OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00

Transkript

1 Tema 1 Högre hjärnfunktioner Hjärnan har en enastående förmåga att ta emot, bearbeta och lagra information. Detta är ju inte minst viktigt när du studerar till en tentamen som denna. I denna fråga ska du redogöra för några viktiga aspekter av högre funktioner knutna till storhjärnan (telencephalon). Tema 1 - Del A. (5 p) Hjärnbarken i storhjärnan är indelad i lober och de olika loberna har olika funktioner. Ange namnet på storhjärnans lober (på svenska eller latin) samt ange en funktion knuten till respektive lob. (4 p) Lobus frontalis (pannloben): personlighet, social förmåga, planering, initiativ och beslutsförmåga, de laterala delarna även arbetsminne och språk, samt gyrus precentralis - motorik. Lobus parietalis (hjässloben): uppmärksamhet på omgivningen och den egna kroppen, gyrus postcentralis - somatosensorik. Lobus temporalis (tinningloben): Igenkänning, hörsel, (hippocampus - minne även korrekt). Lobus occipitalis (nacklob): mottagning och bearbetning av syninformation. Ange en funktion som är knuten till hippocampus samt en funktion som är knuten till de basala ganglierna. (1 p) Hippocampus: Minne (s.k. deklarativt minne) samt spatial navigering. Basala ganglierna: Motorisk kontroll, kognition, samt för ventrala basala ganglierna emotioner och belöning (del av belöningssystemet). 1

2 Tema 1 - Del B. (5 p) I denna delfråga ska du redogöra för dina kunskaper om språket. Vilka två områden i hjärnbarken är särskilt viktiga för språkfunktioner och var är dessa områden lokaliserade? Vilken specifik roll har respektive område i språket? Vilken hjärnhalva (höger eller vänster) är särskilt viktig för språket? Wernicke s area: lokaliserad i temporalloben, viktig för tolkning/förståelse av språk. Broca s area: lokaliserad i bakre-laterala frontalloben, viktig för produktion av språk. Vänster hjärnhalva är viktigast för språkfunktionerna (detta gäller hos 90% av alla högerhänta individer; hos högerhänta är dock fördelningen mellan höger och vänster hjärnhalva 50:50%). 2

3 Tema 1 - Del C. (5 p) Under sömnen sker stora variationer i hjärnans aktivitet. Beskriv sömnförloppet under en normal natt genom att beskriva hur aktiviteten i hjärnan varierar samt hur detta är kopplat till olika kroppsliga funktioner. Sömnförloppet under en natt karakteriseras av en växling mellan perioder av non-rem (= djupsömn) och REM-sömn. Under non-rem sömnen är aktiviteten i hjärnbarken låg med en synkroniserad EEG aktivitet; puls, blodtryck och andningsfrekvens minskar. Under REMsömnen sker snabba ögonrörelser i sidled. Man drömmer huvudsakligen under dessa perioder. Aktiviteten i hjärnbarken ökar (osynkroniserad EEG-aktivitet), stora muskelgrupper paralyseras, puls, blodtryck och andningsfrekvens ökar. Fyra-fem perioder av REM-sömn är normalt under en natt. 3

