Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Relevanta dokument
Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

INTRODUKTION NEUROANATOMI

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II Cirkulation. aorta

cẹrebrum (telencẹphalon) Storhjärnan: två hemisfärer och deras förbindelser (encẹphalon = hjärnan i mer allmän betydelse)

T2-ANATOMI: CNS II VERSION

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Berit Kärfve Ht-2013 NERVSYSTEMET 3 RSJD11

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

cẹrebrum (telencẹphalon)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 7

Anatomisk strukturlista

Nervsystemet 1 Sjuksköterskeprogrammet NERVSYSTEMET. Nervsystemets indelning (1)

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Dissektionshandledning. Termin 3

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

DT & neuropediatrik

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

Neuro/Rörelse

Rest- Dugga

Motorik. Supraspinala mekanismer. Pertti Panula. Institutionen för biomedicin Och Centret för neurovetenskap

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

Mediansnitt höger hemisfär. Tallkottkörteln epifysen. Nervsystemet 2 Sjuksköterskeprogrammet

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

PREPARATKOMPENDIUM WORKSHOP NERVSYSTEMET. OSOF Karolinska Institutet

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

NORMAL neuroanatomi

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

T E N T A M E N Kurs RSJD11

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Välkomna! Dag 2. Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi. Magnus Johnsson. Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

1/ Redogör kortfattat för muskelspolens byggnad och funktionella betydelse! (3p) S:

Nervsystemet sköter information

Information - Integrerad sluttentamen Björn Meister (kursansvarig)

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Nervsystemet sköter information

LÄKC21, Rörelse och neurovetenskap, 30 högskolepoäng Movement and Neuroscience, 30 credits Grundnivå / First Cycle

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6

OSOF Integrerad Tentamen , kl och , Tema 1-6.

SJSE11 Människan: biologi och hälsa Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Tentamen i grundläggande anatomi och embryologi HT Grundläggande anatomi och embryologi HT 2012 TENTAMEN

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen - läkarlinjen (T2)

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Halsens Topografi KARL

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10

Rest Dugga 1 - OSOF

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Transkript:

Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas byggnad och funktion Epitel: ytepitel, körtelepitel Bindesubstansvävnader: bindväv, brosk, ben, flytande vävnader Muskelvävnad Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets indelning - centrala / perifera, somatiska / autonoma, motoriska/sensoriska Nervsystemets celltyper - neuron (nervceller) / gliaceller projektionsneuron Nervcellens delar - cellkropp (soma), dendriter, axon Myeliniserade / omyeliniserade axoner Melinskidan och dess bildning - Schwannceller / oligodendrocyter Grå och vit substans Begreppen kärna (nucleus) respektive ganglion Synapsens byggnad Glia och deras huvudfunktion Blod-hjärn-barriären Neurotrofa faktorer Degeneration och regeneration av nervtrådar Begreppet neuronal plasticitet Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Centrala nervsystemet hjärnan, ryggmärgen Perifera nervsystemet -nervrötter, sensoriska och autonoma ganglier, perifera nerver Hjärnans fem huvuddelar Lokalisation av grå och vit substans Telencephalon (Storhjärnan) Lobus frontalis, parietalis, temporalis, occipitalis Sulci och gyri Sulcus centralis, lateralis, parieto-occipitalis Gyrus precentralis, postcentralis Corpus callosum Hippocampus Basala ganglier

Capsula interna Sidoventriklarna (främre, bakre, undre horn) Diencephalon (Mellanhjärnan) Thalamus Hypothalamus Hypophys Corpus pineale (tallkortkörteln) Tredje ventrikeln (foramen interventriculare) N. opticus, chiasma opticum, tractus opticus Mesencephalon (Mitthjärnan) Pedenculus cerebri (hjärnskänklarna) Substantia nigra Nucleus ruber (röda kärnan) Tectum (fyrhögsplattan) Colliculus superior, inferior (fyrhögarna) Aqueductus cerebri (akvedukten) N. oculomotorius, trochlearis Rhombencephalon (Ruthjärnan) A. Pons (Bryggan) Fjärde ventrikeln (foramen mediana, foramina laterale) vagus B. Cerebellum (Lillhjärnan) C. Medulla oblongata (förlängda märgen) Pyramis (pyramiden) N. accessorius, n. hypoglossus Medulla spinalis (Ryggmärgen) Cervical-, thoracal-, lumbal-, sacralryggmärg Definiera ryggmärgssegment Grå och vit substans Ventral- och dorsalrot Spingalnerv Dorsalrotsganglion Truncus sympaticus (sympatiska gränssträngen) Liquor ceebrospinalis Ventrikelsystemet (sidoventriklarna, 3:e och 4:e ventrikeln) Plexus choroideus Villi arachnoidales Kraniet med mandibula Kraniets ben. Osteologiska avgränsningar av orbitan, munhålan, näshålan och hypofysgropen.

Skallgroparna (fossa cranii) med foramen magnum, jugulare, spinosum, ovale och rotundum, canalis opticus, fissura orbitalis superior och lamina cribrosa. Klippbenet (pars petrosa) med canalis caroticus, meatus acusticus interna och externa, canalis facialis och foramen stylomastoideum. Muskulatur Tuggmusklerna, innervation och funktion; m. masseter, temporalis, pterygoideus lateralis och medialis. Den mimiska muskulaturen, innervation och funktion; m. epicranius (med galea aponeurotica), buccinator, orbicularis oris och orbicularis oculi. Artärer Arteria carotis externa, huvudgrenar och principiella förlopp; a. facialis, maxillaris och temporalis superficialis. Arteria carotis interna, principiellt förlopp; a. ophtalmica, principiellt förlopp. Vener Vena jugularis externa, principiellt förlopp. Vena jugularis interna, principiellt förlopp. Sinus durae mater, principiellt förlopp; sinus sagittalis superior et inferior, rectus, transversus, sigmoideus och cavernosus. Förbindelserna mellan sinus durae matris och extrakraniella vener; vv. emissariae. Nerver Kranialnervernas principiella förlopp och innervationsområden. Örat Ytterörat. Öronmusslan och hörselgången, uppbyggnad och innervation. Trumhinnan (membrana tympani), uppbyggnad och innervation. Mellanörat. Hörselbenen (malleus, incus och stapes), m. stapedius och m. tensor tympani. Örontrumpeten (tuba auditiva). N. facialis intrakraniella förlopp i relation till trumhålan (cavum tympani); chorda tympani. Innerörat. Snäckan (cochlea), hinnsäckarna (sacculus och utriculus), båggångarna (canalis semicircularis). Snäckans uppbyggnad med scala vestibuli, scala media (ductus cochlearis), scala tympani. Näsan och dess bihålor Näshålans uppbyggnad och begränsningar. Näshålans principiella kärl- och nervförsörjning. Bihålornas lägen och mynningsställen. Näs-tårkanalens (ductus nasolacrimalis) förlopp och mynning. Luktepitelets lokalisation. Munhålan Munhålans uppbyggnad och begränsningar. Tungans muskulatur och innervation.

Tänderna. Glandula parotis läge, förloppet av ductus parotideus. Glandula submandibularis och sublingualis lägen och tömningsställen. Svalget Svalgets uppbyggnad och underavdelningar. Strukturer i övergången mellan munhåla/näshåla och svalg. Svalgets muskulatur och innervation. Örontrumpetens mynning. Svalgets lymfatiska vävnad.

Översiktligt kunna redogöra för: Översiktligt kunna redogöra för: Kunna redogöra för: Kunna definiera och identifiera följande: