STOCKHOLMS STADSHUS. Praktik på Trafik och arbetsmarknadsroteln med föredragande borgarråd Ulla Hamilton. Praktikrapport

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen Stockholms Universitet Handledare: Monica Andersson STOCKHOLMS STADSHUS Praktik på Trafik och arbetsmarknadsroteln med föredragande borgarråd Ulla Hamilton VT 2011

2 Innehållsförteckning INLEDNING 2 I. Syfte.2 II. Tillvägagångssätt...2 II.I Handledning II.II Källor III. Disposition 2 RAPPORT. 3 I. Data om praktikplatsen..3 II. Arbetsplatsen och dess verksamhet...3 II.I Stadshusets politiska organisation... 3 II.II Trafik och arbetsmarknadsroteln... 4 III. Min position och mina arbetsuppgifter...5 IV. Praktikplatsen ur ett statsvetenskapligt perspektiv...6 V. Min summerade erfarenhet....7 KÄLLHÄNVISNING.9 1

3 STOCKHOLMS STADSHUS Trafik och arbetsmarknadsroteln INLEDNING I. Syfte Syftet med rapporten är att sammanställa och konkretisera den grund som jag har skapat mig för hur olika metoder samt teorier tillämpas i praktiken inom det kommunala arbetet hos föredragande borgarråd samt inom roteln och stadshusorganisationen. Rapporten syftar även till att summera hur kontakten med arbetslivet varit i relation till studierna. Jag hoppas även kunna finna och skaffa mig kunskaper i ett ämne för den kommande C uppsatsen. II. Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet kommer att ske i etapper enligt följande: Inledningsvis kommer jag att skapa ett praktik PM med grund i praktiköverrenskommelsen för att därefter starta praktiken. En bit in i praktiken kommer jag att kreera ett praktikrapportutkast för att efter godkänt utkast skriva den slutgiltiga praktikrapporten. Som sista anhalt på terminen samt examination kommer jag att delta i en praktikrapportdiskussion. II.I Handledning Handledning från universitetet sker kontinuerligt i form av praktikseminarium. Likaså kommer en kontinuerlig, daglig, handledning att ske från praktikplatsens sida. II.II Källor Till underlag för praktikrapporten har jag min erfarenhet från praktikplatsen samt dess medarbetare och föredragande borgarråd. Utöver dessa kommer jag även att ta hjälp av den anvisade kurslitteraturen som jag kontinuerligt läst under praktikens gång samt stämt av i form av instuderingsfrågor till vartdera praktikseminarium. III. Disposition Rapporten kommer att delas in i tre huvudrubriker: Inledning, Rapport och Källhänvisning. Under de olika rubrikerna så kommer jag ha ett flertal underrubriken som följer dokumentet Anvisningar för praktikrapport. 2

4 RAPPORT Praktiken kommer att utföras i stadshuset på rotel II, Trafik och Arbetsmarknadsroteln. Här kommer jag att få inblick i hur svensk politik utövas, hur samhällsorganisationen ser ut samt hur maktstrukturen ser ut i Sveriges statsskick utifrån ett kommunperspektiv. Att praktiken kommer att vara förlagd på just trafik och arbetsmarknadsroteln gör även den av ännu större relevans då den knyter an till utbildningens organisationsinriktning med tanken på rotelns koppling till företag. I. Data om praktikplatsen Arbetsgivare: Trafik och arbetsmarknadsroteln, Ulla Hamilton, Stockholms stadshus Praktikperiod: 4 april till 30 juni 2011 Omfång: Heltid, 45h/vecka Namn på handledaren: Karin Dhakal Adress: Ragnar östbergsplan 1, Stockholm Tfn: E post: karin.dhakal@stockholm.se II. Arbetsplatsen och dess verksamhet II.I Stadshusets politiska organisation Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Kommunfullmäktige skapar mål och riktlinjer för stadens verksamheter och regleras av kommunallagen. Det är där all beslut tas i de lokala frågorna. Stockholms stads kommunfullmäktige har 101 mandat där Alliansen beståendes av Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna besitter majoritet. De Rödgröna beståendes av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet sitter i opposition. Arbetet i kommunfullmäktige leds av ordförande, Margareta Björk (M), samt två vice ordföranden, Eva Louise Erlandsson Slorach (S) och Ulf Fridebäck (FP), som tillsammans med stadssekreteraren sitter i presidiet. 1 Under kommunfullmäktige så finner vi kommunstyrelsen beståendes av 13 heltidsanställda ledamöter från kommunfullmäktige. De har till uppgift summera alla fakta och förslag och tillhandahålla en summering till fullmäktiges övriga ledamöter. De har även till uppgift att fungera som verkställande organ att besluten genomförs, följs upp och utvärderas. 1 Stadsledningskontoret (2010) Så styrs Stockholm, s.4 3

