VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens vatten sötvatten som vi människor, men även flera andra djur och växter, behöver varje dag för att överleva. När det regnar fylls både sjöar och deras tillrinningsflöden (bäckar, åar, floder). När de rinner ut i sjön tillför de näring, sediment och, ibland, föroreningar. Vad som hamnar i sjön beror alltså mycket på vad som finns i och runt markerna där vattnet flutit fram, men även vilka partiklar som rör sig i luften där molnen formas. Därför måste fabrikers utsläpp i både luft och vatten noga regleras, och detsamma gäller för både bondgårdars gödsling och avlopp från enskilda hus. Vissa växter och djur när sig på ämnen som för andra är ointressanta eller t.o.m. giftiga, alltså är det viktigt att mångfalden av arter bland både växter och djur kan säkerställa att näringskedjan fungerar. Precis som i vilken kedja som helst så beror hela kedjans styrka på hur stark dess svagaste länk är. Just därför är det viktigt att värna om varje länk för att helheten ska kunna vara och förbli sund och livskraftig. Det betyder t.ex. att vi människor inte kan använda eller behandla de andra skikten hur vi vill eftersom även vår överlevnad beror på dem. Du kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog. Vad har det med algblomning att göra undrar du kanske? Jo, gödningsmedel från åkermarker sipprade ned i tillrinningsflöden och stimulerade algernas tillväxt i sjöar. Men det finns även andra anledningar. I Östersjön, t.ex., så var en av anledningarna att man hade fiskat alldeles för mycket rovfisk (i detta fall torsk). Torsken äter främst sill och skarpsill, som kunde växa i stort sett obehindrat nu när torsken var borta. Dessa mindre fiskar, i sin tur, äter zooplankton. De försvann nästan också helt pga sillens och skarpsillens ökade konsumtionen på dem. Zooplanktonens favoritföda, phytoplankton, kunde då blomma upp fritt och kolossalt. Vad vi människor såg på vattnet var alltså stora massor av dessa gröna phytoplankton.
Kunskap om, och respekt för, alla länkar i ett ekosystem är därför vitalt för att systemet skall vara fungerande. Hur spelar vatten in i ditt liv? Vet du var det kommer ifrån? Vad finns runt omkring det? Förutom människan så fiskar även andra djur, såsom sälar och fåglar. Och bland de människor som fiskar så gör vissa det som ett yrke (yrkesfiskare), andra som en hobby och som då oftast släpper tillbaka fisken i sjön (sportfiskare), och åter andra som fiskar bara så mycket att de själva kan äta (husbehovsfiskare). Regler för samtliga grupper utarbetas av myndigheter eller av riksorganisationerna som grupperar de olika kategorierna av fiskare. Vilka myndigheter ansvarar för att yrkesfisket och fritidsfisket utförs på ett ansvarsfullt sätt? Vad kan du göra för att stödja en ansvarsfull förvaltning av fiske? Habitat, dvs livsmiljöer, finns det gott om i friska hav eller sjöar. Bland bottenlevande vattenväxter såsom alger och gräs gömmer sig ofta fiskar för att leka (para sig), sova och äta men också för att skydda sig när det stormar och mot predatorer. Precis som andra djur så är vissa fiskar herbivorer (växtätare) och andra karnivorer (köttätare). Karpfiskar (t.ex. mört) är växtätare medan t.ex. gäddan är köttätare och faktiskt t.o.m. kannibal. Sjön är dessutom värdefull på ytan, tack vare de transporter som den möjliggör. Här handlar det både om båttrafik till öar, turistturer som främjar kustnära samhällen och industrier som transporterar timmer och andra varor över vattnet istället för på vägar. Att dessa båtar inte släpper olja eller annan förorening är jätteviktigt, just för att inte riskera att skada allt som ju finns under ytan. Bygg en näringskedja i pyramiden. Använd orden i cirkeln. Överlevnaden av varje del beror på den som ligger under. Nämn sedan tre exempel på hur de olika kategorierna påverkar varandra? Zooplankton Storskarv Alg Gädda Benlöja Abborre Människa Phytoplankton Säl Vilka mänskliga aktiviteter påverkar de olika skikten?
