LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING

LANTMÄTERIETS ÅRSREDOVISNING 2015 Dnr 201/2016/373

Lantmäteriets årsredovisning 2015 GD HAR ORDET 1 LANTMÄTERIETS ROLL I SAMHÄLLET 3 KORT OM VERKSAMHETEN 4 LANTMÄTERIET 2015, ÖVERGRIPANDE 6 INDIKATORER 2015 16 MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I REGLERINGSBREVET 2015 19 FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING 22 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING 38 FASTIGHETSINSKRIVNING 66 MYNDIGHETSSAMVERKAN I FORM AV TJÄNSTEEXPORT 71 MYNDIGHETSSAMVERKAN MED TOTALFÖRSVARET 73 SÅ ÄR LANTMÄTERIET FINANSIERAT SAMT FINANSIELLT LÄGE 75 FINANSIELL REDOVISNING 82

KORTA FAKTA 2015 1 992 1 769 32% 15 040 medarbetare vid årets slut miljoner kronor i omsättning av intäkterna består av anslagsmedel nya fastigheter har registrerats 95% 41 5 169 300 km 2 av Sveriges yta har med årets produktion laserskannats för nya höjddata nya referensstationer för SWEPOS tätorter flygfotograferades av Sveriges yta flygfotograferades 86 ägarlägenheter har bildats 44 100 nya bostadslägenheter registrerades i lägenhetsregistret 26 kommuner har gått med i geodatasamverkan under året. 841 475 inskrivningsärenden har beslutats 13 10,8 12 277 dagars handläggningstid för ett inskrivningsärende, i genomsnitt miljarder kronor uppgick stämpelskatten till pågående tjänsteexportuppdrag kommuner (av 290) har med årets övergång nu det nya geodetiska referenssystemet SWEREF 99

1 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 GD HAR ORDET 2015, inte bara Minecraft Lantmäteriet har levererat enligt plan och har fortsatt tagit betydelsefulla steg framåt. Störst uppmärksamhet har våra satsningar på att tillhandahålla geografiska data utan begränsningar fått. Men, mycket annat har förstås hänt detta år. Tidigt i våras träffades Lantmäteriets chefer för en scenarioövning för en dags gemensamt arbete kring framtidens samhällsplanering. Utgångspunkten var det arbete som direktionen ägnat kring fyra framtidsbilder scenarios rörande samhällsplaneringen i Sverige om tio år. De här framtidsbilderna illustrerar möjliga utvecklingslinjer, som ser väldigt olika ut och som utgår från om vi har en starkare eller svagare central politisk styrning, och hur stor koncentrationen av befolkningen till storstadsområdena blir. Det handlar alltså inte om vad vi vill ska hända, utan om vad som kan hända och hur det påverkar Lantmäteriet och vår verksamhet. En annan viktig händelse under våren var den FN-resolution om Global Geodetic Reference frame for Sustainable Development som antogs. Detta är den första FN-resolutionen inom vårt område och ett resultat av arbetet inom UN-GGIM. Sverige, genom Lantmäteriet, bidrog till arbetet 1. Sedan mitten av april sitter Fastighetsbildning och Fastighetsinskrivning i Uddevalla tillsammans i nya fräscha lokaler i ett öppet kontor. Samlokaliseringen innebär gemensam kundtjänst, lättare och snabbare kompetensöverföring mellan våra medarbetare och på sikt en process för avstyckning och lagfart; lagfartsavstyckning. Under försommaren tecknade vi ett samarbetsavtal med vår holländska systermyndighet, Dutch Kadaster. Vi har sedan några år tillbaka ett samarbete med dem vad gäller erfarenhetsutbyte kring bland annat forskning, teknik, och verksamhetsutveckling. Avtalet ger oss bland annat rätten att använda deras automatiska generaliseringsmodell i vår utveckling av automatisk generalisering av kartdata. Målsättningen med avtalet är att etablera ett djupare samarbete mellan oss som ska ge ömsesidiga fördelar i våra verksamheter. I somras var Lantmäteriet åter på plats i Almedalen. Vi bjöd in till ett öppet seminarium med rubriken "Så klarar vi hinderbanan och når ett samhälle med öppna geodata". Ämnet intresserade uppenbarligen många lokalen var fullsatt! Frågan om öppna myndighetsdata i allmänhet och öppna geodata i synnerhet surrade i luften under hela Almedalsveckan. Flera andra seminarier tog upp ämnet. Vi bjöd även in till ytterligare ett välbesökt seminarium, om framtidens samhällsplanering. 1 Läs mer om UN-GGIM på sidan 49. 1

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 2 (101) I höstas träffades ledningarna för lantmäteriorganisationerna i Norden för det årliga chefsmötet, i år var det Grönlands tur att svara för värdskapet. De här mötena började för länge sedan som rena kartverksmöten, men i takt med att flera av oss fått nya uppgifter har det tillskapats grupper för både fastighetsbildning och fastighetsinskrivning. Nu bestämde vi bland annat att lägga till en grupp för geografisk information, det vill säga kartverksamhet i vid mening. Vi undertecknade även en ny överenskommelse samt beslutade om en gemensam strategi för samarbetet. I vintras blev det verklighet! De första automatiskt handlagda och beslutade ärendena i Lantmäteriet gjordes. Vi har nu helt automatiserade ärenden i produktion i vår inskrivningsverksamhet. Vid beslutstyp "Bevilja" hanteras ärendet helt digitalt när kunden skickar in uppgifter från externa webben. Handläggnings- systemet tar emot, bereder och beviljar ärendet automatiskt och därefter får kunden (om man begärt det) en underrättelse om detta. En fantastisk milstolpe! Strax före jul bjöd Lantmäteriet alla dataspelsanvändare på en tidig julklapp, den 18:e släpptes nämligen en landskapsmodell över Sverige i det populära datorspelet Minecraft. Modellen bygger på Lantmäteriets nationella kartor och höjddata. Det innebär att hela landet kommer att finnas som en virtuell och spelbar värld i spelet. Det vi gör är i slutändan helt beroende av främst våra medarbetares arbetsinsatser. Jag vill tacka er alla, och även våra samarbetspartners, för att ni alla på ett så positivt sätt bidragit till det positiva resultat vi uppnått 2015. Bengt Kjellson, generaldirektör 2

