OSOF Integrerad Tentamen , kl och , Tema 1-6.

Transkript

1 Tema 1 Urinvägar/Njure Njurarna är vitala organ som reglerar vätske- och elektrolytbalans och ser till att skadliga substanser och restprodukter kan lämna kroppen via urinen. I njuren omvandlas vitaminer och produceras viktiga hormoner. Sjukdomar i njuren påverkar därför många viktiga kroppsfunktioner. Tema 1 - Del A. (5 p) Namnge de olika strukturer som är numrerade Vena cava inferior. 2. A. renalis dx. 3. Glandula suprarenalis sin. 4. A. mesenterica sup. 5. Ureter sin. 6. A. iliaca communis sin. 7. Pelvis renalis. 8. Cortex renalis. 9. Pyramis renalis. 10. Papilla renalis. 1

2 Tema 1 - Del B. (5 p) Rita: a) en njurkropp och b) ett nefron och markera följande delar: 1. Glomeruli; 2. Bowmans kapsel; 3. Podocyter; 4. Proximala tubuli; 5. Distala tubuli; 6. Henles slynga; 7. Samlingsrör; 8. Vas efferens/vas afferens; 9. Juxtaglomerulära apparaten; 10. Macula densa. Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 2

3 Tema 1 - Del C. (5 p) Du har via maten fått i dig en substans som i njurarna filtreras fritt, men som inte har någon sekretion eller reabsorption. Redogör för de olika delar av nefronet som substansen måste passera innan den lämnar njurbäckenet och går vidare till urinledaren (rita gärna). Ämnet som du har fått i dig har dessutom en kraftigt stimulerande effekt på reninfrisättningen. Diskutera hur du tror att detta kan påverka njurfunktionen och blodtrycket. Efter filtration i glomerulus passerar substansen: 1. Proximala tubulus 2. Henles slynga 3. TAL 4. Distala tubulus 5. Samlingsrör Svar forts: Frisättning av renin innebär sannolik aktivering av renin- angiotensin- aldosteron- systemet (RAAS), vilket i sin tur har flera kända effekter på njurfunktionen (se figur nedan). Dessa kan diskuteras, men i svaret bör ingå att vatten och elektrolytreabsorptionen ökar, vilket leder till ökad extracellulärvolym och ökat blodtryck. 3

4 4

5 Tema 2 Motorik Vi rör oss hela dagarna, från vi vaknar tills vi somnar. Många rörelser styr vi helt medvetet, medan andra sker omedvetet eller automatiskt. Alla rörelser är beroende av motoriska system, som är lokaliserade i olika delar av centrala nervsystemet. Tema 2 - Del A. (5 p) Sträckreflexen är en reflex som ofta testas vid undersökning av patienter. Redogör för sträckreflexens organisation med figur. I svaret ska det framgå vilka neuron som ingår, var de är belägna och hur de är kopplade. I svaret skall ingå muskelspole med dess afferenta fiber (Ia afferent) med cellkropp i dorsalrotsgangliet, samt att den löper in via dorsal roten och vidare till ryggmärgens ventralhorn där den bildar monosynaptisk koppling med alfa- motorneuron som skickar ut axon via ventralroten till muskelfibrer. Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew 5

6 Tema 2 - Del B. (5 p) De basala ganglierna är viktiga för den motoriska kontrollen. Redogör för de basala gangliernas struktur och organisation, inklusive vilka delar som ingår, hur de är kopplade, samt vilka neurotransmittorer som används. Redogör därefter för de basala gangliernas huvudsakliga funktioner. Basala ganglierna består av: 1. Putamen; 2. Nucleus caudatus; 3. Globus pallidus. De förstnämnda två bildar tillsamman corpus striatum. Därtill räknas ofta även in nucleus subthalamicus samt substantia nigra. Inflöde (afferens) till striatum sker via glutamaterga synapser från cortex cerebri till striatum. Striatum innehåller GABAerga neuron som projicerar till globus pallidus. GABAerga neuron i globus pallidus projicerar vidare (efferens) till cortex cerebri och hjärnstammen. Dopaminerga neuron i substantia nigra projicerar till striatum och har en modulerande roll. De basala ganglierna är ett viktigt kontrollcentrum för motoriken. De deltar i initiering av rörelser via den s.k. direkta vägen. De deltar i att stoppa rörelser via den s.k. indirekta vägen. De är även viktiga för att kontrollera rörelsers amplitud samt att hitta motoriska program. 6

