9 Uppföljning av statens inkomster och utgifter samt den offentliga sektorns finansiella sparande

9 Uppföljning av statens inkomster och utgifter samt den offentliga sektorns finansiella sparande

9 Uppföljning av statens inkomster och utgifter samt den offentliga sektorns finansiella sparande Sammanfattning Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2014 har prognosen för statens skatteintäkter reviderats marginellt. Det rör sig om nedrevideringar på mellan 1 och 6 miljarder kronor per år för samtliga prognosår, förutom 2013 för vilket skatteintäkterna reviderats upp med 0,2 miljarder kronor. 100 De takbegränsade utgifterna har ökat med knappt 1 miljard kronor för 2014 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2014. År 2015 och 2016 bedöms de takbegränsade utgifterna bli 2,6 respektive 8,0 miljarder kronor högre än bedömningen i budgetpropositionen för 2014. För 2017 har de takbegränsade utgifterna reviderats upp med 12,5 miljarder kronor. För 2014 har statens budgetsaldo reviderats ned med 6 miljarder kronor jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2014. År 2015 har prognosen reviderats upp 2 miljarder kronor, medan den för 2016 och 2017 har reviderats ned med 11 respektive 20 miljarder kronor. 100 De reformer och den finansiering som redovisas i tabell 2.2 ingår inte i beräkningen av statens budget och offentliga sektorns finanser i denna proposition Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2014 blev utfallet för 2013 för den offentliga sektorns finansiella sparande 6 miljarder kronor lägre. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i stort vara oförändrat 2014 och 2015 jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2014. För 2016 och 2017 har prognosen för sparandet reviderats ned med 0,2 0,4 procentenheter. Enligt 9 kap. 1 andra stycket och 3 budgetlagen (2011:203) ska regeringen under löpande budgetår vid minst två tillfällen redovisa en prognos över utfallet av statens inkomster och utgifter samt lånebehov. Väsentliga skillnader mellan anvisade medel i statens budget och beräknat utfall ska förklaras. I detta avsnitt görs en uppföljning av den av riksdagen beslutade budgeten för staten 2014 samt de prognoser för inkomster, utgifter och statens budgetsaldo avseende 2014 2017 som gjordes i budgetpropositionen för 2014. Vidare redogörs för prognosförändringar av den offentliga sektorns finansiella sparande. För inkomsterna görs dessutom en uppföljning av prognoserna för skatteintäkterna 2012 och 2013. En fullständig uppföljning av statens budget för budgetåret 2013 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2013 (skr. 2013/14:101). 211

9.1 Inkomster i statens budget 9.1.1 Jämförelse med prognosen i budgetpropositionen för 2014 I detta avsnitt jämförs prognosen för skatteintäkterna i denna proposition med prognosen i budgetpropositionen för 2014. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2012 och 2013. Prognosskillnaderna finns redovisade i tabell 9.2. I tabell 9.1 finns de viktigaste ekonomiska antagandena för skatteprognoserna och en jämförelse med budgetpropositionen för 2014. Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete 2013 har reviderats ned med 7 miljarder kronor jämfört med prognosen i budgetpropositionen. Den främsta anledningen till nedrevideringen är att lönesumman bedöms bli lägre än enligt den tidigare bedömningen. År 2014 2018 har intäkterna från skatt på arbete reviderats upp med mellan 5 och 7 miljarder kronor. Det beror bl.a. på att avtalspensionerna bedöms bli betydligt högre än enligt bedömningen i budgetpropositionen. Upprevideringarna förklaras också av att den kommunala medelutdebiteringen har höjts med 13 öre fr.o.m. med 2014. Vid sidan om reviderade pensioner och högre kommunala skatteintäkter beror revideringarna på att riksdagen beslutat att upphäva sitt tidigare beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt, vilket ger högre intäkter från statlig inkomstskatt. Därutöver har utvecklingen av konsumentprisindex reviderats ned. Den lägre inflationen gör att grundavdrag och skiktgränser för statlig inkomstskatt inte skrivs upp lika mycket som annars, vilket i sin tur leder till högre skatteintäkter från kommunal och statlig inkomstskatt. Tabell 9.1 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2014 Årlig procentuell förändring om inget annat anges 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP, marknadspris 1 2,0 2,4 4,1 5,0 5,1 4,5 4,4 Diff. BP14 0,2 0,6 0,7 0,1-0,3-0,3 Arbetade timmar 2 0,9 0,6 1,4 1,2 1,4 1,1 0,8 Diff. BP14 0,0 0,2 0,9 0,0-0,2-0,4 Timlön 3 2,8 2,2 3,0 3,0 3,2 3,4 3,5 Diff. BP14-0,1-0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 3,8 2,7 4,4 4,2 4,6 4,5 4,3 Diff. BP14-0,1-0,5 1,0 0,0-0,2-0,4 Arbetslöshet 4,5 8,0 8,0 7,7 7,3 6,7 6,3 5,9 Diff. BP14 0,0-0,1-0,4-0,5-0,4-0,1 Arbetsmarknadspolitiska program 5 3,7 3,9 3,9 3,7 3,4 3,4 3,2 Diff. BP14 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 0,0 Hushållens konsumtionsutgifter 1 2,8 2,6 3,5 5,0 5,0 4,6 4,4 Diff. BP14 0,1-0,1-0,6-0,3-0,2-0,4 Kommunal medelutdebitering 6 31,6 31,73 31,86 31,86 31,86 31,86 31,86 Diff. BP14 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Statslåneränta 6 1,5 2,0 2,3 2,9 3,6 4,3 4,4 Diff. BP14 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 KPI juni-juni 1,0-0,1 0,3 1,4 2,5 2,8 2,9 Diff. BP14 0,0 0,0-0,8-0,1-0,2-0,4 Inkomstbasbelopp 7 54,6 56,6 56,9 58,5 60,9 64,0 67,0 Diff. BP14 0,0 0,0 0,0-0,6-0,5-0,1 Prisbasbelopp 7 44,0 44,5 44,4 44,5 45,2 46,3 47,6 Diff. BP14 0,0 0,0 0,0-0,4-0,4-0,5 Inkomstindex 149,3 154,8 155,6 159,8 166,6 175,1 183,1 Diff. BP14 0,0 0,0 0,0-1,7-1,2-0,3 Skiktgräns 8 401,1 413,2 420,8 430,6 445,3 465,6 488,1 Diff. BP14 0,0 0,0-15,1-18,8-20,0-21,6 Övre skiktgräns 8 574,3 591,6 602,6 616,6 637,6 666,6 698,8 Diff. BP14 0,0 0,0-3,6-4,7-5,7-7,0 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt nationalräkenskapernas definition. 4 Arbetslöshet 15 74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Procent. 7 Tusentals kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. 212

