6 Inkomster
6 Inkomster Sammanfattning År 2015 väntas de totala skatteintäkterna öka med 5 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Det beror bl.a. på tidigare beslutade skattehöjningar, men även på förslag som lämnas i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Även under de kommande prognosåren väntas de totala skatteintäkterna öka med ca 5 procent per år i takt med att konjunkturläget i Sverige förbättras. Samtliga skattebaser väntas bidra till ökningen. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen en rad förändringar på skatteområdet som sammantaget beräknas öka de totala skatteintäkterna brutto med 6,5 miljarder kronor 2015, 19,8 miljarder kronor 2016 och därefter med 23,4 miljarder kronor per år. I förhållande till den beslutade budgeten för 2015 har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats upp med 3 5 miljarder kronor per år 2015 2018, trots att konjunkturutsikterna försvagats. Det förklaras av regeländringar på skatteområdet. prognos med prognosen i budgetpropositionen för 2015 och den beslutade budgeten för 2015. I avsnittet görs även en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2013 och 2014. 6.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015 I tabell 6.1 redovisas en sammanfattning av de offentligfinansiella effekterna av de skatte- och avgiftsförändringar som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015. 45 Förändringarna består bl.a. av slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg, som beräknas öka intäkterna med knappt 5,5 miljarder kronor 2015. Därutöver beräknas slopad skattereduktion för läxhjälp öka intäkterna med 20 miljoner kronor 2015 och höjd skatt på termisk effekt leda till 0,1 miljarder kronor 2015 i ökade intäkter. För mer utförliga beskrivningar av de olika skatteförslagen hänvisas till propositionen Vårändringsbudget för 2015. Förslagen och bedömningarna i propositionen Vårändringsbudget för 2015 innebär att skatteintäkterna sammantaget ökar med drygt 5,2 miljarder kronor 2015. Den totala bruttoeffekten för 2015 beräknas till drygt 6,5 miljarder kronor (se tabell 6.1). I detta avsnitt presenteras inledningsvis en sammanfattning av förslagen till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Därefter redovisas prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och för inkomsterna i statens budget (se tabell 6.4 för en sammanställning). En jämförelse görs av nuvarande 45 För en beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning hänvisas till Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2015: Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, som publiceras på www.regeringen.se. 109
Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Bruttoeffekt 2015, periodiserad nettoeffekt 2015 2019 samt varaktig effekt Förslag Skatt på arbetsinkomster förvärvsinkomstbeskattning Effekt från Bruttoeffekt Periodiserad nettoeffekt 2015 2015 2016 2017 2018 2019 Varaktig effekt Slopad skattereduktion för läxhjälp 1/8 2015 0,02 0,02 0,05 0,05 0,05 0,05 0,05 Skatt på arbetsinkomster socialavgifter m.m. Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg 1/8 2015 6,62 5,49 15,76 18,34 18,10 17,98 19,28 Skatt på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter Höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 1/8 2015 0,27 0,10 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Höjd skatt på bekämpningsmedel (höjning från 30 kr till 34 kr per kg) 1/8 2015 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Höjd skatt på naturgrus (höjning från 13 kr till 15 kr per ton) 1/8 2015 0,01 0,01 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 Delsumma förslag 6,92 5,62 16,08 18,67 18,43 18,31 19,61 Bedömningar Skatt på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter Återtagande av avisering om tillfällig skattenedsättning av koldioxidskatt på dieselbränsle i vissa skogsmaskiner 1 1/8 2014 0,01 0,00 0,00 Skatt på konsumtion m.m. mervärdesskatt Ej slopande av gruppregistering till mervärdesskatt 1/1 2015-0,40-0,40-0,32-0,34-0,36-0,36-0,26 Delsumma övrigt -0,40-0,40-0,32-0,34-0,36-0,36-0,26 Summa 6,52 5,23 15,76 18,33 18,06 17,94 19,34 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1) Effekt för 2014 0,00 mdkr. Källa: Egna beräkningar. 6.2 Offentliga sektorns skatteintäkter Sverige befinner sig i en konjunkturåterhämning. Under prognosåren 2014 2019 väntas den ekonomiska aktiviteten i omvärlden stiga, om än i långsam takt, och efterfrågan på svenska varor och tjänster väntas öka. Hushållens konsumtion gynnas av låga räntor och nedgången i arbetslösheten. De totala skatteintäkterna väntas öka med 5 procent 2015, vilket är en starkare ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Det beror både på tidigare beslutade skattehöjningar och på de regeländringar som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015 (se diagram 6.1). Även under prognosåren efter 2015 väntas de totala skatteintäkterna öka med runt 5 procent per år. Samtliga skattebaser (skatt på arbete, kapital och konsumtion) väntas bidra till den förhållandevis starka ökningen (se tabell 6.4). Diagram 6.1 Totala skatteintäkter 2000 2019 Årlig förändring i procent 8 6 4 2 0-2 -4 Årlig förändring, procent Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 300 2 100 1 900 1 700 1 500 1 300 1 100 I tabell 6.2 sammanställs de beräknade effekterna av regeländringar på skatteområdet 2014 2019. Tabellen visar både tidigare genomförda och i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslagna regeländringar. Beloppen visar skillnaden i skatteintäkter mellan åren. Det innebär att regeländringar höjer de totala skatteintäkterna med 900 110
