Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2019
Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.... 14 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 16 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 17 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 20 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 24 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 31 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 52 1:3 Handikappersättningar... 60 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 62 1:5 Ersättning för kroppsskador... 66 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 69 2:1 Försäkringskassan... 82 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 85 1:2 Föräldraförsäkring... 87 1:3 Underhållsstöd... 103 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 106 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 108 1:8 Bostadsbidrag... 111 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2014 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget högre än de prognoser som lämnades den 11 juli 2014. Det är framför allt utgifterna för ohälsoområdet som beräknas bli högre. Höjningen beror främst på att inflödet till sjukpenning nu väntas öka snabbare, speciellt 2015. Därutöver förväntas sjukfallens varaktighet bli något längre, även här är höjningen mest markerad för 2015. En högre förväntad medelersättning samt ett något högre inflöde till både sjuk- och aktivitetsersättning har också medfört en höjd prognos. För de flesta övriga förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är dock förändringarna små och där har synen på den underliggande utvecklingen inte förändrats nämnvärt. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som en prognos avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas (med undantag för jämställdhetsbonus). Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan senast den 27 oktober (senarelagts enligt regeringsbeslut till 4 november) 2014 redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 3
Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas öka successivt under prognosperioden från 194 miljarder kronor i år till 222 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Osäkerheten i prognoserna ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. På många områden skrivs prognoserna för 2014 och 2015 fram för åren 2016 2019. För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans sakanslag ökar utgifterna under prognosperioden. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna öka från 30 miljarder kronor år 2014 till 35 miljarder kronor år 2019. För utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas de öka från 91 miljarder kronor år 2014 till 103 miljarder kronor år 2019. Även utgifterna inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, beräknas öka från 73 miljarder kronor år 2014 till 84 miljarder kronor år 2019. 4
Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor 2013* 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Ingående överföringsbelopp -3,6-3,0-1,8 Anslagna medel 190,9 196,7 200,3 Tilldelade medel 187,3 193,6 198,5 Prognos 188,7 193,9 200,8 207,7 212,74 217,1 222,0 Avvikelse från anslag +2,2 +2,8-0,5 Avvikelse från tilldelade medel -1,4-0,2-2,2 Hemställan om utökad anslagkredit 0 0,2 Anm. *Utfall I anslagna medel för 2014 inkluderas tilläggsanslaget som föreslagits i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1). Följande områden har fått ett tilläggsanslag på sammanlagt drygt 4,1 miljarder kronor; sjukpenning, närståendepenning, aktivitets-och sjukersättning, handikappersättning, arbetsskadeersättning, bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning och tandvård. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 196,7 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2013 var 3,0 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 är 193,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 193,9 miljarder kronor. Detta är 2,8 miljarder kronor lägre än anslagna medel och 0,2 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för 2014 om sammanlagt knappt 0,2 miljarder kronor. Utökad anslagskredit avser 2 anslagsposter där de beräknade utgifterna överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. I budgetpropositionen för 2015 föreslås anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 till 200,3 miljarder kronor. De sammanslagna utgifterna för sakanslagen beräknas till 200,8 miljarder kronor. Detta är 0,5 miljarder kronor högre än förslaget till anslag. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 23,5 miljarder kronor 2014 för att sedan öka till 28 miljarder kronor 2019. Ökningen drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs, men också av att antalet brukare ökar svagt i år och 2015. Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2014 beräknas utgifterna uppgå till 5,3 miljarder kronor för att öka till 6,1 miljarder kronor år 2019. 6