Tabell 9.2 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2014 samt statens budget för 2012 och 2013 Miljarder kronor Aktuell Jämförelse med budgetpropositionen för 2014 Utfall Jmf. SB 1 prognos Jmf. SB 1 Prognos Inkomstår 2012 2012 2013 2013 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skatt på arbete 937,4 9,4 970,5-9,0-1,4-6,6 5,4 6,5 5,9 4,5 Direkta skatter 505,1 1,9 525,9-4,3-1,7-3,7 5,4 6,5 7,3 8,6 Kommunal inkomstskatt 560,8 7,8 583,5-1,1-1,9-3,6 3,3 3,1 3,4 4,1 Statlig inkomstskatt 44,2-0,3 45,2-2,3-0,3-0,9 2,6 3,5 3,8 3,9 Allmän pensionsavgift 97,6 1,1 100,7-0,5-0,3-0,8 0,1-0,2-0,4-0,5 Skattereduktioner m.m. -197,4-6,6-203,4-0,3 0,8 1,5-0,6 0,2 0,5 1,1 Indirekta skatter 432,3 7,5 444,6-4,7 0,4-2,9 0,0 0,0-1,4-4,0 Arbetsgivaravgifter 442,4 6,8 454,3-3,3 1,2-0,7 2,8 3,2 2,1 0,1 Egenavgifter 12,0-1,4 12,8-0,8-0,6-0,7-0,6-0,6-0,7-0,7 Särskild löneskatt 37,4 1,8 38,3-1,6-0,3-0,6-0,2-0,3-0,4-0,5 Nedsättningar -30,4 1,2-30,6 0,8 0,4-0,7-1,6-1,9-1,9-2,3 Skatt på tjänstegruppliv 0,9-0,4 0,7 0,1 0,0-0,2-0,2-0,2-0,2-0,2 Avgifter till premiepensionssystemet -30,0-0,4-31,0 0,0-0,2 0,0-0,2-0,3-0,4-0,5 Skatt på kapital 167,8-24,7 168,9-9,5-5,6-5,1 0,1-0,3-0,4-1,2 Skatt på kapital, hushåll 27,7-3,7 30,0 3,7 1,4-0,4 3,4 3,8 4,6 5,4 Skatt på företagsvinster 89,5-20,0 88,4-14,9-6,1-4,4-3,1-3,3-4,3-5,0 Avkastningsskatt 10,2 0,0 6,7-0,5-0,5-0,2 0,1-0,5-0,3-1,3 Fastighetsskatt 28,7 0,5 30,8 1,1-0,4 0,1 0,1-0,1-0,1 0,0 Stämpelskatt 8,0-1,2 8,9 1,4 0,0 0,2-0,1-0,1-0,2-0,2 Kupongskatt m.m. 3,8-0,2 4,1-0,2 0,0-0,3-0,2-0,2-0,1-0,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 452,5-9,7 463,4-15,1-1,0 2,4-2,0-2,4-2,3-2,9 Mervärdesskatt 330,6-5,2 341,8-7,7-1,0 4,4 0,0 0,1-0,6-1,5 Skatt på tobak 11,8-0,1 11,1-0,5 0,0-0,4-0,7-0,8-0,8-0,8 Skatt på etylalkohol 4,3 0,1 4,0-0,2 0,0-0,2-0,2-0,3-0,3-0,3 Skatt på vin m.m. 4,8 0,1 4,9 0,1 0,0-0,1-0,1-0,1-0,2-0,2 Skatt på öl 3,2 0,0 3,3 0,2 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Energiskatt 40,1-1,4 40,9-1,2 0,0-0,8 0,0 0,2 0,4 0,6 Koldioxidskatt 25,2-1,4 24,0-2,4 0,0-0,5 0,2-0,3-0,4-0,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,5-0,5 4,4-1,7 0,0-0,3-1,3-1,2-1,2-1,1 Skatt på vägtrafik 15,6-0,6 16,5-1,1 0,0 0,0-0,2 0,0 0,6 0,6 Skatt på import 5,3-0,6 5,2-0,5 0,0 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 Övriga skatter 7,1 0,0 7,2 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1 Restförda skatter och övriga skatter 5,1 0,4 11,5 7,5 0,7 6,1 0,8-1,3-1,2-1,3 Restförda skatter -6,3-1,4-6,6-0,3 0,0-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Övriga skatter 11,3 1,8 18,1 7,8 0,7 6,4 1,2-0,9-0,8-0,9 Totala skatteintäkter 1 562,8-24,6 1 614,3-26,0-7,2-3,3 4,3 2,5 2,0-0,9 Avgår EU-medel -6,9 0,5-6,9 0,5 0,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 555,9-24,1 1 607,4-25,6-7,2-3,4 4,1 2,3 1,8-1,0 Avgår, kommunala inkomstskatter -576,2-8,3-599,0 1,0-2,2-3,6 3,3 2,9 3,2 4,0 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -201,5-2,6-207,3 0,3 0,1-0,1 1,4 1,0 0,9 0,6 Statens skatteintäkter 778,2-35,0 801,1-24,2-5,1 0,2-0,6-1,6-2,3-5,6 1 Jmf. SB 2012 och Jmf. 2013 avser skillnaden i skatteinkomster mellan utfall för 2012 respektive prognos för 2013 och inkomsterna i statens budget för 2013 respektive 2013. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 213

Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll Intäkterna från hushållens kapitalinkomster 2013 har reviderats ned marginellt jämfört med prognosen i budgetpropositionen. Det beror till största delen på att hushållens utgiftsräntor bedöms bli högre än tidigare. För 2014 har intäkterna reviderats upp med 3 miljarder kronor, vilket huvudsakligen beror på att skatten från hushållens aktieutdelningar bedöms bli högre. Skatt på företagsvinster Det slutliga taxeringsutfallet för skatt på företagsvinster 2012 uppgick till drygt 89 miljarder kronor. Utfallet var 7 miljarder svagare än prognosen i budgetpropositionen. Det oväntat svaga utfallet var i huvudsak en följd av effekter från beteendeförändringar orsakade av regelförändringar gällande bolagsskatten. En sänkt bolagsskattesats, trädde i kraft den 1 januari 2013, medförde att avsättningarna av vinstmedel till periodiseringsfonder ökade under 2012. Detta minskade underlaget för uttag av skatt på företagsvinster 2012. För prognosen avseende 2013 2017 är intäkterna från beskattningen av företagsvinster nedreviderade med mellan 3 och 5 miljarder kronor för respektive år. Den reviderade prognosen är en samlad bedömning av en rad faktorer. Till dessa effekter hör taxeringsutfallet för 2012, en beräknad nettoeffekt av påverkan från genomförda regelförändringar samt en uppreviderad prognos gällande den makroekonomiska utvecklingen under perioden. Avkastningsskatt Prognosen gällande intäkter från avkastningsskatten har inte reviderats nämnvärt för 2013 2015, i förhållande till prognosen i budgetpropositionen. För 2016 och 2017 är intäkterna nedreviderade med 1 miljard för respektive år. De revideringar som har gjorts kan i huvudsak härledas till revideringar av prognosen för statslåneräntan. Förutom storleken på pensionskapitalet avgörs intäkten från avkastningskatten av nivån på statslåneräntan. Övriga skatter på kapital Små revideringar har gjorts i prognosen för intäkterna från fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift i förhållande till prognosen i budgetpropositionen. Utfallet för 2012 har emellertid visat sig bli lägre än väntat. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt 2013 blev 0,2 miljarder kronor högre än prognosen i budgetpropositionen. Däremot väntas inte intäkterna från stämpelskatt fortsätta växa i samma utsträckning som tidigare. Intäkterna från kupongskatten 2013 blev 0,3 miljarder kronor lägre än prognosen i budgetpropositionen. För 2013 2016 har prognosen för intäkterna reviderats ned med mellan 0,1 och 0,2 miljarder kronor per år till följd av en väntat svagare utveckling av företagens vinster. Skatt på konsumtion Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror 2013 blev 2,4 miljarder kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen, till följd av att intäkterna från mervärdesskatt utvecklades starkare än väntat. Å andra sidan blev intäkterna från punktskatterna lägre än väntat. Det som gjorde att intäkterna från mervärdesskatten ökade starkare än väntat var framför allt att företagens maskininvesteringar utvecklades starkare än vad som beräknades i budgetpropositionen. Prognosen för 2014 och 2015 för intäkterna från mervärdesskatt är endast marginellt reviderad sedan budgetpropositionen. För åren 2016 och 2017 har prognosen för intäkterna från mervärdesskatt reviderats ned till följd av att prognosen för hushållens konsumtion i löpande priser reviderats ned. Prognosen för punktskatteintäkterna för 2014 2017 har reviderats ned med 2 miljarder kronor per år. Införandet av trängselskatt på Essingeleden och höjd trängselskatt i Stockholm leder till högre punktskatteintäkter. Detta motverkas dock av att priset på utsläppsrätter väntas ge lägre auktionsintäkter. Övriga inkomster Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen har statens övriga inkomster reviderats upp med knappt 4 miljarder kronor 2013, i huvudsak beroende på inkomster av försåld egendom som översteg prognosen. Inkomsterna från statens försäljningar av sitt aktieinnehav i Nordea (20 miljarder kronor) och Vectura Consulting (1 miljard kronor) uppgick till 21 miljarder kronor, medan det 214

beräkningstekniska antagandet i budgetpropositionen för försäljningsinkomster uppgick till 15 miljarder kronor. År 2014 2017 har inkomsterna reviderats ner med mellan 1 och 8 miljarder kronor jämfört med bedömningen i budgetpropositionen (se tabell 9.3). Prognosen för inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet har reviderats ned för samtliga prognosår, vilket framför allt beror på ändrade antaganden om statens aktieutdelningar. Under inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. förekommer en del förskjutningar i programutbetalningar mellan åren, vilket minskar inkomsterna för alla år förutom 2015. Prognosen för inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet visar på minskande inkomster under prognosperioden jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2014. Tabell 9.3 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2014 års budgetproposition Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2000 Inkomster av statens verksamhet -0,8-7,4-0,6-4,6-4,4 3000 Inkomster av försåld egendom 5,7 0,0 0,0 0,0 0,0 4000 Återbetalning av lån 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1 5000 Kalkylmässiga inkomster -0,2 0,2-0,3 0,3 0,6 6000 Bidrag m.m. från EU -0,9-0,2 0,7-1,7-0,4 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 0,0-0,1-0,2-0,7-0,4 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga inkomster 3,8-7,6-0,6-6,7-4,7 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 9.1.2 Uppföljning av statens budget för 2012 och 2013 Skatt på arbete Jämfört med statens budget för 2012 har intäkterna från skatt på arbete reviderats upp med ca 9 miljarder kronor. Det beror på att de utbetalda lönerna ökade betydligt starkare än väntat. Upprevideringen av lönesummeutvecklingen motverkas till viss del av att kostnaderna för husavdraget (ROT- och RUT-avdragen) blev högre än beräknat. Intäkterna från skatt på arbete bedöms ha uppgått till 971 miljarder kronor 2013, vilket är 9 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för samma år. Av detta beräknas 4 miljarder kronor bero på en nedrevidering av de direkta skatterna och 5 miljarder kronor på en nedrevidering av de indirekta skatterna. Intäkterna har reviderats ned till följd av att den makroekonomiska utvecklingen bedöms ha blivit svagare jämfört med de beräkningar som låg till grund för budgeten för 2013. Skatt på kapital Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2012 blev intäkterna från skatt på kapital nästan 25 miljarder kronor lägre. Det var framför allt intäkterna från skatt på företagsvinster som blev avsevärt lägre än förväntat. Det svaga utfallet för intäkter från skatt på företagsvinster förklaras huvudsakligen av de regelförändringar som infördes vid årsskiftet 2012/2013 och dessutom av en fortsatt svag makroekonomisk utveckling under 2012. Genom sänkningen av bolagsskatten, som trädde i kraft den 1 januari 2013, har företagen haft incitament att periodisera sina vinster under 2012 för beskattning senare år genom avsättningar till periodiseringsfonder. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster blev knappt 4 miljarder kronor lägre jämfört med statens budget för 2012. Det förklaras av att de taxerade kapitalvinsterna blev lägre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2012. Jämfört med beräkningarna i statens budget för 2013 har intäkterna från skatt på kapital reviderats ned med 9,5 miljarder kronor. Nedrevideringen förklaras av en reviderad prognos för intäkterna från skatt på företagsvinster. Samtidigt har prognosen för inkomster från skatt på hushållens kapitalinkomster reviderats upp. Även prognoserna för intäkter från fastighetsoch stämpelskatt har reviderats upp. Prognosen för intäkter från företagsvinster har reviderats ned med drygt 15 miljarder kronor 2013. Förväntade företagsskattevinster 2013 har främst reviderats ned på grund av nya beräkningar gällande beteendeeffekter från regelförändringar. Dessa nya beräkningar har genomförts med anledning av taxeringsutfallet för 2012. En fort- 215

