Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Målgrupp Verksamheten ska vända sig till målgruppen som den definieras enligt 2 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2001:88) om stöd för kompetensutveckling inom miljö- och landsbygdsprogrammet. Utbildning och rådgivning inom Greppa Näringen riktas i första hand till lantbrukare med gårdar som har mer än 25 djurenheter eller mer än 50 ha åkermark. Vid våtmarksrådgivning (modul 14A), rådgivning om vattenskyddsområden (13C) samt vid rådgivning till företag med specialodlingar som frilandsgrönsaker m.m. kan verksamheten även vända sig till mindre företag. Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen ska den rådgivare som utför rådgivning inom Greppa Näringen ha agronom-, hortonom-, lantmästar-, trädgårdsingenjörexamen, motsvarande kompetens i form av relevant högskoleutbildning eller långvarig yrkeserfarenhet. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Det är av stor vikt att de företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Personer som utför rådgivning inom Greppa Näringen ska före 31 december år 2006 ha deltagit i introduktionskurs för miljörådgivare (2 dagar) som arrangeras av Jordbruksverket. Personer som utför rådgivning inom bekämpningsmedelsområdet ska dessutom ha behörighet 1 att använda kemiska bekämpningsmedel klass 2L eller motsvarande kunskaper. Dessa personer bör också delta i de fortbildningsdagar som Jordbruksverket anordnar och som förbereder rådgivaren för rådgivning om Säkert växtskydd. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen är tillräcklig. Personer som utför rådgivning där beräkningar av växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning ingår bör ha deltagit i grund- och/eller fortbildningskurs i dataprogrammet STANK (1 dag). Kursen bör vara genomgången 1998 eller senare. Utbildning i LRF:s dataprogram MIND motsvarar utbildning i STANK. I övrigt anordnas fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen som förbereder rådgivaren för rådgivningsuppdragen. Om ett företags rådgivare har genomgått dessa kurser bör detta av Länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av rådgivning. Vid rådgivning på gårdar med ekologisk produktion är speciell kompetens önskvärd. Sådan kompetens bör för rådgivning inom de moduler där sådan kompetens anges (tabell 2), kunna styrkas genom intyg från genomförd Högre specialkurs i ekologisk produktion, högskolekurs om minst 5 p i ekologisk produktion, eller flerårig erfarenhet av ekologisk rådgivning. Omfattning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen bör rådgivningsföretaget årligen genomföra minst 25 rådgivningar till lantbruket. Som rådgivningstillfällen räknas både rådgivningar inom och utom länsprogrammen. Företaget bör planera sin verksamhet så att varje enskild rådgivare genomför minst 15 rådgivningar per år. Rådgivare inom ekologisk odling bör utföra minst 15 rådgivningar per år på gårdar med ekologisk produktion. 1 11 och 12 bekämpningsmedelsförordningen (1998:947) och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:59) om kunskapskrav och tillstånd för att få använda vissa bekämpningsmedel. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 1