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områdenn då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen 1 öka under prognosperioden, från 77,7 miljarder kronor år 2014 till 89,0 miljarder kronor år 2019, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen beräknas utgifterna minska från 2016. Jämfört med prognosen i juli 2014 har prognoserna justerats upp för hela perioden. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 32 miljarder kronor år 2014 till 44 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden. I ett historiskt perspektiv får dock uppgången i antalet långa sjukfall betecknas som begränsad. Nyinflödet, som har ökat sedan 2010, beräknas fortsätta att öka men med en avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med befolkningstillväxten. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2014 och 2015, men sedan vara ungefär oförändrad under resten av prognosperioden. Försäkrings- 1 Med sjukförsäkring menas här Sjukpenning, Rehabiliteringspenning och Sjuk- och aktivitetsersättning, 7
kassan bedriver ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter och i ett alternativscenario visas en möjlig utveckling med kortare genomsnittlig varaktighet i sjukfallen. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var drygt 550 000 personer i beståndet. I december 2013 var antalet 363 000 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2015 beräknas 349 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning beräknas minska, dels då många kommer att uppnå 65 års ålder, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Sammantaget så beräknas utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minska något till 39,4 miljarder kronor 2014 och till 38,7 miljarder kronor 2015. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska svagt från 3,6 miljarder kronor 2014 till 3,4 miljarder kronor 2015. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. 8
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för anslagsposten föräldrapenning förväntas öka från 27,6 miljarder kronor år 2014 till 33,8 miljarder kronor för 2019. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning samt barnbidrag beräknas öka under hela prognosperioden. För tillfällig föräldrapenning rör det sig om en ökning från 5,7 miljarder kronor år 2014 till 7,1 miljarder kronor år 2019. Utgifterna för underhållsstöd beräknas öka från 2,1 miljarder kronor år 2014 till 2,6 miljarder kronor 2019. Underhållsstödet förväntas höjas med 300 kronor per barn och månad från och med 1 januari 2015. Detta medför en nivåhöjning av prognosen med i genomsnitt 555 miljoner kronor (27 procent) för varje år 2015 2018. Utgifterna för vårdbidrag antas också öka från 3,3 miljarder kronor år 2014 till 4,3 miljarder kronor 2019. En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. 9
Utgiften för bostadsbidrag var 4,5 miljarder kronor 2013 och beräknas öka till 5 miljarder kronor år 2014. Denna ökning är en följd av att det särskilda bidraget har höjts från och med år 2014. År 2019 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,4 miljarder kronor. Att utgifterna är avtagande bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 11 juli 2014 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognos 193 319 197 401 201 764 205 361 208 758 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antagande -239-82 -72-185 -219 Volym- och strukturförändringar 867 2 042 3 759 4 809 5 434 Nya regeländringar 0 1 257 1 677 1 403 1 327 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 0 61 393 Övrigt -95 136 617 1 214 1 785 Differens mot förslag i budgetpropositionen 10 Ny prognos 193 852 200 863 207 744 212 662 217 124 Differens i miljoner kronor 533 3 362 5 980 7 301 8 366 Differens i procent 0,3 1,7 3,0 3,6 4,0 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. Sammantaget har prognoserna höjts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 11 juli 2014. Utgifterna beräknas bli 533 miljoner kronor högre 2014 och ytterligare 2 829 miljoner kronor högre 2015, det vill säga sammantaget 3 362 miljoner kronor högre 2015 än i föregående prognos. 2018 är utgifterna i denna prognos 8 366 miljoner kronor högre än i föregående prognos. De nya makroekonomiska förutsättningarna har haft en sänkande effekt på de flesta anslagsposterna. Volym- och strukturförändringar har höjt prognoserna inom ohälsoområdet och prognoserna inom tillfällig föräldrapenning. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas (med undantag för jämställdhetsbonus). Detta medför högre prognoser för underhållstöd, föräldrapenning, kroppsskador, aktivitets- och sjukersättningar och sjukpenning. Prognosen höjs för sjukförsäkringen med sammanlagt 0,6 miljarder kronor 2014 och 2,7 miljarder kronor 2015. På längre sikt är förändringarna i 10