3 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 LANTMÄTERIETS ROLL I SAMHÄLLET Lantmäteriets verksamhet har stor betydelse för samhällsutvecklingen och berör många politikområden. I samhällsplanering och byggande, i genomförandet av landsbygds- och skogspolitik, miljö- och energipolitik, transportpolitik, försvarspolitik med flera områden behövs tillförlitliga uppgifter om till exempel ägande av mark, planbestämmelser och olika geografiska förhållanden (kommunikationsnät, bebyggelse, höjdförhållanden, vattendrag med mera). Lantmäteriet bidrar till att de markpolitiska målen kan förverkligas. Ett hållbart samhällsbyggande Lantmäteriet bidrar till ett hållbart samhällsbyggande bland annat genom att anpassa fastighetsindelningen till nya förutsättningar och att fastighetsrättsligt säkra olika planers genomförande, skapa samverkansorganisationer för lokal förvaltning och lösa frågor om markåtkomst för samhällets infrastruktur. Myndighetens verksamhet och kompetens fungerar ofta som länken mellan en politisk eller privat ambition och den rättsliga grunden för ett praktiskt förverkligande. Mer om fastighetsbildning på sidan 22. En gemensam informationsgrund Lantmäteriets uppdrag att försörja samhället med geodata bidrar till att såväl andra myndigheter som privata aktörer kan utveckla sin verksamhet och skapar en samlad bild över både resurser och risker. En viktig förutsättning för en effektiv och rättssäker offentlig förvaltning är att beslut baseras på ett gemensamt kvalitetssäkrat underlag, inte minst när det gäller geodata. Informationen är också grunden för viktiga samhällsfunktioner som samhällsskydd och krisberedskap, folkbokföring samt statistik och miljöanalys. Mer om informationsförsörjning på sidan 38. Ett tryggt ägande Fastighetsinskrivningen vid Lantmäteriet syftar till ett tryggt ägande av fast egendom. Ett tryggt ägande är en förutsättning för en väl fungerande fastighetsmarknad, vilken i sig är av synnerligen stor betydelse för såväl den enskilde medborgaren som för samhällsekonomin i stort och skapar grunden för det kreditväsende som hela marknadsekonomin bygger på. Mer om fastighetsinskrivning på sidan 66. En digital offentlig förvaltning Lantmäteriet deltog i tidigare e-delegationens arbete och medverkar nu i myndighetssamarbetet esam för att skapa förutsättningar för den offentliga sektorns steg in i det digitala samhället. Lantmäteriets information är i det sammanhanget viktig, då så mycket av vad som sker på något sätt är knutet till en plats. Lantmäteriets tjänster i form av fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och informationsförsörjning är alltså viktiga delar av samhällets grundläggande infrastruktur och bidrar till stabilitet i många samhällssektorer, genom säkerhet och kända förutsättningar. Verksamheten påverkas av snabb teknisk utveckling och har stor betydelse också för näringslivets utveckling, omsättningen på fastighetsmarknaden och för kreditväsendet. Verksamheten skapar effektivitets- och kvalitetsvinster inom offentlig och privat verksamhet. Internationaliseringen inom området är påtaglig och verksamheten påverkas inte minst av olika EU-direktiv. 3

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 4 (101) KORT OM VERKSAMHETEN Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som är registrerade i fastighetsregistret. Genom lantmäteriförrättningar skapas fastigheter och rättigheter för bland annat utbyggnad av infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Lantmäteriet är den statliga lantmäterimyndigheten och har kontor på ett 50-tal platser i landet. 39 kommuner har egna lantmäterimyndigheter. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser det statliga Lantmäteriet, om inte annat särskilt anges. Fastighetsregistrets grundläggande information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanläggningar samt bildandet av samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. I verksamheten utförs även viss uppdragsverksamhet, åt till exempel Naturvårdsverket och Skatteverket. Verksamheten finansieras till 86 procent av avgifter. Exempel på uppgifter som är anslagsfinansierade är: externt stöd och rådgivning, utlämnande av allmänna handlingar och registrering av detaljplaner i fastighetsregistret. Intäktsfördelning 2015 Förrättningsverksamhet Anslag Avgifter 86% 14% Informationsförsörjning tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriet förser allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter. Det handlar om att Lantmäteriet samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska informationen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsregistret ger fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella system som hanterar pantbrev. Lantmäteriet har ett nationellt samordningsansvar för att tillsammans med kommuner, myndigheter och andra organisationer bygga upp och förvalta en nationell infrastruktur för geodata. Lantmäteriet ansvarar också för att koordinera och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire i Sverige. Informationsförsörjningens verksamhet finansieras till 58 procent av avgifter. Exempel på områden som finansieras av förvaltningsanslag är uppdateringen av geografisk information och arbetet med geodetisk infrastruktur och referenssystem. Intäktsfördelning 2015 Informationsförsörjning Anslag Avgifter Övriga intäkter 58% 2% 40% 4