16 miljarder kronor 2015 och med ytterligare 16 miljarder kronor 2016 osv. I tabell 6.12 finns en mer detaljerad uppställning av bruttoeffekterna av regeländringarna på skatteområdet 2011 2019. Tabell 6.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler 2014 2019 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt på arbete -14 12 14 4 0 0 Skatt på kapital 0 0 0 0 0 0 Skatt på konsumtion 1 4 2 0 0 0 Övriga skatter 0 0 0 0 0 0 Totala skatteintäkter -13 16 16 4 0 0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Observera att tabellen visar både tidigare beslutade och nu i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslagna regeländringar. Källa: Egna beräkningar. Tabell 6.3 Totala skatteintäkter 2013 2018 jämfört med budgetpropositionen för 2015 och den beslutade budgeten för 2015 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete -3,3-8,4-2,7 8,1 11,4 12,8 Skatt på kapital 6,7 12,5 9,4 3,5 4,8 4,6 Skatt på konsumtion 0,8 0,9-5,3-8,4-12,3-14,1 Övriga skatter 0,7 3,7 1,4 1,5 1,5 1,5 Totala skatteintäkter 4,9 8,6 2,8 4,8 5,4 4,9 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 2013 och 2014 är jämfört med budgetpropositionen för 2015 och 2015 2018 är jämfört med den beslutade budgeten för 2015. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. De förslag som regeringen lämnar i propositionen Vårändringsbudget för 2015 beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna brutto ökar med 6,5 miljarder kronor 2015, 19,8 miljarder kronor 2016 och därefter med 23,4 miljarder kronor per år. Det rör sig främst om slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg, men även om slopandet av skattereduktion för läxhjälp, höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer samt höjd skatt på bekämpningsmedel och naturgrus. Däremot kommer inte möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt att slopas. I propositionen Vårändringsbudget för 2015 finns en utförligare beskrivning av hur de offentligfinansiella effekterna redovisas. Tabell 6.3 visar att i förhållande till budgetpropositionen för 2015 har utfallet för skatteintäkterna 2013 sammantaget blivit starkare än väntat samtidigt som prognosen för 2014 reviderats upp. I jämförelse med den beslutade budgeten för 2015 har intäkterna för samtliga prognosår 2015 2018 reviderats upp. Det beror på regeländringar på skatte- och avgiftsområdet, både sådana som beslutats tidigare och ändringar som föreslagits i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Den underliggande makrobilden har däremot reviderats ned och konjunkturutsikterna försvagats. 111
Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2012 2019 Utfall Utfall Prognos Inkomstår 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt på arbete 945,1 972,4 990,8 1 049,6 1 124,4 1 187,3 1 242,5 1 293,0 1100 Direkta skatter 505,1 523,0 525,7 559,8 597,2 632,2 663,4 691,1 Kommunal inkomstskatt 560,8 581,9 600,0 634,3 670,5 706,1 739,0 770,3 Statlig inkomstskatt 44,2 44,8 46,2 50,0 54,6 58,2 60,7 61,8 Jobbskatteavdrag -83,6-85,8-100,1-103,7-106,6-110,2-113,6-117,5 Hus-avdrag -15,9-17,5-20,0-20,3-20,9-21,5-22,2-23,1 Övrigt -0,4-0,4-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5-0,5 1200 Indirekta skatter 440,0 449,4 465,1 489,8 527,2 555,1 579,1 602,0 Arbetsgivaravgifter 442,4 454,3 471,5 490,6 513,1 537,6 560,9 583,1 Egenavgifter 11,8 11,6 12,4 13,2 13,9 14,8 15,5 16,2 Särskild löneskatt 37,4 36,8 38,2 39,6 41,4 43,2 45,0 46,7 Nedsättningar -22,5-22,9-25,8-20,6-6,7-4,1-4,3-4,4 Skatt på tjänstegruppliv 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -30,0-31,0-31,9-33,7-35,2-37,1-38,7-40,3 1300 Skatt på kapital 167,8 172,7 191,8 199,8 206,3 221,4 239,0 250,8 Skatt på kapital, hushåll 27,7 32,3 40,6 43,3 48,2 52,0 52,7 51,5 Skatt på företagsvinster 89,5 89,0 95,5 101,6 105,9 110,1 116,9 121,1 Avkastningsskatt 10,1 6,9 10,3 8,6 4,7 10,5 19,0 26,6 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 28,7 31,6 31,9 32,3 32,8 33,3 34,6 35,3 Stämpelskatt 8,0 8,9 9,3 9,5 9,7 10,2 10,4 10,6 Kupongskatt m.m. 3,8 4,1 4,2 4,6 5,0 5,3 5,5 5,7 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 447,3 455,8 468,2 488,4 505,3 521,7 540,9 560,7 Mervärdesskatt 330,6 339,5 353,8 366,9 382,7 399,1 417,1 434,6 Skatt på tobak 11,8 11,1 11,4 11,5 11,5 11,5 11,5 11,8 Skatt på etylalkohol 4,3 4,0 4,1 4,0 4,0 4,0 3,9 3,9 Skatt på vin m.m. 4,8 4,9 5,2 5,7 5,8 5,9 6,0 6,1 Skatt på öl 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 3,9 4,0 4,0 Energiskatt 40,1 40,9 39,0 41,2 40,8 40,4 40,6 41,4 Koldioxidskatt 25,2 24,0 23,3 24,8 24,5 24,1 24,2 24,8 Övriga skatter på energi och miljö 4,5 4,4 4,4 4,7 5,4 5,5 5,6 5,6 Skatt på vägtrafik 15,6 16,5 16,8 18,9 19,9 20,6 21,1 21,6 Övriga skatter 7,1 7,2 6,7 6,8 6,8 6,9 6,9 7,0 1500 Skatt på import 5,3 5,2 5,8 6,1 6,5 6,9 7,3 7,8 1600 Restförda och övriga skatter 3,0 11,1 8,9 4,8 5,2 5,3 5,4 5,4 Restförda skatter -6,3-6,6-5,9-5,9-5,9-5,9-5,9-5,9 Övriga skatter 9,3 17,7 14,8 10,7 11,1 11,2 11,3 11,2 Totala skatteintäkter 1 568,4 1 617,3 1 665,5 1 748,7 1 847,7 1 942,5 2 035,1 2 117,7 1700 Avgående poster, EU-medel -5,3-5,2-5,8-6,1-6,5-6,9-7,3-7,8 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 563,1 1 612,1 1 659,7 1 742,6 1 841,1 1 935,6 2 027,8 2 110,0 1800 Avgående poster till andra sektorer -777,8-805,0-829,3-873,4-920,4-968,1-1 013,5-1 055,9 varav kommunala skatteintäkter -576,2-597,4-615,7-650,3-686,9-722,9-757,0-788,8 varav avgifter till ålderspensionssystemet -201,6-207,5-213,6-223,1-233,5-245,2-256,6-267,1 Statens skatteintäkter 785,3 807,1 830,5 869,2 920,8 967,6 1 014,2 1 054,1 112
Tabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2012 2019 forts. Utfall Utfall Prognos Inkomstår 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Statens skatteintäkter 785,3 807,1 830,5 869,2 920,8 967,6 1 014,2 1 054,1 1900 Periodiseringar 16,9-20,6-15,2-4,5 12,8 6,7 4,6 4,1 Uppbördsförskjutningar 33,0 14,0 3,6-5,3 11,1 6,6 4,6 3,3 Betalningsförskjutningar -16,1-34,6-18,8 0,8 1,7 0,0 0,0 0,8 varav kommuner och landsting -0,2-14,8-10,4 5,6 4,1 0,7 1,6 1,7 varav ålderspensionssystemet 0,9-0,2-0,6 1,1 1,4 1,0 1,0 0,9 varav privat sektor -17,2-20,2-7,9-6,2-3,2-0,6-2,6-1,9 varav kyrkosektorn 0,5 0,5 0,0 0,3-0,6-1,1 0,0 0,0 varav EU 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1000 Statens skatteinkomster 802,2 786,6 815,2 864,6 933,6 974,2 1 018,8 1 058,2 Övriga inkomster -14,6 4,0-25,0-27,7-35,6-39,0-39,8-41,8 2000 Inkomster av statens verksamhet 48,8 48,1 41,7 40,1 31,8 31,8 34,4 34,7 3000 Inkomster av försåld egendom 0,3 20,8 0,2 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 4000 Återbetalning av lån 1,3 1,1 0,9 0,9 0,7 0,7 0,6 0,6 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,7 9,9 9,9 9,9 11,0 11,3 11,5 11,5 6000 Bidrag m.m. från EU 9,8 10,3 11,9 9,2 11,6 11,2 11,4 11,7 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -76,6-78,7-81,6-84,5-86,8-89,4-92,2-94,1 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -8,0-7,6-8,0-8,1-8,9-9,6-10,5-11,1 Inkomster på statens budget 787,6 790,5 790,2 837,0 897,9 935,2 979,0 1 016,4 Anm.: Samtliga år i denna tabell är redovisade enligt det statsbudgetsystem som gäller för 2015 och framåt. