- Patientlagen 2014:821

Relevanta dokument
Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset?

KomHIT kommunikationsstöd i vårdsituationer. En resurs i arbetet med barn med funktionsnedsättning, människor på flykt och med alla!

BARN PÅ SJUKHUS. Ca barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Kommunikationsstöd för människor på flykt

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

ARBETSKOPIA

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

ARBETSKOPIA

Du kan stötta ditt barn

Varför en ny lag? Patientlag

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

När mamma eller pappa dör

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Varför införs en patientlag?

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar


När föräldern har kognitiva svårigheter

Bästa platsen att växa upp på

Bildstöd Hjälpmedelscentralen

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Patientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Språk, kommunikation och kontakt avgörande för vårdmötets kvalitet. Lorna Bartram

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Bildstöd Hjälpmedelscentralen

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Juridiken kring hjälpmedel

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Möjlighet att leva som andra

Samarbete för barnets bästa: pedodonti barnhabilitering - anestesi

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Vad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige

Barn och Ungdomsråd Hälso och Sjukvård - Minnesanteckningar

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Svensk författningssamling

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

I l) ~ landstinget STOCKHOLM

Information till barn, ungdomar och närstående

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen Lina Pastorek och Brita Törnell

Barn som är närstående

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer

Vi verkar för gemensamt lärande och ökad delaktighet i vård och stöd.

Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård och specialisttandvård utveckling och utvärdering av en nationell resurs

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Team Sjukvårdsrädda Barn En modell utvecklad vid Länssjukhuset Ryhov för att hjälpa sjukvårdsrädda barn.

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Samordnad individuell plan SIP SIP

Rätten till kommunikation

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Temagrupp Barn och Unga arbetar tillsammans för att. Barn och unga ska lyckas i skolan. Arbetsgrupp Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Att ta på sig rätt glasögon

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

och regionernas nämnder, styrelser och kontor

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Nationell Patientenkät Nationell Barn Slutenvård Sammanfattande rapport Specialiserad vård Gävleborg

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Alla barn har egna rättigheter

Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Användarkraft! SUSANNE GUSTAVSSON

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

KOMPLETTERING TILL BARNHABILITERINGENS GRUPPKATALOG

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Transkript:

Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson, Barnsjuksköterska Barndagvården Södra Barnsmärtsymposium Älvsborgs Sjukhus april 2016, Ny lag trädde i kraft 1 januari 2015 - Patientlagen 2014:821 1

3 kap. Information 1 Patienten skall få information om: det förväntade vård och behandlingsförloppet vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård 6 Informationen skall anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund och andra individuella förutsättningar 2

5 kap. Delaktighet 1 Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. NOBAB:s standard utifrån FN:s Barnkonvention 3

Svenska språklagen (2009:600) I den svenska språklagen står det: 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 4.1.3 Artikel 2 Definitioner universellt utformade som betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. 4

Utmaningen Skapa delaktighet genom att ge information som är: Anpassad efter ålder, mognad, erfarenhet, språklig bakgrund, individuella förutsättningar Enkel och begriplig språklagen 2009:600 Universellt utformad dvs. kunna användas till alla i största möjliga utsträckning FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Hur lyckas vi med detta? www.kom-hit.se www.bildstod.se 5

Alternativ och Kompletterande kommunikation - AKK - Information kan förtydligas med hjälp av AKK som bland annat kan innebära att texten förklaras med stödjande bilder. Varför använder vi bilder inom sjukvården? - Skapa delaktighet - Minska oro och rädsla - Skapa trygghet - Förklara det svårbegripliga 6

Vilka är hjälpta av bilderna? - Bildstöd hjälper alla - Fall MIA LEAN FORUM Val av bilder - Lagligt - www.bildstod.se - Bilder som saknas - Tecknat - Enkla och tydliga 7

Kallelse med bildstöd (bild barndagvården) Bilder som komplement till skrift 8

Bildböcker Bildtavlor på vårdrummet 9

Studier och utvärdering av bildsstöd Studie 1 frågor till 30 föräldrar och barn kring hur de upplevt bild/text informationen som de fått hemskickat inför besöket samt flödesschemat på sjukhuset gällande undersökningen magnetröntgen(mrt) i narkos Studie 2 kvantitativ undersökning av effekter på smärta och oro med eller utan bild- och text information för barn vid nålrelaterade procedurer i lustgassedering (100 barn 5-15 år) Studie 3 intervjuer med barn om deras upplevelse av kommunikationen i vårdprocessen nålrelaterade procedurer i sedering med lustgas (17 barn 7-13 år) Studie 4 Barn och anhörigas erfarenheter av att få information med hjälp av bildtavlor genom en enkätundersökning (60 st) Resultat av studie 1 Föräldrakommentarer om bild- textstöd och flödesschema vid MRT i narkos. Alla var mycket positiva till både bildstödet och flödesscheman. Mycket bra att kunna följa med och kul att dra bort bilder...distraherande bra att få hem samma bilder som är i boken visste vad som skulle ske bra se tidsperspektivet kunde förklara hemma p.g.a. bilderna. Cirka 30 % av föräldrarna har inte visat bildstödsinformation för barnen hemma (9 av 30st), men upplevde bilderna som mycket bra och informativa 10