5 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 Fastighetsinskrivning Inskrivningsverksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter som läggs in i inskrivningsdelen i fastighetsregistret. Inom denna verksamhet tar vi även beslut om och tar in stämpelskatt och avgifter. Stämpelskatten uppgår till 10,8 miljarder och expeditionsavgifterna till 300 miljoner under 2015. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och underlättar omsättningen på fastighetsmarknaden. Verksamheten karaktäriseras av stora ärendevolymer och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Verksamheten är i princip helt anslagsfinansierad. Intäktsfördelning 2015 Fastighetsinskrivning Anslag Övriga intäkter 99,6% 0,4% Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport Lantmäteriets tjänsteexport ansvarar för den utlandsverksamhet som bedrivs genom Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling och som regleras av Lantmäteriets instruktion och uppdrag i regleringsbrev. Tjänsteexporten är en av Lantmäteriets kärnverksamheter. Verksamheten utförs som ett myndighetssamarbete med systermyndigheter i Sveriges biståndsländer genom finansiering via Sida. Framförallt stöttar vi samverkansländer med kompetensförmedling och institutionell utveckling av deras lantmäteriorganisationer. Under 2015 omsatte Lantmäteriets tjänsteexport 25 miljoner kronor. Myndighetssamverkan med totalförsvaret Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att totalförsvarets 2 behov av geodata tillgodoses och ska inom det området bistå med expertstöd. Vår främsta samverkanspartner inom totalförsvaret är Försvarsmakten. Omsättningen för verksamheten uppgick år 2015 till knappt 47 miljoner kronor, varav uppdraget åt Försvarsmakten utgjorde 99 procent av intäkterna. Stödenheter Lantmäteriet har även centrala stödenheter med specialistkunskap inom utveckling och IT, ekonomi, upphandling, personalfrågor, kommunikation och ledningsstöd. 2 Totalförsvaret är de organisationer och myndigheter som ska hantera Sveriges territoriella försvar. I totalförsvaret ingår Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan samt räddningstjänst, polis och sjukvård. 5

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 6 (101) LANTMÄTERIET 2015, ÖVERGRIPANDE ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT I KORTHET Lantmäteriets omsättning 2015 uppgick till 1 769 miljoner kronor, vilket är i samma nivå som 2014. Avgiftsintäkter från kunder utgör 67 procent medan anslagen utgör 32 procent. 1 procent är bidrag samt finansiella intäkter. Resultatet uppgår till minus 16 miljoner kronor, vilket är en försämring jämfört med 2014, med 49 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan åren återfinns inom förrättningsverksamheten med ett försämrat resultat på 60 miljoner kronor. Det totala balanserade resultatet inom Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamheter uppgick vid utgången av 2015 till 76 miljoner kronor eller 6,3 procent av årets omsättning. Skillnaden på överskott och underskott mellan olika verksamheter är stor. Lantmäteriets förvaltningsanslag har under året belastats med 509 miljoner kronor, vilket är något mer än årets tilldelade anslag. Utfallet innebär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 8 miljoner kronor eller 1,6 procent vilket är en sänkning jämfört med för ett år sedan. Verksamhetsplanen för de kommande åren pekar på ytterligare förbrukning av anslagssparandet. Intäkter och kostnader (mnkr) 1 816 1 761 1 785 Intäkter Kostnader Intäktsfördelning Lantmäteriet 2015 Anslag Avgifter Övriga intäkter 1,1% 31,5% 67,4% 1 779 1 794 1 769 2013 2014 2015 6

7 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 LANTMÄTERIETS UTVECKLINGSVERKSAMHET Efter den omfattande utvecklingsinsats 3 som avslutades 2014 har Lantmäteriets utvecklingsarbete gått in i en ny fas där många nya satsningar är under förstudie och uppstart. Utvecklingen handlar mycket om förutsättningar som behövs för en fortsatt digitalisering i samhället. Det pågår utveckling för elektroniska ansökningar, automatisering av beslut och interna processer, nytt tillhandahållande av informationen samt anslutning till den förvaltningsgemensamma tjänsten Mina meddelanden. Detta följer Regeringens mål om Digitalt först 4. I slutet av året inrättade regeringen ett råd för digitalisering av det offentliga Sverige, där bland annat Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson ingår. Rådet ska lyfta strategiska frågor för att identifiera och diskutera utmaningar under genomförande av regeringens satsning på e-förvaltning och vid behov föreslå åtgärder. En fortsatt modernisering av Lantmäteriets system är en viktig förutsättning för fortsatt digitalisering och under 2015 har funktionalitet utvecklats för att ersätta det gamla kartstödssystemet inom fastighetsbildning. Avveckling av stordatorplattformen Lantmäteriet har under en längre period arbetat med modernisering av systemlösningar för att slutligen kunna avveckla den befintliga stordatormiljön. Under 2015 startade projektet Exodus som hanterar migrering av den återstående fastighetsinformationen inklusive samfällighetsföreningar, planer och bestämmelser som ligger i stordatamiljön. Projektet beräknas pågå till 2018 och parallellt med projektet startar också initiativ för att utveckla lösningar som ersätter övrig funktionalitet som idag använder plattformen. Målet är att plattformen ska vara avvecklad 2021. Samverkan med andra En viktig del för att utveckla Lantmäteriet i framtiden är samverkan med andra. I samband med att E-delegationen avslutade sitt uppdrag under 2015 startade det frivilliga samarbetet E-samverkansprogrammet där Lantmäteriet ingår. Fokus i E-samverkansprogrammet ligger på att driva på och stödja den förvaltningsgemensamma utvecklingen i arbetet med att ta fram efterfrågade och effektiva tjänster. Programmet ska vidareutveckla, förvalta och införa de koncept, metoder och arbetssätt som tagits fram av E-delegationen inom området digital samverkan. Programmet fungerar som ett komplement till regeringens initiativ inom området. Lantmäteriet är också aktiva i det nystartade strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Programmets mål är att minska byggsektorns miljöpåverkan, förkorta planerings- och byggtiden, minska de totala byggkostnaderna och möjliggöra en ny affärslogik i sektorn. 3 Den dominerande insatsen 2014 var ett nytt handläggningssystem för fastighetsinskrivning. 4 Digitalt först är regeringens satsning på en digital förnyelse av det offentliga Sverige, det innebär bland annat att kontakten med myndigheter i första hand ska ske digitalt i framtiden. 7

