EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 19 juni 2001 ARBETSDOKUMENT om förberedelser inför medlingen före första behandlingen Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken Budgetutskottet Föredragande: Carlos Costa Neves DT\442663.doc PE 306.816
ALLMÄN ÖVERSIKT 1. Det preliminära budgetförslaget för 2002 ökar marknadsutgifterna (underrubrik 1a i budgetplanen) med 5,3 procent och landsbygdsutveckling (underrubrik 1b) med 2,2 procent i förhållande till budgeten för 2001. Den monetära reserven (B1-6) som ligger under rubrik 6 i budgetplanen har minskats från 500 miljoner euro 2001 till 250 miljoner euro 2002 i enlighet med vad som anges i det interinstitutionella avtalet. 2. Ökningen av marknadsutgifterna beror delvis på den stegvisa övergången från ett prisstödsystem till ett inkomststödsystem, vilket är en följd av reformerna i Agenda 2000. Till följd av detta ökar budgetplanens tak för underrubrik 1a med 1,95 miljarder euro från 40 035 miljoner euro 2001 till 41 992 miljoner euro 2002. För landsbygdsutvecklingen är ökningen blygsammare, 100 miljoner euro, varmed totalbeloppet ökar från 4 495 miljoner euro 2001 till 4 595 miljoner euro 2002. Sammanfattningsvis föreslår kommissionen följande anslag för jordbruket (miljoner euro): Budget 2000 Budget 2001* PBF 2002 % av B1 Vegetabiliska produkter (B1-1) 25 810,6 27 355 27 655 60 % Animaliska produkter (B1-2) 9 275,7 11 129,7 11 841,2 26 % Sidoutgifter (B1-3) 1 172,9 1 044,0 1 130,6 2 % Reserv för mul- och klövsjuka 1,000 2 % och BSE (B0-40) TOTALT UNDERRUBRIK 1A 36 259,2 39 528,7 41 626,8 90 % Landsbygdens utveckling (B1-4) 4 176,4 4 495 4 595 10 % TOTALT UNDERRUBRIK 1B 4 176,4 4 495 4 595 10 % * Omfattar TÄB 1/01 Ekonomiska ramar 3. Inom ramen för sina beslut om Agenda 2000 antog Europaparlamentet och rådet i maj 1999 en ny budgetplan för perioden 2000-2006. I enlighet med detta bör jordbruket begränsas till följande åtaganden för bemyndiganden (justerat till löpande priser): År Underrubrik Underrubrik 1b Totalt 1a 2000 37 352 4 386 41 738 2001 40 035 4 495 44 530 2002 41 992 4 595 46 587 2003 42 680 4 698 47 378 2004 42 408 4 803 47 211 2005 42 310 4 910 47 220 2006 42 834 5 020 47 854 PE 306.816 2/6 DT\442663.doc
4. Kommissionen föreslår att det skall lämnas en marginal på bara 365, 2 miljoner euro i underrubrik 1a, vilket skall jämföras med 1 092,8 miljoner euro i ursprungsbudgeten för 2001 och 506,3 miljoner euro efter att Tilläggs- och ändringsbudget 1/2001 antagits. Å andra sidan föreslår kommissionen att det skall inrättas en reserv på 1 miljard euro för att täcka extra utgifter kopplade till mul- och klövsjukan samt BSE. 5. För landsbygdens utveckling ligger anslagen på exakt samma nivå som taket i budgetplanen, vilket innebär att det inte kommer att finnas någon marginal (samma princip tillämpades även i budgeten för 2001). Kommissionen motiverar detta med antagandet att medlemsstaterna kommer att utnyttja hela det belopp som är tillgängligt för landsbygdsutveckling eftersom detta är det tredje året av innevarande programplaneringsperiod. (Utgifterna för följdåtgärder täcker även verksamhet som inleddes under föregående programplaneringsperiod. Nuvarande programplaneringsperiod står för 4 106 miljoner euro samtidigt som det återstår ett belopp på 489 miljoner euro att finansiera från föregående period.) (Siffror uttryckta i löpande priser) Underrubrik 1a (Marknadsutgifter) Underrubrik 1b (Landsbygdens utveckling) Tak fastställt i Berlin för 2002 41 992 4 595 PBF 2002 41 626,8 4 595 Marginal 365,2 0 VÄXLINGSKURSEN EURO/DOLLAR 6. För en stor del av exportstödet till jordbruksprodukter beror utgiftsnivån på utvecklingen av växlingskursen mellan euron och US-dollarn. Enligt budgetförordningen (artikel 8 i Rådets förordning nr 2040/2000 om budgetdisciplin) måste kommissionen tillämpa den växlingskurs euro/dollar som i genomsnitt konstaterats under det första kvartalet året före det budgetår som PBF avser. Följaktligen baserar sig beräkningarna i det preliminära budgetförslaget för 2002 på den genomsnittliga växlingskursen euro/dollar för det första kvartalet av 2001 (1 euro = 0, 92 dollar). 