivåändring i Basun görs först från den tidpunkt då reduceringen börjar gälla. Basun skall endast beskriva aktuellt nuläge. Då Regional Operativ Ledare, ROL, bedömer att förutsättningarna förändrats, vilket leder till att prognostiden behöver ändras och/eller snöberedskapsnivån kan sänkas, skall beslutet överenskommas mellan OL och DL (snösamordnare). Underlag till beslutet dokumenteras i befintlig logg. Operativ ledare ansvarar för att informationen kommuniceras enligt kommunikationsplanen, på samma sätt som då beredskapsnivån höjs.
Informationsstab samt information till resenär En informationsstab består av Trafikverkets regionala operativa ledning, företrädare för resp. trafikhuvudman samt företrädare från resp. järnvägsföretag. Mötet sker via telefonbrygga efter kallelse från Trafikverket. Informationsstaben skapar en gemensam lägesbild kring trafikinformation mot resenär och synkroniserar extern kommunikation på plattformsskyltar, högtalare och webb samt fångar upp eventuella brister i beredskapslägets trafik- och trafikinformationsupplägg. Vad gör informationsstaben? Skapar gemensam lägesbild kring trafikinformation till resenärer vid en akut störning i trafiken. Synkroniserar och sprider den gemensamma lägesbilden och trafikinformationen i interna och externa kanaler. Fångar upp brister i trafikinformation och/eller trafikupplägget. Ser någon part brister i trafikinformationen, att det inte är gemensamt eller att man behöver synkronisera trafikinformationen skall resp. part avropa TIS-möte.
Checklista för Trafikinfostabsmöte: Prognos läget Vad händer? Gemensam lägesbild. Ersättningstrafik, beställda, bekräftade? när? Tillräckligt? Hur hänvisas resenärer till alternativa förbindelser? (annat tåg, extra tåguppehåll, ersättningsbuss, ordinarie busstrafik, etc.) Återkoppling från trafikplatserna. Behövs mer utrop? Finns gulväst? Är ombordpersonal tillräckligt informerade? Fånga upp eventuella brister i trafikupplägget? (T.ex. om någon trafikplats saknar ersättningstrafik) Finns trafikantinformation i alla kanaler? Vilka trafikplatser berörs? Finns det info-brister? Fungerar all info-utrustning på berörda stationer? Är trafikradioredaktionen på SR kontaktad? Media, vad säger vi? Ge gemensam bild om störningen till presstjänst/pressjour i respektive organisation. Laget runt När upprättas informationsstaben? Efter särskilt telefonbryggmöte om den trafikabla situationen, men senast 30 minuter efter att driften gått in i beredskapsnivå 2-4 (driftnivå gul/orange/röd) Vid mindre störningar när Regional Operativ Ledare, ROL, bedömt att avvikelserna leder till trafikstörningar som kommer pågå under en längre tid. För att bli bekväm i arbetssättet och få in informationsstaben i arbetsrutinerna är det bra att i en initialfas upprätta staben ofta. Hellre en gång för mycket än en gång för lite. Hur upprättas informationsstaben? Trafikverket förbereder en telefonbrygga där externa parter ringer in. Initiativet till att upprätta staben kan komma från alla parter. De kontaktar Regional operativ ledning som bjuder in till telekonferens. Inbjudan skickas ut via mail. Ordförande Trafikverket Efter mötet sprider respektive part information i sina egna interna och externa kanaler.
Information till resenär genom Gula Västar Vid trafikstörningar och vid infostabsmöte kan funktionen gula västar avropas. Gula västar är informationspersonal som på plattform ikläder sig en gul väst med texten Trafikinformation på ryggen för att kunna ge resenärer information direkt på plattform. Gulvästar är inarbetat inom Skåne där särskilt pilotprojekt genomförts. Målet för gula västar är att förbättra trafikinformationen till resenärerna. Gulvästar inhämtar information via trafikinfoledaren som ingår i den regionala operativa ledningen. Efter mottagande av information kommuniceras denna ut på de platser som gulvästarna finns placerade som förstärkning till redan befintlig trafikinformation. Gulvästar avropas från berörda järnvägsföretag samt i förekommande fall hos resp. trafikhuvudman.
