Haninge Kommun Praktik på Kommunstyrelseförvaltningen, avdelningen för Strategisk planering med fokus på Näringslivsfrågor. Praktikrapport Vårterminen 2012 1
Innehållsförteckning INLEDNING 3 Syfte 3 Tillvägagångssätt 3 Handledning 3 Källor 3 Disposition 4 RAPPORT 4 Data om praktikplatsen 4 Arbetsplatsen och dess verksamhet 5 Min position 6 Praktikplatsen ur ett statsvetenskapligt perspektiv 6 Min summerade erfarenhet 6 KÄLLHÄNVISNING 6 2
Haninge Kommun Kommunstyrelseförvaltningen, Strategisk planering, Näringslivsfrågor INLEDNING Syfte Syftet med rapporten är att sammanställa och åskådliggöra den grund som jag har skapat mig för hur olika metoder samt teorier tillämpas i praktiken inom det kommunala arbetet hos kommunstyrelseförvaltningens avdelning för strategisk planering med fokus på näringslivsfrågor. Rapporten avser även att summera hur kontakten med arbetslivet varit i relation till studierna. Jag hoppas även kunna finna inspiration inför kommande C uppsats. Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet kommer att ske i etapper enligt följande: Inledningsvis kommer jag att skapa ett praktik PM med grund i praktiköverrenskommelsen som upprättades innan praktiken började. Mot slutet av praktikterminen kommer en praktikrapport att författas som en utvärdering och sammansfattning utav mina upplevelser och tankar under praktiken. Till sist kommer praktikrapporten att ligga tillgrund för examinationen av kursen. Kursen examineras vid ett slutligt seminarium med en praktikrapportdiskussion. Handledning Handledning sker både i form av praktikseminarium som sker löpande under terminen. Likaså kommer det dagliga arbetet att handledas utav hanledarna på praktikplatsen. Källor Till underlag för praktikrapporten har jag min erfarenhet från praktikplatsen samt dess medarbetare och mina handledare. Utöver dessa kommer jag även att ta hjälp av den anvisade kurslitteraturen som jag kontinuerligt läst under praktikens gång samt stämt av i form av instuderingsfrågor till vartdera praktikseminarium. 3
Disposition Rapporten kommer att delas in i tre huvudrubriker: Inledning, Rapport och Källhänvisning. Under de olika rubrikerna så kommer jag ha ett flertal underrubriken som följer dokumentet Anvisningar för praktikrapport. RAPPORT Praktikplatsen är på Haninge Kommun med placering på kommunstyrelseförvaltningens avdelning för strategisk planering där jag jobbar med näringslivsfrågor. Här kommer jag att få inblick i hur svensk politik utövas, hur samhällsorganisationen ser ut samt hur maktstrukturen ser ut i Sveriges statsskick utifrån ett kommunperspektiv. Valet av praktikplats, kommunstyrelseförvaltningen, är intressant då jag både får ta del av hur arbetet vid en kommunal förvaltning bedrivs men framförallt en insyn i hur arbetet bedrivs inom ett område som en kommun inte är ålagda att bedriva. Näringslivsfrågor är ett område som en kommun inte enligt lag måste arbeta med, det finns alltså ingen uppgjord mall för hur arbetet ska bedrivas utan det är upp till varje enskild kommun att bestämma. Data om praktikplatsen Arbetsgivare: Kommunstyrelseförvaltningen, Strategisk planering, Näringslivsfrågor, Haninge Kommun Praktikperiod: 23 januari till 1 juni 2012 Omfång: Heltid, 40h/vecka Handledare namn, titel och telefonnr: Rune Andersson, näringslivsstrateg, 08-606 70 06 Senada Custovic, näringslivsutvecklare, 08-606 74 96. Adress: Rudsjöterassen 2, 136 81 Haninge. E post: Rune.Andersson@haninge.se, Senada.Custovic@haninge.se 4