5 Därefter delar sig den politiska organisationen in i åtta stycken rotlar. En rotel är en avdelning med ansvar för ett visst sakområde med en ansvarig politiker, ett borgarråd. Det finns även fyra stycken oppositionsborgarråd, men de har inte någon rotel. Nedan följer en presentation av verksamheten på min rotel. 2 Organisationsschema över den politiska organisatione en i stadshuse t 3 II.II Trafik och arbetsmarknadsroteln Trafik och arbetsmarknadsroteln är en av åtta rotlar i Stockholms stad. Rotlarnas organisation ser olika ut beroende på storlek. 4 På rotel två så finns det ettt borgarråd, en borgarrådsassistent, en borgarrådssekreterare, en pressekrete rare och två biträdande borgarrådssekreterare. Borgarrådet, Ulla Hamilton, är rotelns chef. Det är hon som ytterst är ansvarig för rotelns sakfrågor och som står till svars inför allmänheten. Borgarrådet är även föredragandee inför kommunstyrelsen för rotelns sakområden. Det föredragande borgarrådet ingår även i borgarrådsberedningen som är den verkställande styrelsen under kommunstyrelsen. Borgarrådets uppgift är att driva lokala frågor, se tilll att dess sekreterare sköter sina uppgifter, vara påläst i utfrågningar, media, debatter etc. Hon ska även deltaga vid olika evenemang, seminarier, möten, invigningar, besök etc. Ett borgarråd i Stockholms stad har minst sagt fullt upp. 2 Stadsledningskontoret (2010) Så styrs Stockholm, s Eriksson, Lars Torsten, Wiedersheim Paul, Finn (2006) Att utreda, forska och rapportera, s.75 4 Stadsledningskontoret (2010) Så styrs Stockholm, s.6 4

6 Borgarrådssekreteraren är Karin Dhakal och hon har övergripande ansvar för rotelns trafikoch arbetsmarknadsfrågor. Hon har även ansvar för frågorna gällandes de två bolagen som är kopplade till roteln, men som är underordnade Staden, Stadshus AB. De två bolagen är Fortum värme AB samt Stockholm Business Region. Borgarrådssekreteraren arbetar även nära borgarrådet och är ofta medföljande på resor och evenemang. De biträdande borgarrådssekreterarna på roteln är två stycken. Den ena biträdande borgarrådssekreteraren har ansvar för trafikfrågor, trafiknämnden, Ullas företagsbesök och Stockholms Stads Parkering AB. Den andra biträdande borgarrådssekreteraren har ansvar för Arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadsnämnden. De biträdande borgarrådssekreterarnas ansvarsområden betyder i realiteten att de bland annat svarar på allmänhetens förfrågan, lägesrapporterar till Ulla, bevakar dess sakfrågor i media, riksdag och dylikt, bereder ärenden och skriver fram remissammanställningar, PM, artiklar och insändare. De har även ett flertal kontakter med olika instanser och personer samt tillhandahåller underlagen på de olika nämndsammanträdena där Ulla är ordförande. Borgarrådsassistenten har hand om Ullas kalender. Hon tar även emot rotelns, samt borgarrådets alla samtal. Hon ägnar större delen av sin tid till att diarieföra alla ärenden korrespondens, förfrågningar etc. som kommer in och som skickas ut. Pressekreteraren svarar på allmänhetens förfrågan. Han skriver även rapporter, har kontakt med andra förtroendevalda och håller sig uppdaterad om sakfrågornas nuläge för att ta möjligheten då den erbjuds att skapa media. III. Min position och mina arbetsuppgifter Min position inom den politiska organisationen är på rotel två, Trafik och arbetsmarknadsroteln i stadshuset. Jag kommer även att hjälpa till på de andra rotlarna med utredande arbete och research för pressrelaterade frågor. Mina arbetsuppgifter har varierat över tid. Jag har haft uppgifter av mer utredande karaktär, skrivit PM, remissammanställningar och gjort research för att ta fram underlag. Jag har även varit med på olika företagsbesök, seminarier, workshops och invigningar där Ulla har hållit tal eller varit involverad i på andra sätt. Jag har under praktikens gång haft flertalet uppgifter av utredande karaktär. Bland annat följande: Ungdomars integration på arbetsmarknaden Här har jag utrett huruvida Stockholms stads gymnasieskolor introducerar dess elever på arbetsmarknaden hur de sammanlänkar elever och arbetslivet på olika sätt så att utanförskap och ungdomsarbetslöshet förebyggds. Här har jag bland annat varit i kontakt med förtroendevalda, myndigheter, näringslivschefer, socialchefer, gräsrötter, rektorer, lärare, svenskt näringsliv, regionchefer och intresseorganisationer som Unga Aktiesparare samt Ung företagsamhet. 5

