Södertörns Nyckeltal Jämförelse av Lokalkostnader 26 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se
2(26) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 2.1 Inledning 4 2.2 Syfte 4 2.3 Arbetsgrupp 4 2.4 Metod och avgränsning 4 2.5 Omfattning 4 3 Nulägesbeskrivning 8 Sida 4 Resultat 9 4.1 Fastighetsförvaltning 11 4.2 Lokalanvändning 19
3(26) Södertörns nyckeltal Jämförelse av lokalkostnader 27-8-22 1. Sammanfattning Detta är det första året som jämförelse av kommunernas lokalkostnader har gjorts. Som alltid när det är första gången ett arbete genomförs finns en rad osäkerheter och vissa brister i de underlag som används. Bland annat finns olika redovisningsmetoder i kommunerna som vi säkert inte har kunnat justera för i alla delar. Olika organisation av fastighetsförvaltningen i kommunerna bidrar även till att lokalkostnaderna hanteras lite olika. Varje kommun har olika principer för hur man hanterar lokalkostnader. Dessutom saknas två kommuners siffror vilket naturligtvis innebär brister i analysen. Av det framkomna resultatet kan sägas följande. De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 1-15 procent av kommunernas totala nettokostnader. redovisar den högsta andelen (14,6 %) och (9,3 %)den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan 11-14 procent. uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 248 kronor) som är mer än 3 procent högre än (946 kr) som har den näst högsta kostnaden. Bokyrka ligger lägst med sina 621 kr/kvm. Att avviker från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har man en mer marknadsmässig prissättning på delar av lokalbeståndet. En annan faktor är att i s kostnader ingår även viss infrastruktur i lokalhyran för verksamheten. s nivå beror främst på att vissa kostnader belastar verksamheten direkt. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativt gammalt. Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. Inom Södertörn har störst yta per invånare (5,6 kvm) medan minst yta (4,3 kvm). Södertörn ligger lägre än genomsnitt för SKL: s kommungrupp men högre än de kommuner som ingår i Sextetten. Två andra mått som studerats är hur många nyttjare (barn, elever, äldre) per kvadratmeter som använder våra verksamhetslokaler och vad det kostar per nyttjare. Inom grundskola, gymnasium ligger antal kvadratmeter per elev för Södertörnskommunerna nära övriga landets kommuner. Fristående skolor har dock mindre ytor. Kostnaden per elev ligger på Södertörn ganska lika som övriga kommuner och friskolor. För gymnasieskolor ligger Södertörn, utom, lägre än övriga både när det gäller ytor och kostnad per elev.
4(26) För nästa år är målet för arbetet att samtliga kommuner på Södertörn ska delta aktivt i arbetet med lokalkostnadsjämförelser. Det vi i första hand ska arbeta vidare med är att säkra det underlag som vi bestämt ska användas, dvs. förbättra definitioner och mätmetoder. Därutöver finns det önskemål om att ta fram särskilda nyckeltal som visar skadegörelse och mediakostnader. Andra intressanta frågeställningar är: - Vad är en effektiv fastighetsförvaltning? - Finns det fler sätt att mäta lokaleffektivitet på? - Vad vill kommunledningarna veta? 2 Bakgrund 2.1 Inledning Att kunna göra jämförelser av lokalkostnader mellan kommunerna på Södertörn ska ses som ett komplement till övriga jämförelser som sker inom olika verksamhetsområden och för personal. Lokalkostnadernas nivå påverkar ett antal andra nyckeltal där man jämför sig med andra, vilket gör det väsentligt att veta vad lokalerna kostar och att jämföra dessa kostnader med andra kommuner. Att göra jämförelser av lokalkostnader är också viktigt för styrningen av investeringsnivån och investeringsalternativ. Men ska även vara ett underlag för att påverka hur vi använder lokalerna (ytor och tidsanvändning) samt produktiviteten när det gäller fastighetstjänsterna. 