Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndsenheten

Relevanta dokument
Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

Lönepolitik i Fagersta kommun. Enligt beslut i kommunfullmäktige , 142

Lönepolicy med riktlinjer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

Huvudspåret. AG förbereder. Överläggning K. Överläggning F. Facklig org påkallar förhandl.

LÖNEPOLICY. Förändring av lön mellan revisionstillfällen är endast tillåten efter samråd med personalchefen.

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten

Medarbetarsamtal. Samtal om måluppfyllelse och förväntningar, medarbetarskap, organisation och arbetsmiljö, kompetensutveckling.

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen Personalkontoret

Lönepolitiska riktlinjer

Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Nacka kommuns grundläggande värdering

Lönepolicy. Beslutat av Personalchef. Gäller från

Lönepolicy med riktlinjer

L ö n e p o l i c y. Timrå Kommun

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN

Utformande av en lönestrategi i Stockholms stad Motion (2012:34) av Jan Valeskog (S)

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april Dnr Ks/2010:375

Stockholms stads personalpolicy

Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Löneavtal 00. Bilaga 1 till ÖLA Grundläggande principer för lönesättningen

KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor

Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial

Täby kommun Din arbetsgivare

HÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen

LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

1 Grundläggande principer för lönesättning

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet

Ärende 13. Lönepolicy revidering

Riktlinje för lönebildning

Lönepolicy för Laholms kommun

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy

Individuell lönesättning

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Personalpolicy avseende ledarskap, medarbetarskap och lönesättning i Värmdö kommun

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige Lönepolicy

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Du gör skillnad för människan i vardagen!

Lönepolicy för Orust kommun

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Stockholms stads personalpolicy

Riktlinjer. Lönekriterier

HANDLINGSPLAN LÖNER. Mål och syfte

Med Tyresöborna i centrum

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Personal- och löneavdelningen Fagersta kommun Datum

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida Sign Sign Sign Sign. Löneavtal Version

Yoomi Renström (S), Ordförande Mikael Jonsson (M) Björn Mårtensson (C) Jennie Forsblom (KD) Jan-Åke Lindgren (S) tjänstgör för Håkan Englund (S) 12-16

Förstärkt löneprocess

BILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020

Personalutskottet

Personalpolitiskt program

Lönerevision med fokus på lönesättande samtal

Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart. Sjöbefälsföreningen. Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation

Antagen av kommunstyrelsen Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

Vallentuna kommuns värdegrund:

Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

POLICY. Lönepolicy. för. Hudiksvalls kommun

Arbetsgivarrollen och kommunens uppdrag

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Stockholms stads personalpolicy

Lönebildning i företagen. Utbildningsföretag. Giltighet:

Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

Stödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Att sätta lön 1 (15)

1 Lönehöjningar from den 1 januari 2005

Löneavtal Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Av löneavtalen framgår att arbetsgivaren har fortsatt stort ansvar för lönebildningen.

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Hållbar stad öppen för världen

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

Lönesättning riktlinjer

Lönesättande samtal vid Linnéuniversitetet

Transkript:

2008-02-05 Vård och omsorgsförvaltningen Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndsenheten

Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Arbetstagarens arbetsresultat ska således bedömas vilket förutsätter bra verktyg. Ett sådant verktyg är kriterier som beskriver vad som ska värderas. Kriterierna bör ha sin grund i verksamhetens mål samt i Östersunds kommuns kvalitetspolicy. Östersunds kommuns kvalitetspolicy anger följande områden: tillgång och tillgänglighet bemötande inflytande kompetens Samma områden finns med i vård- och omsorgsnämndens plan för vård och omsorg. Där finns också ytterligare områden vilka är: - kultur, fritid och folkhälsa, - uppföljning och utvärdering Syfte Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. En viktig del i detta är att en fortlöpande dialog förs mellan chef och medarbetar om mål, förväntningar, krav och uppnådda resultat. I Östersunds kommuns lönepolicy framgår under rubriken Principer för lönesättning att: Lönesättnings ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Lönen skall bestämmas utifrån arbetstagarens bidrag till verksamhetsförbättringar, befattningens ansvarsnivå, utbildningskrav, svårighetsgrad och befogenheter samt arbetstagarens prestation och duglighet. Befattningens ansvarsnivå, utbildningskrav, svårighetsgrad och befogenheter används som utgångspunkt för lönesättning vid nyanställning. Faktorer som arbetstagarens bidrag till verksamhetsförbättringar, prestation och duglighet bedöms i löneöversynsförhandlingar. Metod Vid individuell lönesättning förekommer olika tillvägagångssätt. I sammanhanget används bland annat begreppet lönesamtal med lite olika innebörd. Med lönesamtal avser här en gemensam genomgång av medarbetarens arbetsresultat, där medarbetaren i förväg gör en självskattning utifrån överenskomna lönekriterier och där dennes chef på motsvarande sätt för sin bedömning. Med utgångspunkt i bedömningskriterierna finns fyra värderingsnivåer. Respektive nivå innehåller en beskrivning vars syfte är att fungera som vägledning vid val av nivå. En annan vägledning är att nivåerna kan beskrivas som 1) bör utvecklas 2) god, dvs motsvarar grundkraven 3) mycket god 4) utomordentlig En grund för en bra bedömning är att hänsyn också tas till berörd medarbetares verksamhetsmässiga förutsättningar att nå målen. Erfarenheten säger oss att dessa lönesamtal oftast utmynnar i en samsyn om uppnådda resultat och värderingar. Vid skilda uppfattningar har arbetsgivaren ansvar för det slutliga resultatet. I de fall medarbetaren erhåller låga värden på kriterierna har chef och medarbetare ett gemensamt ansvar att skapa förutsättning för medarbetares utveckling. Utifrån det lönesamtal som genomförts med överenskomna lönekriterier som grund genomförs sedan löneöversyn enligt modell som överenskommes med respektive facklig organisation.

Lönekriterier Namn:...Enhet:... Medarbetarens underskrift...datum... Arbetsgivarens underskrift:...... Antal bedömda lönekriterier: 8 10 Övriga kommentarer: * Bedömningen ska arkiveras för att kunna, om behov finns, användas som underlag vid kommande löneöversyner. Detta kan uppstå vid lång frånvaro eller vid chefsbyten.

1. Jag arbetar så att de som kommer i kontakt med verksamheten upplever sig bemötta på ett värdigt och respektfullt sätt. 1) Jag behöver utveckla mitt bemötande av de som kommer i kontakt med verksamheten 2) Jag har ett bemötande som innebär att de som kommer i kontakt med verksamheten känner sig väl mottagna 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett bemötande som innebär att de som kommer i kontakt med verksamheten upplever sig värdigt och respektfullt bemötta. 4) Jag använder, och utvecklar fortlöpande, medvetet och strukturerat ett bemötande som innebär att de som kommer i kontakt med verksamheten upplever sig värdigt och respektfullt bemötta 2. Jag arbetar så att de som kommer i kontakt med verksamheten känner sig delaktiga i processen och i beslut om insatser och åtgärder *Avser enbart personal som arbetar med direkt klientkontakt 1) Jag behöver utveckla mitt arbetssätt för att få de som kommer i kontakt med verksamheten att känna sig delaktiga. 2) Jag arbetar så att de som kommer i kontakt med verksamheten känner sig delaktiga i processen och i beslut om insatser och åtgärder. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som innebär att de som kommer i kontakt med verksamheten känner si g delaktiga i processen och i beslut om insatser och åtgärder. innebär att de som kommer i kontakt med verksamheten känner sig delaktig i processen och i beslut om insatser och åtgärder. 3. Jag arbetar på ett rättssäkert sätt (t ex vad avser arbetsrutiner, dokumentation och tillämpning av lagar) och tar särskild hänsyn till brukarperspektivet, närståendes situation och i förekommande fall barnperspektivet 1) Jag behöver utveckla min förmåga att arbeta på ett rättssäkert sätt. 2) Jag arbetar på ett rättssäkert sätt och tar särskild hänsyn till brukarperspektivet, närståendes situation och i förekommande fall barnperspektivet. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som leder till god rättsäkerhet och jag tar särskild hänsyn till brukarperspektivet, närståendes situation och i förekommande fall barnperspektivet. leder till mycket god rättsäkerhet och jag tar särskild hänsyn till brukarperspektivet, närståendes situation och i förekommande fall barnperspektivet.