Arbetsplatsen och dess verksamhet Kommunstyrelseförvaltningen är den förvaltning som jobbar under kommunstyrelsen. Inom kommunstyrelseförvaltningen återfinns avdelningen för strategisk planering där näringslivsfrågor är ett av arbetsområdena. På Haninge kommun finns det en näringslivstrateg och en näringslivsutvecklare. Näringslivstrategens uppgifter är bland annat att vara kontaktperson för nya företag som är intresserade av att etablera sig i kommunen. Rollen som näringslivstrateg innebär till stor del att marknadsföra kommunen för eventuella näringslivsetableringar. Näringslivsutvecklarens uppgifter riktar sig mer mot etablerade företag, vara kontaktperson på kommunen om företag har funderingar och inte vet var de ska vända sig. Rollen som näringslivsutvecklare handlar mycket om att hålla kontakt med företagare men även att skapa forum för företagare att möta varandra till exempel i form av seminarier, frukostmöten eller andra evenemang. Det händer många gånger att de två rollerna korsar varandra och med fördel även jobbar tillsammans inom olika projekt. I och med att det inte finns några exakta direktiv hur arbetet med näringslivsfrågor ska bedrivas är min förklaring ovan om de olika rollerna en beskrivning om hur man lös det i Haninge, alltså inte en given arbetsbeskrivning för yrket. Min position och mina arbetsuppgifter Min position är hos både näringslivsutvecklaren och näringslivstrategen. Jag har fått jobba med kartläggning av fakta och synpunkter till olika utredningar, planering av näringslivets dag, assisterat vid organisring av seminarier och frukostmöten. Så här långt på praktiken har jag fått ta del av det vardagliga arbetet. Allt från samla information till de konsulter som skriver en ny näringslivsanalys för Haninge till att boka och genomföra intervjuer med nyckelpersoner inom Haninges näringsliv. Praktikplatsen ur ett statvetenskapligt perspektiv När praktikplatsen studeras ur ett statsvetenskapligt perspektiv väljer jag att göra det i form av en miljöanalys. Miljöanalysen används för att se hur yttre faktorer har 5
påverkat organisations sätt att arbeta. Den syftar till att hitta olika omvärldsförändringar och se om dessa, och i så fall hur, har påverkat organisationen. 1 En kommun blir därför en intressant upplevelse. Hur teorin, som framställer utopin av hur det bör fungera, ser ut i realiteten: Hur beslut skjuts allt närmare gräsrötterna i vårt alltmer decentraliserade samhälle och hur det i praktiken fungerar Om det överhuvudtaget fungerar. Decentralisering sker för att kommunerna själva ska kunna styra implementeringen och formen så att den passar dess lokala förankring på bästa sätt. Det är ett tillvägagångssätt som ur många perspektiv fungerar. Dock riskerar frågor att hamna mellan förvaltningarna i frågan om vem som äger ansvar för den. I vissa fall vill ansvaret skjutas ifrån förvaltningen och i andra fall vill inte förvaltningen släppa taget om frågan. Vidare riskerar decentraliseringen att resultera i att implementeringen får en mindre betydelse från kommunens håll då fokus ligger på att driva igenom förslag till beslut och andra sidan fyller decentraliseringen en viktig roll i anpassningen till kommunernas olika typer av invånare och behov, eftersom deras lokala företrädare är de som bör ha bäst koll på det lokala behovet. Decentraliseringen kan dock resulterat i att kommunernas egen organisation gällandes implementeringsfasen inte riktigt hänger med vilket resulterar i att uppföljningen är kommunens starkaste verktyg. Här kan man fråga sig om energin bör ligga i början där frågetecken från utövare och implementerare förebyggs, eller i efterhand för att dra om riktlinjerna ytterligare en gång efter utvärdering? Föregående leder oss sedan vidare till problemet med byråkrati och direktimplementering: Om frågor som är i stort behov av reformering snabbt ska fattas beslut i och implementeras så måste en viss felmarginal få finnas med, vilket gör det legitimt att organisationsbiten av implementeringsfasen inte alltid hänger med. Om vi tvärtom skulle arbeta för att skapa en rejäl grund att stå på så skulle det resultera i ytterligare ett steg mot ett mer byråkratiserat Sverige. 1 Gorpe, Peter, 1980: Ny organisation? Metoder och arbetsformer vid organisationsutredningar, Stockholm: Statskontoret, Liber förlag/allmänna förlaget, s.135 137 6