2.2 Syfte Det övergripande syftet med södertörnsjämförelserna är: Att för kommunernas politiska ledningar ge en översiktlig bild av dels kostnads- och serviceförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc. Det övergripande syftet inom lokalgruppen är att få fram jämförbara underlag på kommunernas lokalkostnader så att mått och nyckeltal kan redovisas varje år i samband med de årliga nyckeltalsredovisningarna. Underlagen ska också kunna användas för analys av skillnader och likheter mellan kommunernas mått och nyckeltal. 2.3 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med en representant från varje kommun deltar. Nykvarn har inte haft någon deltagare. Sammankallade och samordnare är Bo Garneij. Arbetsgrupp: Peder Ricknell, (från maj 27) Carl-Göran Engman,
5(26) Stig Öhman, Björn Wahlberg, Tomas Eriksson och Lennart Hyllengren, Per Olov Lindfors, Petra Karlsson-Ekström, Bo Garneij, 2.4 Metod och avgränsning Respektive kommun har inventerat och samlat ihop sina ekonomiska uppgifter enligt den överenskomna definitionen som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram. Därefter har en övergripande sammanställning och jämförelse av resultaten gjorts så att kommunerna kan jämföras, så långt möjligt. Följande kända avgränsningar har konstaterats under arbetets gång: - Att jämföra fastighetsorganisationer är beroende av att det finns tydliga definitioner, förbrukningstal och areabegrepp och att definitionerna tillämpas i praktiken vid kontering och redovisning. Det har inte kunnat verifieras att kommunerna gör på likartat sätt. - Det material som har använts som underlag i analyserna utgår från de officiella räkenskaperna som finns i respektive kommun. - Kommunerna har olika organisatoriska lösningar för sin fastighetsförvaltning vilket medför olika redovisningsmetoder. - Generellt finns oklarheter om hur redovisning av lokalkostnader hanteras i de olika kommunerna. - Två av kommunerna har inte lämnat något underlag vilket gör en jämförelse och analys mer bristfällig. - Stora skillnader av redovisade siffror har inte analyserats i tillräcklig utsträckning. - I s siffror saknas kostnader för mediaförsörjning (värme och energi). - Nykvarn har inte ingått i arbetsgruppen detta år. 2.5 Omfattning Utgångspunkt och definitioner Som utgångspunkt för gruppens arbete har använts SKL:s dokument Nyckeltalsinsamling instruktioner och definitioner. SKL har använt dessa definitioner för insamling och redovisning av nyckeltalsjämförelser inom kommunernas fastighetsförvaltning 25. Rapporten som SKL tagit fram heter: Förvaltningsnyckeln 26 Nyckel- och jämförelsetal för kommunal fastighetsförvaltning. Följande lokalkategorier har används i Södertörnsrapporten: Förskolor Grundskolor Gymnasier
6(26) Äldreomsorg - Särskilt boende Övrig vård och omsorg Särskilt boende för funktionshindrade Förvaltningslokaler Övriga lokaler Kommentarer till de olika indelningarna: Förskola SKL redovisar även renodlade fritidshem i denna grupp. Inom Södertörn finns dessa i huvudsak inom grundskolan. Förvaltningslokaler Här avses lokaler som i huvudsak används för administration och förvaltning. Äldreomsorg och övrig vård och omsorg SKL använder sig av benämningen Särskilda boendeformer som består av både äldreomsorg och lokaler för funktionshindrade. Södertörn redovisar särskilt boende för äldre för sig och särskilt boende för funktionshindrade för sig. har dock inte kunnat göra denna uppdelning utan redovisar siffrorna samlat inom gruppen Äldreomsorg. Övriga lokaler Med denna grupp menas fastigheter som inte passar in i någon av de övriga kategorierna. Det kan vara bibliotek, kulturhus, större idrottsanläggningar, simhallar, lokaler för vuxenutbildning och liknande. Areabegrepp Det som föreslagits ska användas är BRA bruksarea. SKL definierar BRA med bruksarea avses area av nyttjande enhet eller annan grupp sammanhörande mätvärde utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdet angiven beteckning. Det har dock visat sig att vissa kommuner använder sig även av begreppet LOA lokalarea (själva lokalens area) i sina kvadratmeter. Hänsyn har tagits till de olika begreppen och anpassats till begreppet BRA. Kostnadsposter De kostnadsposter som redovisas i rapporten utgår från etablerade begrepp och stämmer med de definitioner som SKL använder sig av, förutom posten kapitalkostnad som Södertörnsgruppen själv beslutat ska ingå. Följande huvudgrupper har använts: Kapitalkostnad Drift Underhåll Övriga kostnader Extern hyra