Patientfall från SÄS vår kommunikativa miljö Pojke, 5 år, som genomgår neuropsykiatrisk utredning och kommer för att genomgå en magnetkameraundersökning i narkos. Har svårt att vara stilla, sitter nu i sängen med sjukhusskjortan på och väntar för att kunna ta bort fler bilder i boken. Patientfall från SÄS vår kommunikativa miljö Flicka, 6 år, som varit sövd flera gånger och är mycket sjukhus- och stickrädd. Magnetkameraundersökning i narkos. Brukade vara mycket ledsen efter narkosen, nu var flödesschemat i focus istället. 11

Studie 2: kvantitativ undersökning av effekter på smärta och oro med eller utan bild- och text information för barn vid nålrelaterade procedurer i lustgassedering Smärt- och orosskattning (CAS/FAS) Results Resultat av CAS/FAS Intervention Kontroll p-värde CAS (0-10) före 0,62 1,19 0,12 CAS under 1,74 1,67 0,88 CAS efter 0,42 0,90 0,13 FAS (0.04-0.97) före 0,40 0,52 0,04* FAS under 0,33 0,32 0,85 FAS efter 0,19 0,25 0,16 12

Resultat av studie 2 Bild och textinformationen hade positiv effekt vid förberedelse av barn inför lustgassedering och sänkte deras oro signifikant inför proceduren. Ett annat resultat var att barn i allmänhet rapporterade låg smärta och oro före och efter lustgasadministreringen. Ni hittar artikeln här: http://www.hindawi.com/journals/prt/2015/478503/ Studie 3: intervjuer med barn om deras upplevelse av kommunikationen i vårdprocessen nålrelaterade procedurer i sedering med lustgas Barns kommunikation i vårdprocessen - vid nålrelaterade procedurer i sedering med lustgas Syftet med denna studie var att beskriva barns erfarenheter av kommunikation i samband med vårdprocesser, vid nålrelaterade procedurer i sedering med lustgas. 13

Resultat från studie 3 Barnen upplevde att de fick kunskap om vad som skulle hända genom universell design, det vill säga bild- och textinformation och kände sig därmed delaktiga i den medicinska proceduren. Resultatet visar att barn i skolåldern behöver få individanpassad information om vad som kommer att ske på sjukhuset. Det visade sig även attuniversell design, underlättade för skolbarn med neuropsykiatrisk problematik att förstå vad som skulle hända på sjukhuset. Slutsats av studie 3 Sjukvårdspersonal behöver utbildning om individanpassad procedurspecifik information för att tillgodose barns behov av kontroll, och därigenom får barnen ökad möjlighet att lyckas bemästra situationen. 14

Patientfall från SÄS vår kommunikativa miljö Pojke, 13 år, med autism, ADHD, diabetes som vägrat provtagning i flera år Visste vad som skulle ske och bestämt hemma vad vi skulle avleda med under provtagningen i lustgas Ville ta fler prover i lustgas snart igen Studie 4: utvärdering av bildtavlor på vårdrummen. Syftet var att utvärdera barn och anhörigas delaktighet när de använder informativa bildtavlor. 15

Resultat av studie 4. 0-3 år 4-10 år 11-15 år n=19 n=26 n=15 md range md range md range Ålder 1 0,1-3 7 4-10 13 11-15 Hur ofta har ni använt bildtavlan? (1-5) 2 0-5 3 1-5 3 1-5 Hur ofta vis s te du som anhörig vads om skulle ske med hjälp av bildtavlan? (1-5) 3 0-5 4 0-5 4 2-5 Upplevde du dig som anhörig dig delaktig i vården? (0-4) 3 1-4 3 2-4 3 1-4 Förstod barnet vad som skulle ske under sjukhusvistelsen med hjälpav bildtavlan? (0-4) 0 0-3 3 1-4 3 2-4 Upplevdesig barnet delaktig i vården? (0-4) 1 0-3 3 1-4 3 1-4 Hur upplevde ni bildtavlor i sin helhet?(1-10) 8 2-10 8 5-10 9 4-10 Slutsats Bildtavlor underlättar för både barn och anhöriga att vara delaktiga inom barn- och ungdomsjukvården 16

Föräldracitat Barnet kunde vara delaktig hela tiden och kul att ta bort märkerna, anhörig till barn på 5 år Avslappnande och bra att titta på tavlan, slipper komma ihåg allt, anhörig till barn på 3 veckor Utförandet 7 framgångsfaktorer Uppdrag och engagemang från ledning Utvecklingsgrupp - tvärprofessionell Utvecklingssamtal Utbildning till alla Utveckla tillsammans Uthållighet Utvärdering 17

Thank YTTtaackYou 18