folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006
Ska folkhögskolan engagera sig i distansstudier? av Carsten Magnusson Alla svenska folkhögskolor, ja kanske alla folkhögskolor som finns, är glesbygdsskolor sett ur ett globalt perspektiv. Det kan vara intressant att komma ihåg när vi funderar över vilka som kan komma att bli studerande på de kurser vi i framtiden erbjuder. Distanskurser gör att periferin inte längre är så långt borta vilket får stora konsekvenser för oss inom den svenska folkhögskolan. Utvecklingen på Birka folkhögskola Folkhögskolan har alltid varit utsatt för krav på förändring och utveckling. Den folkhögskola jag mötte i slutet av 70-talet, med två vinterkurser och en pedagogisk tradition med rötter i storstugan, har i likhet med många andra folkhögskolor utvecklats till att vara ett folkbildningscentrum där det genomförs ett flertal olika långa vinterkurser, en kortkursverksamhet samt distanskurser. Utöver dessa statsbidragsberättigade kurser bedrivs kurs- och konferensverksamhet på uppdrag från ett flertal uppdragsgivare, varav huvudmannen är en. Allt för att tillmötesgå de studerandes och uppdragsgivarnas önskemål, men också för att skapa trygghet i verksamheten så att kompetens byggs upp och ekonomiska resurser frigörs och säkerställs för att kunna hålla hög kvalitet. Förändringen har gått successivt, de korta kurserna blev så småningom ett naturligt, och ibland ur tjänstgöringssynpunkt, välkommet inslag i folkhögskolelärarens vardag. Visst var det så att kortkurstjänstgöring folkbildning.net 243
mer eller mindre upplevdes som en främmande fågel och passade vissa lärare bättre. Och visst förekom diskussioner om hur mycket en lektion på en kortkurs skulle vara värd jämfört med arbete på en långkurs. Vi var på Birka tidigt ute med FirstClass (fc) eftersom Jämtlands Läns landsting vår huvudman hade det systemet, men dagen då Folkbildningsnätet startade innebar helt nya förutsättningar eftersom kostnaden i och med det inskränkte sig till hårdvaran och det blev möjligt att ge all personal och alla studerande egna användarkonton. Det som hos oss på 90-talet började med Den elektroniska livlinan nämligen stöd via fc för en ung gravid kvinnlig studerande, som med den hjälpen kunde slutföra sina studier trots barnafödande har utvecklats till en verksamhet som i varierande grad sysselsätter sju personer. De har tjänstgöring på distanskurser med olika inriktning: språk, musik, religionskunskap, filosofi, internationell kurs och lärande vandring. Under arbetsåret 2006 genomför vi 450 deltagarveckor (ca 6 procent) av totalt inplanerade 7 300 deltagarveckor i form av distanskurser. Antalet kortkursveckor är ca 1 100 vilket motsvarar ca 15 procent. Personliga erfarenheter Min första erfarenhet av distansstudier kom relativt tidigt när jag redan 1971 läste ett betyg i pedagogik på Hermods en brevkurs med avslutande tvåveckors sammankomst i Lund. Någon mönsterstuderande var jag inte, breven jag skickade in var inte direkt något att yvas över. Men dagarna på plats i Lund var mycket givande. Misslyckades skändligen gjorde jag däremot med en liknande korrespondenskurs i Biologi under en period då jag som volontär arbetade på en Secondary School i Tanzania. Jag har på senare tid genomgått baskursen för distanslärare och ser nu med spänning fram mot att få deltagare till en distanskurs i matematik i höst. Att vara kursdeltagare var en nyttig upplevelse, att upptäcka hur viktigt det var med snabb respons och försöka förstå vart de medstuderande hade tagit vägen när deras svar inte kom snabbt nog. Man kan man ju undra om något liknande erbjuds på lärarutbildningen. Kursen var givande och borde genomgås av all undervisande personal. 244 folkbildning.net