huvudscenariot större, men osäkerheten är också mycket högre. Det är framförallt ett högre inflöde till sjukpenningen som drar upp prognosen. I inflödet har psykiska diagnoser blivit allt vanligare och de har i genomsnitt längre varaktighet än övriga diagnoser, vilket gör att varaktigheten också har justerats upp något. Försäkringskassan arbetar aktivt tillsammans med andra aktörer för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Ett exempel är arbetet med En enklare sjukskrivningsprocess. Hur detta påverkar varaktigheten är svårt att bedöma och prognosen beaktar inte detta arbete. Men ett av de framtagna alternativscenarierna för sjukpenningen visar en möjlig utveckling om de genomsnittliga varaktigheterna i sjukfallen successivt förkortas. Prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättning har höjts för hela prognosperioden till följd av en högre förväntad medelersättning samt ett något ökat inflödet till både sjuk- och aktivitetsersättningen. De sänkta prognoserna för timlöneökningen och en justering av fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar har föranlett en sänkning av prognosen för föräldrapenning. Prognosen för tillfällig föräldrapenning har höjts på grund av en justering i ökningstakten av antal nettodagar i delförmånen vård av barn. Underhållsstödet förväntas höjas med 300 kronor per barn och månad, vilket innebär en nivåhöjning av prognosen med i genomsnitt 555 miljoner kronor för varje år 2015 2018. Prognosen för statlig assistansersättning har höjts för samtliga år. Ökningen i antalet brukare har varit kraftigare än vad som väntades i juli 2014 och de väntas nu bli något fler även nästa år. Även antalet assistanstimmar per person har ökat snabbare än vad som prognostiserades i juli. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2014 I regleringsbrevet för 2014 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2013 till 2014. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2013 och 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2013 till 2014 och från år 2014 till 2015. Av beräkningarna i denna rapport framgår att anslagsposterna i tabellen nedan beräknas överskrida tillgängliga medel (summan av ingående överföringsbelopp, anslagna medel och högsta anslagskredit). Försäkringskassan avser att i samband med denna anslagsuppföljning hemställa om utökad anslagskredit för dessa anslagsposter 11
Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2014. Tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2013 Anslag år 2014 Prognos 2014 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 10 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 39 000 750 000 896 844 107 844 107 844 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus 39 219 264 046 287 595 52 421 39 219 Summa 160 265 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2014 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2014 2019 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2014 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 12
Prognosunderlag RAPPORT Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för september 2014 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med september 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas (med undantag för jämställdhetsbonus). Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2014 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i augusti 2014 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i juli 2014 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli högre för åren 2015 2018 jämfört med beräkningarna till prognosen i juli 2014. Det har höjt prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen blir något lägre för år 2014 och åren 2017 2018. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. 13
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 0 Anslag 6 198 160 5 676 040² 5 785 510² Tilldelade medel 6 198 160 5 676 040 5 785 510 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Prognos 5 191 243 5 285 000 5 455 370 5 642 440 5 807 210 5 968 680 6 120 880 Avvikelse från anslag 1 006 917 391 040 330 140 Avvikelse från tilldelade medel 1 006 917 391 040 330 140 Högsta anslagskredit 309 908 283 802 Tillgängliga medel 6 508 068 5 959 842 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall ² Enligt förslag i budgetpropositionen Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 285 miljoner kronor, vilket är 391 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 5 455 miljoner kronor, vilket är 330 miljoner kronor lägre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 330 miljoner kronor lägre än beräknade tilldelade medel. Analys Under perioden 2014 2019 beräknas utgiften för det statliga tandvårdsstödet öka med i snitt 3 procent per år. Utgifterna för högkostnadsskyddet och tandvårdsbidraget beräknas öka med i snitt 3 respektive 2 procent under prognosperioden. Utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget antas under samma period öka linjärt i samma takt som den observerade ökningen sedan införandet för 21 månader sedan. Ökningen av tandvårdsstödets utgifter beror delvis på antagandet om en växande befolkning. Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos blir det i snitt 0,8 procent fler personer per år under prognosperioden, med något större ökning i de äldre åldersgrupperna. Enligt Konjunkturinstitutets prognos sjunker arbetslösheten något och sysselsättningen fortsätter att stiga. Detta antas öka antalet personer som anser sig ha råd att besöka tandvården. Referenspriserna samt beloppsgränserna för högkostnadsskyddet antas öka i enlighet med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser, vilket har en direkt effekt på utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet. Högre referenspriser innebär högre ersättningsgrundande belopp (som ersättningen från högkostnadsskyddet beräknas på) 14
och därmed högre utgifter, allt annat lika. Detta motverkas av att beloppsgränserna för högkostnadsskyddet förväntas höjas under prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 5 433 210 5 685 980 5 901 680 6 114 010 6 218 930 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -740 +1 170 +2 000 +2 330 +2 870 Volym- och strukturförändringar -102 590-263 190-257 980-266 130-274 400 Ny regel - - - - - Övrigt -44 880 +31 410-3 260-43 000 +21 280 Ny prognos 5 285 000 5 455 370 5 642 440 5 807 210 5 968 680 Differens i 1000-tal kronor -148 210-230 610-259 240-306 800-250 250 Differens i procent -2,7-4,1-4,4-5,0-4,0 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets nya prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden medför mycket små förändringar på prognosen för tandvårdsstödet. För 2014 innebär den en marginell sänkning och för resterande period en marginell höjning av prognosen. Volym- och strukturförändringar TLV har gjort en större översyn av samtliga delar som ingår i respektive tandvårdsåtgärd, vilket har lett till en omräkning av referenspriserna. De nya referenspriserna började gälla den 1 september i år och effekten av de nya priserna beräknas bli större än tidigare prognostiserats. För 2014 innebär det att prognosen sänks med ungefär 100 miljoner kronor och för resten av perioden blir sänkningen ungefär 260-270 miljoner kronor årligen. Övrigt En ny version av FASIT med uppdaterat urval och konsumtionsmönster har använts vid denna prognos, vilket medför vissa förändringar jämfört med tidigare prognos. 15
1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302 520² 514³ 573 619 594 594 Preliminär avgift 545 541 594 - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -243-21² -80-21 25 0 0 Prognostiserad avgift för respektive år 525 545 594 594 594 594 594 ¹ Utfall ² Fastställd av riksdag eller regering. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 520 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Analys Prognosen är baserad på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 5,5 miljoner kronor för 2014 och 6 miljoner kronor årligen för resten av prognosperioden. Jämförelse med föregående prognos Socialstyrelsen har inte ändrat prognosen för smittbärarpenning jämfört med föregående prognos. Detta medför att beräkningen för statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning är oförändrad jämfört med prognosen som levererades i juli 2014. 16
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp -59 952-6 167 Anslag 867 766 658 025 611 535³ Tilldelade medel 807 814 658 025 605 368 2013¹ 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 780 929 664 192 611 535 576 014 554 871 553 514 569 423 Avvikelse från anslag 86 837-6 167 0 Avvikelse från tilldelade medel 26 885-6 167-6 167 Högsta anslagskredit 63 576 32 901 Tillgängliga medel 871 390 690 926 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall ² För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt förslag i budgetpropositionen Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 664 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 612 miljoner kronor, vilket överensstämmer med förslaget i budgetpropositionen. Föreslaget anslagsbelopp är 6 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Nuvarande regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen 2 söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. 2 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 17