4 Tema 2 Magsäck/Magsår Magsäcken, eller ventrikeln (latin: ventriculus, grekiska: gaster), är ett organ som ligger överst till vänster i bukhålan under mellangärdet. Magsäcken har en viktig funktion i matspjälkningssystemet genom att bearbeta maten till en lös massa innan den avges till tarmen. I magsäcken finns magsaften som bryter ner maten och dödar bakterier och virus. Magsår är en gemensam beteckning på sår i tolvfingertarmens och i magsäckens slemhinna och är en vanlig åkomma med upp till 15% i den manliga befolkningen. Magsår uppstår då skadliga faktorer i magsäcken och tolvfingertarmen dominerar över de skyddande. De vanligaste orsakerna är infektion med bakterien Helicobacter pylori och läkemedel av typen NSAID. Magsår ger buksmärta som främsta symtom, i synnerhet smärta i övre delen av buken. Smärtan är relaterad till måltid (vid ätande antingen uppkommer eller försvinner besvären), personen blir lätt mätt och mår ofta illa. Tema 2 - Del A. (5 p) a) Magsår kan blöda både in i tarmlumen samt (om tarmen perforeras av ett djupt sår) ut i fri bukhåla. Vad kallas de bukorgan som är helt inneslutna i bukhinnan? b) Magsår kan ibland orsaka så kraftiga blödningar att de kräver akut kirurgisk åtgärd. Vad kallas den artärstam som utgår från aortan som bland annat försörjer magsäcken? c) Förutom smärta i buken kan man vid magsår ha besvär av GERD ( gastro-esophagealreflux-disease ). Precis som namnet antyder har det med att sur magsaft hamnar i esofagus. Vad heter den övre magmunnen som sitter mellan esofagus och magsäcken. d) Vad kallas den nedre magmunnen, som länkar den nedre delen av magsäcken med duodenum? e) Om man ser in i magsäcken via gastroskopi kommer man se ett antal veck eller upphöjningar i slemhinnan. Funktionen för dessa veck är att magsäcken ska kunna expandera utan att trycket blir förhöjt. Vad kallas dessa veck? a) Intraperitoneala organ. b) Truncus coeliacus. c) Cardia. d) Pylorus. e) Rugae. 4

5 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 2 - Del B. (5 p) Magsäckens epitelceller producerar en rad olika ämnen som är nödvändiga för matspjälkningen, ämnesomsättningen och som skydd för saltsyrans skadliga effekter. Redogör för magsäckens körtlar och körtelceller. Vilka körtlar hittar man i magsäcken? Vilka är körtlarnas sekretionsprodukter? Vilka olika celltyper hittar man i körtelrören och vilka karakteristika har dessa? Rita gärna. Ventrikelkörtlar: A. Cardiakörtlar: består av slemproducerande (mukösa) körtelceller. B. Corpus-funduskörtlar: innehåller följande celler som producerar: Mukösa halsceller Slem (mucus, mucinogen, mucin) Huvudceller - Pepsinogen (pepsin) Parietalceller - Intrinsic factor + saltsyra (HCl) Endokrina celler - Hormoner (gastrin, ghrelin, somatostatin, gastric inhibitory peptide (GIP), vasoactive intestinal polypeptide (VIP), sekretin, cholecystokinin (CCK), m. fl. Huvudcellerna, som producerar pepsinogen (pepsin), är basofila, medan parietalcellerna, som producerar intrinsic factor (IF) och saltsyra (HCl), är acidofila. Celltyperna skiljer sig dessutom åt med avseende på form, då huvudcellerna liknar de övriga epitelcellerna, medan parietalcellerna är betydligt större. Parietalcellerna har en centralt lokaliserad kärna och har utseendet av stekta ägg. C. Pyloruskörtlar: Bildar muköst sekret som skyddar pylorus mukosa. Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 5

6 Tema 2 - Del C. (5 p) Ökad saltsyresekretion kan ge upphov till dyspeptiska besvär (symtom från magsäcken och dålig förmåga att tillgodogöra sig föda) med åtföljande sår i magsäcken eller duodenum. Behandling krävs ofta där en kombination av antibiotika och syrahämmande medicin ges. Ange hur den normala HCl-sekretionen i magsäckens parietalceller regleras. Ökning via aktivering av N. vagus, ökning av mängden histamin, likaledes ökning av mängden gastrin. Minskning vid ökad mängd somatostatin. Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 6