För närvarande är mina insatser inom distansområdet motsvarande en timme swahili i veckan som stöd för 12 distansstuderande som går Birkas internationella kurs. En helg i månaden träffar de den vanliga internationella heltidskursen och får då några timmar undervisning på skolan. Folkbildningsmålen kan de nås? Den stora frågan är väl om målen med folkbildningen kan uppnås på annat sätt än i mötet öga mot öga. Kan det bildande, utvecklande samtalet ske på andra sätt? Vad händer i det virtuella mötet där text, bilder, telefonsamtal och ljud- och videofiler får utgöra basen för det folkbildande samtalet. Är det svårare att leva upp till kraven på demokrati och medinflytande i en distanskurs? Min personliga uppfattning är den att fördelarna med att kunna göra det möjligt att överbrygga geografiska- och tidshinder är så stora att de tillsammans med förekomsten av studerande från andra länder/kulturer innebär sådana betydande kvaliteter att bra distanskurser kan vara god folkbildning. Värdet av att till exempel i en kurs i religionskunskap ha med deltagare från andra länder och kulturer är ovärderligt språksvårigheterna går att överbrygga eftersom den studerande har tid på sig att formulera sig i text. Det bör också kunna vara acceptabelt att gå över till något gemensamt språk vid behov. Hela världen kan bli vårt arbetsfält med kursdeltagare från olika länder där det finns möjlighet att lära känna främmande kulturer. Vilket idag kan anses vara en utav våra mest angelägna uppgifter i den oroliga värld vi lever i. Distansstudier gör det möjligt för nya grupper att studera skiftarbetare, de med kontaktproblem eller olika handikapp och att ta första steget ut i omvärlden. Det är inte uteslutet att möjligheten att studera på distans kan vara avgörande för att många ska kunna börja studera över huvud taget. Och kan därmed vara starten för något mycket stort. Lite motsägelsefullt är det kanske att det kan bli mer tid för reflektion vid distansstudier vilket gör att även den långsamme, eller den som till exempel har talsvårigheter, hinner komma till tals och får tillfälle att bli sedd och hörd. folkbildning.net 245
Det som är avgörande för om det är bra folkhögskoleverksamhet är inte hur man sitter i rummet utan det förhållningssätt till kursdeltagarna och studiearbetet som läraren har och låter prägla verksamheten. Inför framtiden Ett föränderligt samhälle och arbetsliv kräver flexibilitet och förmåga att ta till sig det nya, kritiskt granska och förkasta det som inte passar, men ta till sig det som kan vara förenligt med verksamhetens idé. Vissa kurser, liksom vissa kursdeltagare och undervisare är mer lämpade för distansutbildning. Distansutbildningar inom folkhögskolan är något som jag är övertygad om kommer att öka i omfattning, och på samma sätt som volymen kortkurser i förhållande till långa kurser finna någon slags balans. Vissa kommer att ha många kurser helt på distans, andra inga alls. Troligtvis kommer det att växa fram även rent virtuella skolor som bara har en expedition men inga undervisningslokaler. Ekonomi Flertalet distanskurser innehåller möten på Birka vilket innebär övernattningar på skolans internat med totalt 105 platser. Av dessa är 30 reserverade för korta kurser och andra liknande arrangemang. Till exempel för helgsammankomster för studerande på distans. De platser på internatet som reserverats för långkurserna svarar ganska precis mot efterfrågan. Med en god balans mellan på platsen-kurser, kortkurser och distanskurser, med hänsyn tagen till behovet av undervisningslokaler och internatboende, kan distanskurser vara det komplement som ger ett extra ben att stödja sig på i den föränderliga värld vi inom folkhögskolan lever i. Att möjligheten att erbjuda studerande att delta i udda kurser på distans breddar utbudet av tillval, vilket på ett för skolan ekonomiskt fördelaktigt sätt gynnar kursdeltagarna. Lite beroende på lokala förutsättningar kan också distanskurser fungera som ett alternativ till att hyra eller bygga nya lokaler där inte minst det sista är ett ekonomiskt vågspel. 246 folkbildning.net