7 Tema 2 - Del C. (5 p) Redogör för hur gången styrs av centrala nervsystemet. Ange även ungefär vid vilken ålder en människa kan börja gå samt om gången är att betrakta som ett nedärvt eller inlärt rörelsemönster. Gångens grundläggande mönster styrs av ett central program som är beläget i ryggmärgen. Ett central program definieras som ett nätverk av nervceller som ger upphov till ett specifikt aktivitetsmönster när det aktiveras. Det centrala programmet styrs i sin tur av descenderande neuron i hjärnstammen, vilka i sin tur styrs från de basala ganglierna. Aktiviteten i det centrala programmet justeras genom sensorisk återkoppling från muskelreceptorer och ledreceptorer. Det justeras även via cerebellum. Cerebellum får dels s.k. efference copy information från det centrala programmet samt dels sensorisk återkoppling från muskel och ledreceptorer och kan ytterligare finjustera gångrörelserna. Gången är att betrakta som ett nedärvt rörelsemönster som kan tas i bruk när nervsystemet mognat tillräckligt vid ca. 12 mån ålder (kan variera mellan 9-18 mån). 7

8 Tema 3 Kvinnliga genitalia Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en hormonell rubbning som kan förekomma hos kvinnor. Vid ultraljudsundersökning av patienter med PCOS ses äggstockar med många vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, som har bildats av äggblåsor (folliklar), vilket kallas polycystiska ovarier (PCO). Det är inte helt klarlagt varför man får PCOS, men det kan delvis vara ärftligt. Tema 3 - Del A. (5 p) I figuren nedan, illustrerande normala kvinnliga genitalia, skall du namnge olika anatomiska strukturer eller lager numrerade Notera att 1-4 är delar av samma struktur samt att 7-9 är olika lager i samma struktur. Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew 1: Fimbriae (tuba uterina) 2: Infundibulum (tuba uterina) 3: Ampulla (tuba uterina) 4: Isthmus (tuba uterina) 5: Fundus (uteri) 6: Ovarium 7: Perimetrium (uterus) 8: Myometrium (uterus) 9: Endometrium (uterus) 10: Cervix (uterus) 8

9 Tema 3 - Del B. (5 p) Beskriv med text och figur för ovariets histologiska struktur och de förändringar som sker under menstruationscykeln. Redogörelsen skall innehålla olika typer av folliklar under utveckling med namngivande av de olika strukturer man finner i folliklarna. Vidare skall den hormonproducerande strukturen i ovariet namnges - vad händer med denna struktur efter genomförd uppgift? Fig (Histology A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.). 9

10 Tema 3 - Del C. (5 p) Redogör för den hormonella regleringen av ovariets funktion samt hormonförändringar under menstruationscykeln. Redogörelsen skall innehålla en beskrivning hur ovariet regleras, vilka hormoner som är involverade samt hur hormonnivåerna förändras under ovarialcykeln. Ange även hur uterusslemhinnan förändras samt hur kroppstemperaturen ändras under menstruationscykeln. HPO- axeln "driver" och reglerar menstruationscykeln. Hypothalamiska neuron syntetiseras, lagrar och frisätter GnRH till porta blodflödet ned till hypofysens framlob (adenohypofysen) där GnRH binder till receptorer på gonadotropa celler som i sin tur resulterar i syntes och frisättning av LH och FSH in i blodbanan. LH och FSH stimulerar ovariet att syntetisera och frisätta könssteroider (östrogen och progesteron, men även testosteron). Ovariet producerar även peptiderna inhibin och activin som tillsammans med ovariesteroiderna utövar både en positiv och negativ feed- back på hypothalamus och hypofysen. Menstruationscykeln kan delas upp i en ovariecykel och en endometrie (uterusslemhinnans)cykel som reflekterar östrogenets och progesteronets cykliska variation. Ovariecykeln: Första delen kallas follikelfas (dag 1 ca. 14). Under denna fas stimulerar FSH en follikel att utvecklas fullständigt. Under denna fas producerar granulosacellerna i den växande follikeln östrogen, vilket stimulerar tillväxt av uterusslemhinnan. En snabb stegring av östrogen ca. dag resulterar i en LH topp och ovulation. Efter ägglossning omvandlas follikeln till corpus luteum och den fas kallas lutealfasen. Under lutealfasen ökar progesteron- och östrogeninsödnringen, vilket stimulerar tillväxt av endometriet. Dag avstannar corpus luteums aktivitet snabbt och progesteron och östrogenproduktionen minskar. Endometriecykeln: Dag 1 = menstruation, uterusslemhinnan är som tunnast dag 5-7. Därefter tar proliferationsfasen över och slemhinnan byggs upp. Mitt i menscykeln (dag 14) övergår den i sekretionsfasen som stimuleras av progesteron och östrogen (från corpus luteum). Mot slutet av menscykeln sjunker progesteron- och östrogenproduktionen snabbt och resulterar i en blödning. Kroppstemperatur: I samband med ägglossning ökar kroppstemperaturen ca. 0.3 grader fram till menstruation. Varje del bör vara beskriven till viss del. 10

11 Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) 11

12 Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) 12

13 Tema 4 Ansiktsmuskler Ansiktets mimiska muskler kan ändra ansiktets utseende (ansiktsdragen), så att ansiktet kan ge uttryck åt sinnesstämningar och känslor. Tema 4 - Del A. (5 p) a) Vilken kranialnerv har som huvuduppgift att styra ansiktets mimiska muskulatur? Påverkan på nerven kan ge ansiktsförlamning. b) I bilderna nedan skall du ange det latinska namnet på olika ansiktsmuskler numrerade 1-5. c) Ptos kan ses vid t.ex. stroke och betyder hängande ögonlock. Vad heter den muskel som höjer ögonlocket och hur innerveras den? d) Den mimiska muskulaturen kring munnen får sin arteriella blodförsörjning via ett kärl. Namnge detta kärl samt dess närmaste större ursprungskärl. a) N. facialis (N. VII) innerverar mimisk muskulatur. b) c) M. levator palpebrae innerveras av N. oculomotorius (N. III). d) A. facialis. A. carotis externa. 13

14 Tema 4 - Del B. (5 p) Ansiktsmusklerna är av typen tvärstrimmig skelettmuskulatur. Tvärstrimmigheten är tydlig när man undersöker musklerna i mikroskopet. Klargör med figur och text för sarkomerens bandindelning och beståndsdelar. Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew) Fig (Histology A Text and Atlas, Ross & Pawlina, Eds., 6th Ed.). 14

15 Tema 4 - Del C. (5 p) Smärta är den vanligaste orsaken till varför patienter söker sig akut till tandläkaren. Du kommer dagligen att träffa patienter med smärta och det är därför viktigt att du har kunskaper om hur smärta kan uppstå och upplevas. Rita en schematisk bild där du anger vilka mediatorer som kan bidra till att aktivera eller sensitisera nociceptorer vid inflammation i en tand och illustrera hur smärtsignalerna fortleds och når medvetandet med de viktigaste omkopplingsstationerna angivna. Ange vilka delar av storhjärnebarken som ansvarar för smärtupplevelsens olika komponenter. Exempel på mediatorer: Prostaglandiner (PGE2) och leukotriener Bradykinin Histamin Serotonin Vätejoner (H+) Kaliumjoner (K+) Cytokiner TNFα, interleukin- 1β etc. (vissa cytokiner kan dock ha hämmande inverkan och verka antiinflammatoriskt) Neurotrofa faktorer som nerve growth factor (NGF) m fl. ATP och adenosin Kväveoxid (NO) Primärafferenterna med sina perifera nervändar i tandpulpan kopplas om i trigeminus- kärnans spinala del varefter nästa neuron projicerar till thalamus. Från thalamus projicerar nästa generation neuron till primärsensoriska cortex (sensoriska diskriminativa delen) och till insula och anterior cingulate cortex (affektiv/emotionell komponent) samt prefrontala cortex m. fl. regioner (kognitiv komponent). 15

16 Tema 5 Örat Örat är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar ljud genom hörseln och innehåller balansorganet. Människans öron är inte särskilt utvecklade jämfört med många andra arter, till exempel fladdermöss. Sudden deafness, eller plötslig dövhet, är en mycket ovanlig hörselskada som kan drabba alla personer i alla olika åldrar. Vid plötslig dövhet är det vanligt att man till exempel vaknar en morgon och märker att det ena örat inte fungerar. I vissa fall medföljer även svår yrsel och det är även vanligt att man får ersättningsljud på det skadade örat, s.k. tinnitus. Ca 50-60% av alla som drabbas av sudden deafness återfår delar av hörseln, men hos vissa blir hörselnedsättningen permanent. Tema 5 - Del A. (5 p) a) Namnge det ben och i vilken del av detta ben som mellan- och innerörat är lokaliserade. b) Namnge de tre hörselbenen. Nämn dem i ordningen från trumhinnan och i riktning till innerörat. c) Det finns två muskler i mellanörat som har som uppgift att dämpa starka ljud och skyddar därmed innerörat vad heter dessa muskler? d) Vilken kranialnerv skickar impulser från innerörat och vidare till hjärnan? e) Vad heter förbindelsen mellan mellanörat och svalget? a) Os temporale. Pars petrosa. b) 1. Malleus (hammaren); 2. Incus (städet); 3. Stapedius (stigbygeln). c) M. stapedius. M. tensor tympani. d) N. vestibulocochlearis (N. VIII). e) Tuba auditiva. Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew 16

17 Tema 5 Del B. (5 p) Innerörat består av två delar båggångarna och cochlea, som är avgörande för vår balans respektive hörsel. I de två figurerna nedan skall du namnge de olika strukturerna numrerade Ductus semicircularis (semicircular ducts; båggångar). 2. Ramus vestibularis av N. VIII (N. vestibulocochlearis). 3. Sacculus (hinnsäck). 4. Maculae. 5. Ampulla med crista ampullaris. 6. Yttre hårcell. 7. Tectorialmembran. 8. Spiralganglion. 9. Scala tympani. 10. Membrana vestibularis (Reissner s membran). 17