7(26) Kapitalkostnad Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på aktiverade investeringar. Den internränta som ingår i kapitalkostnaden är framräknad lokalt i respektive kommun. Någon omräkning har således inte skett. I de flesta fall följer kommunerna SKL: s rekommendation, f n 5 procent. Avskrivningsprinciperna följer SKL: s rekommendationer. Drift Med drift avses: a) Tillsyn, fastighetsskötsel och felavhjälpande underhåll. I denna grupp ingår personalkostnader, externa driftkostnader för skötsel och tillsyn, skötsel av tomtmark och yttre renhållning, sophantering, förbrukningsmaterial, felavhjälpande underhåll, försäkringsskador och skadegörelse. b) Mediaförsörjning energikostnader och energiförbrukning Personalkostnader för vaktmästare, fastighetsskötare o arbetsledning ingår i driftkostnad. Externa driftkostnader för skötsel och tillsyn avser köpta tjänster som den egna organisationen inte utför. Skötsel av tomtmark och yttre renhållning kan avse tjänster som gräsklippning, sandning, sopning och skötsel av planteringar. Sophantering innefattar hantering och hämtning av sopor. Förbrukningsmateriel är kostnader för driftmateriel som filter, glödlampor, lysrör, strömbrytare, maskiner och utrustning som har kortare livslängd än tre år. Felavhjälpande underhåll avser kostnader för material och köpta tjänster som för åtgärder av akut karaktär. Försäkringsskador är kostnader för självrisk samt de skador som understiger självrisk. Med skadegörelse menas kostnader för skador som uppkommit genom avsiktligt vållande och oaktsamhet. Mediaförsörjning avser värmeenergikostnader, elenergikostnader och kostnader för vatten och avlopp. Samt förbrukningskostnader för värme, el och vatten och avlopp. Underhåll (avser planerat) Med planerat underhåll avses underhåll som syftar till att återställa funktionen hos ett objekt. Åtgärder som syftar till att höja ursprunglig
8(26) standard ska betraktas som investering. Här finns ett gränsland som kan vara svårt att beskriva och att jämföra olika redovisningsmetoder såväl inom som mellan kommuner. Övriga kostnader Med övrigt avses kostnader för administration, försäkringar och riskskydd samt fastighetsskatt. Kostnader för städning ingår inte i det redovisade underlaget. 3. Nulägesbeskrivning Respektive kommun skulle här ha gjort en beskrivning av Organisation Fastighetsbestånd Hyresmodeller (bl a avskrivningsprinciper och ränta) Investeringsprocessen (lokalförsörjningsprocessen) Detta saknas i denna rapport. Generellt kan sägas när det gäller organisation att fyra kommuner (,, och ) sköter fastighetsförvaltningen i egen regi med kommunen som ägare av lokalerna. Övriga tre kommuner (, och ) har lagt över sina verksamhetslokaler i ett helägt kommunalt bolag inom respektive kommun som även som står ägare. Detta förhållande kan ha viss inverkan på kostnadsnivå, redovisningsmetoder, hyresmodeller, investeringsprocess etc. En annan faktor som har direkt påverkan på lokalkostnaderna är när samt i vilken takt och omfattning som lokalerna har byggts. I dagsläget finns en beskrivning (s utbyggnadstakt redovisas på särskild bild och ingår inte i rapporten) och jämförelse av hur den historiska utvecklingen har sett ut av förskole- och skolutbyggnaderna. Utöver de direkta nybyggnationerna skulle man även behöva kompletta med stora om- och tillbyggnader för att få den kompletta bilden.