satt svag makroekonomisk utveckling under 2013 har även bidragit till att prognosen har reviderats ned. Intäkterna från hushållens skatt på kapitalinkomster beräknas bli knappt 4 miljarder kronor högre än statens budget för 2013 till följd av att hushållens kapitalinkomster har reviderats upp. Hushållens ränteintäkter har reviderats upp i större utsträckning än hushållens ränteutgifter, vilket sammantaget innebär högre intäkter från skatt på kapital. Skatt på konsumtion Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror 2012 blev nästan 10 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2012. Intäkterna från mervärdesskatten utvecklades svagare än väntat till följd av lägre investeringar i företagen. Det dämpade konjunkturläget medförde också en lägre användning av olika energislag inom industrin och i transportsektorn, vilket medförde lägre punktskatteintäkter. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror 2013 blev 15 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2013. Det förklaras av lägre intäkter från både mervärdesskatt och punktskatter. Det svaga konjunkturläget under 2013 ledde till en lägre konsumtion hos både företag och hushåll, samtidigt som företagens och hushållens användning av framför allt el blev lägre än väntat. Övriga inkomster Eftersom övriga inkomster redovisas kassamässigt var utfallet för 2012 definitivt redan i 2013 års ekonomiska vårproposition. Utfallet för övriga inkomster 2013 blev 0,9 miljarder kronor lägre än enligt statens budget för 2013 (se tabell 9.4). Både inkomster från statens verksamhet (som inkluderar utdelningar från statens aktieinnehav), avräkningar och bidrag från EU m.m. bidrog till ett lägre utfall. Dessa minskningar vägdes dock upp av att utfallet för inkomster av försåld egendom blev högre än enligt statens budget för 2013. Detta förklaras främst av försäljningarna av statens aktieinnehav i Nordea. Tabell 9.4 Övriga inkomster, utfall jämfört med statens budget för 2013 Miljarder kronor Utfall 2013 Jmf SB 2013 2000 Inkomster av statens verksamhet 48,1-2,4 3000 Inkomster av försåld egendom 20,8 5,8 4000 Återbetalning av lån 1,1-0,1 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,9-0,8 6000 Bidrag m.m. från EU 10,3-1,3 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -77,0-2,0 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0 Övriga inkomster 13,2-0,9 Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 9.2 Utgifter i statens budget och takbegränsade utgifter 9.2.1 Utgiftsprognos för 2014 I statens budget för 2014 uppgick de samlade utgifterna under samtliga utgiftsområden till 855,1 miljarder kronor. I den aktuella prognosen beräknas utgifterna till 846,2 miljarder kronor, dvs. 8,9 miljarder kronor lägre, vilket främst beror på lägre prognoser för ränteutgifter. De takbegränsade utgifterna beräknades i budgetpropositionen för 2014 till 1 090,7 miljarder kronor. I den nu aktuella prognosen beräknas de takbegränsade utgifterna till 1 091,4 miljarder kronor för samma år, dvs. 0,7 miljarder kronor högre. I tabell 9.5 redovisas av riksdagen beslutade ramar för utgiftsområden, föreslagna medel på ändringsbudget summerat per utgiftsområde, de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som riksdagen anvisat. Efter tabellen redogörs för de viktigaste orsakerna till dessa avvikelser. Prognosen för utgifterna på statens budget för 2014, exklusive statsskuldsräntor, bedöms totalt sett bli något högre än enligt de beslutade utgiftsramarna i statens budget. De huvudsakliga anledningarna till detta är högre utgifter under utgiftsområde 8 Migration, utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. 216

Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. har däremot reviderats ned, bl.a. till följd av att kursförluster vid ett planerat obligationsbyte inte bedöms bli realiserade. I tabell 9.5 redovisas hur förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) påverkar anslagsnivåerna. Förslagens utgiftseffekter ingår även i de redovisade prognoserna. Totalt föreslår regeringen i propositionen högre anslagsnivåer om 2,2 miljarder kronor. Större delen av detta belopp, 1,7 miljarder kronor, avser effekter av förslag där medel tillförs främst transfereringsanslag utan att någon ny reform föreslås. Dessa förslag är föranledda av förändringar i volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Resterande del av anslagsförändringen 2014 till följd av förslagen i propositionen, 0,4 miljarder kronor, avser reformer. Av tabell 9.7 framgår vilka av förslagen i propositionen som är reformer och vilka som är föranledda av förändringar i volymer eller makroekonomiska förutsättningar. Vidare framgår av tabell 9.7 de anslagseffekter 2016 2018 som föranleds av de ändringar av trängselskatten i Stockholm och ändrade finansiella befogenheter som riksdagen beslutade om den 26 mars 2014 (prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24, rskr. 2013/14:186). Vidare har hänsyn tagits till bedömda volymer i de rättighetsstyrda transfereringssystemen och förändrade makroekonomiska förutsättningar m.m. 217