Den 1 oktober 2013 trädde en ny kostnadsansvarslag 3 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets och -rådets direktiv 4, om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i svensk rätt. Enligt den nya kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. 5 Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 6 Staten ska även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige 7. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 8 Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden Beloppen anges i miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Konventionsvård 145 172 169 192 176 178 179 180 180 181 182 Turistvård 136 197 137 106 189 175 129 79 42 25 25 Pensionärsvård 243 160 311 331 279 299 290 302 315 329 342 Sjuk- och 84 51 33 69 136 13 14 15 17 19 20 tandvårdstjänster Summa 608 579 650 698 781 664 612 576 555 554 569 Anm. *Prognos från 2014 och framåt. Källa: Försäkringskassan 3 4 5 6 7 8 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 2011/24/EU. 16 Folkbokföringslagen. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 18
Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård Under januari till september 2014 har utgifterna minskat med 51 procent jämfört med samma period 2013. Prognosen för hela 2014 beräknades i budgetunderlaget till cirka 8 procent lägre än 2013. Prognosen lämnas oförändrad på 175 miljoner kronor i utgifter 2014, då det är väldigt osäkert hur mycket fakturor som släpar efter och om det lägre utfallet är en permanent nivåsänkning eller endast beror på temporära effekter. Utgiften för turistvård har varierat mycket från år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar. Variationen är även stor från månad till månad. Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt, från 129 miljoner kronor 2015 till 25 miljoner kronor 2019. Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård för 2014 beräknas till 299 miljoner kronor. Mellan 2014 och 2015 antas utgiften för pensionärsvård minska något. Det beror på att eftersläpningar av fakturor inte längre bedöms vara lika omfattande. Resten av prognosperioden förväntas utgifterna öka med i snitt 13 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på cirka 46 miljoner kronor från 2014. Utgifterna för staten har även sänkts på grund av att stora delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 1,5 miljoner kronor (10 procent) per år mellan 2014 och 2019. Osäkerhetsanalys Prognosen är överlag väldigt osäker. Dels på grund av varierande volymer, dels på grund av regeländringar som ännu inte nått full effekt. På grund av dessa osäkerheter lämnas prognosen för 2014 2018 på samma nivå som föregående prognos även om utfallen hittills i år ligger på en lägre nivå. Jämförelse med föregående prognos Totalt sett lämnas prognosen oförändrad jämfört med prognosen som lämnades i juli 2014, men utgifterna har omfördelats. Konventionsvården har höjts med i genomsnitt 6 miljoner kronor per år och sjuk- och 19
tandvårdstjänster har höjts med i genomsnitt 9 miljoner kronor per år. Pensionärsvården har sänkts med motsvarande summa. Dessa förändringar beror på utfallsjusteringar. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp -25 026-12 620 0 Anslag 379 995 366 995² 266 995² Tilldelade medel 354 969 354 376 266 995 2013¹ 2014 2015 2016³ 2017³ 2018³ 2019³ Prognos 367 589 338 190 348 520 345 940 339 110 340 790 348 860 Avvikelse från anslag 12 406 28 805-81 525 Avvikelse från tilldelade medel -12 620 16 186-81 525 Högsta anslagskredit 29 999 17 350 Tillgängliga medel 384 968 371 726 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall ² Enligt förslag i budgetpropositionen ³ För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats, då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 338 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 16 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 349 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 82 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antalet anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Även storleken på medelbeloppet har stor inverkan på utbetalningar av anpassningsbidrag. Av diagrammet nedan framgår att till och med år 2006 var antalet personer som fick grundbidrag fler än antalet som fick anpassningsbidrag. Från 2007 är förhållandet det omvända, fler personer får anpassningsbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År 2016 2019 beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 2009 var lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i 20