9(26) 4. Resultat Den redovisning som rapporten omfattar har delats upp i två huvudområden: Kostnaderna för verksamhetslokalerna avser 26 års redovisning. Fastighetsförvaltning (inre effektivitet) Lokalanvändning (yttre effektivitet) Det kommunala fastighetsbeståndet De kommunala verksamhetslokalerna fördelar sig ytmässigt mellan de olika lokalkategorierna enligt följande för Södertörn totalt. Övr lokaler 22% Förskolor 11% Förv lokal 6% Handik Säbo 3% Äldre Säbo 8% Gymnasier 1% Grundskolor 4% Skol- och förskoleverksamheterna tar i anspråk cirka 6 procent av de samlade lokalerna. Mellan kommunerna varierar fördelningarna något såtillvida att har störst andel äldre- och handikappboenden (totalt 27 %), störst andel förskolor (13 %) och grundskolor (45 %), har flest gymnasielokaler (12 %), högst andel förvaltningslokaler (7 %) och övriga lokaler (3 %). Kommunernas befolkning Befolkningens ålderssammansättning (den 31/12 26) återspeglar ganska väl hur mycket lokaler det finns inom de olika kategorierna. har störst
1(26) andel barn och ungdomar medan har högst andel ålderspensionärer. Befolkning december 26 fördelat på åldersgrupper 1,% 8,% 11,3% 12,% 11,6% 11,8% 16,8% 12,9% 14,8% 12,8% 6,% 54,7% 55,1% 54,7% 54,7% 53,3% 51,3% 53,3% 52,9% 4,% 2,% 34,% 32,9% 33,7% 33,5% 29,9% 35,7% 31,8% 34,3%,% Nykvarn -24 25-64 65- är den kommun som ligger närmast ett riksgenomsnitt för befolkningssammansättning. Övriga Södertörnskommuner har i huvudsak en betydligt större andel barn och ungdomar samt färre äldre än riksgenomsnittet. ligger någonstans mitt emellan Södertörns genomsnitt och rikets genomsnitt. Övergripande kostnader De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 1-15 procent av kommunernas totala nettokostnader (enligt RS 26, SCB). redovisar den högsta andelen och den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan 11-15 procent. En andel på 14-15 procent är en nivå som inte kan anses som hög i jämförelse med andra sektorer. Några konkreta jämförelsetal har dock inte kunnat fås fram för för kommunsektorn eller statlig sektor. Antal invånare 77 553 72 956 9 182 24 992 14 715 81 791 41 476 43 665 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 2 884 2 51 3 293 884 528 3 98 1 452 14 648 Totala lokalkostnader, Mnkr 269 482 93 71 197 Andel lokalkostnader i % 9,3% 14,6% 1,6% 13,4% 13,5% Lokalkostnad per invånare, kr 3 469 5 34 3 739 4 798 4 738
11(26) 4.1 Fastighetsförvaltning Totala lokalkostnader Nedan redovisas totala lokalkostnader. I dessa poster ingår kapitalkostnader, driftkostnader, underhållskostnader och övriga kostnader (administration, försäkringar etc.). Diagrammet avser total kostnad per kvadratmeter för kommunens verksamhetslokaler. I den kostnaden ingår såväl egna lokaler (inklusive lokaler som hyrs av eget kommunalt bolag) samt externt inhyrda lokaler. 1 4 1 2 Kostnad (kr) per kvm 1 248 1 946 941 912 8 6 4 2 621 76 uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 248 kronor) som är mer än 3 procent högre än (946 kr) som har den näst högsta kostnaden. Bokyrka ligger lägst med sina 621 kr/kvm. Att avviker så pass mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har en mer marknadsprissättning på delar av lokalbeståndet. Andra faktorer är att i s kostnader ingår viss infrastruktur (bullervallar, vägar, vissa mindre vägövergångar) i lokalhyran för verksamheten samt även kostnader för markskötsel (barmarksunderhåll/vinterväghållning) för fastigheterna. s låga nivå beror främst på att vissa kostnader belastar verksamheten direkt (media och viss drift) och har kunnat tas med här. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativ gammalt. De totala kostnaderna kan delas upp i fem delposter utslaget på den totala lokalytan: Kapital, drift, underhåll, övrigt samt externa hyreskostnader. Kapitalkostnader Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på investerat kapital. och redovisar ungefär lika höga kostnader. har den klart lägsta kostnaden. Orsaker till de stora skillnaderna kan fämst
12(26) förklaras av att haft få nya byggnationer medan expanderat (särskild grundskola och gymnasium) relativt kraftigt under senaste årtiondet. Kapitalkostnad (kr) per kvm 6 542 537 5 4 3 2 38 213 32 418 1 Driftkostnader ligger högst och klart lägst. s låga kostnad (9 kr/kvm) beror till stor del på att man till största delen har kallhyror och att mediakostnader belastar verksamheterna direkt. Vidare har man inga direkta personalkostnader, utan drift och skötsel ligger på entreprenad och löner för t ex vaktmästare belastar respektive hyresgäst. Detta påverkar materialet nedan genomgående. Övriga kommuner ligger relativt lika mellan 3-35 kronor/kvm. s höga kostnad kan möjligen förklaras med att underhållskostnaderna är låga, vilket tyder på redovisningsmetodik samt att man bör ha högre drift och underhåll till följd av att har betydligt äldre lokaler än övriga kommuner. Driftskostnad (kr) per kvm 5 45 44 4 35 3 25 347 322 32 261 2 15 1 9 5
13(26) Underhållskostnader uppvisar den högsta kostnaden vilket till del förklarar den relativt låga kapitalkostnaden. Mer förvånande är att redovisar en relativt hög underhållskostnad plus en hög kapitalkostnad. visar motsatt bild med en låg kapitalkostnad och en låg underhållskostnad. Det kan förklaras med att en del av underhållet redovisas som driftkostnad. För verkar bilden stämma med en hög kapitalkostnad och lågt underhåll. s låga kostnad beror på att avhjälpande underhåll redovisas som driftkostnad. Underhållskostnad (kr) per kvm 1 94 9 8 75 7 6 55 5 4 3 2 31 2 28 1 Övriga kostnader Här syns en ganska splittrad av bild av kostnaderna. har en mycket hög kostnad medan och inte redovisat några siffror alls för denna post. De stora skillnaderna mellan kommunerna tyder i första hand på olika redovisningsprinciper. Det innebär att kostnaderna för administration redovisas i de övriga posterna eller saknas helt eller delvis i. Övriga kostnader (kr) per kvm 25 216 2 15 11 1 85 63 5
14(26) Inhyrda lokaler Här ser man kostnaden för inhyrda lokaler oavsett verksamhet. redovisar den högsta kostnaden följt av. Övriga kommuner utom, ligger på ungefär samma nivå. En jämförelse har även gjorts mot SKL: s rapport Förvaltningsnyckeln som visar att normalkostnaden för inhyrda lokaler ligger på 1 kr/kvm (raden Webor i diagrammet). Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm 1 14 1 26 1 454 1 623 1 256 1 283 Webor 1 2 4 6 8 1 1 2 1 4 1 6 1 8 Lokalkategorier Genom att dela upp lokalkostnaderna på de olika lokalkategorierna får man en bild av hur fastighetsförvaltningen belastar de olika verksamheterna. De olika kategorierna är - Förskolor - Grundskolor (inklusvie särskola och fritidshem) - Äldreomsorg särskilt boende - Övrig omsorg - särskilt boende (handikappomsorg/psykiatri) - Förvaltningslokaler (huvudsakligen för administration) - Övriga lokaler (t ex bibliotek, sporthallar, kulturhus)