Vinterberedskapsplan Giltighetsperiod Vinterberedskapsplanen gäller from 2015-12-13 tom 2016-12-10. Uppföljning Ett obligatoriskt uppföljningsmöte sker sista veckan i januari samt i slutet av april. Kallelse utsändes till samtliga parter under första veckorna i januari resp. slutet på mars. Uppföljningsmöte kan även ske efter avrop från järnvägsföretag, entreprenör eller från Trafikverket. Dessa möten kan ske direkt efter händelser med stor påverkan av väder. Avrop av uppföljningsmöte sker hos chefen för trafikledningsområdet. Väderprognoser Trafikverket har avtal om regionala samt lokala väderprognoser. Väderleksprognoser för entreprenörens behov redovisas på Trafikverkets Intranät. OBS: behörighet samt inloggning krävs för att nå tjänsten. Regional Operativ Ledare levererar väderprognos vid de tillfällen som någon form av väderstörning aviseras. Väderprognosen utsändes till särskild gruppadress innehållande lokaltågklarerare i driftområdet, anmälda entreprenörer samt anmälda förvaltare inom trafikledningsområdet. I de fall där vädervarning aviseras som påverkar trafiken, prognostiseras beredskapsnivå i väderprognosen. Underhållsavtal med entreprenörer Entreprenören ska utifrån de lokala snöberedskapsplanerna ta fram en plan för genomförande av vintertjänster. Dessa ska samordnas med gällande kontrakt samt särskilt beakta hur röjning ska ske i plattformar, spårväxlar, bangårdar och linjeröjning. Tillgängliga resurser regleras i underhållsavtal mellan verksamhetsområde Underhåll i Trafikverket och entreprenörer och skall säkerställa utrustning och personal för snöröjning och ledningsfunktion(även vid störningar), samt beredskap så att åtgärder vid snöoväder snabbt kan vidtas. Fordon ska under perioden vara vinterutrustade.
Järnvägsföretag För att vintertrafik ska fungera bra behöver förutom de i avtal reglerade delarna dessutom nedanstående aktiviteter företas av järnvägsföretagen: Vinterutrusta och funktionssäkra fordon i god tid innan vintersäsongen Detaljerad information om behov av snöröjning. Underlätta snöröjning genom att frilägga spår från vagnar och lok. I god tid innan tågbildningen vidta lämpliga förberedelser vid förvarnade snöproblem eller sträng ihållande kyla. Snabb information om trafikabla förändringar under säsongen. Delaktighet i snöröjningsarbetet när så erfordras. Marknad ansvarar för uppföljning och dialog med järnvägsföretagen kring ovanstående punkter. Kommunikationsplan Dialog och kommunikation i alla led är av största vikt för att kunna reducera störningar uppkomna av vädersituationer. Entreprenören ansvarar för åtgärder som krävs för att upprätthålla föreskriven standard och funktion. Dessa åtgärder skall utföras på eget initiativ och utan uppmaning från beställaren. Detta innebär att entreprenören löpande skall hålla sig underrättad om järnvägsnätets tillstånd avseende vädersituationen och trafikförutsättningar. Entreprenören och Driftledare (ROL) skall under vinterperioden föra daglig dialog avseende väder- och trafiksituationen inom aktuellt driftledningsområde, detta för att förebygga driftstörningar förorsakade av snö och kyla. Vid kraftigt försämrade vädersituationer kan tätare dialog erfordras för att säkerställa anläggningens driftkvalitet. Entreprenören och Driftledare ansvarar för att denna dialog etableras och genomförs under vinterperioden. Entreprenör skall vid förväntat oväder på eget initiativ ha sådan beredskap att åtgärder snabbt kan vidtas. Beredskapsplan innehållande namn/telefonuppgifter till entreprenörens snösamordnare kommuniceras till Driftledare i god tid. Vid ihållande oväder presenterar entreprenören även en lägesrapport till Driftledare dygnsvis (eller enligt annan överenskommelse med Driftledaren). När snöröjningsinsatserna pågår, ska entreprenören/felavhjälparen fortlöpande hålla fjärrtågklareraren/tågklareraren informerad om pågående samt planerade insatser. (Förtydligande: det är av vikt att snöröjningsresurserna talar om vilket uppdrag/uppgift de ska utföra vid varje tillfälle, så att Driftledningen kan göra rätt prioriteringar). Vid akut behov av snöröjning (på t.ex. sidospår som normalt inte röjs) kontaktas ROL.