Hitills under projektet har varje år cirka hälften av all rådgivning inom Greppa Näringen utförts under oktober t.o.m. december månad. Detta gör det mycket svårt att genomföra eventuella omfördelningar mellan aktörer och län i de fall en aktör får svårt att utnyttja tilldelade medel. Länsstyrelserna bör därför vid upphandlingen av enskild rådgivning tillämpa någon form av klausul där aktörerna förbinder sig att utföra en viss andel av de upphandlade rådgivningarna under första halvåret. Marknadsföring Inom Greppa Näringen finns en hemsida, www.greppa.nu. De företag som utför enskild rådgivning inom Greppa Näringen bör annonsera sitt utbud av rådgivning på hemsidan, tillsammans med uppgifter om företaget. Person och företag som ansvarar för lantbrukarkurser inom Greppa Näringen Grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen kan antingen utföras som kurs eller som studiecirkel. Kursplan för grundkursen framgår av tabell 1 och gäller både dagkurs och studiecirkel. De tidsangivelser som finns i kursplanen till de olika delmomenten ska ses som riktvärden. Eftersom denna form av studiecirkel motsvarar en tvådagars dagkurs är den mer omfattande än en traditionell studiecirkel och benämns därför studiecirkelkurs. Det är av stor vikt att de företag som utför utbildning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av utbildning av lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Särskilda krav för studiecirkelkurs Studiecirklar använder en annorlunda pedagogik än traditionella kurser och bygger i hög grad på deltagarnas aktivitet. För att säkerställa att lantbrukarna får den kompetens efter genomgången studiecirkelkurs som motsvarar den traditionella dagkursen, bör den organisation som ansvarar för studiecirkelkurserna ha dokumenterad erfarenhet av den speciella pedagogik som erfordras för att genomföra en framgångsrik kurs. Personer som fungerar som cirkelledare inom Greppa Näringen bör före start av studiecirkelkursen ha deltagit i cirkelledarutbildning (1 dag) arrangerad av Jordbruksverket. Cirkelledarutbildning anordnas i allmänhet inför varje ny säsong. Ledare för studiecirkelkurserna som anordnas speciellt för gårdar med ekologisk produktion bör vara väl insatta i ekologiska produktionsmetoder. Marknadsföring Företag som anordnar lantbrukarkurser inom Greppa Näringen bör annonsera kurserna på hemsidan, www.greppa.nu, tillsammans med uppgifter om företaget. Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen För att säkerställa att lantbrukaren på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den individuella rådgivningen ställs vissa den lantbrukare som tar emot rådgivningen. Kraven innebär att lantbrukaren har genomgått viss utbildning inom 2 år från anmälan till projektet enligt nedan och dokumenterat vissa gårdsdata före besöket, enligt nedan. Genomförd tvådagars grundkurs inom Greppa Näringen kvalificerar lantbrukaren för individuell rådgivning. Som alternativ till grundkursen kan lantbrukaren välja att delta i en godkänd studiecirkelkurs inom Greppa Näringen. För att genomgången studiecirkelkurs ska anses vara godkänd ska lantbrukaren ha närvarat vid 5 av studiecirkelkursens 6 träffar. Genomförd tvådagars grundkurs inom REKO eller tredagars grundkurs inom IP (Integrerad Produktion), kvalificerar också lantbrukaren för individuell rådgivning. Har inte lantbrukaren Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 2

deltagit i någon av ovan nämnda kurser inom 2 år från anmälan till projektet, bör denne inte erbjudas fortsatt rådgivning. Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen Rådgivningen ska genomföras som aktivitetskod IREP enligt bilaga 1 till anvisningar till Länsprogram för KULM och K2 för år 2006 meddelade 2005-09-01 (dnr 29 6952/05). De olika typerna av enskild rådgivning (rådgivningsmoduler) som är möjliga att utföra inom Greppa Näringen beskrivs i tabell 2. Den text som anges i varje modul under rubriken och ska alltid följas. Övrig del av arna är rekommendationer. Rådgivningen bör inledas med modul 1Aa, Start-rådgivning då en växtnäringsbalans beräknas och en rådgivningsplan upprättas. I rådgivningsplanen anges vilka rådgivningsmoduler som lantbrukaren helst vill få utförda under de kommande tre åren. Rådgivningsplanen görs i samråd med rådgivaren. På företag där endast rådgivning om våtmarker (modul 14A) planeras att utföras, behöver inte den rådgivningen föregås av modul 1Aa. Inte heller på företag inom vattenskyddsområden där endast rådgivning om bekämpningsmedel (modul 13A och 13C) planeras att utföras, behöver rådgivningen föregås av modul 1Aa. För att kunna få rådgivning enligt modul 13C bör lantbrukaren först ha fått rådgivning om hantering av bekämpningsmedel, modul 13A. Under ett kalenderår bör maximalt två rådgivningar utföras på samma företag. På företag där rådgivningsplanen slutförts vilket normalt innebär att lantbrukaren tagit emot 5-6 rådgivningar, bör Uppföljning-rådgivning (1B) utföras. Har totalt 7 besök utförts, ska modul 1B utföras som nästa rådgivningsbesök. Vid besök 1B tas ställning till om brukaren fått tillräckligt med rådgivning inom Greppa Näringen eller om fortsatt rådgivning ska planläggas. Efter det att modul 1B genomförts och det bedöms att fortsatt enskild rådgivning är lämpligt på gården, bör högst en rådgivning utföras på samma företag under ett och samma kalenderår. På gårdar där betydande miljöförbättringar kan förväntas, kan det även fortsättningsvis vara befogat att planera för två besök per år. Vilka underlag/ som bör finnas tillgängliga vid de olika formerna av rådgivning anges i en av respektive modul (tabell 2). Någon ersättning för att rådgivaren tar fram/fyller i dessa dokument ges inte. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före rådgivningstillfället. Rådgivningen sker i normalfallet genom gårdsbesök. Ungefärlig tidsåtgång för respektive modul framgår av tabell 2. I denna tidsangivelse ingår förutom tiden för rådgivningen s.k. kringtid med ca 3 timmar vid gårdsbesök och ca 2 timmar utan gårdsbesök. Kringtiden innefattar marknadsföring, bokning, information till lantbrukaren om vilken som krävs före rådgivningen, redovisning, samt eventuell körtid. För moduler som tar mer än 8 timmar att genomföra har erfarenheten visat att det är lämpligt att dela upp rådgivningen på två besök. Vid det andra besöket kan rådgivaren gärna förklara en i rådgivningsbrevet. Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena ska (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunder och med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogram STANK in MIND. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 3