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 8 (101) LANTMÄTERIETS VÄG MOT ÖPPNA DATA Dagens modell med en hög andel avgiftsfinansiering av Lantmäteriets geodata har blivit ett växande hinder för användning och innovation kring geodata. Hindret är inte bara avgifterna i sig utan också att restriktioner måste sättas på vidarespridningen, vilket hämmar användningen i samhället. Systemet med avgiftsfinansiering leder också till att inaktuella geodata används för att fatta viktiga beslut. Öppna geodata från Lantmäteriet kan ge förutsättningar att: Planering och byggande av bostäder och fysisk infrastruktur sker effektivt med avseende på geodataförsörjning, markåtkomst och hållbarhet. Om alla inblandade parter har samma uppdaterade underlag från Lantmäteriet skapas en tryggare och mer effektiv process. Stimulera och underlätta för näringslivet att utveckla nya tjänster. När mer öppna data sprids i samhället kommer behovet finnas att skapa smarta tjänster för alla användare. Bidrar till nya företag och arbetstillfällen inom öppna data. Effektivare transportval och färre mil med mindre miljöpåverkan. Lantmäteriets öppna data: är avgiftsfria och enkelt tillgängliga för alla som vill använda dem får användas och publiceras fritt utan avgifter och krångliga villkor finns tillgängligt i maskinläsbart gränssnitt. Arbetet med att implementera öppna data inom Lantmäteriet har bland annat fokuserat på att anpassa den tekniska infrastrukturen, att avveckla befintliga licensavtal för de data som blir öppna data och att kommunicera om Lantmäteriets steg mot öppna data. Lantmäteriet har under 2015 öppnat upp kartdata ner till en skala på 1:250 000 och en enkel höjdmodell. Lantmäteriets nedladdningsbara öppna data tillgängliggörs via en öppen hämtplats där användarna själva kan ladda ner data. Lantmäteriet har även lanserat en landskapsmodell över Sverige i det populära datorspelet Minecraft 5. Syftet med detta är att få fler unga att använda kartor och spelbaserat lärande. De steg som Lantmäteriet har tagit mot öppna data har fått stor uppskattning av användarna och antalet nedladdningar har ökat markant 6. Underlätta för andra myndigheter och kommuner att skapa bättre och fler informationstjänster för medborgarna. 5 Minecraft är ett svenskt datorspel som nått framgångar världen över med sina oändliga möjligheter för spelarna att bygga och skapa sina egna världar. 6 Se mer på s. 41 Arbete med att öppna data har startat. 8

9 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 LAGUTVECKLINGEN GENERELLT Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklingsfrågor. Vårt främsta styrinstrument är en prioriteringslista för lagutvecklingsprojekt. I denna sammanställs och prioriteras alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndigheten. Prioriteringen är viktig, särskilt då den stäms av mot utvecklingsprojekten så att de tekniska- och de juridiska utvecklingsprojekten går hand i hand 7. Som högsta prioritet på Lantmäteriets lagutvecklingslista finns behovet av en ny och reviderad registerlagstiftning avseende de register som myndigheten ansvarar för. De föråldrade regelverk som idag gäller för hanteringen innebär att våra kunders önskemål och förväntningar inte kan infrias. Behovet upplevs ligga på en verksamhetskritisk nivå och är hämmande för Lantmäteriets kärnverksamhet med fastighets- och geografisk information. I övrigt deltar Lantmäteriet regelbundet med experter i olika statliga utredningar som berör vårt område. Personal från myndigheten är även aktiva inom ramen för det arbete som pågår inom e-samverkansprogrammet. INTERNATIONELL SAMVERKAN NÖDVÄNDIG Det internationella arbetet är nödvändigt att ha för att kunna klara av många av Lantmäteriets uppgifter. Dessutom är delar av den en kärnverksamhet i form av tjänsteexport. Läs mer om tjänsteexporten under avsnittet Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport. Lantmäteriets internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem. Värt att notera på global nivå är att det i februari 2015 antogs en FN-resolution om Global Geodetic Reference Frame for Sustainable Development. Detta är den första FN-resolutionen inom vårt område och ett resultat av arbetet inom UN GGIM. Sverige, genom Lantmäteriet, bidrog aktivt till arbetet. Läs mer om detta på sidan 49. Gemensam strategi och ny överenskommelse och mellan de nordiska länderna De nordiska lantmäteriorganisationerna har sedan många år ett nära samarbete. Årligen möts cheferna för organisationerna för att utbyta erfarenheter. Vid det årliga mötet, som i år skedde på Grönland, undertecknades en ny överenskommelse och beslutades en ny gemensam strategi för samarbetet. För det mer löpande kunskaps- och erfarenhetsutbytet har det utifrån avtalet och strategin bildats ett antal arbetsgrupper. Det är dels tillfälliga arbetsgrupper för specifika frågor, dels permanenta arbetsgrupper som samverkar inom fastighetsbildning, inskrivning, marknadsutveckling, teknikutveckling samt personal- och ekonomifrågor. Läs mer om nordiskt samarbete på sidan 47. Det nordiska samarbetet inom området geodesi har pågått länge. Den Nordiska Kommissionen för Geodesi skapades 1953. 7 Lagutvecklingslistan används även i myndighetens kontakter med Regeringskansliet där syftet är att delvis kunna påverka departementens verksamhetsplanering under året, samt att se till att angelägna lagutvecklingsprojekt inom Lantmäteriet ges förtur före mindre angelägna projekt. 9