normalfallet kan beviljas först efter 9 år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 2019. Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag Anm. Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Källa: Försäkringskassan Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och de antas inte heller förändras under prognosperioden, se diagram nedan. För anpassningsbidrag har medelbeloppet ökat sedan införandet av förmånen. De senaste åren har denna ökning dämpats något. För innevarande år har medelbeloppet varit lägre än tidigare prognostiserats och i prognosen antas att medelbeloppet för 2014 är oförändrat jämfört med 2013. För resterande prognosperiod antas medelbeloppet öka med 3,8 procent årligen, vilket motsvarar den genomsnittliga ökningen de senaste 3 åren. 21
Utbetalt medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag Tusental kronor Källa: Försäkringskassan Pågående utredningar Flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet är aktuella. Förutom den interdepartementala utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag har Inspektionen för socialförsäkring gjort en granskning av bilstödet. Försäkringskassan genomför även ett arbete för att förbättra statistiken för bilstöd. Försäkringskassans internrevision har genomfört en granskning av bilstödet. Med anledning av denna håller Försäkringskassan på med ett omfattande utvecklingsarbete med att vidta åtgärder som kan komma att få effekt på kostnaderna för anpassningsbidrag. En av förändringarna innebär att Försäkringskassan i de flesta fall rekommenderar att man ska lämna offerter från olika bilanpassningsföretag vid ansökan av anpassningsbidrag. Försäkringskassan har även skärpt kraven på innehåll i offerter, fakturor, avtal och kvitton. Det är dock osäkert i vilken utsträckning dessa förändringar kommer att påverka kostnadsutvecklingen i anpassningsbidraget och i prognosen har ingen hänsyn tagits till dessa. I skrivelsen Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet, (Ds 2013:46), föreslås ett antal regeländringar som främst avser anpassningsbidraget: 22
Försäkringskassan ska vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Ökad konkurrens bedöms minska kostnaderna. Den möjlighet som redan finns att neka anpassningsbidrag vid ett uppenbart olämpligt val av fordon bör förtydligas. Slutligen föreslås att tidsgränsen för när nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag kan beviljas enligt huvudregeln ändras från 9 till 10 år. Om bilen som köpts eller anpassats med hjälp av bilstödet är välfungerande ska dock nytt grundbidrag eller anskaffningsbidrag inte beviljas även om tidsgränsen passerats. Förslagen är lämnade till den översyn av bilstödet som ska vara klar hösten 2014. I denna prognos har hänsyn inte tagits till de föreslagna regeländringarna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 355 534 366 592 366 934 362 903 368 119 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar -17 344-18 072-20 994-23 793-27 329 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 338 190 348 520 345 940 339 110 340 790 Differens i 1000-tal kronor -17 344-18 072-20 994-23 793-27 329 Differens i procent -4,9-4,9-5,7-6,6-7,4 23
Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i juli 2014. Utgifterna hittills i år har varit lägre än prognostiserat, vilket främst beror på att medelersättningen för anpassningsbidraget varit lägre än förväntat. I denna prognos antas medelbeloppet vara oförändrat 2014 jämfört med 2013 och ökningstakten för medelbeloppet under resterande period antas vara lägre än i tidigare prognos. Detta medför en sänkning av prognosen för samtliga år. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp -399 007-582 455-843 455 Anslag 22 272 000 23 235 000² 24 421 000² Tilldelade medel 21 872 993 22 652 545 23 577 545 2013¹ 2014 2015 2016³ 2017³ 2018³ 2019³ Prognos 22 455 447 23 496 000 24 688 000 25 601 000 26 546 000 27 391 000 27 959 000 Avvikelse från anslag -183 447-261 000-267 000 Avvikelse från tilldelade medel -582 454-843 455-1 110 455 Högsta anslagskredit 1 113 600 1 161 750 Tillgängliga medel 22 986 593 23 814 295 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall ² Enligt förslag i budgetpropositionen ³ För åren 2016-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 23 496 miljoner kronor, vilket är 261 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 843 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 24 688 miljoner kronor vilket är 267 miljoner kronor högre än i budgetpropositionen föreslaget anslagsbelopp och 1 110 miljoner kronor högre än beräknade tilldelade medel. Analys Storleken på utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per månad och beviljad ersättning per timme. Kostnaden för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes. Kostnaderna har ökat även för kommunerna, men i något lägre takt. Kommunerna står för kostnaden för de första 20 assistanstimmarna per vecka. 24