Fadderorganisation I första hand bör den rådgivare som utför Start-rådgivning och i andra hand någon annan rådgivare från samma rådgivarorganisation, ansvara för att lantbrukarens rådgivningsplan följs. Rådgivarorganisationen benämns därmed som lantbrukarens fadderorganisation. En rådgivare från lantbrukarens fadderorganisation utför i normalfallet även uppföljningsbesöket enligt modul 1B. Den ansvariga fadderorganisationen bör årligen se till att rådgivningsplanen följs genom att den rådgivare som står på tur att utföra rådgivning blir kontaktad. Någon ersättning för att rådgivaren årligen följer upp att rådgivningsplanen följs ges inte, utan det förutsätts ingå som en del av ersättningen för övriga rådgivningstillfällen. Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen Lantbrukaren ska skriftligen få ett rådgivningsbrev från den rådgivare som utfört rådgivningen. Rådgivningsbrevet ska vara individuellt anpassat och riktat till lantbrukaren. Dokumentationen ska dessutom vara ett stöd vid kommande rådgivningar samt vid uppföljning av rådgivningens miljöeffekter. Rådgivningen ska dokumenteras och redovisas till länsstyrelsen enligt för IREP angivna krav i Jordbruksverkets anvisningar samt de krav som anges under rubriken i tabell 2 i detta dokument. För varje rådgivningstillfälle ska dessutom de uppgifter som anges under rubriken rapporteras/registreras i Jordbruksverkets internetbaserade administrativa system för Greppa Näringen. Textfiler för in skapas i jordbruksverkets nya program STANK in MIND. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 4

Tabell 1. Kursplan för grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen Delavsnitt Inledning Vad innebär projektet Greppa Näringen? Jordbruket och omvärlden Påverkan av konsumtionsvanor, strukturen i jordbruket, intensiteten i produktionen etc. för miljöeffekter från jordbruket Trender när det gäller jordbrukets miljöpåverkan Övergödning av sjöar, vattendrag, hav och luft Vad är normala växtnäringsförluster från jordbruksmark? Vilka blir effekterna i sjöar, hav och grundvatten av läckage från jordbruket? Kvävets kretslopp och dominerande förlustvägar på olika typer av gårdar Ammoniakavgång Utlakning Denitrifikation Åtgärder mot kväveförluster. Fördelning av delavsnitt 3 % Viktiga delar 7 % Samhällets mål för produktion och miljö. Systempåverkan på läckaget, t.ex. ekologisk odling/ konventionell, köttkonsumtion/ vegetabilier. Positiva trender i miljöarbetet gällande växtnäring och växtskydd bör visas. 7 % Olika källors bidrag till läckaget. Skillnader mellan olika vattenmiljöer. 22 % På kurser för gårdar med djurproduktion behandlas utfodringens betydelse. Även kycklingproduktion bör behandlas på dessa kurser. På kurser för gårdar med enbart växtodling behandlas t.ex. precisionsodling och markpackning mer ingående. Internationell utblick 3 % Utblick särskilt mot länderna i vår närhet. Förebyggande åtgärder mot ogräs och växtskadegörare, bl.a. påverkan av växtföljd och jordbearbetning. Icke-kemisk ogräsbekämpning. Åtgärder för att minska transport av bekämpningsmedel till vatten. 5 % Exempel på när det går bra att förena miljöarbetet för minskat växtnäringsläckage med arbetet för att minska effekterna av kemiska bekämpningsmedel och exempel på när det finns konflikter. Introduktion till växtnäringsbalansberäkningar 3 % Vid uppehåll mellan dag 1 och 2 upprättas lämpligen balanser under mellanperioden. Fosforns vägar mot vattnet fosforflödena till, från och på gården fodrets betydelse de vanligaste förlustvägarna 7 % Se motsvarande kvävepass. Åtgärder mot fosforförluster Miljötillståndet på min gård Tolkning av växtnäringsbalans Balanserad gödsling Miljöbalken Föreskrifter från Jordbruksverket Miljötillståndet i regionen. Regionala miljömål, Vad görs i den egna regionen för miljön? Marknadens strategi Detaljhandelns krav och förväntningar på jordbruket 13 % Genomgång av växtnäringsbalanser och andra nyckeltal på gårdarna. 10 % Vad innebär god jordbrukarsed m.m. 7 % Försök att relatera den egna gården till regionen. 10 % Erfarenhetsutbyte och diskussion. Utvärdering 3 % För kurs under dagtid: 2 dagar, 15 lektioner 12 timmar För studiecirkelkurs: 6 träffar, 18 lektioner 14 timmar *Lantbrukare från gårdar med ekologisk produktion kan erbjudas en separat kurs, så att problembilden och åtgärdsförslagen kan anpassas till målgruppen. (Huvudinriktningen på kursen är densamma oberoende av målgrupp.) Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 5