7 Kommunala uppföljningsansvaret Här har jag utrett om och hur primärt sju olika kommuner jobbar med det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar 16 19år. Därigenom har jag haft kontakt med myndigheter, nämnder, förvaltningar, arbetsförmedling, gräsrötter, näringslivschefer, socialchefer, utbildningschefer, nämndsamordnare m.m. Lagen om valfrihetssystem (LOV) och arbetsförmedlingen Här har jag utrett hur arbetsförmedlingen i Stockholms stad jobbar med valfrihetssystem. Om de i större utsträckning kan arbeta med LOV och vad det skulle resultera i, förrespektive nackdelar. Här har jag skickat förfrågan och fått svar från intresseorganisationer, arbetsförmedlingen och andra aktörer av relevans för utfallet. IT kompetens och arbetsmarknad Här har jag utrett huruvida stadens arbetslösa med IT kunskap kan möta det ökade behovet på IT kompetens som stadens företag står inför. Därigenom har jag varit i kontakt med intresseorganisationer, branschorganisationer och arbetsförmedling. Sommarlovsentreprenörer Jag har även gjort en research på eget initiativ där jag har tittat på hur olika kommuner jobbar med konceptet sommarlovsentreprenör där ungdomar 15 19år som går på, eller har sökt till, gymnasiet har möjlighet att starta företag att driva under sommaren. Researchen ska förhoppningsvis leda till lägre ungdomsarbetslöshet för stadens gymnasieelever med ytterligare ett sysselsättningsalternativ. Efter grundlig genomförd research och materialsökning för vardera utredning så har jag kreerat en sammanställning samt ett PM som sedermera ska vara underlag för beslutsfattande och vidare handling. Utöver det har jag kontinuerligt deltagit vid olika möten som kanslimöten för de moderata rotlarna och rotelmöten för enbart den specifika roteln. Jag har även fått olika uppdrag av borgarrådet och borgarrådssekreterarna av mindre karaktär att samla information om olika ämnen och kontakta olika personer. Jag har även deltagit vid kommunfullmäktige, förbundsstämma samt nämndsammanträden. IV. Praktikplatsen ur ett statvetenskapligt perspektiv Ur ett statsvetenskapligt perspektiv är praktik på kommunal nivå en intressant upplevelse. Hur teorin, som framställer idealbilden av hur det bör fungera, ser ut i realiteten: Hur beslut skjuts allt närmare gräsrötterna i vårt alltmer decentraliserade samhälle och hur det i praktiken fungerar Om det överhuvudtaget fungerar. Decentralisering sker för att kommunerna själva ska kunna styra implementeringen och formen så att den passar dess lokala förankring på bästa sätt. Det är ett tillvägagångssätt 6

