PRÄSTGÅRDS- MARKEN Rapport från dialogmöte 2013-02-20
Bakgrund I juni 2012 fick kontoret för samhällsbyggnad i uppdrag att utreda bostadsbebyggelse i Prästgårdsmarken och processen inleddes under hösten med en arkeologiutredning. Innan skissarbetet påbörjas beslutades att ha ett dialogmöte med boende i området för att genom deras kunskap, åsikter och idéer lära känna området bättre. Dialogmötet ägde rum på kvällen den 20 februari 2013 i områdets förskola och pågick i två timmar. Kvällen inleddes av Per-Erik Kanström, kommunstyrelsens ordförande som berättade om Väsbys utveckling, utmaningar och målsättning för framtiden. Per-Erik informerade även om det avtal som kommunen tecknat med Väsbyhem, Veidekke och Boklok inför ett genomförande om planen antas för bostadsanvändning. Därefter presenterade Elisabet Eriksson, planhandläggare arbetet hittills och om den fortsatta planprocessen och tidplan. Stina Strid Hovmöller berättade om kommunens utmaningar kring LSS-boenden och att det behövs fler fullvärdiga boenden än idag. Prästgårdsmarken som idag har två LSS-boenden är fortsatt intressant för framtida boenden. Kristina Sandberg från NAI Svefa var på plats och hade uppdraget att moderera dialogen. Dialogmötet besöktes av ca 70 boenden från hela området mellan Mälarvägen/ Älvsundavägen/järnvägen. Ytterligare en handfull personer lämnade åsikter via mail då de inte hade möjlighet att besöka mötet. Denna sammanställning behandlar bara de synpunkter som framkom på mötet. Övriga synpunkter registreras och tas omhand i planarbetet. Dialogmötet var upplagt utefter en självdokumenterande metod där svaren ritades in via färgkodning på en karta med hjälp av på förhand givna frågor. På så sätt kunde dialogdeltagarna på ett tydligt sätt visa hur och var området används och till vad. Efter gruppdialogen kring kartan hölls en diskussion mellan alla med argument för och emot förslaget samt frågeställningar till planhandläggare, exploateringschef och kommunstyrelsens ordförande. Dialogmötet har lett till att tjänstemän och politiker har fått en djupare förståelse för hur området används och känslorna kring en exploatering. Nedan beskrivs synpunkter som framkom på kartor och i diskussionen. 2
Frågor som ställdes på dialogen Hur använder du området idag?(grön) Var rör du dig i området? Hur rör du dig? (går, cykel, skateboard..) Vad gör du i området? Är det skillnad på vad du gör i området på vardag och helg? Hur använder andra området idag? (Blå) Hur upplever du att andra rör sig i området? Vad gör andra i området? Hur rör sig andra i området? (går, cyklar, skateboard..) Är det skillnad på vad andra gör på vardag och helg? Mötesplatser? ( Gul) Var träffar man andra i området? Vad gör man när man träffas? Trafiken i området idag Vad är bra med trafiken idag? Var finns de bra trafiklösningarna i området? (Lila) Finns det problem med trafiken i området idag? I så fall var och på vilket sätt? (Svart) Vilka delar av området tycker du bäst om? (Orange) Peka ut området/områdena Varför tycker du bäst om de utpekade platserna? Utveckling av området (Rosa) Vilka delar av området kan användas för bostadsbebyggelse? Motivera Var skulle du vilja möta andra människor i området? Finns det tillfredsställande gång och cykelvägar i området? Om inte, var behöver det kompletteras? Var skulle du vilja möta andra människor i området? Sammanställning av samtliga kartor från dialogmötet. Strecken visar attt en eller flera har redovisat denna åsikt men inte hur många. 3