7 Tema 3 Hörsel/Bullerskador Ljud uppfattas genom att cilierna i öronsnäckan (cochlean) kommer i vibration av de ljudvågor som satt trumhinnan i rörelse. Bullerskador är skador på cilierna som finns i cochlean som uppstår när man utsätts för höga ljud. Om dessa vibrationer blir för stora skadas cilierna och man har fått en hörselnedsättning. Skadligt är t.ex. trafik med tung lastbil, mycket skadligt är t.ex. jetmotor och extremt skadligt är t.ex. kanonskott (160 db) och gevärsskott (150 db). Som jämförelse ligger ett vanligt samtal på 60 db. Buller ger upphov till hörselnedsättning som ofta efterföljs av tinnitus. Symptomen vid tinnitus är ett ständigt närvarande ljud, ofta ett tjut eller brus, som upplevs som besvärande. Efter till exempel diskoteksbesök, konserter och liknande kan tillfällig tinnitus uppstå. Tema 3 - Del A. (5p) Med hjälp figuren nedan ska du klargöra dina kunskaper kring mellanörats anatomi. Namnge de med siffror markerade strukturerna (företrädesvis på latin). Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 1. Os temporale pars petrosa 6. Ovala fönstret (fenestra vestibuli) 2. Membrana tympani 7. Musculus tensor tympani 3. Malleus (hammaren) 8. Musculus stapedius 4. Incus (städet) 9. Runda fönstret (fenestra cochlea) 5. Stapes (stigbygeln) 10. Chorda tympani (från N. facialis; N. VII) 7

8 Tema 3 - Del B. (5 p) Med hjälp av figuren nedan ska du klargöra dina kunskaper kring innerörats mikroskopiska anatomi. Namnge de med siffror markerade rummen/strukturerna/cellerna. Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. 1. Scala vestibuli 6. Nervus cochlearis 2. Scala media 7. Yttre hårceller 3. Scala tympani 8. Inre hårceller 4. Tectorialmembran 9. Falangealceller 5. Reissners membran 10. Stria vascularis 8

9 Tema 3 - Del C. (5 p) a) Ludwig van Beethoven ( ) föddes som ett normalhörande barn. Omkring 1797 drabbades han emellertid av en hörselnedsättning, som efter 20 år ledde till svår hörselnedsättning. När han spelade piano kunde han höra via en pinne som han placerade mellan pianot och mitten av sin panna. Hans audiogram visade nedsatt hörsel med 60 db vid låga frekvenser och inga otoakustiska emissioner (dvs. aktivitet från de yttre hårcellerna) kunde mätas. Rinnes prov visade sig vara negativt från både vänstra och högra örat. Hade Beethoven problem med luftledd eller benledd ljudöverföring? Motivera svaret. Vad är en sannolik orsak till den försämrade funktionen? (3 p) b) Som avslutning på kursen skall alla elever åka till Gröna Lund! Du får två biljetter: en till Fritt Fall Power Tower, som är Europas högsta, 80 meter ren fasa uppåt och sedan ner; och en biljett till Super Rotations Express som snurrar runt med ett varv per sekund under 60 sekunder. Beskriv hur, varför och vad som aktiveras av Fritt Fall och Super Rotation. (2 p) a) Ljudöverföringen via trumhinnan och hörselbenen (luftledningen) är försämrad. Sannolika orsaker till den försämrade funktionen kan vara otoskleros, infektion i mellanörat, tumör, etc. b) Fritt Fall: Sacculus - Linjär acceleration Otolitmembran Stereocilieböjning. Super Rotations Express: Semicircular canal - Rotation Cupula Stereocilieböjning. 9