Ett typiskt exempel är att den andel av verksamheten som vi på Birka för närvarande genomför i form av distanskurser, motsvararande ca 15 heltidsstuderande, inte skulle kunna inrymmas i våra nuvarande lokaler. Teknik/virtuella plattformar Idag ser vi en ny situation där många, framförallt unga individer, har en betydande del av sitt umgänge med andra i form av möten på nätet. Antalet personer som deltar i Lunarstorms aktiviteter är över miljonen och det finns anledning att tro att mångdubbelt flera på olika sätt är mer eller mindre aktiva debattörer i den mångfald av fora som idag finns. Bara på Eniros forum Passagen finns tre miljoner debattinlägg i över tusen vitt skilda grupperingar. Även många vuxna har betydande erfarenhet av att kommunicera via nätet och uppnå en stor gemenskap med andra. Många får mycket starka kopplingar till grupperingar där de är medlemmar, de flesta av dessa grupperingar finns bara på nätet och medlemmarna känner ofta inte till varandras rätta identiteter utan umgås under nick. Ändå kan de känslomässiga bindningarna vara mycket starka. Förvånansvärt ofta urartar diskussioner och rejäla konflikter uppstår. Mailspråket och de snabba tangentklicken kan lätt leda till missförstånd. Den självklarhet med vilken unga vuxna idag förväntar sig att kunna komma i kontakt med andra och söka och utbyta information via Internet och mobiltelefoner skapar situationer där folkhögskolan måste göra ett val antingen kliva på kommunikationståget eller betona en annan identitet som bevarare av en mer traditionell livsstil. Globaliseringen Idéer och influenser påverkar oss på ett otal sätt, och vår tids globalisering ger oss möjlighet att förflytta oss över allt större avstånd på allt kortare tid. Både fysiskt och på andra sätt. Nya informations- och kommunikationstekniker ger oss ny kunskap om omvärlden och möjligheter att utvidga världsbilden, trots att vi kan vara fast rotade i en hemmiljö. Det är allt viktigare att som folkbildare se till att skaffa sig erfarenhe- folkbildning.net 247
ter av deltagande i debatter och möten med nyttjande av ny teknik av det slag som utgör en växande inslag i människors liv. Varför sms:ar vi förresten inte oftare till de studerande vi behöver nå med korta snabba meddelanden? Något som också bör påverka vårt arbetssätt är att universitet och högskolor ger allt fler kurser på distans och vi har stora möjligheter att förbereda våra studerande för detta. Strävar vi efter att de studerande ska få nödvändiga behörigheter för högre studier bör vi också ha som mål att förbereda de studerande för de nya former för studier som växer fram på universitetsnivå. Troligtvis så kommer framtidens folkhögskolestuderande att vara en än mer heterogen grupp. Med mycket stor spännvidd beträffande kunskaper i allmänhet och it-kunskaper i synnerhet, med varierande kulturell bakgrund och språkkunskaper. Kommer vi i framtiden att ge kurser på andra språk än svenska? Folkbildningens möjligheter Jag tror på en framtid med mångfald inom folkhögskolevärlden,. De flesta kommer att försöka hitta en balans utifrån egna förutsättningar och behov. Jag är inte främmande för tanken på att studerande på folkhögskolans långkurser kommer att läsa en betydande del av ämnena på distans. Ibland ledda av lärare från andra folkhögskolor. Jag är lika övertygad om att det kommer att finnas folkhögskolor som inte alls bedriver distansutbildningar av den sorten som nu erbjuds. Visst vore det bra att kunna lösa problemet med bristen på bra arbetsplatser för undervisande personal genom att lägga en kurs på distans med helgträffar och därmed kunna bygga om en undervisningslokal till arbetsrum? Och vad kommer utbyggnaden av de trådlösa näten i tätorter samt den ökande kapaciteten hos de nya mobiltelefonerna att bära med sig om man nu ska fortsätta kalla dem telefoner? Är framtidens melodi den gränslösa folkbildningen där det inte spelar någon roll på vilken bergstopp i vilken som helst del av världen du sitter? Det är alltid möjligt att delta i en kurs på folkhögskola 248 folkbildning.net