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Skatt på arbete Skatt på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt och påverkas av ett antal skattereduktioner som minskar skatten. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till 60 procent av de totala skatteintäkterna 2015. Intäkterna från skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det innebär att 2014 års intäkter från skatt på arbete ännu inte är fastställda och att endast en prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för detta år. Intäkterna från skatt på arbete bedöms öka med i genomsnitt omkring 5 procent per år under prognosperioden (se tabell 6.5). Tabell 6.5 Skatt på arbete 2013 2019 om inte annat anges Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Aktuell beräkning 972 991 1 050 1 124 1 187 1 242 1 293 Utveckling (%) 2,9 1,9 5,9 7,1 5,6 4,6 4,1 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Lönesummans utveckling Lönesumman, dvs. utbetalda löner, utgör drygt 70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlönen är av stor betydelse för utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skattepliktiga transfereringar till hushållen. År 2014 växte lönesumman med 3,7 procent, vilket var en snabbare ökningstakt än 2013 (se diagram 6.2). Ökningen förklaras av att antalet arbetade timmar ökade jämfört med 2013. Lönesumman beräknas fortsätta att öka, med 4,5 procent 2015 och därefter med i genomsnitt 4,7 procent 2016 och 2017. Timlönens ökningstakt stiger något under hela prognosperioden. Även arbetade timmar växer men i avtagande 113
takt i slutet av prognosperioden. I slutet av prognosperioden växer lönesumman lite långsammare än åren innan. Diagram 6.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma 2000 2019 Årlig procentuell förändring 7,0 5,0 3,0 1,0-1,0-3,0-5,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt NR:s principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Transfereringar till hushållen Prognosen för de skattepliktiga transfereringarna till hushållen baseras dels på utvecklingen av antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne- och prisutvecklingen, eftersom en del av ersättningarna justeras för denna utveckling. Diagram 6.3 Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete 2000 2019 Procent 35 33 31 29 27 25 23 21 19 17 15 Arbetade timmar Timlön Lönesumma Arbetsmarknadsersättningar Sjukpenning m.m. Pensioner 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Den del av skatteunderlaget som utgörs av transfereringar till hushållen beräknas minska något 2015 (se diagram 6.3). Det beror på att penionsutbetalningarna beräknas växa långsammare än lönesumman. År 2016 ökar däremot transfereringarna till hushållen som andel av skatteunderlaget något. Detta beror på att såväl pensionsutbetalningar som ohälsorelaterade ersättningar beräknas växa snabbare än lönesumman. I slutet av prognosperioden är transfereringsinkomsternas andel av skatteunderlaget relativt konstant. Kommunal inkomstskatt Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräknas ha uppgått till drygt 600 miljarder kronor 2014 (se tabell 6.4), vilket motsvarar drygt 15 procent av BNP. Den kommunala inkomstskatten beräknas årligen öka i takt med att det kommunala skatteunderlaget ökar, men den är relativt konstant som andel av BNP. Tabell 6.6 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag 2013 2019 Årlig procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Faktisk utveckling 3,4 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 4,2 Underliggande utveckling 3,6 3,1 4,8 5,4 5,3 4,7 4,2 Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget, dvs. utvecklingen justerad för regeländringar, bedöms 2015 och 2016 uppgå till 4,8 respektive 5,4 procent (se tabell 6.6). År 2017 2019 ökar både det faktiska och det underliggande skatteunderlaget med i genomsnitt 4,7 procent per år. Statlig inkomstskatt Intäkterna från den statliga inkomstskatten beräknas ha uppgått till 46 miljarder kronor 2014. År 2015 2019 beräknas intäkterna öka med i genomsnitt 3 miljarder kronor per år, vilket motsvarar en ökningstakt om ca 6 procent per år. Antalet personer som betalar statlig inkomstskatt ökade 2014. År 2015 2018 förväntas antalet personer som betalar statlig inkomstskatt fortsätta att öka, med i genomsnitt drygt 50 000 personer per år. Ökningen förklaras av att timlönen i ekonomin bedöms öka snabbare än det jämförelsetal med vilket skiktgränserna för statlig inkomstskatt räknas upp (se diagram 6.4). 114
Diagram 6.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt 2000 2019 Tusentals personer 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Antal som betalar 25% Antal som betalar 20% 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Skattereduktioner och allmän pensionsavgift Skattereduktionerna beräknas uppgå till mellan 224 271 miljarder kronor per år 2014 2019 (se tabell 6.7). Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att skattereduktionen för läxhjälp (inom ramen för RUTavdraget) tas bort fr.o.m. 1 augusti 2015. Det bedöms minska skattereduktionerna med 20 miljoner kronor 2015 och därefter med ca 50 miljoner kronor per år. Den sammanlagda skattereduktionen för husavdraget (ROT- och RUT-tjänster) beräknas uppgå till ca 20 miljarder kronor 2015. Underlaget för den allmänna pensionsavgiften utgörs av de pensionsgrundande ersättningarna. Därmed följer intäkterna från denna avgift i regel utvecklingen av skatteunderlaget för de direkta skatterna på arbete. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka från 104 till 130 miljarder kronor mellan 2014 och 2019. Alla skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av den allmänna pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökar i samma utsträckning. Tabell 6.7 Skattereduktioner 2013 2019 Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Allmän pensionsavgift -101-104 -108-114 -119-125 -130 Fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 0 Sjöinkomst 0 0 0 0 0 0 0 Jobbskatteavdrag -86-100 -104-107 -110-114 -117 Husavdrag -18-20 -20-21 -21-22 -23 Gåvor till ideell verksamhet 0 0 0 0 0 0 0 Summa -205-224 -233-242 -251-261 -271 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för Fastighetsavgift, Sjöinkomst och Gåvor till ideell verksamhet uppgår till mindre än 0,5 miljarder kronor. Skattereduktion för Gåvor till ideell verksamhet infördes 2012. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter Intäkterna från indirekta skatter på arbete bedöms ha uppgått till 465 miljarder kronor 2014. Arbetsgivar- och egenavgifter utgjorde den huvudsakliga delen av intäkterna. Utvecklingen på arbetsmarknaden är av stor betydelse för intäkterna från arbetsgivar- och egenavgifterna. Intäkterna från de indirekta skatterna förväntas öka varje enskilt år under prognosperioden och uppgå till 602 miljarder kronor 2019 (se tabell 6.4). I propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslår regeringen att nedsättningen av socialavgifterna för unga tas bort i två steg. I ett första steg, fr.o.m. den 1 augusti 2015, reduceras nedsättningen. Förslaget beräknas öka intäkterna från indirekta skatter brutto med ca 6,6 miljarder kronor 2015. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bl.a. skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företagsvinster och kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. Intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster ökar Hushållens kapitalinkomster fastställs i den årliga beskattningen av hushållens inkomster, som är klar i november året efter inkomståret. Det innebär att 2014 års kapitalinkomster ännu inte är fastställda, och att endast en prognos för skatteintäkterna finns tillgänglig för 2014. Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot 115
av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen kommer från realiserade kapitalvinster, exempelvis vid försäljning av fastigheter eller värdepapper. Diagram 6.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1989 2019 Index 2000 = 100 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Taxerade kapitalvinster (vänster axel) Aktieprisindex (höger axel) Fastighetsprisindex (höger axel) 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 År 2014 bedöms de taxerade kapitalvinsterna ha uppgått till 128 miljarder kronor (se diagram 6.5), vilket motsvarar ca 3 procent av BNP. Det är betydligt högre än 2013, då de uppgick till ca 118 miljarder kronor. De högre vinsterna kan förklaras både av uppgången på svenska aktiemarknaden och av prisuppgången på bostäder under 2014. Kapitalvinsterna antas i genomsnitt uppgå till drygt 3 procent av BNP under resten av prognosperioden. Hushållens ränteinkomster och ränteutgifter minskade 2014, medan direktavkastningen från aktier och fonder ökade. Sammantaget bedöms utvecklingen av hushållens kapitalinkomster och kapitalutgifter bidra positivt till utvecklingen av skatteintäkterna 2014. Sammanlagt beräknas intäkterna från hushållens skatt på kapital ha uppgått till 41 miljarder kronor 2014. Intäkterna uppgår till 43 53 miljarder kronor per år 2015 2019, vilket motsvarar en ökningstakt på ca 5 procent i genomsnitt per år. Intäkterna från skatt på företagsvinster ökar Enligt taxeringsutfallet uppgick intäkterna från skatt på företagsvinster 2013 till ca 89 miljarder kronor. Det är samma nivå som 2012. En förklaring till att skatteintäkterna inte ökade är att bolagsskattesatsen 2013 sänktes från 26,3 procent till 22 procent. En genomgång av de största börsnoterade bolagens redovisade vinster tyder på att vinstutvecklingen var förhållandevis gynnsam 2014. Till följd av att den ekonomiska aktiviteten förväntas öka i såväl Sverige som i omvärlden väntas kapacitetsutnyttjandet stiga och företagens vinster fortsätta att växa under återstoden av prognosperioden (2015 2019). Diagram 6.6 Skatt på företagsvinster 1995 2019 140 120 100 80 60 40 20 Procent av BNP Procent av BNP 0 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Detta medför att intäkterna från skatt på företagsvinster ökar 2015 2019. Intäktsökningen bedöms bli som störst 2018. År 2019 förväntas intäkterna från skatt på företagsvinster uppgå till 121 miljarder kronor. Som andel av BNP ökar intäkterna marginellt från 2,4 procent 2014 till 2,5 procent av BNP 2019 (se diagram 6.6). Avkastningsskatten ger höga intäkter under slutet av prognosperioden Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, beräknas ha ökat 2014 till 10 miljarder kronor, efter att ha minskat med ca 33 procent mellan 2012 och 2013 till 6,5 miljarder kronor. Intäkterna från avkastningsskatten påverkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Det kraftiga intäktsbortfallet 2013 förklaras framför allt av att statslåneräntan föll kraftigt under 2012. Statslåneräntan föll även under 2014, och bedöms fortsätta falla under 2015, vilket bidrar till minskade skatteintäkter 2015 och 2016. Under resten av prognosperioden ökar intäkterna från avkastningsskatten som en konsekvens av en stigande statslåneränta och ett ökat värde på sparandet i pensions- och kapitalförsäkringar. De årliga intäkterna från avkastningsskatten 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 116
bedöms öka till drygt 26 miljarder kronor 2019 (se tabell 6.4). Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift ökar Intäkterna från fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften beräknas ha uppgått till knappt 32 miljarder kronor 2014, vilket är marginellt högre än 2013. År 2015 2018 beräknas intäkterna från fastighetsskatten och den kommunala fastighetsavgiften öka stegvis för att 2019 uppgå till drygt 35 miljarder kronor. Det är framför allt intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften på småhus som bidrar till ökningen. Intäktsökningen från statlig fastighetsskatt är mer blygsam. Som andel av BNP minskar intäkterna från fastighetsbeskattningen något 2014 2019 (se tabell 6.8). Tabell 6.8 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift 2013 2019 Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Småhus 13,8 14,0 14,3 14,5 14,9 16,0 16,5 varav kommunal avgift 13,3 13,5 13,8 14,0 14,4 15,5 16,0 Hyreshus, bostadslägenheter 2,7 2,7 2,8 2,8 2,9 2,9 3,0 varav kommunal avgift 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 2,9 Hyreshus, lokaler 7,4 7,5 7,6 7,8 7,9 8,0 8,1 Industrier 2,1 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 2,2 Vattenkraft 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 Summa 31,6 31,9 32,3 32,8 33,3 34,6 35,3 Procent av BNP 0,84 0,82 0,79 0,77 0,75 0,75 0,73 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket och egna beräkningar. Skatt på konsumtion och insatsvaror Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter. År 2015 väntas intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror uppgå till 494 miljarder kronor (se tabell 6.9). Det innebär en ökning på