10 Tema 4 Menstruationscykeln Menstruationscykeln eller vardagligare menscykeln (av latinets mensis som betyder "månatlig") är ett tidsintervall mellan två menstruationsblödningar räknat från första dagen av en menstruation till första dagen av den nästkommande. Menscykeln är en serie återkommande fysiologiska förändringar i kvinnans kropp, som har med förutsättningarna för att få barn att göra och styrs hormonellt. Mellan pubertet och övergångsåldern går kvinnor igenom ungefär en menstruationscykel per månad. Menstruationscykeln manifesterar sig främst genom menstruationen. Tema 4 - Del A. (5 p) Hypofysen spelar en avgörande roll i regleringen av menstruationscykeln genom insöndring av olika hormoner. Hypofysen ligger på undersidan av hypotalamus. Körteln ligger väl skyddad i en benficka. Vad kallas benstrukturen som omger hypofysen och till vilken ben tillhör denna benstruktur? Rita en hypofys och dess relation till hypotalamus och märk ut: 1. Pars distalis: 2. Pars intermedia; 3. Pars nervosa; 4. Infundibulum (hypofysstjälk). Hypofysen ligger i sella turcica (turksadeln) som tillhör os sphenoidale. Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed.,7th Ed. 10

11 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 4 - Del B. (5 p) Med hjälp av figurerna nedan som visar ovariets histologiska struktur under olika follikelutvecklingsstadier och en mogen follikel ska du namnge olika strukturer/celler (1-10; 2a och 2b representerar tidig respektive sen utveckling av samma struktur). Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed.,7th Ed. 1. Primordialfollikel 2. Tidig resp. sen primärfollikel 3. Sekundärfollikel 4. Follikel som närmar sig mognad 5. Graafs follikel (mogen follikel; tertiärfollikel) Oocyt 7. Corpus luteum 8. Corpus albicans 9. Cumulus oophorus (granulosaceller) 10. Theca interna-/externaceller

12 Tema 4 - Del C. (5 p) Hormoner från hypofys och från ovariet varierar under menstruations-/ovulationscykeln. a) Vilka två hormon insöndras från hypofys (1 p) respektive från äggstockar (1 p) under menstruations-/ovulationscykeln?; b) Hur varierar hypofysens (1 p) respektive äggstockarnas hormoner (1 p) under menstruations-/ovulationscykeln?; c) Hur påverkar hormonerna från ovariet hypotalamus och hypofys? (1 p); d) Beskriv hur livmoderslemhinnan förändras under menstruationscykeln samt ange vilka hormoner som reglerar detta förlopp? (1 p) a) Hypofys: LH och FSH. Äggstockar: Östrogen och progesteron (1 p). b) Hypofys: FSH är högre under första delen av menstruations-/ägglossningscykeln och sjunker samtidigt som LH snabbt ökar vid ägglossning (1 p). Den snabba LHstegringen är ett svar på att ovariet producerar mer östrogen före ägglossning. Direkt efter ägglossning stiger progesteron (1 p). c) Ovariesteroiderna, östrogen och progesteron, utövar både en negativ och positiv feed-back på hypotalamus och hypofysen. (1 p) d) Vid menstruation stöts livmoderslemhinnan bort. Under första delen av menstruationscykeln (östrogenfasen) byggs livmoderslemhinnan (endometriet) upp för att eventuellt kunna ta emot ett befruktat ägg. Efter ca. 14 dagar är livmoderslemhinnan utvecklad och det sker ägglossning samtidigt som den så kallade progesteronfasen inleds (1 p). Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. 12

13 Tema 5 Njure Njurarna är centrala organ i osmoregleringen och utsöndringen, det organsystem som reglerar vätskebalansen och ser till att skadliga substanser och restprodukter kan lämna kroppen via urinen. Njurarna är även viktiga för att reglera mängden elektrolyter i kroppen. En njure består av ungefär en miljon filtreringsenheter (nefron) som bildar urin. En vuxen människa producerar ungefär en och en halv liter urin per dygn. Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökad respiration och svettning kan minska den. En del läkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsom vätskedrivande medel (diuretika). Tema 5 - Del A. (5 p) Med hjälp av den schematiska bilden av njuren nedan ska du namnge olika numrerade strukturer och områden (1-10). 1. Cortex renalis (njurbark) 6. Pelvis renalis 2. Medulla renalis (njurmärg) 7. Ureter 3. Pyramis renalis (pyramid) 8. V. renalis 4. Arcuataekärl (aa./vv. arcuatae) 9. Calyx minor 5. A. renalis 10. Calyx major 13