Tabell 2. Moduler som ingår i Greppa Näringen Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 1Aa Start rådgivning med växtnäringsbalans Alla gårdar 7-9 timmar Ja Genomgång av gårdens grundförutsättningar och planering av lämpliga rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter under de kommande 3 åren med en växtnäringsbalans som utgångspunkt. Göra lantbrukaren medveten om de miljömål som lantbruket främst berörs av, samt planera rådgivningsinsatsen på gården för att bidra till dessa mål. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott samt diskutera var i produktionen detta överskott uppstår. Etablera en fadder-brukarrelation mellan en rådgivarorganisation och lantbrukaren. Genomförd miljöhusesyn Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst ts-körd och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Planering av rådgivningen: De nationella och regionala miljömål som kan påverkas genom insatser på gården klargörs. På gårdar som är okända för rådgivaren görs en mindre rundvandring för att ge rådgivaren en överblick av tänkbara problemområden inför rådgivningsplaneringen. Åtgärdsförslag i gårdens miljöhusesyn som ligger inom Greppa Näringens arbetsområde, diskuteras. Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt. Problemområden för direkta åtgärder identifieras. Eventuellt behov av rådgivning kring växtskydd bör beaktas på alla gårdar. De rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen presenteras och de alternativ som är mest aktuella för gården och diskuteras, bl.a. med ledning av upprättad växtnäringsbalans. En rådgivningsplan för de närmaste 3 åren utarbetas. Ytterligare en växtnäringsbalans utöver de som görs i modulerna 1Aa och 1B bör planeras in under de tre åren, så att totalt 3 balanser görs på flertalet gårdar i projektet. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 6

Kort bakgrunds av företaget såsom inriktning och storlek. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder. Rådgivningsplan, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Registrering av rådgivningstillfället, bakgrunds, områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder, rådgivningsplan samt vilket år grundkurs planeras för de som inte redan har gått sådan. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, ev. tidpunkt för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 7

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 1B Uppföljning - rådgivning Alla gårdar efter avslutad rådgivningsplan 8-9 timmar Ja Uppföljning av utförd rådgivning med en växtnäringsbalans som utgångspunkt, på gårdar med avslutad rådgivningsplan. Ställningstagande till om fortsatt rådgivning inom Greppa Näringen ska ges. I så fall planeras lämpliga rådgivningsmoduler för de kommande 3 åren. I första hand genomförs denna rådgivning av gårdens fadderorganisation. Göra lantbrukaren medveten om på vilket sätt han/hon med genomförda åtgärder bidragit till att miljömålen nås och ta tillvara lantbrukarens synpunkter på utförd rådgivning. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott och jämföra med de balanser som utfördes vid starten av Greppa Näringen och under åren som gått sedan dess. Planera eventuell ytterligare rådgivning. Den från tidigare rådgivning som lantbrukaren förfogar över. I de fall en inte finns kvar hos lantbrukare ska med lantbrukarens samtycke de rådgivare som utfört rådgivning på gården i möjligaste mån kontaktas. Lantbrukarens anteckningar om åtgärder som genomförts på gården efter rådgivningsbesök inom Greppa Näringen. Rådgivaren ska före besöket ur det administrativa systemet ha tagit fram gårdens utförda rådgivningar, rådgivningsplan och sammanställning över de växtnäringsbalanser som utförts på gården. Även övrig som rådgivaren har tillgång till och som kan behövas vid utvärderingen är lämpligt att ta med. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst ts-körd och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Utvärdering av rådgivningen: Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt. De åtgärder som genomförts på gården till följd av den kompetensutveckling som erbjudits inom Greppa Näringen följs upp. Miljömålsavstämning för gården görs enligt Greppa Näringens mall. Lantbrukarens erfarenheter av rådgivningen inom Greppa Näringen hittills, diskuteras. Ett åtgärdsbevis utdelas. Planering av eventuell fortsatt rådgivning: De rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen och som lantbrukaren ännu inte utnyttjat, presenteras. En rådgivningsplan för de närmaste 3 åren (fas 2) utarbetas, i normalfallet omfattande ett besök per år, bl.a. med ledning av utförd växtnäringsbalans och miljömålsavstämning. Endast på gårdar där stora miljöförbättringar kan förväntas kan två besök per år planeras under den andra fasen. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 8