7. När detta dokument utarbetades hade växlingskursen sjunkit till en nivå där 1 euro = 0,85 dollar, vilket kan medföra betydande ändringar i de ursprungliga beräkningarna. Det verkar som om kommissionen måste se över dessa beräkningar när den lägger fram sin ändringsskrivelse till PBF i oktober 2001. NYA LAGSTIFTNINGSFÖRSLAG 8. I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 (bilaga 3, stycke B 2) skall kommissionen specificera de anslag som har samband med ny eller planerad lagstiftning och de anslag som härrör från tillämpningen av sådan lagstiftning som gällde vid tidpunkten för antagandet av den föregående budgeten. Dessutom specificerar artiklarna 36-38 i det interinstitutionella avtalet att PBF inte får ta upp anslag i budgetposter som saknar en rättslig grund. DT\442663.doc 3/6 PE 306.816
9. PBF 2002 specificerar ett antal förslag (bilaga 2) om vilka det ännu inte hade fattats något beslut när dokumentet publicerades. De viktigaste rör den gemensamma organisationen av marknaderna för nötkött, får- och getkött samt socker samt ris. Beträffande socker (-358 miljoner euro) nådde rådet en överenskommelse den 22 maj. För övrigt har det ännu inte fattats beslut om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (+1 145 miljoner euro), ris (-64 miljoner euro) och får- och getkött (-560 miljoner euro). OSÄKERHETER Mul- och klövsjukan och BSE 10. Att uppnå en återhämtning på marknaden för nötkött är den mest pressande frågan under avsnitt 1 för budgetmyndigheten. Efter de dramatiska händelser som följde på utbrottet av mul- och klövsjukan tidigare i år verkar situationen ha stabiliserats sedan veterinärmyndigheterna i Storbritannien har fått epidemin under kontroll. För närvarande upptäcks 5-6 nya fall av mul- och klövsjukan per dag jämfört med närmare 50 fall när krisen var som värst. Likaså har det registrerats relativt få fall av BSE i medlemsstaterna sedan årets början. Konsumtionen och exporten av nötkött verkar gradvis ha stigit till den nivå som kommissionen beräknade i sin sjupunktsplan för 2001 (konsumtion, minskning med 10 procent och export, minskning med 40 procent jämfört med nivån före krisen). Situationen skulle dock kunna förvärras om det skulle upptäckas nya fall av mul- och klövsjukan på kontinenten. Detta är en av orsakerna till varför kommissionen anser det vara nödvändigt att inrätta en särskild reserv på 1 miljard euro för att täcka extrautgifter i samband med mul- och klövsjukan samt BSE som inte förutsågs när PBF för 2002 publicerades. 11. Enligt kommissionen kan det behövas en särskild reserv eftersom de åtgärder som föreskrivs i sjupunktsplanen grundar sig på relativt optimistiska beräkningar: a) Nedgång i konsumtionen: 7 procent 2002 jämfört med nivån före krisen 2000. b) Nedgång i exporten: 40 procent 2002 jämfört med det tak som fastställts av Världshandelsorganisationen. c) Inga nya utbrott av mul- och klövsjukan, varmed kostnaderna för den allmänna budgeten under de kommande tre åren skulle komma att uppgå till 560-800 miljoner euro. 12. Oförutsedda förändringar i nötköttssektorn skulle emellertid kunna få stora effekter på den allmänna budgeten, såsom: a) En nedgång med ytterligare 1 procent i nötköttskonsumtionen i förhållande till kommissionens beräkningar skulle öka kostnaderna för åtgärder med 150 miljoner euro. PE 306.816 4/6 DT\442663.doc