14 Tema 5 - Del B. (5 p) Njurkroppen (glomerulus) utför den primära och omfattande filtreringen av blodet i njurarna. Det finns cirka en miljon nefron i vardera njuren, och varje nefron har en Bowmans kapsel som innehåller ett glomerulus. Vätskan som filtrerats ut ur glomeruli kallas för primärurin och går från kapseln vidare i ett rörsystem, njurtubuli eller tubulussystemet. Rita: a) en njurkropp (glomeruli) och b) ett nefron och markera följande delar: 1. Glomerulus; 2. Bowmans kapsel; 3. Podocyter; 4. Proximala tubuli; 5. Distala tubuli; 6. Henles slynga; 7. Samlingsrör; 8. Vas efferens resp. vas afferens; 9. Juxtaglomerulära apparaten. Vilket epitel finns i uretären? Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10 th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew Epitelet i uretären: Övergångsepitel. 14

15 Tema 5 - Del C. (5 p) Följande parametrar erhölls från en frisk ung man en vecka innan han skulle deltaga i Stockholm maraton: Ålder: 20 år Kroppsvikt: 70 kg Urinproduktion (har mätts under ett dygn): 1 ml/min Urinkoncentration av inulin: 1.0 mg/ml Plasmakoncentration av inulin: 0.01 mg/ml Urinkoncentration av urea: 200 mmol/l Plasmakoncentration av urea: 5 mmol/l Hematokrit (erytrocytvolymfraktion): 50 % Blodtryck: 110/70 mmhg a) Beskriv lämplig metod och använd den för att beräkning personens glomerulära filtrationshastighet (GFR). (2 p) b) Om inte stora volymer vatten dricks under maratonloppet finns det risk att bli dehydrerad. Om man får en minskad extracellulärvolym och ökad plasmaosmolaritet - vilket hormon frisätts och var utövar det sin huvudsakliga effekt? (2 p) c) Stockholm maraton slutar med en hård spurtstrid, och flera löpare "stupar på mållinjen" helt utpumpade. Du försöker dra dig till minnes vad som händer med syrabasstatus vid denna typ av kraftiga muskelansträngning. Ett arteriellt blodprov från en av de utmattade löparna har följande värden: ph = 7.30 pco2 = 4.3 kpa BE = -7 Vilket av följande beskriver bäst denna typ av syra-basrubbning? Ange ett av nedanstående som rätt svarsalternativ. (1 p) Akut respiratorisk acidos, partiellt kompenserad respiratorisk acidos, akut metabol acidos, partiellt kompenserad metabol acidos, akut metabol alkalos, partiellt kompenserad metabol alkalos. a) Använd kreatinin-clearance. Urinproduktion (1 ml/min) x urinkonc. inulin (1.0 mg/ml)/plasmakonc. inulin (0.01 mg/ml) = 100 ml/min. b) Antidiuretisk hormon (ADH) = Vasopressin utövar sin huvudsakliga effekt i njurens samlingsrör (via aktivering av V2 receptorn). c) Partiellt kompenserad metabol acidos. 15