15(26) Förskola Resultatet ger ungefär motsvarande bild som för de totala kostnaderna. har högsta kostnaden och den lägsta. Även och ligger på en lite högra nivå. Förklaringar till siffrorna är att har högt födelseöverskott som innebär kontinuerlig utbyggnad medan inte har byggt nytt på länge. Även och har haft relativt stor utbyggnad av förskolan det senaste decenniet. Kostnad (kr) per kvm 1 4 1 297 1 2 1 1 15 1 69 974 8 6 4 2 676 688 Grundskola Grundskolans lokalkostnader visar ungerfär motsvarande bild som för förskolan. visar på den högsta kostnaden, följt av och. Även här kan noteras att haft relativt stor byggnation av nya skolor sedan år 2. Medan inte haft någon utbyggnad alls. 1 4 Kostnad (kr) per kvm 1 26 1 2 1 16 1 956 92 8 6 4 2 594 51
16(26) Gymnasium visar den högsta kostnaden. Främsta förklaring kan vara att man nyligen byggt en ny skola (färdig hösten 25). Även visar här en högre kostnad än genomsnittet vilket beror på en stor ny-, till- och ombyggnad. Övriga kommuner ligger klar under genomsnittet. Kostnad (kr) per kvm 1 4 1 2 1 194 1 33 1 86 1 8 727 814 6 554 4 2 Äldreomsorg särskilt boende Här ligger kostnaden per kvm mer nära varandra även om bilden är densamma som för övriga kategorier. Det vill säga att har högst kostnad följt av och. Kostnad (kr) per kvm 1 8 1 624 1 6 1 4 1 2 1 864 764 8 6 4 2 1 156 1 134 1 124
17(26) Övrig omsorg särskilt boende För särskilt boende inom handikapp är siffrorna mer osäkra eftersom det funnits svårigheter med att fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och handikappomsorg. Av redovisade siffror visar den högsta kostnaden vilket beror på många nyproducerade gruppbostäder. Detta är således en motsatt bild jämfört med övriga kategorier. 1 6 Kostnad (kr) per kvm 1 4 1 2 1 312 1 14 1 178 1 134 1 8 6 4 2 67 877 Förvaltningslokaler Kostnaderna för de administrativa lokalerna visar en ganska splittrad bild med ett spann mellan 47-2 kr/kvm. s höga kostnader beror sannolikt på att man hyr en relativt dyr lokal för den centrala administrationen. s låga kostnader beror på att det här ingår ett fåtal äldre byggnader som till stor del är avskrivna. Övriga kommuner ligger ganska nära varandra. 2 5 Kostnad (kr) per kvm 2 1 966 1 5 1 1 121 1 174 1 32 94 5 354
18(26) Övriga lokaler Här är jämförelse svår att göra eftersom det inte är avstämt (inom arbetsgruppen) vilka lokaler som ingår i respektive kommuns redovisning. Dessutom innebär den använda definitionen att gruppen består av olika typer av lokaler vilket gör det generellt svårt att jämför denna kategori. Det betyder att kostnaderna kommer att skilja sig åt en del. redovisar högst kostnad medan övriga kommuner ligger i intervallet 4-7 kr. 1 4 1 2 1 Kostnad (kr) per kvm 1 228 8 7 69 734 6 4 2 487 44