över 4 procent jämfört med föregående år, vilket är en förhållandevis stark ökning. Tabell 6.9 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2013 2019 och årlig procentuell förändring Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt på konsumtion och insatsvaror 461 474 494 512 529 548 568 Utvecklingstakt (%) 1,9 2,8 4,3 3,5 3,3 3,7 3,7 Mervärdesskatt 339 354 367 383 399 417 435 Utvecklingstakt (%) 2,7 4,2 3,7 4,3 4,3 4,5 4,2 Punktskatter 122 120 128 129 130 131 134 Utvecklingstakt (%) -0,3-1,1 6,1 1,1 0,4 1,2 2,1 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor del från hushållens konsumtion. Eftersom mervärdesskatten är differentierad mellan olika varuoch tjänstegrupper påverkas intäkterna också av konsumtionens sammansättning (se diagram 6.7). Skattebasen för mervärdesskatt består också av investeringar och förbrukning i verksamheter som inte är skattepliktiga, och som därmed inte kan dra av ingående mervärdesskatt. Av de totala mervärdesskatteintäkterna kommer ca 80 procent från den privata sektorn. Diagram 6.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och intäkter från mervärdesskatt 2000 2019 Årlig procentuell förändring 12 10 8 6 4 2 0-2 Hushållens konsumtion Bilar och sällanköpsvaror Mervärdesskatteintäkter -4 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Anm.: För mervärdesskatteintäkterna finns utfall t.o.m. 2013. För hushållens konsumtion finns utfall t.o.m. 2014. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Under 2014 skedde en viss återhämtning i hushållens konsumtion och intäkterna från mervärdesskatten beräknas ha ökat med mer än 4 procent. Även under prognosperioden 2015 2019 väntas återhämtningen fortsätta och hushållens konsumtion växa. Däremot väntas pristrycket i ekonomin vara fortsatt lågt och priserna på de varor och tjänster som hushållen kon- 117
sumerar väntas öka långsamt. Efterfrågan från omvärlden väntas sakta stiga och medföra att svenska företag behöver öka sina investeringar, vilket också leder till högre intäkter från mervärdesskatt. Sammantaget bedöms intäkterna från mervärdesskatt öka med runt 4 procent per år under prognosperioden för att 2019 uppgå till 435 miljarder kronor. Intäkter från punktskatter ökar Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten genom att de oftast är baserade på hur mycket man konsumerar i stället för på marknadspriset. I likhet med vad som gäller för de flesta andra skatter är det på kort sikt, bortsett från regeländringar, konjunkturen som betyder mest för utvecklingen av intäkterna av punktskatter. År 2015 väntas dessa intäkter öka med över 6 procent jämfört med föregående år. Det beror till största delen på regeländringar. Det handlar om tidigare beslutade regeländringar, såsom höjningar av energi- och koldioxidskatter 46, samt höjningar av tobak- och alkoholskatter men även om de höjningar av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer samt höjd skatt på bekämpningsmedel och naturgrus som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2015. Under den senare delen av prognosperioden väntas intäkterna från punktskatterna fortsätta att öka, om än i måttlig takt. Det beror på att konjunkturen sakta återhämtar sig och på att användningen av vissa energislag stiger, men även på att en del av punktskattesatserna är indexerade och skrivs upp med inflationen. Tabell 6.10 Skattekvot 2013 2019 Procent av BNP Utfall Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skattekvot 42,8 42,6 43,0 43,5 43,8 44,0 43,9 varav Skatt på arbete 25,8 25,4 25,8 26,4 26,8 26,8 26,8 Skatt på kapital 4,6 4,9 4,9 4,9 5,0 5,2 5,2 Skatt på konsumtion 12,2 12,1 12,1 12,0 11,9 11,8 11,8 Övriga skatter 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. Skattekvoten beräknas öka med drygt 1 procentenhet mellan 2013 och 2019 (se tabell 6.10). Mellan 2013 och 2014 bedöms skattekvoten minska en aning, vilket framför allt förklaras av införandet av det femte steget av jobbskatteavdraget. Den större delen av ökningen 2014 2017 beror på förslaget om att nedsättningen av socialavgifterna för unga ska slopas i två steg 2015 och 2016. Utöver nämnda förändringar avseende skatt på arbete är det små förändringar av skattekvoten. Skatt på kapital som andel av BNP väntas växa med omkring 0,5 procentenheter 2013 2019. Ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras framför allt av att hushållens kapitalvinster och bolagsvinsterna väntas öka mer än BNP. Ökningarna mot slutet av prognosperioden beror i hög grad på att avkastningsskatten väntas växa i en snabbare takt än BNP, vilket i sin tur förklaras av att statslåneräntan väntas öka i en snabbare takt än BNP. Skattekvoten Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och BNP. Skattekvoten påverkas normalt främst av regelförändringar i skattesystemet. 46 Se prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122. 6.3 Statens inkomster Skatteinkomster I propositioner om statens budget tillämpas en periodiserad redovisning av den offentliga sektorns skatteintäkter. Det innebär att skatterna redovisas under det inkomstår då den skattepliktiga händelsen ägde rum. Inkomsterna i statens budget ska enligt budgetlagen (2011:203) i stället redovisas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och utbetalningarna av skatterna sker. Av denna anledning redovisas även statens skatter kassamässigt. De kassamässiga skatteinkomsterna består således av betalningar som kan avse skatter för olika inkomstår. 118
Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster utgörs av periodiseringar. Periodiseringarna består i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjutningar samt anstånd. Övriga inkomster Övriga inkomster utgörs av inkomsttyperna 2000 t.o.m. 8000. I tabell 6.11 redogörs för effekten på övriga inkomster av de föreslagna och aviserade reformerna i propositionen Vårändringsbudget för 2015 samt de aviserade reformerna i denna proposition. Tabell 6.11 I denna proposition och i propositionen Vårändringsbudget för 2015 föreslagna och aviserade förändringar av övriga inkomster Miljoner kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Fonden för inre säkerhet 1 17 50 63 60 Europeiska socialfonden 2 50 222 360 46 Golv finansieringsavgift AK 2 5 18 16 15 13 Finansieringsavgift AK 2 116 395 407 420 432 Övriga inkomster 188 685 846 541 445 1 Se propositionen Vårändringsbudget för 2015, utgiftsområde 4. 