SKOGEN ETT EKOSYSTEM I skogens naturliga livscykel så lever träd, växter och djur mellan allt från en dag till över tusen år. När ett träd dör så drar det till sig bakterier och svampar som genom att förse sig av trädets näring gör att det förmultnar, vilken i sin tur berikar jorden och fyller den med näring för framtida träd och växter. Bakterierna och små insekter drar till sig större insekter, samtidigt som nya buskar och träd växer upp intill. Fåglar som när sig på insekter och frön dras till platsen, och via deras avföring så sprids frön vidare; olika typer av skog bildas, och med dem kommer olika svampar, fåglar och däggdjur. Människors aktiviteter är också en del av kretsloppet i skogen, såsom vandring, jakt, fågelskådning, skogsindustri, orientering och bärplockning. Hitta exempel på hur dessa aktiviteter kan bidra till att både förstärka och att försvaga skogen. Förklara också vad Allemansrätten är och ge några exempel på vad man får och inte får göra enligt den. Vare sig det handlar om bär eller vilt, skogsindustri eller turism, så kan även det lokala eller internationella näringslivet växa och frodas så länge man behandlar naturen väl vill säga och inte stör eller tar för mycket. Gör man det så drabbas ju inte bara de djur och växter som har skogen till sitt hem, men även du själv eller kanske en dag dina barn. Både vid Brända tomten och Levande skog kan du se exempel på hur allt som lever och dör kontinuerligt ger ekologiska tjänster till andra. Fundera på hur du själv är en del av skogens kretslopp; i skogen, i skolan och hemma. Hur bidrar du i kretsloppet? Ge exempel både på hur du hjälper och hur du kanske stjälper. Förklara.
Bygg en näringskedja i pyramiden. Använd orden i cirkeln. Överlevnaden av varje del beror på den som ligger under. Nämn sedan tre exempel på hur de olika kategorierna påverkar varandra? Mikroorganism Mygga Kantarell Rådjur Ormvråk Enbuske Älg Mineral Lövsångare Rödklöver Asp Lodjur Människa Lingon Skogsmus Tall Vilka mänskliga aktiviteter påverkar de olika skikten? Noteringar
VÅTMARKEN ETT EKOSYSTEM Våtmarker är våra kanske minst kända eller mest missförstådda kretslopp. Ibland kallas de för sumpmarker, som om de vore smutsiga eller onödiga. Sumpmarker finns förstås också så det är viktigt att veta skillnaden mellan dem och våtmarker, som gör oss enorma miljötjänster, och utan vilka vi ibland inte ens skulle ha dricksvatten. Det finns många olika typer av våtmarker: Grunda sjöar, fuktiga ängsmarker, myrar, kärr och mossar. Den allmänna definitionen är att minst 50% av växtligheten skall vara det man kallar för hydrofil (vattenälskande). dessa platser. Exempel på växter och djur som trivs i dessa miljöer är klibbal, svärdslilja, tranbär, grodor och tranor. Myggor och andra insekter som behöver lugna vatten för att frodas trivs naturligtvis också här, vilket gör att det ofta är osedvanligt rik fågelfauna vid Våtmarker agerar ödmjukt som små naturliga fabriker som gör att både vi och naturen kan fortsätta växa hälsosamt. Några av de miljötjänster som de ger oss är att de: - agerar som en enorm tvättsvamp tack vare deras absorberingsförmåga, och därför är ett skydd i perioder av såväl uttorkning som översvämning - kontinuerligt fyller på vår grundvattenreserv - är utmärkta små reningsfabriker; Bakterier bryter ner skadliga ämnen så vattnet som når ner i marken därför nästan alltid är klart och rent. - är hem åt en mängd fåglar, insekter och vattenälskande (hydrofila) växter, som utan dessa habitat riskerar att dö ut - skapar förutsättningar för mänskliga aktiviteter, såsom att plocka bär, jaga, fiska, vandra, betrakta fåglar, osv.
Sumpmarker, å andra sidan, är helt enkelt områden där stagnant vatten samlats, ofta pga av mänskliga aktiviteter såsom utdikningar vid byggen, jordbruksmarker eller skogsavverkning. Eftersom de aktiviteterna är viktiga för oss människor så behöver vi arbeta hårdare för att hitta en konstruktiv balans mellan skydd av våtmarker och utveckling i samhället. I nuläget försvinner fortfarande våtmarker i Sverige förödande fort. Kanske har du några ideer om hur vi kan hitta en bättre balans? Bygg en näringskedja i pyramiden. Använd orden i cirkeln. Överlevnaden av varje del beror på den som ligger under. Nämn tre exempel på hur de olika kategorierna påverkar varandra? Tranbär Mygga Mikroorganism Häger Bäver Vass Människa Mört Klibbal Fiskgjuse Vilka mänskliga aktiviteter påverkar de olika skikten?