Tabell 9.5 Utgifter 2013 och 2014 Miljarder kronor Utgiftsområde Utfall 1 budget 2 Urspr. 2013 2014 Ändringsbudget 3 Totalt anvisat 4 Prognos Differens prognos urspr. budget Differens prognos totalt anvisat 1 Rikets styrelse 11,8 12,9 12,9 12,9 0,0 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16,1 14,1 14,1 14,1 0,0 0,0 3 Skatt, tull och exekution 10,4 10,5 10,5 10,3-0,2-0,2 4 Rättsväsendet 39,3 40,3 40,3 39,6-0,7-0,7 5 Internationell samverkan 1,8 2,0 2,0 1,9-0,1-0,1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,4 47,2 0,0 47,2 45,6-1,5-1,5 7 Internationellt bistånd 30,8 31,8-1,0 30,9 30,9-1,0 0,0 8 Migration 9,9 9,9 2,7 12,6 12,3 2,4-0,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 59,0 62,2 62,2 62,2 0,0 0,0 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 96,4 96,5 96,5 97,2 0,7 0,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 40,0 39,0 39,0 39,2 0,2 0,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 78,5 81,6 81,6 81,4-0,2-0,2 13 Integration och jämställdhet 8,8 12,4 0,0 12,5 13,3 0,8 0,8 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,7 70,4 70,4 69,6-0,8-0,8 15 Studiestöd 20,6 21,0 21,0 19,7-1,3-1,3 16 Utbildning och universitetsforskning 56,5 60,1 0,0 60,1 59,5-0,6-0,6 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,7 12,9 12,9 12,7-0,1-0,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,0 1,2 1,2 1,1-0,1-0,1 19 Regional tillväxt 3,3 3,0 3,0 2,9 0,0 0,0 20 Allmän miljö- och naturvård 4,8 5,2 5,2 5,1-0,1-0,1 21 Energi 2,6 2,8 2,8 2,9 0,1 0,1 22 Kommunikationer 43,7 45,4 45,4 46,0 0,6 0,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,0 15,3 0,4 15,7 16,1 0,8 0,4 24 Näringsliv 5,2 5,6 0,0 5,6 5,5-0,1-0,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 88,9 93,6 93,6 93,6 0,0 0,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 16,8 22,1 22,1 12,6-9,5-9,5 27 Avgiften till Europeiska unionen 37,4 37,7 37,7 37,9 0,2 0,2 Minskning av anslagsbehållningar -1,7 0,0 0,0 Summa utgiftsområden 827,4 855,1 2,2 858,9 846,2-8,9-12,8 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 810,6 833,0 836,8 833,6 0,6-3,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 256,7 257,8 257,8 257,8 0,0 Takbegränsade utgifter 1 067,3 1 090,7 1 091,4 0,7 Budgeteringsmarginal 27,7 16,2 15,6-0,7 Utgiftstak för staten 1 095,0 1 107,0 1 107,0 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 I utfallet för 2013 har anslag fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2014. 2 Statens budget för 2014 enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (2013/14 FiU10, rskr 2013/14:139). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Där 0,0 anges har förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. 4 Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (2013/14 FiU10, rskr 2013/14:139) samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Källa: Egna beräkningar. 218

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Detta beror framför allt på att färre internationella insatser ser ut att bli genomförda än planerat, vilket föranleder en nedrevidering av utgifterna för anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt. Utgifterna för anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap samt 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar förväntas vidare bli lägre än vad som tidigare beräknades på grund av att deras anslagskredit utnyttjades 2013 till följd av att rekryteringen av kontinuerligt anställda gått bättre än väntat och ett nytt arbetstidsavtal som lett till ökade övningskostnader. Belastningen av anslagskrediten 2013 innebar att de ingående överföringsbeloppen 2014 blev negativa. Dessa belopp ska nu täckas av anslagna medel 2014 och beräknas därmed återställas till utgången av 2014. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1 miljard kronor lägre än ursprungligt anvisade medel, främst till följd av att avräkningarna från biståndsramen av flyktingkostnader under utgiftsområde 8 Migration ökas enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014. Utgiftsområde 8 Migration Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 2,4 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Framför allt beror detta på att utgifterna för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökar. Antalet asylsökande bedöms öka med 11 000 personer 2014 i förhållande till bedömningen i budgetpropositionen. För att täcka de ökade utgifterna föreslås anslaget tillföras ca 2,3 miljarder kronor i propositionen Vårändringsbudget för 2014. Till följd av det ökade antalet asylsökande väntas även utgifterna för anslaget 1:1 Migrationsverket öka då fler asylärenden behöver behandlas. Anslaget föreslås därför tillföras ca 0,4 miljarder kronor i den ovan nämnda propositionen. Det högre utfallet jämfört med budgetpropositionen för 2014 beror främst på en kraftig ökning av antalet asylsökande under hösten 2013. Prognosen i budgetpropositionen var baserad på förstärkta gränskontroller i Grekland och ett jämförelsevis lågt antal asylsökande under våren 2013. En framräkning av vårens utfall 2013 med normal säsongsvariation skulle ha resulterat i 46 000 asylsökande för 2013. Ökningen under hösten blev emellertid betydligt kraftigare än normalt. Ett förvärrat läge i Mellanöstern, fler resvägar till EU och ökad framkomlighet över Medelhavet medförde ett kraftigt ökat antal asylsökande under hösten 2013. Antalet personer som sökte asyl i Sverige uppgick till 54 000 under 2013. Utvecklingen med ett ökat antal asylsökande bedöms bestå även under 2014. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 0,7 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Förklaringen till den justerade prognosen är att antagandena om ökningstakten för nya sjukfall och om sjukfallens längd har förändrats. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 0,8 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Detta beror främst på att utgifterna för anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande ökar. Antalet personer som mottagits av kommuner väntas öka med drygt 7 000 personer jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. Dessutom revideras utgifterna upp för anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare till följd av att antalet skyddsbehövande som får uppehållstillstånd nu väntas bli högre än vad som bedömdes i budgetpropositionen. 219

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 0,8 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Den främsta förklaringen till utvecklingen är att arbetslösheten bedöms bli lägre än vad som förutsågs i budgetpropositionen för 2014. Den lägre arbetslösheten leder till att färre personer erhåller arbetslöshetsersättning och på ett par års sikt även till lägre programvolymer. Vidare beräknas antalet anställda i företag i konkurs bli lägre än vad som tidigare bedömdes. Detta bidrar till lägre utgifter för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 1,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget, vilket till största delen förklaras av att utgifterna under anslaget 1:2 Studiemedel förväntas bli ca 1,3 miljarder kronor lägre. Detta är huvudsakligen en följd av att prognosen för antalet studerande med högre studiebidrag är lägre än i budgetpropositionen för 2014. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 0,8 miljarder kronor högre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. En viktig anledning till utgiftsökningen är ett förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 om att öka anslaget 1:18 Åtgärder för Landsbygdens miljö och struktur med 0,4 miljarder kronor. En ytterligare orsak är en upprevidering av utgifterna för landsbygdsprogrammet för den förra programperioden (2007 2013). byten var lägre än förväntat i februari. Därtill har det skett förändringar i planerade byten kommande månader som också innebär lägre återköpsvolymer. Byten leder till att räntebetalningar flyttas om över tiden, men påverkar inte de långsiktiga kostnaderna för statsskulden. Byten som leder till kursförluster gör att ränteutgifterna blir lägre kommande år i och med att Riksgäldskontoret ersätter lån med höga årliga räntebetalningar med sådana som har lägre räntebetalningar. De totala ränteutgifterna sett över en längre period ökar därmed inte. Förändring av anslagsbehållningar I statens budget för 2014 var den beräknade förbrukningen av anslagsbehållningar inte fördelad per utgiftsområde, utan redovisades under posten Minskning av anslagsbehållningar. De totala utgifterna redovisades i statens budget som summan av utgiftsramarna och beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar. Denna post uppgick i statens budget till -1,7 miljarder kronor, vilket innebär en minskning av statens utgifter med motsvarande belopp och att anslagsbehållningarna således förväntades öka. I den aktuella prognosen för 2014 ingår emellertid förändringen av anslagsbehållningar under respektive utgiftsområde. Förändringen av anslagsbehållningarna under 2014 kan därför beräknas som skillnaden mellan prognostiserat utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till förslag till ändringar i statens budget, indragningar av anslagsmedel och medgivna överskridanden (se tabell 9.6). Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 9,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Den huvudsakliga förklaringen till nedrevideringen är att kursförlusterna vid byten mellan realobligationer blir mindre då intresset för 220