Varför Prästgårdsmarken? En av de mest frekventa frågorna på dialogmötet var, varför fler bostäder i Prästgårdsmarken? Per-Erik Kanström, kommunstyrelsens ordförande berättade om kommunfullmäktiges mål att bygga 300 bostäder per år för att ta ansvar för den bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen idag. Fler bostäder ger positiva flyttkedjor i ett Väsby som många söker bostad i. Kommunen vill också möjliggör att Väsbybor ska kunna göra boendekarriär utan att behöva lämna kommunen. Målet är dessutom baserat på att kunna möta upp behovet av en framgångsrik skola och en trygg vård i kommunen. Målet om 300 bostäder har hittills aldrig uppnåtts och därför anser politiken att det är en bra målsättning för att sträva framåt. En strategi för att kunna bygga 300 bostäder per år är att ha en stor planberedskap och titta på många olika boendeformer på olika platser i kommunen. Kommunens planarbete pågår idag över hela kommunen förutom i de norra delarna då det 4
Andra bostadsprojekt i kommunen Besökarna på dialogen undrade varför kommunen prioriterar bostadsutveckling i Prästgårdsmarken framför Älvsundadalen. Där finns inga grönytor som förstörs. Kommunen jobbar med att utveckla Älvsundadalen men detaljplanen dröjer bland annat då planen behöver ta hänsyn till en grundvattentäkt och en samordning med Sollentuna kommun. Söder om Älvsundavägen planeras bostäder men i övriga delar i området har de privata markägare i Älvsundadalen inte visar något intresse för att bygga bostäder. Ett annat planarbete som är nära beläget Prästgårdsmarken är Eds allé. I den planen medges 600-700 bostäder i varierad upplåtelseform med en struktur av småhus i ytterkanterna och flerbostadshus längs med den nya dragningen av Mälarvägen. I och med den exploateringen upplever boenden i Prästgårdsmarken att de blir av med ängarna och på så sätt känslan av naturen runt knuten. Därför ställer de sig frågande till att även ängarna inom Prästgårdsmarken ska bebyggas. 5
Rekreation och mötesplatser Ängarna i Prästgårdsmarken används flitigt idag. Barn leker, spelar fotboll och brännboll, flyger drake, klättrar på stenen, cyklar och på vintertid åker pulka, skidor och skridskor. Vuxna promenerar flitigt i området och rastar sina hundar på ängarna och i skogen. Familjer använder ytan för picknick och grillning på sommaren. Utöver de boenden är det flertalet andra som använder ängarna som rekreation. Dagmammor och förskolan nyttjar bland annat ängarna i sin verksamhet. En av Upplands Väsbys mer välkända promenader går genom Prästgårdsmarken, kyrkrundan. Promenadstråket är en betydelsefull mötesplats för de boende i området och andra Väsbybor. De två viktigaste mötesplatserna i området uppges vara fotbollsplanen i den södra delen av området och stenen i mitten av området. Stenen är en berömd klättersten som är mycket uppskattad av barnen. Fotbollsplanen spolas av Pilgrimmens samfällighet på vintern och är en välanvänd isbana. På sommaren används den för olika sporter. Några beskriver planen som mycket välanvänd av många även de som bor långt bort, hela Runbysidan, Prästhagen, Njursta mfl. Stenen och fotbollsplanen är markerade i rött på kartan 6
Natur Dialogmötesdeltagarna ser på ängarna och skogspartierna i områdets centrala del som unika. Det upplevs som en kvalitet att öppna dörren och direkt kliva ut i naturen. Området försörjer mångas behov av natur och anses därför inte kunna minska. En satsning på dessa naturområden uppfattas som fördelaktigt i ett långsiktigt perspektiv då naturen aldrig pratar om kort sikt. En boende påpekade att naturens kvaliteter i området är omnämnt i tidigare detaljplaner. Elisabet Eriksson förklarade att kommunen kommer att fortsätta beakta de analyser och skrivningar som gjordes då men de ska också vägas mot andra värden och utmaningar som kommunen står inför idag. Kulturvärden En boende upplyste om att Stockholms enda kulturminnesmärkta prästgård, Eds prästgård, finns i området och utgör ett historiskt och kulturellt värde. Den röda markeringen ringar in prästgården i området I skogspartierna finns sen tidigare kända dokumenterade fornlämningar. Efter kommunens förfrågan beslutade länsstyrelsen att en arkeologisk utredning behövde göras för att klargöra om det fanns några fornlämningar inom ängsmarken i området. Utredningen genomfördes hösten 2012 och den visade inte på några nya fornlämningar som påverkar en ev ny bebyggelse. En rapport samt länsstyrelsens meddelande finns på kommunens hemsida. 7
