Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Relevanta dokument
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Städers omvandling och sociala risker

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Sociala riskfaktorer och anlagd brand

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor

Välfärds- och folkhälsoprogram

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige


Eldanläggelse och annan ungdomsbrottslighet: jämförelser med avseende på prevalens och förklarande faktorer

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Hela staden socialt hållbar

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

rt 2010 o p ap cial r o S

HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS LOKALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD kl. 9-11

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt

Stockholmsenkäten 2014

Kommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation. Kulturdepartementet

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Foto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg

Projekt Sociala risker 2011

Ett trygghetspaket för Landskronas framtid.

Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Hearing 20 april Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Antagna av Kommunfullmäktige

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

ANTAGEN KF

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Folkhälsoprogram

PLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET Ängelholms kommun

Brandskyddsföreningens Service AB

Nya Moderaterna i Norrköping. Hela Norrköping ska fungera

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Ett socialt hållbart Vaxholm

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Hur kan vi minska och motverka segregation

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Stockholmsenkäten 2008

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barn och ungas utsatthet - Stockholmspolisens arbete bland barn och ungdomar. Carin Götblad, länspolismästare

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

En bra start i livet (0-20år)

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA

Välkomna till erfarenhets och lärseminarium för alla TRÅ och BRÅ

Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Tonåringar och vuxna om trygghet, trivsel och normbrytande beteende

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Arbetsmarknadsutskottet

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning

Folkhälsoprofil Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Transkript:

Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital, 2011-2012 Sociala risker och civilsamhällets omvandling, 2011-2013 Forskningscirkel Kroksbäck Holma per-olof.hallin@mah.se

Social risk Möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd Ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden Negativa konsekvenser på det som en grupp människor ser som skyddsvärt per-olof.hallin@mah.se

SANNOLIKHET Mycket hög Verbala hot SOCIAL RISKMATRIS Skadegörelse Klotter Inbrott Arbetslöshet, segregation Besparingar barnfattigdom Skolkris Kriminalitet Försämrade skolresultat Narkotika Resursstarka Kulturkrockar flyttar Medelhög Låg utbildning Inga lokala politiker Brand Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga KONSEKVENSER Mycket allvarliga

Konflikter med myndigheter Konflikter mellan befolkningsgrupper Besparingar Svårt rekrytera lärare Kraftigt minskat elevantal/elevflykt Kraftigt ökat elevantal Dåliga skolresultat Låg utbildningsnivå Resursstarka flyttar/eldsjälar försvinner Inga politiska företrädare Maktlösa föräldrar Stigmatisering/negativ mediabild Trångboddhet Barnfattigdom Långvarigt bidragsberoende Segregation Arbetslöshet yngre Arbetslöshet äldre Större brand inomhus/bostadshus Mindre brand inomhus Brand utomhus Alkohol Tyngre droger Cannabis eller liknande Stökiga ungdomar Stenkastning Kraftig nedklottring Skadegörelse Inbrott Hot och våld Skjutning/personskada Grovt rån/åldringsrån Gängbildning God förmåga 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 Ingen/Bristfällig Viss förmåga bristfällig Konflikter Brister i utbildning Levnadsförhållanden Droger Kriminalitet God förmåga vissa brister Bränder

Viktiga processer att förstå: Varför anläggs bränder (skadegörelse, brott)? Vad beror de dåliga skolresultaten på? Hur rekryteras pojkar till gäng? Hur fungerar (den svarta) bostadsmarknaden? Hur fungerar det civila samhället? Vilka försörjningsstrategier utvecklas? Hur kan/bör myndigheter arbeta? Mål och arbetssätt.

Varför anläggs bränder? Kroksbäck Holma Antal per 1000 invånare 3 2 1 0 Jämförelse anlagda bränder ej i byggnad 19981999200020012002200320042005200620072008200920102011 Göteborg Malmö (Rsyd) Botkyrka Landskrona Stockholm Helsingborg Södertälje

90 Anlagda bränder och levnadsförhållanden 80 Anlagda bränder per 1 000 invånare 70 60 50 40 30 20 10 0 Trångboddhet Hög arbetslöshet Låg utbildning Etnisk segregation Många ungdomar 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Bristfälliga Holma Kroksbäck Levnadsförhållanden r= -0,808 Goda

Områdesstudie: Skadegörelse och klotter Kroksbäck Holma Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Områdesstudie: Anlagd brand 2007-2011 Kroksbäck Holma Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Fördjupad områdesanalys Kroksbäck Holma Per-olof.hallin@mah.se

Hot spots och socialt kapital Kroksbäck Holma Källa: Gerell 2012 per-olof.hallin@mah.se

Många familjer lever under socialt utsatta förhållanden och socio-ekonomisk och psykisk stress. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med svåra uppväxtförhållanden. SOCIAL PREVENTION Varför anläggs bränder just här? Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med låg självkänsla, dåliga relationer till vuxna, beteendeproblemoch svårigheter att klara sig i skolan. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar som kan tänka sig att anlägga bränder eller begå andra brott. SITUATIONELL PREVENTION Möjliga motiv: Nyfikenhet Tristess och spänning Gemenskap och social status Avbryta verksamheter Frustration och vandalism Konflikter och hämnd Dölja brott Ekonomisk vinning Situation - Motiverad person - Lämplig plats, objekt - Liten risk för upptäckt ANLAGD BRAND

Exempel på åtgärder Strukturell prevention Motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden Minska social och ekonomisk stress Social prevention Stöd till familjer med barn och ungdomar i riskzon Hembesök till alla med brandskyddsinformation Bygga sociala kontrakt Stöd till elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem Meningsfull sysselsättning Information och lärande om eld Goda rollmodeller Situationell prevention Identifiera mikroplatser och hot spots Förbättra övervakning och social kontroll Öka insyn och möjligheterna för upptäckt Skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna Begränsa konsekvenserna av anlagda bränder m.m.

Tack! per-olof.hallin@mah.se

Behov av fördjupning -Försörjningstrategier -Boende och bostadsmarknad -Utbildning och skolresultat -Trygghet & säkerhet -Civilsamhällets roll och aktörer -Kriminalitet och nätverk per-olof.hallin@mah.se