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 10 (101) LANTMÄTERIET I MEDIA Lantmäteriet toppar för andra året i rad! Lantmäteriet toppar för andra året i rad listan över allmänhetens förtroende för myndigheter. TNS Sifo har under våren undersökt vilket anseende olika myndigheter har hos allmänheten. Totalt ingick 27 myndigheter i undersökningen och Lantmäteriet hamnade i topp för andra året i rad, tillsammans med Patent- och registreringsverket. Sifos undersökning Anseendeindex för svenska myndigheter rankar myndigheter och förklarar varför myndigheter har olika högt anseende i medborgarnas ögon. Lantmäteriet fick 52 poäng, vilket är en ökning med tre poäng jämfört med förra årets mätning. Den genomsnittliga myndigheten fick 25 poäng. Anseendeindex för svenska myndigheter 2015 (genomsnitt alla myndigheter: 25) Lantmäteriet PRV (Patent- och Skatteverket Konsumentverket Naturvårdsverket Riksbanken Livsmedelsverket Kronofogden Polisen Åklagarmyndigheten CSN Finansinspektionen Sveriges Domstolar Folkhälsomyndigheten Pensionsmyndigheten Sida Diskrimineringsombudsman Trafikverket Socialstyrelsen Försvarsmakten Skolinspektionen Kriminalvården Tillväxtverket Skolverket (-4) Försäkringskassan (-23) Migrationsverket (-28) Arbetsförmedlingen 3 52 52 51 48 44 41 40 37 35 35 34 34 33 29 26 24 21 20 18 17 16 14 13 Almedalen, final för scenariearbetet Under Almedalsveckan bjöd Lantmäteriet in till ett välbesökt seminarium om framtidens samhällsplanering. Seminariet var finalen på ett omfattande internt arbete med att ta fram olika scenarier om hur samhällsplaneringen kan gå till år 2025. Hur kommer Lantmäteriets verksamhet att utvecklas i framtiden? Vilka är utmaningarna och vilka är möjligheterna? Scenariearbetet resulterade i en antologi skriven av åtta centralt placerade personer från kommunsektorn, statsförvaltningen, näringslivet och den akademiska världen. Dessutom gjordes fyra korta filmer om möjliga framtider för samhällsplaneringen. I Almedalen fick seminariedeltagarna ta del av materialet och diskutera frågeställningarna med inbjudna experter. 10

11 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 Sverige klättrar på rankinglistan I världsbankens årliga undersökning Doing business jämförs hur 189 ekonomier har utvecklats inom ett antal samhällsviktiga områden som exempelvis; hur lätt det är att starta företag, få krediter, registrera egendom, få byggnadslov och bedriva handel över gränserna. När det gäller att registrera egendom toppas listan i år av Nya Zeeland, tätt följd av Litauen, Georgien och Estland. Våra grannländer Danmark ligger på nionde plats, Norge på trettonde plats och Finland på tjugonde plats i undersökningen. Sverige har i år klättrat till plats 11 när det gäller registrering av fastigheter. Den främsta orsaken till att Sverige har klättrat på rankningslistan beror på att man i år har lagt till en indikator som heter Quality of land administration index. Den visar kvaliteten på landets processer för att registrera och tillhandahålla information om ägande eller rättigheter till markanvändning och dess tillhörande resurser. Närvaro i media skapar nytta för medborgarna Den samhällsnytta som skapas i verksamheten har stort allmänintresse och Lantmäteriet har därför haft en återkommande närvaro i svenska nyhetsmedier under året. Frisläppandet av kartinformation och arbetet med att skapa en nationell gemensam blåljuskarta var ett par av de nyheter som fick stor uppmärksamhet. Information om fastigheter och ägande efterfrågas i ökande omfattning av såväl allmänhet som beslutsfattare i samhället. Sammanställningar med fakta om utvecklingen på fastighetsmarknaden får därför ofta stort redaktionellt utrymme. Den mediala uppmärksamheten skapar därmed även i sig själv samhällsnytta när fastighetsinformationen blir tillgänglig för alla. 11

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 12 (101) MEDARBETARE MED KOMPETENS OCH ENGAGEMANG Att Lantmäteriet hamnar i topp på TNS/Sifos undersökning, Anseendeindex, är naturligtvis inte möjligt utan kompetenta och engagerade medarbetare. Engagemanget kommer också till uttryck i den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten 2015 med en svarsfrekvens på hela 92 procent. I resultatet från undersökningen redovisas ett övergripande mått, prestationsnivå, som ligger på en hög nivå. Starka områden är medarbetarkraft, arbetstakt, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet, återkoppling och ledarskap. Undersökningen 2015 är den fjärde som genomförts med samma metod och jämförelsen över tid visar en positiv förändring för sju av de elva områden som undersökningen täcker. De områden som framför allt kräver fortsatta åtgärder är medarbetarskap och målkvalitet. Återrapportering av kompetensförsörjningen Lantmäteriet vidtar ett antal olika åtgärder för att säkerställa att myndigheten har den kompetens som behövs för att klara uppdraget. Sedan ett antal år tillbaka bedrivs ett arbete i syfte att säkra den långsiktiga rekryteringen. Medarbetare från Lantmäteriet medverkar vid drygt 170 arrangemang framför allt vid högskolor, men även vid gymnasieskolor. En annan del i det långsiktiga kompetensförsörjningsarbetet är att lyfta fram Lantmäteriet som arbetsgivare. Under 2015 har vi arbetat med att formulera Lantmäteriet arbetsgivarvarumärke. Varumärket har både ett internt och ett externt perspektiv och kommer att användas i olika rekryteringsinsatser. När det gäller rekrytering av erfarna medarbetare har Lantmäteriet även använt nya kanaler, exempelvis LinkedIn. Under året har de första studenterna examinerats från ett magisterprogram i mark och miljörätt vid Umeå Universitet. Detta är ett första exempel på nya akademiska utbildningar som kan bidra till Lantmäteriets kompetensförsörjning. Även på Chalmers Tekniska Högskola finns det sedan hösten en 2015 en variant på treårig utbildning som är intressant för Lantmäteriet. Ett annat område där Lantmäteriet under året tagit steg framåt är chefsförsörjning och chefsutveckling. Vid medarbetarsamtal med chefer används ett särskilt underlag där uppdraget och behov av utveckling diskuteras. Kötiderna i fastighetsinskrivningen ökade under sommaren. Redan under senare delen av hösten var man nere på mer godtagbara nivåer. Detta åstadkoms genom att verksamheten tog in extra personal, arbetade övertid och förändrade arbetssättet till mer koncentrerad handläggning. Under året har verksamheten inrättat en funktion i Norrtälje som tar emot ansökningar i inskrivningsärenden för hela landet. Det innebär att man där kan säkra enhetlighet och kompetens. Genom en gemensam adress åstadkoms även förbättringar för Lantmäteriets kunder med mer effektiv service, minskad logistik- och administrationsproblematik med exempelvis felsända ansökningar. I slutet av året nåddes en milstolpe i fastighetsinskrivningens verksamhet. Då passerade de första automatiskt handlagda och beslutade ärendena genom handläggningssystemet. Att de enklaste ärendena automatiseras innebär att medarbetarna i framtiden behöver en annan kompetens än den som är aktuell idag. Inom fastighetsbildningen pågår en utveckling mot team-baserat arbetssätt. Som ett led i detta har verksamheten rekryterat förrättningsassistenter till ett antal kontor. Dessa rekryteringar kommer att fortsätta och underlättas av att en YH-utbildning 8 på distans etablerats i Helsingborg. Att förrättningsassistenterna anställs innebär att lantmätarkompetensen kan avlastas vissa moment i handläggningen. 8 YH = yrkeshögskola 12