Trafik Idag leds trafiken runt om Prästgårdsmarken något som kallas att mata utifrån. Detta gör att området i mitten är helt bilfritt idag och innehåller både upptrampade stigar och några anlagda gång- och cykelvägar. De boende identifierade det bilfria som ett kärnvärde i området. På så sätt kan barnen leka självständigt och tryggt i området utan att vuxna behöver vara med och övervaka. De boende ser en risk med att gångvägarna blir bilvägar om det blir fler bostäder. Vändplanerna i området är uppskattade även om vändplanen utanför förskolan Ringblomman är underdimensionerad. Området ramas in i öster av Jupitervägen som idag trafikeras av industriverksamheten på andra sidan vägen. Boende uppger att de tunga transporterna kör dag som natt och är tillsammans med tåget Arlanda Express bullerstörande för boende i närområdet. Delar av Prästgårdsvägen, Paradisvägen med dess vändplan och en korsning på Älvsundavägen anses vara otrygg ur trafiksäkerhetssynpunkt och behöver åtgärdas. En grupp uttryckte oro inför en ökad trafikmängd på Älvsundavägen i och med utvecklingen av Eds allé. Trafikproblemen illustreras i svart i kartorna till höger. De svarta strecken visar var det finns befintliga trafikproblem 8
LSS-boenden Det finns idag två kommunala LSS-boenden i området och dessa uppges vara mycket uppskattade av dialogmötesdeltagarna. Kommunen står inför faktum att båda har klassats som inte fullvärdiga boenden och måste därför inom kort ersättas eller kompletteras till fullvärdig standard, dvs att alla boende har eget bad och toalett. Båda LSS-boendena ägs av en privat fastighetsägare. Kommunen bedömde 2010 att det inte var ekonomiskt försvarbart att köpa och bygga om dem utan att det är bättre att ersätta dem med nya. Dialogmötesdeltagarna var positivt inställda till en nyetablering i området men såg helst att de befintliga boendena rustades upp. Framtida bostäder En övervägande majoritet uttryckte att de inte ville att området skulle bebyggas och ett fåtal uttryckte öppet att de gärna såg fler bostäder på lämpliga platser i området. I dialogen gavs möjlighet att visa var man skulle föreslå bebyggelsen om den måste bli till. Förslagen som inkom var, på ytan mellan Mälarvägen och Prästgårdsvägen i norr, skogskullen i väster mellan Älvsundavägen och Prästgårdsallén, på bollplanen och grönytan inom Väsbyhems mark samt området öster om Jupitervägen på den obebyggda delen av industriområdet. Någon/några kunde också tänka sig bebyggelse i direkt anslutning till Kaplanvägens vändplan. Önskad placering av LSS-boende är samma som idag och är markerade med rosa på kartutsnitten. 9
Tack till alla er som deltog med åsikter och kunskap om området. Samtliga skrivna åsikter och kartor från mötet finns i en bilaga kallad Dialog om Prästgårdsmarken bilaga 1 Tjänstemän och politiker som deltog på dialogmötet: Per-Erik Kanström, kommunstyrelsens ordförande Anitha Hector, byggnadsnämndens ordförande Elisabet Eriksson, planhandläggare P-O Nilsson, exploateringschef Jörgen Wihlner, avdelningschef gata och park Karin Alm, ekolog Stina Strid Hovmöller, LSS-ansvarig kundvalskontoret Axel Nelstrand, trafikplanerare Mats Grufman, fritidssamordnare kundvalskontoret Gunnar Högberg, utredare barnomsorg kundvalskontoret Bostadsutvecklare som deltog på mötet: Annika Lundström, Veidekke Anders Hellman, Boklok Moderator: Kristina Sandberg, NAI Svefa Elisabet Eriksson Planarkitekt Upplands Väsby kommun Författare av rapporten: Kristina Sandberg Konsult samhällsbyggnad NAI Svefa För mer information om planprocessen och detaljplanearbetet med Prästgårdsmarken gå in på www.upplandsvasby.se 10