Offentlighetsprincipen är en märkbar last för organisationen. Att inget ärende kan gå obehindrat förbi utan att det måste registreras eller diarieföras någonstans. Här kan man fråga sig om det är en demokratisk nödvändighet eller om det rentav bara är byråkratiskt processande? Genom min praktik har jag fått se hur beslutskedjan ter sig i realiteten hur ett förslag går från kommunfullmäktige genom nämnd, förvaltning, beredningar, kommunstyrelse och tillbaka till kommunfullmäktige för att fatta beslut och sedan skicka vidare den till nämnden som har till uppgift att se till att förslaget genomförs. Praktikplatsen har varit av stor relevans vad det beträffar kandidatens inriktning, offentlig politik och organisation. Detta eftersom jag dagligen har varit i kontakt med förvaltningar, fått se hur de arbetar, hur implementeringen och verkställandet av beslut ser ut samt hur uppföljningen sker. Att mina arbetsuppgifter varit av utredande karaktär och att jag genom organisationsinriktningen förstått komplexiteten i den organisation som Haninge kommun utgör, både med dess bolagsformer, förvaltningar, tjänstemän och politiska organisationer. Min summerade erfarenhet Erfarenheten av att ha praktiserat på kommunal nivå i ett samhälle där makten till stor del är decentraliserad är en ovärderlig erfarenhet som jag kan rekommendera alla som studerar statsvetenskap att göra. Här får man en inblick i hur beslutkedjan som påverkar det vardagliga livet fungerar i allt från beslut till implementering man är i kontakt med olika delar av kedjan och det är något jag kommer ha stort nytta av i mina fortsatta studier men även som privatperson. Något som får mig att fundera lite extra är just utifrån Gorpes mijöanalys, hur stor är egentligen påverkan av omvärlden i kommunens beslutsfattande? På det område där jag har praktiserat är det ett av de viktigaste verktygen att just se till att de runt om kring, i mitt fall t ex aktörerna i näringslivet, att de är nöjda med kommunens arbete, hur de blir bemötta, vad de har för funderingar, helt enkelt försöka få kommunens företagare så nöjda som möjligt med att vara aktiva just i Haninge. Är inte företagaren nöjd kanske de börjar leta sig nya platser att förlägga sin verksamhet, detta kan leda till att kommunen tappar arbetsfällen, folk kanske blir arbetslösa eller 7
måste flytta, detta kan i värsta fall leda till en stor spiral och som i slutändan drabbar väldigt många innevånare. Så för att inte behöva hamna i denna situation är det viktigt att kommunen jobbar aktivt med näringslivsfrågor på ett eller annat sätt. Att ha utpekade tjänstemän som vårdar och ser till att det blir ett ömsesidigt förhållande mellan kommunen och det lokala näringslivet. Under praktiken har jag haft arbetsuppgifter av skiftad karaktär vilket jag tycker har gett mig en god inblick i verksamheten. Med blandningen av företagsbesök, möten och egna arbetsuppgifter så har jag fått den grund jag behöver för att klara mig själv på. Dock är det också en form som kräver disciplin, struktur och ordningsförmåga.. En person som har svårt för att arbeta självständigt skulle inte platsa på en arbetsplats som kommunen. Under praktiken i sin helhet har jag känt mig inkluderad och respekterad på praktikplatsen, samt att praktiken känts lärorik och en nyttig erfarenhet att ta med sig inför kommande examensarbetet samt framtida utmaningar. KÄLLHÄNVISNING Gorpe, Peter, (1980) Ny organisation? Metoder och arbetsformer vid organisationsutredningar, Stockholm: Statskontoret Liber förlag/allmänna förlaget. 8