13 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 Den interna utbildningen för förrättningslantmätare har också förändrats. Från att i stor utsträckning varit inriktad på regelrätta utbildningar genomförs nu mer och mer som lärande i arbetet med erfarna medarbetare som handledare. Under året har några fastighetsbildningskontor lagts ner. Ett av skälen till detta har varit svårigheterna att långsiktigt kunna kompetensförsörja till mindre kontor. De åtgärder som påbörjades i fastighetsbildningen 2014 (produktionsutjämning, teambaserat arbetssätt, dimensioneringsplanering och flyttade uppgifter) har fortsatt även under 2015. Läs mer om detta under Produktionsutjämning bidrar till en effektivare verksamhet på sidan 23. Geodataområdet är inne i en fas med förändrade arbetssätt när det gäller geografisk information. Ny teknik ger nya möjligheter till automatisk generalisering. Under 2015 har ett projekt påbörjats som bland annat innehåller kompetensutveckling. I förlängningen kommer arbetet innebära att resursbehovet för att bygga upp den geografiska informationen kommer att bli mindre. I syfte att öka intresset för och kunskapen om, liksom utbytet av exempelvis de internationella engagemangen i geodataverksamheten har fler olika aktiviteter genomförts. Det har exempelvis varit att göra evenemangskalendrar och reserapporter tillgängliga och att genomföra föreläsningar om olika internationella frågor. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen genomförs också ett arbete för att analysera vilken kompetens som behövs för att nå det önskade tillståndet på tre års sikt. Kritiska personberoenden och kommande pensionsavgångar har också inventerats och åtgärdsförslag har tagits fram. Inom Lantmäteriets IT-verksamhet har utvecklingen mot självstyrande team fortsatt. Under året har ett antal systemutvecklare rekryterats. I syfte att säkra leveransen från IT-verksamheten har också ledningsstrukturen förändrats och ett arbete för att utveckla funktionschefsrollen genomförts. Lantmäteriets kundcenter tar succesivt över fler och fler frågor från kärnverksamheterna, för att frigöra tid för dessa. Det är även ett viktigt steg för att skapa en mer enhetlig servicenivå. Inom Lantmäteriets tjänsteexport pågår ett generationsskifte. För att underlätta detta har ett mentorprogram med ett tiotal deltagare genomförts. 13

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 14 (101) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ligger på en oförändrad låg nivå, 3,5 procent av arbetad tid. Även den längre frånvarons andel av det totala antalet sjukdagar ligger kvar på samma nivå, knappt 50 procent. Mäns och kvinnors sjukfrånvaro utvecklas åt olika håll, om än marginellt. Männens sjukfrånvaro har sjunkit knappt 0,5 procentenheter medan kvinnornas sjukfrånvaro har ökat något. Sjukfrånvaron i olika åldersgrupper är oförändrad i förhållande till föregående år. Sjukfrånvaro uppdelad i åldersgrupp (procent av arbetad tid) -29 30-49 50- Sjukfrånvaro - kvinnor respektive män (procent av arbetad tid) Kvinnor Män 3,52 4,11 4,46 3,15 3,57 3,49 3,85 3,84 2,48 2,73 3,55 3,49 3,51 1,93 2,64 2,45 2,19 2,54 2,87 2,84 2,76 2011 2012 2013 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015 Sjukfrånvaro i procent 2011 2012 2013 2014 2015 Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid 2,77 3,1 3,45 3,56 3,56 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 35,2 40,7 46,5 48,8 48,4 14

