Sorg & Känslobearbetning

Vem är jag? Nils Rygaard Socionom Kurator på Varberga vårdcentral, Örebro LL Certifierad handledare i Sorgbearbetning Har skrivit en D-uppsats om Sorgbearbetning

Varför pratar jag om sorgbearbetning? Alla drabbas vi av sorg Jag saknade kunskap om att hjälpa patienter i sorg Jag hittade en metod som visat sig fungera och ge bra resultat

Varför är jag här idag För att presentera en metod som hjälper mot sorg oavsett orsak till sorg

Sorgbearbetning En metod utvecklad av John W. James som grundade The Grief Recovery Institute i USA i mitten av 80-talet. 2001 grundade Anders Magnusson Svenska Institutet för Sorgbearbetning i Stockholm. Hösten 2011 började första kursen i sorgbearbetning på Varberga vårdcentral. I nuläget har 7 grupper genomförts med 43 deltagare och 32 individuella kurser.

Syfte Programmet går ut på: 1. att lära patienten förstå vad sorg handlar om och hur den påverkar oss 2. att lära patienten bearbeta den känslomässiga smärtan från förlusten/sorgen 3. att bli bestående fri från smärtan och må bättre

Vad är sorg? Sorg är en naturlig känslomässig reaktion vid en förändring av en välbekant livssituation Sorg är de ofta motstridiga känslor som inträffar vid en förändring eller en förlust

Sorg drabbar oss alla i form av olika förluster, dvs händelser som kan orsaka känslomässig smärta. Exempel på förluster: Dödsfall Skilsmässa Arbetslöshet Flyttar Konkurser Mobbning Sjukdom Överfall Övergrepp etc

Problemet med sorg eller förluster är inte händelsen utan den känslomässiga smärtan som händelsen för med sig.

Studien Påbörjades våren 2011 och pågick till sommaren 2013 34 patienter ingick totalt i studien Studien resulterade i en D-uppsatsen vid Örebro Universitet våren 2013. D-uppsatsen blev klar i november 2013

Siffror och statistik

Vilka deltog i programmet? 29 kvinnor och 5 män. 20 kvinnor deltog i grupp och 9 gick individuellt 3 män deltog i grupp och 2 gick individuellt Ålder: 18 till 72 år, de flesta i åldersspannet 18 till 65. Hur länge hade deltagarna gått med sin sorg? 50 procent har haft sorgen 6 12 månader 47 procent har haft sorgen 12 månader eller mer 3 procent (dvs 1 patient) mindre än 6 månader Alla deltagare utom en kvalificerar sig för vad som kallas komplicerad sorg

Resultaten visar Metoden Sorgbearbetning hjälper. Patienterna upplever sig få hjälp med sorgen. Sorg och sorgereaktioner är individuell och utvecklingen kan inte förutsägas på individnivå. BONUS: Den psykiska ohälsan minskar (ångest & depression)

Resultat från självskattningsenkäterna General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) 1. Generellt dåligt psykiskt mående sjunker till nästan normalnivå 2. Ångest sjunker till normalnivå 3. Depression sjunker till normalnivå Med normalnivå anses ingen indikation på problem som föranleder hjälpinsats Diagram medianförändring T1 till T3 GHQ-12, HAD-A och HAD-D total 36 21 21 30 18 18 GHQ-12 poäng 24 18 12 20,00 14,50 14,00 HAD-A poäng 15 12 9 6 12,50 8,00 8,00 HAD-D poäng 15 12 9 6 8,50 4,50 5,00 6 3 3 0 1 2 3 0 T1 T2 T3 0 T1 T2 T3 Not.GHQ-12: n (T1 & T2) = 34, n (T3) = 23. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter). Not. HAD-A & HAD-D: n (T1 & T2) = 20, n (T3) = 11. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).

Resultaten visar vidare Enligt de öppna frågorna upplevde 92 procent av patienterna sig hjälpta i sin sorg tre veckor efter programmet och 87 procent efter sex månader. Patienterna som upplevde en förbättring, enligt självskattningen vid tre veckor resp sex månader GHQ-12: 87 procent resp 76 procent HAD-A: 95 procent resp 100 procent HAD-D: 60 procent resp 100 procent

Spridningsdiagram GHQ-12. Patienternas utveckling på individnivå vid T1, T2 och T3. 36 33 30 27 1 6 7 2 26 27 22 6 6 28 Individuell utveckling GHQ-12 poäng 24 21 18 15 12 3 12 10 13 8 9 14 19 17 21 24 29 25 28 33 30 1 3 2 7 8 28 30 19 33 13 29 22 27 12 17 24 21 25 1 2 7 9 13 19 24 22 25 27 29 30 33 Komplexitet Svårförutsägbart 9 14 26 8 12 14 17 6 9 3 3 0 10 Axelrubrik T1 T2 T3 10 21 26 Not n = 21. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).

Effekt eller signifikans i resultatet En effektmätning gjorde med hjälp av Cohen s d Beräkning av inomgruppseffekt T1 mot T2 med Cohen's d och Hedge's g. GHQ-12 HAD-A HAD-D Cohen's d.90 1.00.85 Hedge's g.88.98.83 Not. n (GHQ-12) = 34, n (HAD) = 20. Värdena enligt Cohen ska tolkas enligt följande: d = 0.20 ska tolkas som liten effekt d = 0.50 ska tolkas som medel effekt d > 0.80 ska tolkas som stor effekt

Svagheter i studien Avsaknad av kontrollgrupp Skuggkontroll används istället

Programmets omfattning GRUPPROGRAM Kurslängd: 9 veckor Omfattning: Ett möte á 2 timmar per vecka, samt 1-2 timmar för hemuppgifter per vecka. Tidsekonomi: 18 timmar med tex 10 patienter ger 2 arbetstimmar per patient. Förutsättningar: Ett grupprum stort nog för 12 deltagare med whiteboardtavla, samt 2-3 smårum för smågrupper om 3-5 deltagare. INDIVIDUELLT PROGRAM Kurslängd: 8 veckor eller anpassat efter patientens individuella behov Omfattning: Ett möte á 1 timme per vecka, samt 1-2 timmar för hemuppgifter per vecka. Tidsekonomi: 8 arbetstimmar per patient Förutsättningar: Ett samtalsrum Avgift: patientavgift för varje träff, samt inköp av kursbok som kan köpas i receptionen. Övrigt: En certifierad handledare (av Svenska Institutet för Sorgbearbetning)

Framtiden, hur går vi vidare? En utökad studie, ett större projekt på fler vårdcentraler i Sverige?! En större tillgänglighet av programmet på vårdcentraler i alla landsting?!

Kontaktinformation Kurator Nils Rygaard, Varberga vårdcentral, ÖLL nils.rygaard@orebroll.se