18 Tema 5 Del C. (5 p) Mellanörats funktioner kan sägas vara att förbättra hörtröskeln, kontrollera ljudstyrkan och skydda mot infektioner. Mellanörat förbättrar hörtröskeln genom så kallad impedans- anpassning. Ljudet måste passeras från mellanörat (luft) till innerörat (vätska). Vätskan har en mycket större impedans jämfört med luft vilket gör att ungefär 99% av den ljudenergi som riktas mot innerörats vätska studsar tillbaka. Rita ett diagram av mellanörat samt beskriv hur mellanörat löser detta problem med hänvisning till diagrammet. Redogör även för hur variationer i basilarmembranets mekaniska egenskaper bildar förutsättningar för den vandrande vågen. När ljudet överförs från trumhinnans stora yta till den 20 gånger mindre ytan hos ovala fönstret erhålls en tryckförstärkning. En mindre förstärkning sker genom att hörselbenen fungerar som hävstänger (samt ett diagram). Basilarmembranet är smalt och styvt mot basen (högre frekvenser) och brett och mindre styvt mot apex (lägre frekvenser). Fig (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 18

19 Tema 6 Hud Huden utgör ett mekaniskt skydd mot omvärlden och bidrar till vätskebalans och värmereglering. Den inrymmer känselsinnet. Hudarean hos en vuxen människa ligger mellan 1,5 och 2 kvadratmeter. Huden väger hos en människa normalt runt fyra till fem kilogram. Tema 6 - Del A. (5 p) Smärta och temperatur respektive finkänsel, vibration, tryck, proprioception förmedlas genom två olika bansystem till hjärnbarken. Klargör med text och figur för dessa två bansystem genom att följa nervimpulserna. Börja i huden i ett finger. Var sker omkopplingarna i de två systemen och på vilken sida (ipsilateral eller kontralateral) löper banorna? A. Fin känsel, vibration, tryck, proprioception - Baksträngs- lemniskbanan: 1. Dorsalroten; 2. Dorsalrotsganglion. 3. Dorsalhornet; 4. Baksträngen (nucleus gracilis + nucleus cuneatus) på ipsilaterala sidan; 4. Mediala lemnisken på kontralaterala sidan; 5. Thalamus (ventrala kärnan; VPL); 6. Sensorisk hjärnbark (cortex cerebri) (S1, parietalloben). B. Smärta och temperatur - Spinothalamiska banan: 1. Dorsalroten; 2. Dorsalrotsganglion. 3. Dorsalhornet; 4. Axon till kontralaterala sidan i laterala spinothalamiska banan genom medulla oblongata och mesencephalon 5. Thalamus (ventrala kärnan; VPL); 6. Sensorisk hjärnbark (cortex cerebri) (S1, parietalloben). 19

20 Tema 6 - Del B. (5 p) Redogör detaljerat med text och figur för hudens mikroskopiska struktur. Ange lager, körtlar, celltyper och andra karakteristika. Vilka känselkroppar hittar man i huden? Lager: Epidermis (stratum basale, stratum spinosum, stratum granulosum, stratum lucidum, stratum corneum). Dermis (stratum papillare, stratum reticulare). Subcutis. Körtlar: Svettkörtlar (merokrina + apokrina); Talgkörtlar; Bröst- /mjölkkörtlar. Celler: Epidermis: Keratinocyter; Melanocyter; Merkelceller; Langerhansceller. Dermis: Fibroblaster; Mastceller; Makrofager. Subcutis: Fibroblaster; Fettceller; Endotelceller (kärl). Känselkroppar: Vater- Paccinis känselkroppar; Meissners känselkroppar; Ruffinis känselkroppar; Mukokutana känselkroppar. Fig. 5-1 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 20

21 Tema 6 - Del C. (5 p) För att kroppen skall klara att antingen spara värme eller göra sig av med överskott av värme finns olika reglermekanismer. Beskriv dessa mekanismer. Inkludera även i ditt svar vilken typ av temperaturreceptorer som finns i kroppen och var man kan hitta dessa. Det varma blodet från centrala delar av kroppen måste transporteras till hudens ytskikt för att kylas av. Detta kan ske på flera olika sätt bland annat konvektion, svettning, strålning och avledning som för bort värme från huden. För att öka värmeproduktionen finns huttring - musklerna aktiveras och producerar värme. Eventuellt förbränning av brunt fett och även vitt fett vid sympatikuspåslag. Köldreceptorer i huden och värmereceptorer i hypothalamusområdet i hjärnan och i ryggmärgen. Fig. 1-3 (Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition) by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew). 21