8 som ur många perspektiv fungerar. Dock riskerar frågor att hamna mellan rotlarna i frågan om vem som äger ansvar för den. I vissa fall vill ansvaret skjutas ifrån roteln och i andra fall vill inte roteln släppa taget om frågan. Vidare riskerar decentraliseringen att resultera i att implementeringen får en mindre betydelse från kommunens håll då fokus ligger på att driva igenom förslag till beslut. Å andra sidan fyller decentraliseringen en viktig roll i anpassningen till kommunernas olika typer av invånare och behov, eftersom deras lokala företrädare är de som bör ha bäst koll på det lokala behovet. Decentraliseringen kan dock resulterat i att kommunernas egen organisation gällandes implementeringsfasen inte riktigt hänger med vilket resulterar i att uppföljningen är kommunens starkaste verktyg. Här kan man fråga sig om energin bör ligga i början där frågetecken från utövare och implementerare förebyggs, eller i efterhand för att dra om riktlinjerna ytterligare en gång efter utvärdering? Föregående leder oss sedan vidare till problemet med byråkrati och direktimplementering: Om frågor som är i stort behov av reformering snabbt ska fattas beslut i och implementeras så måste en viss felmarginal få finnas med, vilket gör det legitimt att organisationsbiten av implementeringsfasen inte alltid hänger med. Om vi tvärtom skulle arbeta för att skapa en rejäl grund att stå på så skulle det resultera i ytterligare ett steg mot ett mer byråkratiserat Sverige. Offentlighetsprincipen är en märkbar last för organisationen. Att inget ärende kan gå obehindrat förbi utan att det måste registreras eller diarieföras någonstans. Här kan man fråga sig om det är en demokratisk nödvändighet eller om det rentav bara är byråkratiskt processande? Genom min praktik har jag fått se hur beslutskedjan ter sig i realiteten hur ett förslag går från kommunfullmäktige genom nämnd, rotel, borgarrådsberedning, kommunstyrelse och tillbaka till kommunfullmäktige för att fatta beslut och sedan skicka vidare den till nämnden som har till uppgift att se till att förslaget genomförs. 5 Praktikplatsen har varit av stor relevans vad det anbelangar kandidatens inriktning, offentlig politik och organisation. Detta eftersom jag dagligen har varit i kontakt med förvaltningar, fått se hur de arbetar, hur implementeringen och verkställandet av beslut ser ut samt hur uppföljningen sker. Att mina arbetsuppgifter varit av utredande karaktär och att jag genom organisationsinriktningen förstått komplexiteten i den stora organisation som Stockholms stad är, både med dess bolagsformer, förvaltningar, tjänstemän och politiska organisationer. Detta leder oss vidare från den statsvetenskapliga aspekten till min summerade erfarenhet V. Min summerade erfarenhet Erfarenheten av att ha praktiserat på kommunal nivå i ett samhälle där makten till stor del är decentraliserad är en ovärderlig erfarenhet som jag kan rekommendera alla som studerar 5 Stadsledningskontoret (2010) Så styrs Stockholm, s.10 7

9 statsvetenskap att göra. Här får man en inblick i hur Sverige fungerar i allt från beslut till implementering man är i kontakt med hela kedjan och det är en erfarenhet som för mig är av hög dignitet. Under praktikens gång så har jag haft arbetsuppgifter av varierad karaktär vilket jag tycker har givit mig en god inblick i verksamheten. Med blandningen av studiebesök, möten och egna arbetsuppgifter så har jag fått den grund jag behöver för att klara mig själv på. Dock är det också en form som kräver disciplin, struktur och ordningsförmåga. En person som har svårt för att arbeta självständigt skulle inte platsa på en arbetsplats som stadshuset. De besök som jag har följt med Ulla på har varit högst spännande och mycket lärorika. Det är beundransvärt hur pass stort allvar borgarrådet tar på varje besök och hur viktig hon anser att varje organisation är. Jag har även fått möjlighet att prata med andra aktörer under våra besök vilket har varit givande då de både varit kunniga inom sitt område, engagerade och intressanta. Jag tycker att praktikplatsen har förvaltat mitt intresse för arbetsmarknads samt företagarfrågor väl, vilket både har varit roligt att syssla med samt har uppskattat mycket. Inte någon gång under praktikens gång har jag heller fått utföra arbetssysslor som inte är av relevans för min utbildning, vilket jag tycker är beaktansvärt och höjer digniteten på praktikplatsen. Genom praktiken har jag även fått ett bättre grepp om den dagsaktuella politiken och har på så sätt kunnat direktimplementera mina erfarenheter från praktikplatsen till mitt politiska engagemang i olika föreningar. I sin stora helhet har jag känt mig inkluderad och respekterad på praktikplatsen, samt att praktiken känts lärorik och en nyttig erfarenhet att ta med sig inför kommande examensarbetet samt framtida utmaningar. Det har helt enkelt varit en ovärderlig erfarenhet för en student i startgroparna av en lång karriär inom politiken. 8

10 KÄLLHÄNVISNING Stadsledningskontoret (2010) Så styrs Stockholm på väg mot världsklass Eriksson, Lars Torsten, Wiedersheim Paul, Finn (2006) Att utreda, forska och rapportera 9