2 Se propositionen Vårändringsbudget för 2015, utgiftsområde 14. Källa: Egna beräkningar. Inkomster av statens verksamhet Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av utdelningar från statens aktieinnehav, affärsverkens inlevererade överskott, Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter. Inkomsterna för 2014 blev 42 miljarder kronor, vilket är 6 miljarder kronor lägre än 2013 års utfall. Aktieutdelningen från de statligt ägda bolagen uppgick till 12 miljarder kronor 2014, jämfört med 21 miljarder kronor 2013. Den lägre utdelningsnivån beror bl.a. på att lägre elpriser och nedskrivningar med anledning av Nuonförvärvet har inneburit att Vattenfalls resultat sjunkit kraftigt. Under prognosperioden 2015 2019 beräknas inkomsterna till 32 miljarder kronor 2016 och 2017 för att sedan öka något och uppgå till 35 miljarder kronor 2019. De lägre inkomsterna förklaras till största delen av att Riksbanken bedöms redovisa negativa justerade resultat under prognosperioden. Riksbankens inlevererade överskott följer det justerade resultatet med ett femårigt glidande medelvärde. Därmed beräknas Riksbankens inlevererade överskott vara lågt under hela prognosperioden. Inkomster av försåld egendom Under denna inkomsttyp redovisas försäljningar av olika slags statlig egendom. Inkomster från försäljningar av aktier i statligt ägda bolag utgör vanligtvis den största delen av dessa inkomster. Utfallet 2014 blev 0,2 miljarder kronor. År 2015 2019 gör regeringen ett beräkningstekniskt försäljningsantagande om 5 miljarder kronor per år, vilket är 10 miljarder kronor lägre per år än vad den förra regeringen antog. Detta beror på att regeringen har en annan ambitionsnivå avseende försäljningar av statligt aktieinnehav. Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalning av lån utställda av staten. Den övervägande delen av inkomsterna under inkomsttypen består av återbetalningar av studiemedel upptagna före 1989. I nuvarande system finansieras studielånen inte med anslag utan med lån i Riksgäldskontoret. Återbetalningar av studielån upptagna 1989 och senare redovisas därför under posten Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället för under denna inkomsttyp. År 2014 uppgick inkomsterna under inkomsttypen Återbetalning av lån till 0,9 miljarder kronor. År 2015 2019 beräknas inkomsterna under denna inkomsttitel gradvis minska med knappt 0,1 miljarder kronor per år eftersom antalet återbetalare blir färre. Kalkylmässiga inkomster Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster redovisas avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter. De senare utgör huvuddelen av inkomsterna under inkomsttypen. För 2014 uppgick inkomsterna till 9,9 miljarder kronor, varav 9,3 miljarder kronor utgjordes av de statliga pensionsavgifterna. Till och med 2019 väntas dessa inkomster gradvis öka till 11,5 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av ökade inkomster från statliga pensionsavgifter. Bidrag m.m. från EU Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU redovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s budget. De största enskilda bidragen avser bidrag från EU:s jordbruksfonder, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter på an- 119
slag under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional tillväxt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Inkomsterna för 2014 uppgick till 11,9 miljarder kronor, varav bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8,1 miljarder kronor. Under prognosperioden beräknas bidragen m.m. från EU till 9 12 miljarder kronor per år. Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande inkomster och avräkningar i anslutning till skattesystemet. Tillkommande inkomster består av inkomster som bruttoredovisas på statens budget. Motsvarande poster avräknas på andra inkomsttitlar eller förekommer med samma belopp på budgetens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillfaller EU, som den mervärdesskattebaserade EU-avgiften och tullmedel. Under tillkommande inkomster redovisas också kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. De tillkommande inkomsterna uppgick till 9 miljarder kronor 2014 och beräknas uppgå till 9 10 miljarder kronor per år 2015 2019. Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Som avräkningar redovisas dessutom avgiftsintäkter som redovisas på myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättnings- och stabilitetsavgifter. Avräkningarna var -90 miljarder kronor 2014 och beräknas uppgå till mellan -93 och -102 miljarder kronor per år 2015 2019. Ändrad redovisning av inkomsttitlar Följande inkomsttitel tillkommer: 2127 Inlevererat överskott från övriga myndigheter Följande inkomsttitlar byter namn 1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår 1622 Omprövningar äldre taxeringsår 1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår 1632 Omprövningar äldre taxeringsår och heter fortsättningsvis 1621 Omprövningar aktuellt beskattningsår 1622 Omprövningar äldre beskattningsår 1631 Omprövningar aktuellt beskattningsår 1632 Omprövningar äldre beskattningsår Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto Under inkomsttypen Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Redovisningen syftar till att öka riksdagens möjligheter att granska statens budget. År 2014 uppgick dessa negativa inkomster till -8 miljarder kronor och avsåg sjöfartsstöd, samt stöd till nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. Under prognosperioden beräknas utgifterna under inkomsttypen öka något för att 2019 uppgå till -11 miljarder kronor. 120