15 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 LANTMÄTERIETS ARBETE MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL Processen för intern styrning och kontroll syftar till att påverka verksamhetens riktning mot önskat resultat, och är integrerad i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska följande fyra moment ingå i myndighetens process: Riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation. Riskanalyser har genomförts i syfte att identifiera händelser som kan leda till att mål inte uppnås eller att myndighetskrav inte uppfylls. Kontrollåtgärder som ska motverka riskens inträffande eller lindra konsekvensen har arbetats in i den löpande verksamheten och följts upp regelbundet. En årlig rapport 9 om den interna styrningen och kontrollen tas fram i syfte att ge styrelsen en samlad bild av arbetet med att uppfylla kraven enligt förordningen. I rapporten beskrivs hur Lantmäteriet har hanterat riskerna och vad som har gjorts för att åtgärda brister i processen. Under året har två risker varit prioriterade inom Lantmäteriet: Risk för att tekniskt driftsstopp efter driftsättningen av inskrivningsprogrammet leder till att Lantmäteriet under 2015 inte kan leverera fastighetsinformation med rätt kvalité. Efter inskrivningsprogrammets driftsättning har det varit problem med tillhandahållandet av fastighetsinformationen. Situationen bedömdes som allvarlig då befintliga lösningar inte håller måttet och är svåra att vidareutveckla och därför snarast behöver bytas ut. Under våren gjordes därför en förstudie i syfte att se över ny lösning för tillhandahållande av fastighetsinformation. Som ett resultat av detta har projektet, Framtida tillhandahållande av fastighetsinformation, startats. Syftet är att ersätta befintliga systemlösningar och med det kommer ett nytt produktutbud för att säkra ett fortsatt stabilt tillhandahållande av fastighetsinformationen på marknaden. Risk för att det inträffar en allvarlig incident som rör stordatorplattformen - som inte går att lösa/alt tar för många dagar att lösa (efter 2017). Arbetet med att avveckla den föråldrade plattformen i stordatorn påbörjades under 2015. Under året startade projektet Exodus som hanterar migrering av den återstående fastighetsinformationen inklusive samfällighetsföreningar, planer och bestämmelser. Årlig utvärdering bland Lantmäteriets chefer Utvärdering av processen för intern styrning och kontroll har genomförts i syfte att säkerställa att Lantmäteriets styrnings- och kontrollmekanismer fungerar effektivt och att processen finns implementerad i verksamheten. Ett flertal förbättringsaktiviteter har genomförts, bland annat för att öka riskmognaden och utveckla processorienteringen. 9 Årsrapport 2015 Intern styrning och kontroll, dnr 202-2015/4527 15

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 16 (101) INDIKATORER 2015 Enligt regleringsbrevet för 2015 ska Lantmäteriet, bland annat med utgångspunkt i indikatorer, redovisa och analysera verksamhetens resultat. Under förutsättning att relevant information kan tillföras bör Lantmäteriet redovisa så långa tidsserier som det finns jämförbar information för. För uppgifter längre tillbaks i tiden än tre år får, om lämpligt, tidsserierna avse ett genomsnitt av fem år. FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Redovisas på sidan Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för vanliga ärendetyper 2011 2012 2013 2014 2015 s. 25 Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper 2011 2012 2013 2014 2015 s. 27 Överklagade och återförvisade ärenden Överklagade i sak, antal s. 29 2011 2012 2013 2014 2015 -varav återförvisade ärenden s. 29 2011 2012 2013 2014 2015 Överklagande av avgift, antal s. 29 2011 2012 2013 2014 2015 16

17 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Redovisas på sidan Visningstjänster Antal förfrågningar s. 40 2012 2013 2014 2015 Visad datamängd s. 40 2012 2013 2014 2015 Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom 2014. s. 40 2014 2015 Nedladdningstjänster Antal förfrågningar s. 40 2013 2014 2015 Nedladdad datamängd s. 40 2013 2014 2015 Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut. Indikatorn tillkom 2014. s. 40 Användare visnings- och nedladdningstjänster 2014 2015 Totalt antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut 2012 2013 2014 2015 s. 40 17

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 18 (101) FASTIGHETSINSKRIVNING Redovisas på sidan Handläggningstid, genomsnitt s. 67 2011 2012 2013 2014 2015 Andel ärenden med elektronisk ansökan s. 68 2012 2013 2014 2015 Andel ärenden utan bifallsbeslut s. 68 2012 2013 2014 2015 18

19 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I REGLERINGSBREVET 2015 VERKSAMHETSMÅL Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Uppdragsverksamhet Myndighetssamverkan för att tillgodose totalförsvarets krav ska ges hög prioritet. Myndighetssamverkan i form av biståndsfinansierad tjänsteexport som regleras i ramavtal med Sida samt tjänsteexport genom tillhandahållande av resurser till Swedesurvey AB ska prioriteras i den mån det är förenligt med målen för övrig verksamhet. ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Uppdragsverksamhet: Lantmäteriet ska redovisa omfattningen av de i 12 förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet tillåtna verksamheterna. s. 34 Intäkts- och kostnadsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter. Inom verksamheten Informationsförsörjning ska redovisningen bland annat delas upp på uppbyggnad och förvaltning respektive tillhandahållande samt på geografisk information och fastighetsinformation. Av redovisningen ska även framgå omfattningen av det tillhandahållande som sker inom ramen för geodatasamverkan. Inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning ska framgå hur förvaltningsanslaget fördelas på olika verksamheter. s. 62, 75-81 Avgiftsbelagd verksamhet (s. 36-37, 64-65, 72, 74): Den avgiftsfinansierade verksamheten ska redovisas fördelad på Förrättningsverksamhet Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning Pantbrevsregistrering Grundläggande geografisk information och fastighetsinformation Uppdragsverksamhet. Inom uppdragsverksamheten ska tjänsteexport respektive uppdrag för totalförsvarets myndigheter särredovisas. 19

LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 20 (101) ÖVRIGA ÅTERRAPPORTERINGSKRAV, forts Registrering av detaljplaner i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska redovisa tiden från det att en detaljplan vinner laga kraft till det att den finns registrerad i fastighetsregistret. Av rapporteringen ska regionala och lokala skillnader framgå, samt de åtgärder Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att ingen plan förblir oregistrerad. s. 32 Inspirearbetet: Lantmäteriet har bland annat samordningsansvar och kontaktpunktsansvar enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation och har tilldelats medel från anslag 1:11 Inspire utgiftsområde 20, Allmän miljö och naturvård. Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning rapportera vilka kostnader man haft för samordningsansvaret och kontaktpunktsansvaret och för att stödja eller bidra till andra informationsansvarigas Inspirearbete. Se Finansiell redovisning, Redovisning mot anslag It för en grönare förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i IT för en grönare förvaltning - agenda för IT för miljön 2010-2015 (N2010/3482/ITP). Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Rapporterat 2016-02-17, dnr 119-2016/335 - Redovisning av miljöledningsarbetet 2015. Lantmäteriet. Underlätta bredbandsutbyggnad: Lantmäteriet ska med utgångspunkt i den analys som görs i rapporten Markåtkomst i samband med bredbandsutbyggnad och de observationer som myndigheten i övrigt gör inom förrättningsverksamheten redovisa hur man bidrar till kunskaps- och informationsförsörjningen vad avser markåtkomst vid bredbandsutbyggnad, och eventuella inte tidigare identifierade problem som bedöms vara av strategisk betydelse för bredbandsutbyggnaden. s. 30 Nationell höjdmodell: Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en nationell höjdmodell framskrider. Av rapporteringen ska framgå vilka delar av landet som skannats respektive editerats. s. 50 REGLERINGSBREVSUPPDRAG 2015 Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt för kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastighetsverksamheten och fastighetsregistreringen senas den 1 mars 2015 redovisa vilka avgiftsförändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. Redovisningen ska lämnas in till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) och ska avse 2014. Rapporterat 2015-02-27, dnr 201-2015/745 Geodatarådet: Lantmäteriet ska utvärdera Geodatarådets funktion och lämna de förslag till förändringar i rådets uppdrag och sammansättning som myndigheten finner lämpliga. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 27 mars 2015. Rapporterat 2015-03-27, dnr 109-2015/696. Politiken för global utveckling (PGU): Lantmäteriet ska redovisa tre frågor inom myndighetens arbetsområde som myndigheten bedömer har betydelse för genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU). Redovisningen ska beskriva hur myndigheten arbetar med dessa frågor i sin verksamhet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 27 mars 2015. Rapporterat 2015-03-20, dnr 100-2015/1160. Stöd till regeringens arbete med forskning och innovation: Lantmäteriet ska med utgångspunkt i vad myndigheten observerat i sitt löpande arbete och i samband med särskilda uppdrag redovisa och motivera vilka kunskapsbehov och kunskapsluckor som myndigheten bedömer vara av störst strategisk betydelse inom myndighetens verksamhetsområde. Lantmäteriet ska ange om de frågor man prioriterar har relevans ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 april 2015. Rapporterat 2015-04-27, dnr 100-2015/1624. Förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter: Lantmäteriet ska utarbeta ett förslag till normaltaxa för kommunala gatuavgifter samt alternativa förslag till en sådan normaltaxa. Uppdraget, som ska genomföras i nära samverkan med Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting samt efter samråd med Ekonomistyrningsverket och Villaägarnas Riksförbund, ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 augusti 2015. Rapporterat 2015-08-20, dnr 403-2015/1277 Geografisk information i 3D: Lantmäteriet ska med den redovisning som lämnats som svar på regeringsuppdraget kring kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D) (dnr S2013/7203/PBB) som grund etablera den samverkan med andra offentliga geodataproducenter som föreslås i redovisningen och inom ramen för denna samverkan etablera ett ramverk för offentlig geografisk information i 3D. Uppdraget ska redovisas senast i Lantmäteriets delårsrapport (rapporterat 2015-08-13, dnr 201-2015/2932), en lägesredovisning ska även lämnas i Lantmäteriets budgetunderlag senast den 1 mars 2015. 20

21 (101) LANTMÄTERIET ÅRSREDOVISNING 2015 Haninge kommun ny lantmäterimyndighet: Regeringen har den 21 november 2013 beviljat Haninge kommuns ansökan att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och från den 1 januari 2015 överta ansvaret för lantmäteriverksamheten inom kommunen. Lantmäteriet får i uppdrag att vid behov genom rådgivning stödja Haninge kommun inför övertagandet och därefter genom tillsyn säkerställa att den nya myndigheten i alla avseenden fullgör sina uppgifter. Uppdraget ska avrapporteras i samband med myndighetens delårsrapport 2015. Rapporterat 2015-08-13, dnr 201-2015/2932, Underlag för lantmäterimyndigheternas medverkan i plangenomförandet: Lantmäteriet ska utarbeta ett vägledande underlag för fullgörandet av de nya bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900) om lantmäterimyndigheternas medverkan i den kommunala planprocessen och i plangenomförandet. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2015. s. 33 Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. Förordnanden om avstående av mark: Lantmäteriet ska identifiera sådana områden som omfattas av förordnanden enligt 6 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900) och motsvarande förordnanden enligt äldre plan- och byggnadslagstiftning och som inte har blivit rättsligen genomförda med stöd av tillämpning av fastighetsbildningslagstiftningen. Lantmäteriet ska i samverkan med de kommuner som har egen lantmäterimyndighet enligt lagen (1995:1393) om kommunal lantmäterimyndighet informera berörda sakägare om gällande förordnanden och om den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2015 som berör de aktuella förordnandena. Informationen ska omfatta vilka åtgärder som kan vidtas i syfte att trygga de rättigheter som förordnandet har avsett att tillförsäkra. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2017. Uppdrag till Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet avseende den nya distriktsindelningen: Regeringen ger Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att i samverkan kvalitetssäkra den territoriella församlingsindelningen som gällde den 31 december 1999. Kvalitetssäkringen sker med anledning av införandet av de distrikt som anges i 4 lagen (1998:527) om den statliga personadressregistret och 2 kap. 3 lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet från den 1 januari 2016. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 januari 2015. Rapporterat 2015-01-15, dnr 519-2014/387 Uppdrag att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem S2013/6823/PBB (2013-10-03): Lantmäteriet får i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påskynda pågående arbete med att utarbeta enhetliga nationella specifikationer för offentlig användning av geodata, samt att stödja kommuner och statliga myndigheter i deras övergång till enhetliga referenssystem. Lantmäteriet ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 1 september 2016. 21