Reviderad bakgrunds om förändringar skett på gården jämfört med tidigare rådgivningsplan. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder. Rådgivningsplan för fas två, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Registrering av rådgivningstillfället, områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder, samt rådgivningsplan. I de fall revidering av bakgrunds gjorts ska detta registreras. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter och ev. tidpunkt för vallbrott. Ev odling av fånggrödor samt på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Miljömålsavstämningen ska registreras via en exportfil från STANK in MIND Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 9

Särskild kompetens på ekologiska gårdar 10B Upprepad växtnäringsbalans Gårdar utan djurproduktion 5-7 tim 3-4 tim Ja Uppföljning av växtnäringsbalansen på en växtodlingsgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Bidra till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Eventuella stallgödselanalyser vid användning av stallgödsel på gården. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprättande av gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Utlakningsberäkning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen. Identifiering av problemområde för direkta åtgärder och vid behov hänvisning till fortsatt rådgivning. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Uppföljning av rådgivningsplanen. Revidering av bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan enligt ovan. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Reviderad bakgrunds och rådgivningsplan i de fall det funnits behov av ändring. Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Medelutlakning på gården i kg/ha. Uppgift om ekologisk växtodling. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 10

Särskild kompetens på ekologiska gårdar 10D Upprepad växtnäringsbalans Gårdar med djurproduktion 8-10 tim 4-5 tim Ja Uppföljning av växtnäringsbalansen på en djurgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering på gårdar med vallproduktion (torrsubstansskörd, klöverhalt och kvävegiva). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Djurantal med fördelning djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprättande av gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Eventuella förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik. Utlakningsberäkning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen. Identifiering av problemområde för direkta åtgärder och vid behov hänvisning till fortsatt rådgivning. Uppföljning av rådgivningsplanen. Revidering av bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 11

Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan enligt ovan. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Reviderad bakgrunds och rådgivningsplan i de fall det funnits behov av ändring. Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter samt ev tidpunkter för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Medelutlakning på gården i kg/ha. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 12

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 11Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Gårdar utan stallgödsel 5-6 tim - Ja Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av N-giva samt reducering av kväveläckaget. Skapa en kvävegödslingstrategi på gården som minimerar kväveläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Växtnäringsbalans (högst 3 år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå på gårdens grödor de senaste 3 åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, sockerhalt och blåtal i sockerbetor, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.). Värden för minst 3 år. Eventuellt utförda kväveanalyser (ex. N-min i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväveläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp. Beräkning utifrån nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan. Beräkna genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna N-effektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna utlakning med nuvarande strategi samt uppskatta denitrifikation och ammoniakavgång från växter. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av N-effektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av ändrad växtföljd (ekonomi och kväveförluster). Bedöm kvävegivorna utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Diskutera möjlighet att använda olika N-prognoser och hantera inomfältsvariationer. Diskutera effekten av eventuell bevattning (lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inkl genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 13

Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 14

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 11Ab Kvävestrategi med stallgödsel Gårdar med stallgödsel 10-12 tim - Ja Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget på alla gårdar som hanterar stallgödsel. På mjölkgårdar med omfattande odling av grödor i öppet bruk inklusive fodermajs vid sidan av vallodlingen kompletterar denna modul, modul 15 A. På gårdar med det mesta av arealen i vall görs lämpligen enbart modul 15A. Skapa en kvävegödslingstrategi på gården som minimerar kväveläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Växtnäringsbalans (högst 3 år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå på gårdens grödor de senaste 3 åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, sockerhalt och blåtal i sockerbetor, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.). Värden för minst 3 år. Eventuellt utförda kväveanalyser (ex. N-min i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväveläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp. Beräkning utifrån nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan. Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna N-effektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egen stallgödselanalys om detta inte finns. Beräkna utlakning med nuvarande strategi samt uppskatta denitrifikation och ammoniakavgång från växter. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av N-effektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av en ändrad växtföljd (ekonomi och kväveförluster). Bedöm kvävegivorna utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiska konsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på www.greppa.nu eller Systemanalys i STANK. Diskutera möjlighet att använda olika N-prognoser och hantera inomfältsvariationer. Diskutera effekten av eventuell bevattning (lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inkl genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 15

Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar. Kommentarer om stallgödselns effekter. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 16

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 11B Fosforstrategi Alla gårdar 6-8 tim - Ja Öka gårdens fosforeffektivitet genom optimering av fosforgödslingen och minskning av fosforförlusterna. Skapa en strategi för gödsling och brukning av gårdens fält, som minimerar fosforförlusterna och därmed bidrar till miljömålet Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Aktuell markkarta. Växtnäringsbalans för gården (högst 3 år gammal). Växtodlingsplan för de senaste åren. Gödslingsstrategin när det gäller fosfor ska framgå. Gårdens växtföljd/växtföljder. Medelskördar för de 3 senaste åren för gårdens olika grödor. Blockkarta. Motivering Förklara effekten av fosforförluster både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara flödet av fosfor i samhället. Förklara fosforns förekomst i åkermarken, hur och när förluster uppstår och i vilken. Förklara åtgärder som minskar risken för fosforförluster. Nuvarande strategi Utför en begränsad fältvandring tillsammans med lantbrukaren under vilken diskussion förs kring riskerna för fosforförluster. Markera översiktligt på en karta ev. skyddszoner längs vattendrag, riskområden för erosion och för stillastående vatten och andra faktorer som kan påverka förlusterna. Utgå från aktuell gödslingsplan och växtnäringsbalans och identifiera riskmoment för val av grödor, gödslingsstrategi och bearbetning. Diskutera på gårdar med stallgödsel hur gödselns innehåll av fosfor utnyttjas med nuvarande gödslingsstrategi. Beräkna med hjälp av Stallgödselportalen på www.greppa.nu det ekonomiska värdet av fosfor i stallgödseln. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: gårdens över/underskott av fosfor i växtnäringsbalansen och i balanser på fältnivå för de grödor som odlas, i förhållande till P-AL i marken och värden från typgårdar med liknande produktionsinriktning val av gödselmedel och behov av kalkning lämplig tidpunkt och metod för gödsling med handels- eller stallgödselfosfor. på vilka av gårdens fält stallgödsel lämpligen tillförs med hänsyn tagen till markens P- AL värde och grödornas fosforbehov. Diskutera möjligheten till att avyttra stallgödsel från gården på gårdar med hög djurtäthet. På djurtäta gårdar bör rådgivning om foderstatens sammansättning rekommenderas. hur tidpunkter och teknik för jordbearbetning kan ändras för att förbättra markens ytstruktur, minska riskerna för markpackning (stillastående vatten) och yterosion. möjligheterna till att anlägga skyddszoner, gräsbevuxna avrinningsvägar och våtmarker för att minska fosforförlusterna. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 17

Åtgärdsplan Ange gårdens viktigaste riskområden och riskmoment för fosforförluster. Planera jordbearbetning längs vattendrag och andra känsliga platser och markera på gårdskarta. Sammanfatta åtgärdsförslagen. Hänvisning till annan rådgivning inom Greppa Näringen t.ex. våtmarksanläggning och anpassad foderstat med hänsyn till fosfor. Föreslagna förändringar och åtgärder. Fosforgödslingsplan efter förslag till åtgärder. Karta från fältvandring med platser känsliga för fosforförluster markerade. Antal meter skyddszon och/eller permanent gräsremsa längs vattendrag i förhållande till antal meter där det är möjligt att anlägga skyddszon eller så gräs. Registrering av rådgivningstillfället. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 18