Tabell 6.12 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatt på arbete -7,6 0,4 1,1-14,1 11,9 14,2 3,6 0,0 0,0 Kommunalskatt -7,5 1,0 1,2 0,0 5,0 1,0 0,0 Förändrad medelutdebitering 1,1 2,4 2,5 2,6 Avdragsrätten f privat pensionssparande, sänkt och slopat avdr. 2,5 1,1 Ändringar av grundavdraget (pensionärer) -7,5-1,2-2,5 Ändrade avdragsregler (pensionssparande m.m.) 0,3 Övrigt 0,0-0,4-0,1 0,0-0,1 0,0 Statlig skatt 0,0 0,0 0,0-0,3 0,7 0,3 0,0 0,0 0,0 Avdragsrätten f privat pensionssparande, sänkt och slopat avdr. 0,7 0,3 Övrigt -0,3 Skattereduktioner 0,0-0,3 0,0-12,0 0,0 0,0 0,0 Slopad skattereduktion för läxhjälp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktion jobbskatteavdrag -12,0 Övrigt -0,3 0,0 0,0 Socialavgifter -0,1-0,3-0,1-1,8 6,3 12,9 3,6 Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga i två steg 6,6 12,9 3,6 0,0 0,0 Förändringar i nedsättningen av socialavgifterna för unga -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Nedsättning socialavgift -0,1-0,3-0,1-1,8-0,1 Skatt på kapital 2,1 1,6-13,0 0,4 0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 Inkomstskatt, företag 0,1-0,1-7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Sänkt skattesats, begränsning av ränteavdrag 0,1-7,2 Övrigt -0,1 0,0 Fastighetsskatt 1,5 0,0-0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, kommunal avg. -0,6 Vattenkraft: skattesatsändringar 1,5 Övriga skatter på kapital 0,6 1,7-5,3 0,4 0,2 0,0 0,1 Investeraravdrag -0,1-0,7 Investeringsfonder samt investeringssparkonto 1,6-4,8 0,5 0,5 Höjt belopp för uthyrning av privatbostäder -0,1 0,0-0,2 Ändrade 3:12-regler, sänkt expansionsfondsskatt -0,1-0,2-0,5 0,5-0,2 0,0 0,1 Höjd stämpelskatt 0,7 Skatt på konsumtion -0,5-4,6 3,1 0,7 4,4 1,8 0,0 0,0 0,0 Mervärdesskatt 0,0-5,4 0,5-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ej slopande av gruppregistrering -0,4 Slopande av gruppregistrering 0,4 Skatt på energi och miljö 0,7 0,1 2,3 0,0 1,3 1,0 0,0 Energiskatt 0,9 1,1 0,0-0,1 0,0 Koldioxidskatt -0,2-0,1 0,0 1,1 0,7 0,0 Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m. 0,0 0,0 Bekämpningsmedelsskatt 0,0 0,0 Skatt på termisk effekt 0,3 0,4 Övrigt 0,1 1,3 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror -1,2 0,7 0,3 0,9 3,1 0,7 0,0 Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m. -1,2-0,1 0,2 0,1 1,7 0,7 0,0 Skatt på tobak 0,9 0,1 0,1 0,7 Skatt på alkohol 0,7 0,7 Restförda och övriga skatter -0,7-0,3-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala skatteintäkter -6,8-2,9-8,9-13,0 16,5 16,0 3,7 0,0 0,0 Totala skatteintäkter, exkl. kommunal utdebitering -6,8-4,0-11,3-15,5 13,9 16,0 3,7 0,0 0,0 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Observera att tabellen visar både tidigare beslutade och nu i proposit ionen Vårändringsbudget för 2015 föreslagna regeländringar. Källa: Egna beräkningar. 121
6.4 Uppföljning av statens inkomster 2013 2018 Jämförelse med prognoserna i budgetpropositionen för 2015 och den beslutade budgeten för 2015 I detta avsnitt jämförs prognosen för skatteintäkterna i denna proposition med prognoserna i budgetpropositionen och den beslutade budgeten för 2015. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2013 och 2014. Prognosskillnaderna finns redovisade i tabell 6.14. I tabell 6.13 finns de viktigaste antagandena för skatteprognoserna och en jämförelse med den beslutade budgeten för 2015. Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete har reviderats ned med 8 miljarder kronor 2014 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen för 2015. År 2015 är nedrevideringen 3 miljarder kronor jämfört med den beslutade budgeten för 2015. Den främsta anledningen till nedrevideringen är en lägre prognos för lönesummans utveckling 2014 (se tabell 6.13). År 2016 2018 har intäkterna från skatt på arbete reviderats upp med mellan 8 och 13 miljarder kronor per år. Det förklaras huvudsakligen av regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 om att ta bort nedsättningen av socialavgifterna för unga. Skatt på hushållens kapital Jämfört med den beslutade budgeten för 2015 är prognosen för intäkterna från hushållens skatt på kapital uppreviderad samtliga år (2014 2018), med omkring 2 11 miljarder kronor (se tabell 6.14). För 2014 kan upprevideringen till stor del förklaras av att hushållens kapitalvinster bedöms vara högre än i den tidigare bedömningen. För resten av prognosperioden förklaras upprevideringen främst av lägre ränteutgifter till följd av att ränteprognosen har reviderats ned. Tabell 6.13 Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med den beslutade budgeten för 2015 Årlig procentuell förändring om inget annat anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP, marknadspris 1 2,4 3,5 4,2 4,4 4,4 4,3 4,1 Diff. BP15 0,0 0,0-0,8-0,6-0,3-0,2 Arbetade timmar 2 0,6 1,9 1,3 1,3 1,4 0,9 0,4 Diff. BP15 0,0 0,5 0,0 0,0 0,2 0,1 Timlön 3 1,9 1,7 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 Diff. BP15 0,0-0,8 0,1-0,1-0,2-0,1 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 2,4 3,7 4,5 4,6 4,7 4,3 4,0 Diff. BP15 0,0-0,3 0,1-0,1 0,0 0,0 Arbetslöshet 4 8,0 7,9 7,5 7,1 6,7 6,4 6,4 Diff. BP15 0,0 0,0 0,2 0,5 0,3 0,3 Arbetsmarknadspolitiska program 5 3,9 3,7 4,0 3,9 3,9 3,9 3,8 Diff. BP15 0,0-0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 Hushållens konsumtionsutgifter 1 2,7 3,1 3,6 4,0 4,2 4,5 4,4 Diff. BP15-0,1-0,6-1,1-0,6-0,4-0,1 Kommunal medelutdebitering 6 31,73 31,86 31,99 31,99 31,99 31,99 31,99 Diff. BP15 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Statslåneränta 6 2,0 1,6 0,7 1,4 2,4 3,1 3,6 Diff. BP15 0,0-0,1-1,0-1,2-1,3-1,2 KPI juni-juni -0,1 0,2-0,3 0,8 1,7 2,7 3,2 Diff. BP15 0,0 0,0-1,0-1,3-1,3-0,5 Inkomstbasbelopp 7 56,6 56,9 58,1 59,7 62,2 65,3 68,6 Diff. BP15 0,0 0,0 0,0-0,4-0,8-0,8 Prisbasbelopp 7 44,5 44,4 44,5 44,4 44,8 45,5 46,7 Diff. BP15 0,0 0,0 0,0-0,4-1,0-1,6 Inkomstindex 154,8 155,6 158,9 163,1 169,9 178,5 187,7 Diff. BP15 0,0 0,0 0,0-1,2-2,2-2,1 Skiktgräns 7 413,2 420,8 430,2 437,7 450,2 466,7 488,9 Diff. BP15 0,0 0,0 8,4 4,5-1,0-6,8 Övre skiktgräns 7 591,6 602,6 616,1 626,8 644,6 668,2 699,9 Diff. BP15 0,0 0,0 0,0-6,0-14,5-23,5 Anm.: Dessa antaganden ligger också till grund för budgetpropositionen för 2015. 1 Löpande priser, procentuell förändring. 2 Kalenderkorrigerat, anställda. 3 Enligt NR:s definition. 4 Arbetslöshet 15 74 år. 5 Procent av arbetskraften. 6 Procent. 7 Tusentals kronor. 8 Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. 122