Tabell 9.6 Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2014 Miljarder kronor Ramanslag (från samtliga belopp har utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. exkluderats) Ingående ramöverföringsbelopp 1 18,5 + Anvisat på ursprunglig budget 2 834,7 + Anvisat på ändringsbudget för 2014 3 2,2 + Medgivna överskridanden 0,0 - Indragningar 16,0 - Prognos 833,6 = Beräknat utgående ramöverföringsbelopp 5,8 Beräknad förändring av anslagsbehållningar -12,7 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Enligt Årsredovisning för staten 2013 (skr. 2013/14:101). 2 Enligt Riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2014 (bet 2013/14 FiU10, rskr 2013/14:139). 3 Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99). Källa: Egna beräkningar. Utfallet för statens budget 2013 visar att anslagsbehållningarna uppgick till 18,5 miljarder kronor vid årsskiftet 2013/14. I statens budget för 2014 anvisades 834,7 miljarder kronor, exklusive statsskuldsräntor, och i propositionen Vårändringsbudget för 2014 föreslås anslagsökningar om sammanlagt 2,2 miljarder kronor. De beräknade indragningarna av anslagsmedel bedöms uppgå till 16,0 miljarder kronor. Anslagsbehållningarna vid årsskiftet 2014/15 beräknas därmed uppgå till 5,8 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor), vilket innebär en minskning med 12,7 miljarder kronor från årsskiftet 2013/14. 221

Tabell 9.7 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med denna proposition samt Vårändringsbudgeten för 2014 i förhållande till budgetpropositionen för 2014. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde. Miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018 Reformer UO 7 Internationellt bistånd -962 varav DAC-avräkning för ökade flyktingvolymer -962 1 UO 8 Migration 2 693 varav Ersättningar och bostadskostnader, ökade volymer 2 322 1 Migrationsverket, förstärkning till följd av ökat antal asylsökande 371 1 UO 13 Integration och jämställdhet 30 varav Kommunerersättningar vid flyktingmottagande, förstärkning bl.a. till följd av ökat antal nyanlända 90 Integrationsåtgärder, förstärkning till följd av ökat antal nyanlända 10 Ersättningar till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare, finansiering av bl.a. ökat antal nyanlända -70 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 6 UO 22 Kommunikationer 647 679 712 varav Höjda och breddade trängselskatter i Stockholm 647 679 712 UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 403 varav Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 400 Tillskott Sveriges lantbruksuniversitet 3 UO 24 Näringsliv -3 Summa anslagsförändringar 2 167 0 647 679 712 Summa ökning av takbegränsade utgifter 2 2 167 0 647 679 712 1 Förslag i proposition Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) som föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. 2 Av de 2,2 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2014 består ca 1,7 miljarder kronor av medel som i proposition Vårändringsbudget för 2014 (prop. 2013/14:99) föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. De föreslagna reformerna uppgår därmed till ca 0,4 miljarder kronor. 222

9.2.2 Utgiftsprognos 2015 2017 jämfört med budgetpropositionen för 2014 I budgetpropositionen för 2014 presenterade regeringen en beräkning av de takbegränsade utgifterna 2015 2017. I tabell 9.8 redovisas den totala utgiftsförändringen för 2015 2017 vid en jämförelse mellan beräkningen i denna proposition och beräkningen i budgetpropositionen, fördelad på olika förklaringsfaktorer. Sammantaget bedöms de takbegränsade utgifterna bli 2,6 miljarder kronor högre 2015, 8,0 miljarder kronor högre 2016 och 12,5 miljarder kronor högre 2015 2017 jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Tabell 9.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för 2014 Miljarder kronor 2015 2016 2017 Takbegränsade utgifter budgetpropositionen för 2014 1 105,0 1 123,5 1 156,4 Beslut/reformer 0,0 0,6 0,7 Reviderad pris- och löneomräkning -2,1-3,3-3,7 Övriga makroekonomiska -3,5-1,3 6,5 förändringar Volymförändringar 6,4 8,0 6,1 Tekniska förändringar 0,0 0,0 0,0 Minskning av anslagsbehållningar 1,0 1,9 1,3 Övrigt 0,8 2,0 1,7 Total utgiftsförändring 2,6 8,0 12,5 Takbegränsade utgifter i 2014 års ekonomiska vårproposition Källa: Egna beräkningar. 1 107,6 1 131,5 1 168,9 Reviderad pris- och löneomräkning Den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för 2015 minskar utgifterna med 2,1 miljarder kronor jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Detta beror bl.a. på att samtliga omräkningsindex för löner, hyra, och övriga förvaltningskostnader blev lägre än vad som antogs i budgetpropositionen. En ny preliminär pris- och löneomräkning minskar utgifterna 2016 och 2017 med 3,3 respektive 3,7 miljarder kronor jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Övriga makroekonomiska förändringar De anslag som styrs av den makroekonomiska utvecklingen har justerats på grund av nya makroantaganden sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2014. De nya antagandena (se avsnitt 3) innebär sammantaget att utgifterna beräknas bli 3,5 respektive 1,3 miljarder kronor lägre 2015 och 2016 och 6,5 miljarder kronor högre 2017 jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Det förbättrade konjunkturläget minskar vidare de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna, samtidigt som lägre pris- och löneökningar leder till lägre utgifter inom de transfereringssystem som påverkas av pris- och lönenivåer. Prognosen för balanstalet har höjts 2015 2017, vilket leder till en kraftig ökning av utgifterna för ålderspensionssystemet 2017 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Reformer Riksdagen har efter förslag från regeringen beslutat om höjda och breddade trängselskatter i Stockholm. Reformen innebär att de takbegränsande utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer beräknas öka med omkring 0,7 miljarder kronor från 2016 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2014. Medel motsvarande de ökade intäkterna från höjda och breddade trängselskatter i Stockholm, är en viktig del av finansieringen i avtalet mellan staten och parterna i regionen om en utbyggnad av tunnelbanan. Volymer Utgifterna har också förändrats till följd av nya prognoser för volymerna inom de regelstyrda transfereringssystemen. Sammantaget innebär volymförändringarna att utgifterna jämfört med bedömningen i budgetpropositionen beräknas bli 6,4, 8,0 respektive 6,1 miljarder kronor högre 2015 2017. Ett beräknat högre antal asylsökande och fler uttagna dagar med sjukpenning 2015 2017 förklarar främst de högre utgifterna. Även antalet personer med aktivitetsersättning har reviderats upp. I tabell 9.9 redovisas ett urval av volymprognoserna för 2015 2017 och förändringarna av dessa prognoser jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. 223