Hantering av Driftplatser och växlar Låsning av växlar/spårspärrar kan genomföras då resurserna för snöröjning visar sig otillräckliga, som en förebyggande åtgärd inför t.ex. ett förväntat snöoväder. Användning av växlar vid vinterförhållanden(anvisning för fjtkl/ltkl) Vid vinterväglag bör fjtkl/ltkl i möjligaste mån lägga/hålla växlar i rakläge(alt. så att huvudtågväg ligger), för att undvika funktionsproblem vid tågs ankomst. Likaså bör fjtkl/ltkl prova växlarna i god tid före tågmöten för att eventuellt planera om möten om växelfel skulle inträffa. Detta gäller driftplatser som är öppna enligt aktuellt beredskapsnivå. (anm. Vid häftigt snöoväder bör man röra växlarna så lite som möjligt). Reduceringsplaner för tågtrafiken Varje beredskapsnivå skall även, om behov finns, innehålla reduceringsplaner för tågtrafiken. Dessa planer är framtagna i samråd med berörda järnvägsföretag. Reduceringsplanerna innehåller planer för reducering av trafik, omledning av trafik, ersättningstrafik och trafikinformation, för stråk där påverkan vid en störning blir omfattande. Tillämpning av reduceringsplan. När Operativ ledare får indikationer på väderförhållanden som innebär att vi inte kan säkerställa ordinarie trafik, beslutar Operativ ledare om att trafikera enligt reduceringsplan. (Bilaga 6) Beslut om trafik enligt reduceringsplan skall tas senast kl 12:00 dagen före den skall tillämpas. Reduceringsplanen gäller för helt trafikdygn. Reduceringsplanen kan dels tillämpas på hela området och dels på enskilda sträckor. Återgång till normalläge efter reduceringsplan tillämpats. Beslut tas senast kl 12:00 dagen före trafikering enligt normalplan skall ske. Operativ ledare ansvarar för att informera berörda järnvägsföretag och trafikhuvudmän. Utöver reduceringsplanerna finns störningsplaner framtagna för vissa sträckor. Återgång till lägre beredskapsnivå eller normaldrift skall genomföras i samråd med berörda järnvägsföretag.
Hantering av växelvärme Växelvärmen är ett komplement till den ordinarie snöröjningen och har uppgift att säkerställa att spårväxlar kan manövreras under vinterförhållanden. Följande huvudprinciper för användande av växelvärme: Växelvärmen skall vara inkopplad under vinterförhållanden. Vid kraftigt snöfall, lägg inte om växlarna om det inte behövs. Vid ett larm från någon driftplats skall felet anmälas och felavhälpare kallas ut. Växelvärmen skall vara inkopplad vid snöfall. Växelvärmen bör vara frånkopplad vid lufttemperaturer på minus 17 grader och lägre. Fjtkl slår på växelvärme. Styrning av växelvärme sker idag genom tre olika system.
Hel och Halv effekt - Full effekt från start i 4 timmar, som sedan automatiskt övergår till halveffekt. Därefter sker en on/off reglering med hjälp av en utetemperaturgivare. Systemet kan kräva fjär tillkoppling om växelvärmen inte är inställt på kontinuerlig drift för att nå full effekt. Triac- styrning -Reglering med hjälp av styrdon som pulsar ut effekten. Den startar med hjälp av snögivare eller temperatur under 4 grader Celsius. Effekten ökas stegvis beroende på bl.a. temperatur. Vid snöfall pulsar växelvärmen med heleffekt så länge det snöar. OBS!! Vid minus 17 grader Celsius frånkopplas värmen i växlarna. WebMaster -Reglering med hjälp av styrdon som pulsar ut effekten. Reglerutrustning bestående av en WebMaster (TCO/IP baserat system) och i spåret placerad rälstemperaturgivare som skall hålla en rälstemperatur på 5 grader Celsius. Systemet slås till en gång och ska normalt inte behöva kopplas från då det sköter sig själv och går i standby läge inför sommaren. Vid snö försöker växelvärmen åstadkomma rälstemperatur på 15 grader och vid snöuppehåll försöker den hålla 5 grader i rälspartiet i växeln. Växlar utan inklädnad dvs. alla höghastighetsväxlar över 160 km/h där ska växelvärmen vara inkopplad fram till -15 grader därefter börjar smältvatten frysa till i växelns närhet. Webmaster och Reglercentraler sköter avstängning vid sträng kyla automatisk. Lagfartsväxlar (oftast sidospår)med inklädnad klarar -17 grader. Driftens manöver med heleffekt är bara meningsfull vid hel och halveffektsväxlar dvs. det äldsta system. I de andra systemen sköter automatiken uppvärmning. Dock så kan en del Triac växlar vara försedda med en Turboknap som påtvingar heleffekt oavsett vad givare säger. Denna brukar oftast då vara lokaltansluten och kan då aktiveras på plats på uppmaning av tågklarerare eller operativ chef. Vid spänningsbortfall på hjälpkraften kan i vissa fall en omstart av växelvärmen krävas, eftersom manöverkretsen tappar sin självhållning.
Trafikverket, Trafikledningsområde Syd Malmö www.trafikverket.se