19(26) 4.2 Lokalanvändning Med lokalanvändning avses hur vi använder de kvadratmetrar som disponeras. Hur många nyttjare (barn, elever, äldre etc.) som finns i lokalerna och vad det kostar per nyttjare. De nyckeltal och kostnadsmått som redovisas används normalt även av andra aktörer. Övergripande Ett generellt övergripande mått som även SKL använder sig av i Förvaltningsnyckeln är antal kvadratmeter per invånare. Här har två jämförelser lagts in utöver Södertörnskommunerna. Dels från Webor som är SKL undersökning där 86 kommuner ingår och dels Sextetten (ett samarbete mellan Gnesta,, Trosa, Knivsta, Nykvarn och Håbo kommuner). Webor: s värde är det genomsnittliga värdet för de 86 kommunerna. Inom Södertörn har lägst yta per invånare medan har den högsta. Södertörn ligger totalt lägre än genomsnitt för SKL: s kommuner men högre än de små kommunerna som ingår i Sextetten. 7, 6, 5, 5,6 4,3 5,3 5,1 5, 4,9 6 4,3 4, 3, 2, 1,, WebOr Sextetten Ser man till de totala lokalkostnaderna (både egna plus inhyrda) per invånare hamnar på den högsta kostnaden medan får den klart lägsta. Variationerna inom Södertörn är dock i övrigt inte så stora. Jämförelsen med Sextetten visar att dessa kommuner sammantaget ligger lägre än Södertörn.(Se diagram nästa sida) Här blir inte en jämförelse med SKL: s rapport rättvisande eftersom man i den inte har en samlad bild av kostnaderna för samtliga lokalkategorier. En jämförelse av drift- och underhållskostnader för lokalkategorin skolor visar att Södertörnskommunerna (exkl som inte tagit med
2(26) mediaförsörjning i sin redovisning) totalt har en kostnad på 381 kronor/kvm mot SKL:s kommuner som har en kostnad cirka 31 kronor/kvm. 6 5 34 5 4 695 4 798 4 738 4 56 4 3 469 4 85 4 85 3 2 1 Sextetten Sextetten Antal kvadratmeter och kostnad per barn i förskola Antal kvadratmeter per barn i förskola visar att och har störst yta per barn medan och ligger betydligt lägre. En förklaring till s siffra kan vara att man där har flera små förskolor som kan ge en större yta per barn jämfört med ytan i större enheter. ommenteras därför inte. En jämförelse med Sextetten visar att dessa kommuner ligger mittemellan Södertörnskommunerna. Antal kvadratmeter/barn 14, 12, 1, 11,3 11,7 11,9 9,7 9,3 1,5 11, 8, 6, 4, 2,, Sextetten Kostnaden per barn i förskola visar att har den högsta kostnaden vilket sannolikt beror på många små enheter. Därefter kommer, och. s siffra är lägre huvudsakligen p g a att mediakostnaderna inte ingår i beloppet ovan (vid enkel kalibrering blir
21(26) s mediakostnad cirka 4 1 kr/kvm).jämförelsen med Sextetten visar att den kommungruppen ligger lägre än men högre än övriga Södertörnskommuner. Kostnad per barn, kr 7 695 14 463 8 16 1 763 9 991 1 518 Sextetten 12 917 2 4 6 8 1 12 14 16 Antal kvadratmeter och kostnad per elev i grundskola Ytan för eleverna i grundskolan visar en viss spridning. s siffra känns relativ osäker eftersom man redovisat 16 kvm/elev till Skolverket år 25. I övrigt ligger högst med 15,6 kvm och lägst med sina 13,2 kvm. I jämförelse med Sextetten ligger dessa kommuner något högre än Södertörn. Antal kvadratmeter/elev 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 16,3 14, 15,3 13,2 15,6 15,7 15,7 Sextetten Här har vi gjort ytterligare en jämförelse med andra kommungrupper plus fristående skolor (se nästa sida).