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 11C Potatis- kväve och fosforstrategi Gårdar med odling av potatis 6-8 tim - Ja Optimering av potatisodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt reducering av växtnäringsläckaget. Skapa en fosfor- och kvävegödslingstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Växtnäringsbalans för gården (högst 3 år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner för de senaste åren. Gödslingsstrategi för gårdens potatisgrödor ska framgå (stallgödselgiva, radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskörd för potatis för de senaste 3 åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av växtnäringstillförseln (SMAK-analys för matpotatis, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.) Värden för minst 3 år. Eventuellt utförda växtnäringsanalyser (t.ex. N-min i marken, växtanalyser och stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväve- och fosforläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets omsättning i potatisgrödan. Förklara i vilka former fosfor förekommer i marken. Nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan och uppskatta genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) och fosforgiva för gårdens potatisareal. Bedöm potatisgrödornas växtnäringstillförsel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Bedöm i vilken mån de grödor som odlas före potatisgrödan bidrar till potatisens kväveförsörjning och hur detta påverkar potatisens kvalitet. Presentera förväntad förfruktseffekt av potatisgrödan till efterföljande grödor, både vad gäller kväve och fosfor. Diskutera förlustvägarna: denitrifikation och ammoniakavgång från potatisblasten. Upprätta en grödvis växtnäringsbalans för gårdens olika typer av potatis utifrån nuvarande gödsling och genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en stallgödselanalys (N, P, K), om sådan inte finns. Beräkna kväveutlakning för gårdens 1-2 mest odlade potatistyper med nuvarande strategi. Beräkningarna görs förslagsvis för en potatistyp med tidig och en med sen upptagningstidpunkt. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: var i växtföljden ev. stallgödsel lämpligast tillförs i förhållande till potatisgrödan. effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin. effekten av en eventuell fånggröda eller annan gröda efter potatisen. möjlighet att använda olika kväveprognoser under säsong. skyddszon eller gräsbevuxen vändteg som ett sätt att minska fosforförlusterna. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 19

Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som befunnits lämpliga efter genomgången ovan. Upprätta en gödslingsplan för potatisgrödorna. Beakta även växtföljden och potatisgödslingens effekt på efterkommande grödor. Ge förslag till hur stallgödseln bäst utnyttjas i hela växtföljden på gårdar med tillgång till stallgödsel. Beräkna kväveutlakning efter åtgärder för samma 1-2 potatistyper som för vilka utlakningsberäkning gjordes för nudriften. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till potatisens kvalitet Kommentarer till hur gödslingen har anpassats till efterkommande grödor med hänsyn till gödslingen av potatisgrödorna. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder. Värdering av fosforförluster till vatten vid nuvarande drift och efter föreslagna åtgärder. Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens potatisareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Fosforgiva i genomsnitt för gårdens potatisareal, kg P/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Kväveutlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 20

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 11D Grönsaker- kväve och fosforstrategi Gårdar med odling av grönsaker 7-9 tim - Ja Optimering av grönsaksodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt reducering av växtnäringsläckaget. Skapa en fosfor- och kvävegödslingstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Växtnäringsbalans för gården (högst 3 år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner för de senaste åren. Gödslingsstrategi för gårdens viktigaste grönsaksgrödor ska framgå (stallgödselgiva, radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskörd för gårdens viktigaste grönsaksgrödor för de senaste 3 åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av växtnäringstillförseln för de senaste 3 åren. Eventuellt utförda växtnäringsanalyser (t.ex. N-min i marken, växtanalyser och stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväve- och fosforläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp i en grönsaksväxtföljd. Förklara i vilka former fosfor förekommer i marken och om växterna kan tillgodogöra sig den. Nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan och uppskatta genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) och fosforgiva för gårdens grönsaksgrödor. Bedöm grönsaksgrödornas växtnäringstillförsel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Bedöm i vilken mån de grödor som odlas före grönsaksgrödan bidrar till grönsakernas kväveförsörjning och hur detta påverkar grönsakernas kvalitet. Presentera förväntad förfruktseffekt av grönsakerna till efterföljande grödor, både vad gäller kväve och fosfor. Diskutera gasformiga förlustvägar för kväve: denitrifikation och ammoniakavgång från skörderesterna. Diskutera skörderesternas innehåll av fosfor och risken för förluster via ytavrinning. Upprätta en grödvis växtnäringsbalans för gårdens viktigaste grönsaker ur ekonomisk synpunkt och med tanke på risken för växtnäringsläckage. Utgå från nuvarande gödsling och genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en stallgödselanalys (N, P, K), om sådan inte finns. Beräkna kväveutlakning för gårdens 1-3 av gårdens grönsaksgrödor med nuvarande strategi i den mån beräkningsunderlag finns i dataprogrammet STANK in MIND. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: var i växtföljden ev. stallgödsel lämpligast tillförs i förhållande till grönsaksgrödorna. effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin. effekten av en eventuell fånggröda eller annan gröda efter grönsakerna. möjlighet att använda olika kväveprognoser under säsong. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 21