16 Tema 6 Spottkörtlarna Matspjälkning (även digestion samt matsmältning) är nedbrytningen av föda till former som kan tas upp av organismen. Hos däggdjur består detta nedbrytande av mat till mindre komponenter, som kan tas upp i blodet. Nedbrytningen av föda hos människa börjar i munhålan med hjälp av tänder, tunga och spottkörtlar. Som blivande tandläkare behöver du goda kunskaper om spottkörtlarnas makro-/mikroskopiska anatomi och fysiologi samt salivens kemiska sammansättning. Tema 6 - Del A. (5 p) Människan har flera stora pariga salivproducerande spottkörtlar (glandulae salivariae). Vad kallas dessa och var är de lokaliserade? Var tömmer sig de olika spottkörtlarna? Redogör för autonoma nervsystemets innervation av de olika spottkörtlarna och i vilka ganglier som omkopplingen sker. Det finns också ett stort antal mindre spottkörtlar i munhålan och på tungan. Vad kallas de körtlar i tungan som producerar ett vattnigt sekret och som man hittar i nära anslutning till tungans smaklökar? Fig Fundamentals of Anatomy & Physiology, 10th Edition, by Frederic H. Martini, Judi L. Nath, Edwin F. Bartholomew. Gl. parotis/gl. parotidea: Största av de pariga störa spottkörtlarna. Lokaliserad framför och strax nedom örat. Ductus parotideus (eng. Stensen duct) följer körten och går in i munhålan där den tömmer sig vid den övre 2:a molaren.parasympaticus - N. glossopharyngeus (N. IX) - omkopplas i ganglion oticum. Sympaticus preganglionära fibrer från Th1-3 och postganglionära fibrer från ganglion cervicale superior. Gl. submandibularis: Lokaliserade på var sin sida i munbotten nära mandibeln. Ductus submandibularis från varje körtel går anteriort och medialt till en papill lokaliserad i munbotten just lateralt om tungans freneulum. Parasympaticus - N. facialis (N. VII) omkopplas i 16

17 ganglion submandibulare. Sympaticus preganglionära fibrer från Th1-3 och postganglionära fibrer från ganglion cervicale superior. Gl. sublingualis. Lokaliserad under tungan i munbotten. Tömmer sig via ductus submandibularis samt direkt i munbotten. Parasympaticus - N. facialis (N. VII) omkopplas i ganglion submandibulare. Sympaticus preganglionära fibrer från Th1-3 och postganglionära fibrer från ganglion cervicale superior. Von Ebners körtlar finns i anslutning till papillae circumvallatae. 17

18 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 6 - Del B. (5 p) Redogör för de stora spottkörtlarnas mikroskopiska anatomi (histologi). I beskrivningen skall ingå hur man i mikroskopet kan skilja på de tre olika spottkörtlarna och vilka histologiska karakteristika respektive spottkörtel har. Hur skiljer man på de två typerna av körtelceller som antingen ger ett vattnig eller ett segt visköst sekret? Namnge och klargör den sekretionsmekanism som spottkörtelcellerna använder sig av. Gl. parotis Gl. submandibularis Gl. sublingualis Fig Histology A Text and Atlas, Pawlina, Ed., 7th Ed. Glandula parotis - 100% serös och innehåller ofta fettceller. Glandula submandibularis - 80% serösa och 20% mukösa körteländstycken. Glandula sublingualis - 50% serösa och 50% mukösa körteländstycken. Serösa körtelceller (vattnigt sekret): Sekretgranula i cytoplasman Proteinsyntetiserande Cellkärnor ligger relativt centralt i cellerna God färgbarhet (basofil) med Htxeosin. Mukösa körtelceller (segt visköst sekret): Vakuoler i cytoplasman Glykoproteinsyntetiserande Basalt förskjuten cellkärna Ljust färgade med Htx-eosin PAS-positiva Sekretionsmekanism: Merokrin sekretion - sekretion via exocytos av sekretoriska vesikler. 18

19 OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00 Tema 6 - Del C. (5 p) Saliven har en mängd viktiga funktioner. Beskriv hur avsaknad av saliv påverkar en person. Ange minst tre funktioner. Salivsekretionens mängd och innehåll påverkas framförallt av en nerv. Vad heter den nerven samt hur påverkas salivens sammansättning? Svårt att tala, tugga och svälja, uppleva smaker, påverkar tandstatus. N. glossopharyngeus (parasympaticus) via parotis. Stor mängd vattnig, vätekarbonatrik saliv. 19