22(26) antal kvadratmeter per elev 18 16 16 16 14 16 15 15 12 1 1 8 6 4 2 Södertörn Samtliga k Fristå sk Storstad Förort Större stad Jämförelsen visar att Södertörnskommunerna (i genomsnitt) ligger på i princip samma nivå som övriga kommungrupper. Även om förorter och större städer ligger något lägre. Anmärkningsvärt är att nyckeltalet för fristående skolor ligger så mycket lägre än de kommunala skolorna. Kostnader per kvadratmeter och elev visar att har den högsta kostnaden och den klart lägsta, eller mindre än hälften av s. Övriga kommuner, utom, ligger runt 14-15 kronor. Kostnaden per elev för samtliga landets kommuner var 13 8 kr år 25 och för fristående skolor samma år 13 9 kr (enligt Skolverkets databas). Södertörnskommunerna ligger således både över och under rikets genomsnitt. Kostnad per elev, kr 9 664 17 695 7 825 14 589 Sextetten 13 571 14 98 15 652 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2
23(26) Antal kvadratmeter och kostnad per elev i gymnasiet Ytan för eleverna i gymnasiet visar på en ganska stor spridning vilket kan bero på hur många och vilken sorts utbildningslinjer de olika gymnasieskolorna har. och har de största ytorna per elev, cirka 19 kvadratmeter medan har knappt 13 kvadratmeter. 25, Antal kvadratmeter/elev 2, 18,9 19,2 15, 1, 1,7 12,7 14, 14,6 15,5 5,, Sextetten Även här har en jämförelse gjorts med övriga kommungrupper. Jämförelsen visar att storstäder och förorter har en mindre yta än Södertörn medan genomsnittet för samtliga kommuner ligger över snittet på Södertörn. När det gäller gymnasieskolor i Kommunalförbund har dessa betydligt större ytor än övriga grupper. 23 Kvadratmeter per elev 23 21 19 18 18 17 15 16 15 15 13 Södertörn Samtliga k Kommunalförb Storstad Förort Större stad Lokalkostnaden per elev i gymnasiet visar att har den klart högsta kostnaden, drygt 25 kr, vilket främst kan förklaras av man nyligen
24(26) byggt ett nytt gymnasium., och har en kostnad som är cirka 35-4 procent av s. Kostnad per elev, kr 12 819 25 339 9 211 1 655 11 43 15 836 Sextetten 11 732 5 1 15 2 25 3 Samtliga rikets kommuner hade 25 en kostnad per elev på 17 3 kr och samtliga kommunalförbund en kostnad på 17 9 kr. Samtliga Södertörnskommuner utom ligger lägre än dessa siffror.
25(26) Övriga områden För övriga områden såsom särskilt boende, förvaltningslokaler och övriga lokaler har endast 2-3 till kommuner lämnat uppgifter för att räkna fram nyckeltal. Därigenom blir redovisade uppgifter och nyckeltal mycket osäkra. Äldreomsorg särskilt boende Här har fyra kommuner lämnat underlag. Av de kommuner som lämnat uppgifter uppgår antalet kvadratmeter per brukare till cirka 75 kvadratmeter utom som har en högre siffra (92 kvm). Södertörn redovisar därmed ett högre snitt än Sextetten som har 67 kvadratmeter. Antal kvadratmeter/plats 1, 9, 8, 7, 92,5 75,7 72,2 75,1 66,8 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Sextetten Lokalkostnaden per brukare varierar mellan 71 kronor till 94 kronor på Södertörn medan Sextetten redovisar knappt 63 kronor. Kostnad per plats, kr 7 64 93 848 83 435 85 139 Sextetten 62 481 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1
26(26) Förvaltningslokaler Även här har endast tre kommuner lämnat underlag för att få fram nyckeltal. Antalet kvadratmeter per anställd är högst i, därefter och. När det gäller kostnaden är bilden den omvända, har högst kostnad och lägst. Antal kvadratmeter per anställd 7 6 58 5 4 4 3 27 2 1 Kostnad per anställd 2 458 48 13 52 548 46 67 1 2 3 4 5 6