b) Varje ytterligare 100 000 ton förlorade exportmöjligheter i tredje land skulle öka de långsiktiga kostnaderna för åtgärder och därpå följande bortskaffande med 190 miljoner euro. c) Varje nytt fall av mul- och klövsjukan i Förenade kungariket skulle öka kostnaden för den allmänna budgeten med 300 000 euro på grund av de säkerhetsåtgärder detta skulle kräva. d) Utbrott av mul- och klövsjukan på kontinenten skulle utlösa kostnader som lätt skulle överstiga de kostnader för den allmänna budgeten som den nuvarande krisen i Förenade kungariket orsakar. Fluktuationer i växlingskursen 13. Fluktuationerna i växlingskursen euro/dollar är en annan viktig faktor som ökar graden av osäkerhet vad gäller exportstödet under 2002. Om växlingskursen ligger kvar på nuvarande nivå (1 euro = 0,85 dollar) fram till slutet av 2002 skulle detta innebära stora besparingar jämfört med PBF 2002, av vilka 100 miljoner euro skulle kunna behållas av EUGFJ garantisektionen. Resten skulle överföras till den monetära reserven. Det är dock möjligt att detta problem kommer att lösas i slutet av budgetförfarandet: det är ganska klart att växlingskursen kommer att justeras när kommissionen lägger fram sin ändringsskrivelse till PBF i oktober 2001. Ännu inte antagen lagstiftning 14. Man måste också komma ihåg att de anslag som avser ännu inte antagen lagstiftning kan komma att ändras när rättsakten slutligen har antagits. Detta bör dock inte innebär några dramatiska förändringar i de övergripande siffrorna för underrubrik 1a. ÖVRIGA FRÅGOR 15. Följande frågor bör eventuellt tas i beaktande under medlingen: a) Miljövänligt jordbruk (B1-405), förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (B1-406) och skogsbruk (B1-407): Snarare än att minska anslagen i förhållande till 2001 års budget vore det kanske lämpligt att stärka dessa åtgärder i enlighet med vad Europaparlamentet alltid har begärt. b) Skolmjölk (B1-312): Kommissionen bör förklara varför den vill minska anslagen med 8 miljoner euro trots att nivån på EU:s stöd förblir oförändrad. c) Ris (B1-185): Detta är andra året i rad som kommissionen tar med reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för ris i sin förteckning över lagstiftningsförslag som bör läggas fram. Reformen borde ha genomförts för länge sedan. Budgetmyndigheten bör beakta följderna av ytterligare förseningar. DT\442663.doc 5/6 PE 306.816
d) Tobakssektorn: Gemenskapsfonden för forskning och utveckling (B1-175, som finansieras av en avgift på 2 procent på de bidrag som betalas till producenterna) har underutnyttjats på grund av bristen på lämpliga förslag. Enligt det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer PBF borde forskningen koncentreras på hälsoaspekter, konsumentinformation och mindre hälsofarliga tobakssorter. Dessutom bör forskningen undersöka möjligheterna att övergå till odling av andra grödor. Hittills har detta dock helt negligerats. I stället för att insistera på att denna budgetpost skall genomföras ger den befintliga gemensamma organisationen av marknaden för tobak ett incitament som kan vara mycket mer användbart och effektivt. I artikel 14 1 i rådets förordning 1636/1998 står det att "för att underlätta omställningen för enskilda producenter som frivilligt beslutar sig för att lämna sektorn, skall det inrättas ett program för återköp av kvoter med en motsvarande minskning av de garantitrösklar som avses i artikel 8". Det vore kanske lämpligt att i större utsträckning uppmuntra användningen av detta instrument. PE 306.816 6/6 DT\442663.doc