Tabell 9.9 Volymprognoser 2015 2017 Förändring mot budgetpropositionen för 2014 inom parentes Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna Antal sjukpenningdagar, (netto), miljoner Antal rehabiliteringspenningdagar (netto), miljoner Antal personer med aktivitetsersättning Antal personer med garantipension Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar, miljoner Antalet kvarstående som omfattas av etableringsuppdraget 2015 2016 2017 58 100 (18 500) 51,3 (1,1) 2,9 (0,1) 32 200 (1 900) 772 000 (1 600) 6,5 (0,1) 47 600 (12 000) 55 700 (18 000) 52,4 (1,1) 2,9 (0,0) 33 000 (2 600) 721 300 (-9 700) 6,5 (0,1) 52 500 (13 600) 54 600 (17 100) 53,2 (1,2) 3,0 (0,1) 33 500 (3 200) 657 500 (-33 900) 6,6 (0,2) 47 800 (10 500) Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmsta hundratal. Källa: Egna beräkningar. Minskning av anslagsbehållningar Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till nästa år. Det innebär att en myndighet utöver anvisade anslagsmedel även kan använda tidigare sparade medel, vilket ger viss flexibilitet i planeringen. Myndigheter har också möjlighet att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag redovisas gemensamt för alla ramanslag i beräkningsposten Minskning av anslagsbehållningar som ingår i de takbegränsade utgifterna. Myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskrediter utgör en betydande osäkerhet i beräkningen av de takbegränsade utgifterna. I förhållande till budgetpropositionen har utgiftsprognoserna justerats upp mer än beräknade anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar beräknas bli 1,0, 1,9 respektive 1,3 miljarder kronor högre för åren 2015 2017 (se tabell 9.8). Övrigt Revideringar av utgiftsberäkningarna kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel i prognoserna samt regeländringar utanför regeringens kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget innebär denna typ av förändringar att de takbegränsade utgifterna beräknas bli 0,8 2,0 miljarder kronor högre 2015 2017 jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. 9.3 Statens budgetsaldo 9.3.1 Statens budgetsaldo 2013 En fullständig uppföljning av statens budget för budgetåret 2013 sker i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2013 (skr. 2013/14:101). Statens budgetsaldo visade 2013 ett underskott om 131 miljarder kronor. Utfallet blev 21 miljarder kronor högre än den prognos som gjordes i budgetpropositionen för 2014 (se tabell 9.10). Skillnaden mellan prognosen i budgetpropositionen och utfallet för statens budgetsaldo förklaras i huvudsak av den del av försäljningen av statens innehav i Nordea som inte var fullt ut genomförd när regeringen beslutade budgetpropositionen. De totala försäljningsinkomsterna från Nordea under 2013 uppgick till 41 miljarder kronor. Av dessa inkomster tillföll 52 procent, motsvarande 21 miljarder kronor därmed stabilitetsfonden 101 och minskade i och med det nettoutlåningen. Under övriga inkomster i statsbudgeten redovisas ytterligare 21 miljarder kronor som inkomster av försåld egendom varav 20 miljarder kronor avseende inkomster från försäljningar av aktier i Nordea och 1 miljard kronor inkomster från försäljning av Vectura Consulting. Prognosen i budgetpropositionen baserades beträffande 101 Banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift till stabilitetsfonden. Om staten behöver infria garantier eller ge annat stöd till kreditinstitut kommer det att finansieras med medel från fonden. Fonden ska bära samtliga kostnader för eventuella stödåtgärder. Tidigare ingick de aktier i Nordea som förvärvades under finanskrisen 2009 när staten deltog i Nordeas nyemission via kapitaltillskottsprogrammet. Efter beslut av regeringen har samtliga aktier sålts under 2013. 224