Tabell 6.14 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2015, den beslutade budgeten för 2015 samt statens budget för 2013 och 2014 2013 och 2014 jämfört med BP15, 2015 2018 jämfört med beslutad budget för 2015 Utfall Jmf. SB Aktuell prognos Jmf SB Prognos Inkomstår 2013 2013 2014 2014 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Skatt på arbete 964,8-14,6 982,8-9,4-3,3-8,4-2,7 8,1 11,4 12,8 Direkta skatter 523,0-7,2 525,7-5,6-2,1-7,2-6,4-7,5-6,4-4,1 Kommunal inkomstskatt 581,9-2,7 600,0-2,9-2,5-6,0-3,4-5,4-6,0-5,7 Statlig inkomstskatt 44,8-2,7 46,2 0,8-0,3-1,3-1,3-1,0 0,2 1,6 Allmän pensionsavgift 100,9-0,3 103,9-0,4-0,5-1,0-0,7-0,8-0,8-0,7 Artistskatt 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattereduktioner m.m. -204,6-1,5-224,4-3,1 1,2 1,1-1,0-0,4 0,1 0,7 Indirekta skatter 441,9-7,4 457,1-3,8-1,2-1,2 3,7 15,6 17,8 16,9 Arbetsgivaravgifter 454,3-3,3 471,5 1,1 0,3 0,0 12,3 21,7 21,3 20,6 Egenavgifter 11,6-2,0 12,4-1,7-0,7-0,6-0,5-0,6-0,5-0,6 Särskild löneskatt 36,8-3,1 38,2-2,0-0,9-0,9-2,9-3,1-3,3-3,5 Nedsättningar -30,5 0,9-33,8-1,2 0,1-0,2-5,3-2,6 0,2 0,2 Skatt på tjänstegruppliv 0,7 0,1 0,7-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -31,0 0,0-31,9 0,2 0,0 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2 Skatt på kapital 172,7-5,7 191,8 6,5 6,7 12,5 9,4 3,5 4,8 4,6 Skatt på kapital, hushåll 32,3 6,0 40,6 6,2 0,8 3,4 2,2 4,9 9,2 11,4 Skatt på företagsvinster 89,0-14,3 95,5-1,7 4,8 7,6 6,4 2,5 0,8-1,6 Avkastningsskatt 6,9-0,4 10,3 0,4 0,4 0,3-0,6-5,3-6,4-6,2 Fastighetsskatt 31,6 1,8 31,9 0,9 0,7 0,8 0,9 0,8 0,8 0,8 Stämpelskatt 8,9 1,4 9,3 0,9 0,0 0,2 0,2 0,2 0,1-0,1 Kupongskatt m.m. 4,1-0,2 4,2-0,2 0,0 0,2 0,3 0,4 0,3 0,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 461,1-17,4 474,0-4,6 0,8 0,9-5,3-8,4-12,3-14,1 Mervärdesskatt 339,5-10,1 353,8 1,2 0,8 0,8-4,2-5,3-7,6-8,0 Skatt på tobak 11,1-0,5 11,4-0,1 0,0 0,4 0,1 0,1-0,1-0,2 Skatt på etylalkohol 4,0-0,2 4,1-0,2 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Skatt på vin m.m. 4,9 0,1 5,2-0,1 0,0-0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Skatt på öl 3,3 0,2 3,5 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Energiskatt 40,9-1,2 39,0-2,6 0,0-0,1-0,5-2,0-2,9-3,6 Koldioxidskatt 24,0-2,4 23,3-0,8 0,0 0,7-0,3-1,3-1,9-2,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,4-1,7 4,4-1,6 0,0-0,7-0,3 0,2 0,3 0,4 Skatt på vägtrafik 16,5-1,1 16,8-0,2 0,0-0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 Skatt på import 5,2-0,5 5,8 0,6 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Övriga skatter 7,2 0,0 6,7-0,6 0,0-0,2-0,2-0,3-0,3-0,3 Restförda skatter och övriga skatter 11,1 7,2 8,9 3,3 0,7 3,7 1,4 1,5 1,5 1,5 Restförda skatter -6,6-0,3-5,9 0,4 0,0 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Övriga skatter 17,7 7,4 14,8 2,9 0,7 2,9 0,7 0,8 0,8 0,8 Totala skatteintäkter 1 609,8-30,6 1 657,5-4,2 4,9 8,6 2,8 4,8 5,4 4,9 123
Forts. Tabell 6.14 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2015, den beslutade budgeten för 2015 samt statens budget för 2013 och 2014 2013 och 2014 jämfört med BP15, 2015 2018 jämfört med beslutad budget för 2015 Utfall Jmf. SB Aktuell prognos Jmf SB Prognos Inkomstår 2013 2013 2014 2014 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totala skatteintäkter 1 609,8-30,6 1 657,5-4,2 4,9 8,6 2,8 4,8 5,4 4,9 Avgår EU-skatter -6,9 0,5-8,4-0,5 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 602,8-30,1 1 649,2-4,8 4,9 8,4 2,6 4,6 5,3 4,8 Avgår, kommunala inkomstskatter -597,4 2,5-615,7 2,8-2,5-5,9 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -207,5 0,1-213,6 0,2-0,5-1,7 Statens skatteintäkter 797,9-27,4 819,9-1,8 7,9 16,0 7,1 11,4 12,6 11,7 Periodiseringar -20,6-10,8-17,9-8,1-7,9 0,0-1,6 14,3 7,1-0,6 Statens skatteinkomster 777,3-38,2 802,0-9,9 0,0 16,0 5,5 25,6 19,7 11,0 Anm.: I jämförelsen i den vänstra delen av tabellen ovan så är utfallet för 2013 och den aktuella prognosen för 2014 beräknad i det statsbudgetsystem som gäller innan 2015 medan jämförelsen i den högra delen är beräknad för samtliga år i det statsbudgetsystem som gäller för 2015 och framåt. I jämförelsen i den högra delen av tabellen ovan så är 2013 och 2014 jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2015 medan 2015 2018 är jämfört med beslutad budget för 2015. I beslutad budget för 2015 redovisas förslaget om slopad nedsättning av socialavgifter för unga i posten Arbetsgivaravgifter, medan det redovisas i posten Nedsättning ar i prognosen som ligger till grund för vårpropositionen, vilket försvårar jämförelsen i tabellen. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. Skatt på företagsvinster Det slutliga taxeringsutfallet för skatt på företagsvinster 2013 uppgick till knappt 89 miljarder kronor. Utfallet var 4,8 miljarder kronor högre än enligt prognosen i budgetpropositionen för 2015. Den främsta förklaringen är att den avräknade utländska skatten 2013 var mycket lägre än normalt och lägre än enligt prognosen i budgetpropositionen för 2015. Prognosen för skatt på företagsvinster 2014 är uppreviderad med 7,6 miljarder kronor jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2015. För 2015 2017 är prognosen för intäkterna från beskattningen av företagsvinster uppreviderade med mellan knappt 1 miljard och 6,4 miljarder kronor per år, medan prognosen för 2018 är nedreviderad med 1,6 miljarder kronor. Den reviderade prognosen är resultatet av en samlad bedömning av en rad faktorer. Till dessa faktorer hör taxeringsutfallet för 2013 och en reviderad prognos gällande den makroekonomiska utvecklingen under perioden (se avsnitt 4). Avkastningsskatt Intäkterna från avkastningsskatten 2013 blev 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för 2015. Prognosen för 2014 är uppreviderad med 0,3 miljarder kronor jämfört med den i budgetpropositionen för 2015. För 2015 2018 har prognosen reviderats ned betydligt jämfört med den beslutade budgeten för 2015. Den främsta förklaringen till detta är en stor nedrevidering av prognosen för statslåneräntan för 2014 2017. Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift för 2013 blev 0,7 miljarder kronor högre än prognosen i budgetpropositionen för 2015. År 2014 2018 är prognosen uppreviderad med mellan 0,8 och 0,9 miljarder kronor per år. Skatt på konsumtion För 2013 blev intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror 0,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgetpropositionen för 2015, vilket helt förklaras av att intäkterna från mervärdesskatten blev högre än väntat. Även för 2014 har utfallet blivit högre än vad som förväntades i budgetpropositionen för 2015, även om det finns vissa delar av mervärdesskatten som fortfarande är en prognos. För 2015 2018 har prognosen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror reviderats ned i förhållande till den beslutade budgeten för 2015. Det beror huvudsakligen på att konjunkturutsikterna har reviderats ned. Hushållens konsumtion i löpande priser förväntas inte utvecklas lika starkt som tidigare, vilket håller tillbaka intäkterna från mervärdesskatten. Nedrevideringen i inflationsprognosen medför dessutom att de indexreglerade punktskattesatserna inte förväntas skivas upp lika mycket som tidigare. Den svagare efterfrågan från omvärlden väntas 124