Utgifter för assistansersättning Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Ökningen de senaste 12 månaderna drivs framför allt av att brukarna i personkrets 1 9, både har blivit fler och att antalet timmar per brukare inom personkretsen har ökat, se tabell nedan. Totalt var antalet timmar för september 345 087 högre än samma månad 1 år tidigare, vilket motsvarar en ökning på 4 procent. Personkrets 1 genererade 250 926 timmar, eller 73 procent, av ökningen. I september 2014 var 16 065 personer berättigade assistansersättning. Personkrets 3 10 är den största personkretsen, följt av personkrets 1. Det genomsnittliga antalet assistanstimmar per brukare var i september 2014 högst för personkrets 2 11, men då den är minst av de tre personkretsarna, så står den enbart för 6 procent av de utbetalda assistanstimmarna. Personkrets 3 står i nuläget för 48 procent av timmarna, medan personkrets 1 står för 43 procent. 9 Personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 10 Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 11 Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 25
Assistansersättningen september 2014 uppdelad på personkrets September 2014 September 2014 jämfört med september 2013 Personkrets Antal brukare Timmar/person Antal timmar Antal brukare Timmar/person Antal timmar Personkrets 1 6 736 550,8 3 710 422 +296 +13,6 +250 926 Personkrets 2 830 640,3 531 458 +14 +17,8 +23 494 Personkrets 3 8 015 519,1 4 160 192-60 +10,4 +52 524 Saknas/okänd 484 462,7 223 949 +28 +11,4 +18 143 Total 16 065 536,9 8 626 021 +278 +12,4 +345 087 Anm. Assistansersättning betalas ut till personer i följande personkretsar: 1. Personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. Antalet assistanstimmar per person har ökat stadigt sedan ersättningen infördes. Sedan september 2013 har timmarna per månad ökat med 12,4 timmar per person vilket motsvarar en ökning på 2,4 procent. Ökningen var kraftigast i personkrets 2 följt av personkrets 1. Under 2015 väntas antalet assistanstimmar per person öka med 2,2 procent. För perioden 2016-2019 väntas timmar per person fortsätta öka men i en avtagante takt. Antal brukare och antal assistanstimmar per månad och person Genomsnitt per år Källa: Försäkringskassan Antalet brukare ökade fram till år 2010, varefter de låg relativt konstant och till och med minskade något. Men i slutet av 2013 började antalet brukare 26
öka igen. Under de senaste 12 månaderna har de ökat med 278 personer, vilket motsvarar 1,8 procent. Den största ökningen finns inom personkrets 1, som har ökat med 296 brukare. Samtidigt har antalet brukare i personkrets 3 minskat med 60, vilket har hållit tillbaka utvecklingen något. Under 2015 väntas antalet brukare öka med 135, för att sedan ligga relativt stabilt under perioden 2016-2019. I tabellen nedan visas ålderssammansättningen på brukarna av assistansersättning. 14 procent av dem med assistansersättning är 14 år eller yngre, 16,7 procent är 65 år eller äldre. Om resterande brukare delas upp i 5- årsgrupper så är de största grupperna 20-24 år och 60-64 år. I genomsnitt betalas flest timmar per person ut till gruppen 25-29 år, därefter följer gruppen 30-34 år. Assistansersättningen september 2014 uppdelad på åldersgrupp September 2014 September 2014 jämfört med september 2013 Åldersgrupp Antal brukare Timmar/person Antal timmar Antal brukare Timmar/person Antal timmar -14 år 2 254 445,1 1 003 143 +75 +18,2 +73 060 15-19 år 1 228 497,7 611 199-3 +11,9 +13 140 20-24 år 1 447 590,3 854 095 +31 +10,8 +33 625 25-29 år 1 176 621,1 730 370 +66 +6,0 +47 699 30-34 år 945 611,0 577 442 +52 +11,5 +42 058 35-39 år 907 602,8 546 773-15 +10,1 +309 40-44 år 939 580,4 545 004 +43 +13,6 +37 134 45-49 år 965 574,6 554 465-45 +11,9-13 881 50-54 år 1 039 563,8 585 811 +25 +10,9 +25 195 55-59 år 1 120 560,0 627 211-11 +22,6 +19 432 60-64 år 1 358 542,1 736 228-20 +9,7 +2 465 65- år 2 687 466,8 1 254 280 +80 +10,6 +64 851 Total 16 065 536,9 8 626 021 +278 +12,4 +345 087 Ökningen i timmar per person är sedan september 2013 störst i åldersgruppen 55-59 år, men då antalet personer i gruppen har minskat under de senaste 12 månaderna så är ökningen i antal timmar utbetalade till gruppen relativt liten. Åldersgruppen 14 år eller yngre står för 21,2 procent av timökningen. Detta beror på att både gruppens storlek har ökat och att ökningen i timmar per person ligger över snittet. Gruppen 65 år och äldre står för en något mindre andel av timökningen, 18,8 procent och här ligger ökningen i timmar per person under snittet. Gruppen 65 och äldre är speciell då de inte kan bli beviljade ytterligare assistanstimmar, så ökningen i timmar per person är en följd av att gruppen idag inte består av samma brukare som för ett år sedan. Personkrets 1 är den personkrets som har genererat största delen av de senaste 12 månadernas timökning. Om vi ser på timökningen sedan september 2013 är det ett resultat av en ökning i både antalet brukare och timmar per person i nästan alla åldersgrupper inom personkretsen. 27