stabilitetsfonden endast på den genomförda försäljningen av Nordeaaktier om 10 miljarder kronor. Beträffande övriga inkomster var prognosen ett schablonantagande om försäljningar motsvarande 15 miljarder kronor. De försäljningar som genomförts efter budgetpropositionen förklarar därmed 17 miljarder kronor av det förbättrade budgetsaldot. Inkomsterna blev 791 miljarder kronor 2013, vilket är 12 miljarder kronor högre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Statens skatteinkomster uppgick 2013 till 777 miljarder kronor och övriga inkomster till 13 miljarder kronor. Differensen mellan utfall och prognos för statens skatteinkomster beror på uppbördsoch betalningsförskjutningar (prognosen för statens skatteintäkter sammanföll med utfallet). Differensen mellan utfall och prognos för övriga inkomster om 4 miljarder kronor beror på skillnaden mellan genomförda försäljningar om 21 miljarder kronor och schablonantagandet i budgetpropositionen för försäljningsintäkter om 15 miljarder kronor samt på att utfallet för inkomster av statens verksamhet samt bidrag från EU m.m. vardera blev ca 1 miljard kronor lägre. Tabell 9.10 Utfall för statens budget 2013 Miljarder kronor Prognos i BP14 Utfall Differens utfall prognos Inkomster 778,1 790,5 12,4 Statens skatteinkomster 1 768,7 777,3 8,6 Övriga inkomster 1 9,5 13,2 3,8 Utgifter m.m. 930,1 921,4-8,6 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 2 809,7 810,6 0,9 Statsskuldsräntor m.m. 16,2 16,8 0,6 Riksgäldskontorets nettoutlåning 103,4 96,2-7,2 Kassamässig korrigering 0,8-2,2-3,0 Budgetsaldo - 151,9-130,9 21,1 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 För jämförbarhet med statens budget redovisas utfallen enligt de gällande principerna för statens budget. 2 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 9.3.2 Statens budgetsaldo 2014 2017 kronor högre, 2016 beräknas det bli 11 miljarder kronor lägre och 2017 ca 20 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Den offentliga sektorns skatteintäkter har reviderats upp för 2014 2016 och är oförändrade 2017. Sammansättningen av skatteintäkterna är förändrad för samtliga år, med ökade intäkter från skatt på arbete och mindre intäkter från skatt på konsumtion, vilket innebär att statens skatteintäkter har reviderats ned med 1 2 miljarder kronor 2014 2016 och med 6 miljarder kronor 2017. Stora uppbörds- och betalningsförskjutningar ger vidare den revidering av statens skatteinkomster i förhållande till budgetpropositionen som redovisas i tabell 9.11. Utgifter exklusive statsskuldsräntor har reviderats upp med 4 6 miljarder kronor 2015 och framåt främst beroende på den underliggande volymutvecklingen. Detta motverkas av nedreviderade statsskuldsräntor som beror på lägre räntor. Statsskuldsräntorna påverkas även betydligt av realiserade kursvinster/förluster under perioden. Den huvudsakliga förklaringen till nedrevideringen av statsskuldsräntorna 2014 är att kursförlusterna vid byten mellan realobligationer blir mindre då intresset för byten var lägre än förväntat i februari. Därtill har det skett förändringar i planerade byten kommande månader som också innebär lägre återköpsvolymer. Efter det att budgetproposition för 2014 avlämnades upptäcktes att omläggningen av hanteringen av studielån redovisningstekniskt inte hade genomförts fullt ut. Det gäller redovisningen mot inkomsttitel av studiemedelsräntor, där beloppet skulle ha nollats till följd av att Centrala studiestödsnämnden ska disponera räntorna. Vidare skulle Riksgäldkontorets nettoutlåning ha justerats ned både till följd av nollningen av inkomsttiteln och till följd av avsättningen till kreditreserv för förväntade förluster. De justeringar som har genomförts sedan budgetpropositionen för att fullfölja omläggningen innebär att både övriga inkomster och nettoupplåningen har reviderats ned och att reformen i sin helhet inte påverkat budgetsaldot. Budgetsaldot för 2014 beräknas bli 6,5 miljarder kronor lägre än det saldo som redovisades i budgetpropositionen för 2014 (se tabell 9.11). År 2015 beräknas budgetsaldot bli 2,1 miljarder 225

Tabell 9.11 Förändring av statens budgetsaldo 2014 2017 jämfört med budgetpropositionen för 2014 Miljarder kronor 2014 2015 2016 2017 Statens budgetsaldo i budgetpropositionen för 2014-44,7-0,6 52,9 81,7 Inkomster -16,3 2,3-10,2-16,4 Statens skatteinkomster -8,7 2,9-3,6-11,7 Övriga inkomster -7,6-0,6-6,7-4,7 Utgifter m.m. -9,9 0,1 0,8 3,6 Utgifter exkl. Statsskuldsräntor 0,6 4,1 5,8 4,5 Statsskuldsräntor -9,5-2,6-3,2 0,9 Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m. -0,9-1,4-1,8-1,8 Kassamässig korrigering 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av statens budgetsaldo -6,5 2,1-11,0-19,9 Statens budgetsaldo i 2014 års ekonomiska vårproposition -51,2 1,5 41,9 61,8 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. Källa: Egna beräkningar. 9.4 Den offentliga sektorns finanser Det preliminära utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande 2013 blev 6 miljarder kronor, eller 0,2 procent av BNP, lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2014 (se tabell 9.12). Prognosen för det finansiella sparandet 2014 har reviderats ned med 1 miljard kronor jämfört med budgetpropositionen. För 2015 har prognosen för det finansiella sparandet reviderats upp med 0,1 procent av BNP, medan beräkningarna för 2016 och 2017 i stället reviderats ned med 0,2 till 0,4 procentenheter per år. Den finansiella ställningen beräknas däremot bli betydligt starkare än vad som beräknades i budgetpropositionen. Tabell 9.12 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2014 Miljarder kronor, procent av BNP. 2013 2014 2015 2016 2017 Finansiellt sparande i budgetpropositionen för 2014-43 -58-17 18 47 procent av BNP -1,2-1,5-0,4 0,4 1,1 Förändringar Inkomster -4-6 2-2 -3 Skatter -4 4 2 2-1 Staten -1-1 -2-2 -6 Ålderspensionssystemet 1 1 1 1 1 Kommunsektorn -4 3 3 3 4 Övriga inkomster 0-10 -1-4 -2 Utgifter 2-5 -2 9 14 Kommunal konsumtion 4 3 5 5 6 Ålderspensioner 0 0-2 2 8 Övriga primära utgifter 5-4 -4 2 1 Ränteutgifter -7-4 -1-1 -1 Finansiellt sparande -6-1 3-10 -17 procent av BNP -0,2 0,0 0,1-0,2-0,4 Staten 3-6 -5-13 -11 Ålderspensionssystemet 0 2 3 0-6 Kommunsektorn -9 3 5 3 0 Finansiellt sparande i 2014 års vårproposition -49-59 -13 7 30 procent av BNP -1,3-1,6-0,3 0,2 0,7 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. För 2013 var det framför allt inkomsterna från bolagsskatten som blev lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Utgifterna för kommunal konsumtion blev i stället högre än prognostiserat. Medan utgifter för offentliga investeringar och statens räntor överskattades i prognosen i budgetpropositionen. I förhållande till budgetpropositionen har både den offentliga sektorns inkomster och utgifter reviderats ned för 2014. Revideringarna tar i stort sett ut varandra och underskottet 2014 i de offentliga finanserna har därmed endast reviderats marginellt i förhållande till budgetpropositionen. Även för 2015 är prognosen för den offentliga sektorns underskott nästintill densamma som i budgetpropositionen. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknas bli lägre 2016 och 2017 än 226