skyddszon eller gräsbevuxen vändteg som ett sätt att minska fosforförlusterna. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som befunnits lämpliga efter genomgången ovan. Upprätta ett förslag till gödslingsplan för gårdens viktigaste grönsaksgrödor. Beakta även växtföljden och vilken effekt gödslingen till grönsaksgrödan har på efterkommande grödor. Beräkna kväveutlakning efter åtgärder för samma 1-3 grönsaker som för vilka utlakningsberäkning gjordes för nudriften. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till grönsakernas kvalitet Kommentarer till hur gödslingen har anpassats till efterkommande grödor med hänsyn till gödslingen av grönsaksgrödorna. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder. Värdering av fosforförluster till vatten vid nuvarande drift och efter föreslagna åtgärder. Registrering av rådgivningstillfället. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 22

Särskild kompetens på ekologiska gårdar: 11E Kvävestrategi på ekologiska gårdar Alla ekologiska gårdar 12-14 tim - Ja Förbättra gårdens kväveutnyttjande genom en bättre styrning av kvävetillförseln och minskat kväveläckage. Rådgivningen består av två delar. Vid det första besöket görs en rundvandring i fält under växtsäsong för att diskutera grödornas kväveutnyttjande och eventuella rotogräsproblem på gården. Detta besök följs av ett andra besök då en åtgärdsplan tas fram. Skapa en kvävegödslingstrategi på gården som minimerar kväveläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Växtnäringsbalans (högst 3 år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner för de senaste åren. Det ska framgå gödslingsstrategi (tidpunkt för spridning) och tidpunkt för bearbetning (stubbearbetning och plöjning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste 3 åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (t ex proteinhalt i vete, kvaliteten i potatis.). Värden för minst 3 år. Eventuellt utförda stallgödselanalyser (aktuellt för flytgödsel och urin). Skifteskarta där rotogräsförekomsten översiktligt markerats under rundvandringen i fält. Motivering Förklara effekten av kväveläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp. Genomgång utifrån nuvarande strategi Utgå från aktuell växtodlingsplan/gödslingsplan. Diskutera kväveeffekt utifrån vn-balansen och växtföljden. Genomgång av förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. En genomgång av de olika grödornas utveckling och växtnäringstillgång görs vid det fältbesök som föregår den egentliga rådgivningen. Diskutera gårdens ogrässtrategi, förebyggande och direkta åtgärder och hur dessa påverka kväveläckaget. Finns det problem med ogräs på gården, hur åtgärdar man dessa utan att riskera för stora kväve förluster? En genomgång av de olika fältens förekomst av rotogräs görs med ledning av den skifteskarta som gjorts vid den inledande fältvandringen. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egen stallgödselanalys (flytgödsel och urin) om detta inte redan finns. Beräkna utlakning med nuvarande strategi samt uppskatta denitrifikation och ammoniakavgång från växter och vid putsning av gröngödslingsvallar. Förberedelse av åtgärdsplan Planera ogrässtrategi och bearbetningstidpunkter med tanke på minsta möjliga N- läckage och bästa ogräseffekt. Planera kvävegödslingen med gröngödslingsgrödor, mellangrödor och fånggrödor. Val av gröda/art beroende på efterföljande gröda och tillgång på gödsel. Planera strategi för spridningen av eventuell gödsel. Planera skötseln av gröngödslingsvallen och ev. fånggrödan/mellangrödan. Diskutera effekten av eventuell bevattning (lättare jord). Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 23

Åtgärdsplan. Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga p.g.a. genomgången ovan. Plan för tillförseln av kväve genom gröngödslingsgrödor och gödsel med spridningstidpunkter och bearbetningstidpunkter samt ogrässtrategi. Utlakningsberäkning efter åtgärder samt uppskattning av övriga kväveförluster efter åtgärder. Skifteskarta med minnesanteckningar där rotogräsförekomsten översiktligt markerats under rundvandringen i fält. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan efter föreslagna åtgärder med kommentarer till spridnings- och bearbetningstidpunkter, växtföljd med andel kvävefixerande grödor, förfruktseffekter och ogräsreglering. Utlakningsberäkningar före och efter åtgärder. Värdering av kväveförluster till luft och vatten vid nuvarande drift och efter föreslagna åtgärder. Registrering av rådgivningstillfället. Kväveutlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda före och efter åtgärder. % gröngödslingsvall i växtföljden för nudriften % slåtter- och betesvall i växtföljden för nudriften. Greppa Näringen krav och rekommendationer gällande för år 2006. 24