De regionala skillnaderna i assistansersättningen och faktorer som samvarierar med dessa skillnader analyserades i en rapport som Försäkringskassan publicerade i april 2014 12. Rapporten beskriver skillnader över tid mellan länen i beviljandet av assistans. De regionala skillnaderna visar sig i både beviljandefrekvensen och i antalet timmar per person. Resultaten visar att faktorer som påverkar utfallet är dubbelassistans och anordnartyp, men också i viss mån vilket kontor som handlagt ärendet. Det framkommer att vissa kontor verkar ha något högre respektive lägre utfall. Skillnaderna är i vissa fall stabila över tid. Detta har föranlett att Försäkringskassan kommer att fördjupa undersökningen av de regionala skillnaderna. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i juli 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Föregående prognosbelopp 23 389 000 24 385 000 25 165 000 25 982 000 26 812 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar +107 000 +303 000 +436 000 +564 000 +579 000 Ny regel - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 23 496 000 24 688 000 25 601 000 26 546 000 27 391 000 Differens i 1000-tal kronor +107 000 +303 000 +436 000 +564 000 +579 000 Differens i procent +0,5 +1,2 +1,7 +2,2 +2,2 Volym- och strukturförändringar Ökningen i antalet brukare har varit kraftigare än vad som väntades i juli 2014. Antalet brukare har nu ökat varje månad i ett år, vilket motiverar en höjning av prognosen för antalet brukare. Även antalet assistanstimmar per person har ökat snabbare än vad som prognostiserades i juli. Sammantaget leder detta till en höjning av prognosen för assistansersättningen på mellan 0,5 och 2,2 procent per år. 12 Försäkringskassan 2014, Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättssäkerhet i administration av assistansersättningen, Svar på regeringsuppdrag, Dnr 002628-2014 28
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognosen för sjukförsäkringen höjs med sammanlagt 0,6 miljarder kronor 2014 och 2,7 miljarder kronor 2015. Även om föregående prognoser underskattade utvecklingen något för 2014 har vi sedan juli 2013 prognostiserat en betydande ökning av sjukpenninganslaget under 2014. Det är framför allt ett högre inflöde till sjukpenningen som drar upp prognosen. I inflödet har psykiska diagnoser blivit allt vanligare. I genomsnitt har sådana sjukfall längre varaktighet än sjukfall med övriga diagnoser, vilket gör att varaktigheten också har justerats upp något. På längre sikt är förändringarna i huvudscenariot större, men osäkerheten är också mycket högre. Försäkringskassan arbetar aktivt tillsammans med andra aktörer för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Ett exempel är arbetet med En enklare sjukskrivningsprocess. Hur detta påverkar varaktigheten är svårt att bedöma och prognosen beaktar inte detta arbete. Däremot visar ett av de framtagna alternativscenarierna för sjukpenningen en möjlig utveckling om de genomsnittliga varaktigheterna i sjukfallen tydligt förkortas. Antalet startade sjukfall beräknas öka under 2014 jämfört med 2013. Förra året startades 319 000 sjukfall som blev minst 30 dagar långa. I år beräknas inflödet uppgå till cirka 336 000, för att sedan öka till 353 000 under 2015. Återflödet 13 beräknas minska något framöver, från 10 300 sjukfall 2013 till 8 600 respektive 8 000 sjukfall för år 2014 och 2015. Antalet långa sjukfall beräknas öka under prognosperioden. Förra året passerade cirka 38 400 sjukfall 1 år i fallängd, under 2014 beräknas dessa fall uppgå till ungefär 47 700 för att sedan öka till 53 900 under 2015. Antalet individer som får sjukersättning minskar stadigt. Antalet var 332 000 i december 2013 och beräknas i slutet av 2014 ha sjunkit till ungefär 320 000 personer. Antalet som uppbär aktivitetsersättning ökar däremot från 31 000 i december 2013 till 33 500 i slutet av 2014. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med juli 2014 har omkring 89 000 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de uppnått maximal ersättningstid. Under 2014 beräknas cirka 11 400 personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Regeringen aviserar i budgetpropositionen ett borttagande av tidsgränsen från och med första juli 2015. Ett förslag kommer att remitteras under hösten 2014 och är därför inte beaktat i prognosen. Under det första halvåret 2015 beräknas 6 700 personer lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut och under helåret 2015 beräknas 13 100 personer lämna försäkringen. 13 Med återflöde menas personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 29