4. Jag arbetar så att jag tillvaratar och stärker den enskildes och nätverkets resurser. *Avser enbart personal som arbetar med direkt klientkontakt 1) Jag behöver utveckla min förmåga att tillvarata och stärka den enskildes och nätverkets resurser 2) Jag arbetar så att jag tillvaratar och stärker den enskildes och nätverkets resurser. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt genom vilket jag tillvaratar och stärker den enskildes och nätverkets resurser. 4) Jag använder, och utvecklar fortlöpande, ett medvetet och strukturerat arbetssätt genom vilket jag på ett mycket bra sätt tillvaratar och stärker den enskildes och nätverkets resurser. 5. Jag arbetar aktivt med samverkan/samarbete såväl på arbetsplatsen som inom förvaltningen 1) Jag behöver utveckla mitt sätt att samverka och samarbeta såväl på arbetsplatsen som inom förvaltningen 2) Jag bidrar till och tar aktiv del i samverkan och samarbete såväl på arbetsplatsen som inom förvaltningen. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som leder till att jag på ett bra sätt samverkar och samarbetar såväl på arbetsplatsen som inom förvaltningen. leder till att jag på ett bra sätt samverkar och samarbetar såväl på arbetsplatsen som inom förvaltningen. 6. Jag arbetar aktivt med samverkan/samarbete med andra aktörer såväl inom som utanför kommunen, t ex våra utförare (interna, externa) andra myndigheter, intresseorganisationer mfl 1) Jag behöver utveckla mitt sätt att samverka och samarbeta med andra aktörer 2) Jag bidrar till och tar aktiv del i samverkan och samarbete med andra aktörer 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som leder till att jag på ett bra sätt samverkar och samarbetar med andra aktörer 4) Jag använder, och utvecklar fortlöpande, ett medvetet och strukturerat arbetssätt som leder till att jag på ett bra sätt samverkar och samarbetar med andra aktörer

7. På ett aktivt sätt tar jag mig an och fullföljer mina arbetsuppgifter 1) Jag behöver utveckla min förmåga att ta mig an och fullfölja mina arbetsuppgifter. 2) Jag tar mig an och fullföljer mina arbetsuppgifter. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som innebär att jag på ett aktivt sätt tar mig an och fullföljer mina arbetsuppgifter. innebär att jag på ett aktivt sätt tar mig an och fullföljer mina arbetsuppgifter. 8. Jag planerar och följer upp effekterna/resultatet av mitt arbete 1) Jag behöver utveckla mitt arbetssätt för att planera och följa upp effekterna/resultaten av mitt arbete. 2) Jag planerar och följer upp effekterna/resultatet av mitt arbete. 3) Jag använder ett arbetssätt som innebär att jag medvetet och strukturerat planerar och följer upp effekterna/resultatet av mitt arbete 4) Jag använder, och utvecklar fortlöpande, ett arbetssätt som innebär att jag medvetet och strukturerat planerar och följer upp effekterna/resultatet av mitt arbete. 9. Jag bidrar aktivt till min egen utveckling i arbetet 1) Jag bidrar i liten omfattning till min egen utveckling i arbetet.. 2) Jag bidrar till min egen utveckling i arbetet. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som innebär att jag på ett aktivt bidrar till min egen utveckling i arbetet. 4) Jag använder, och utvecklar fortlöpande, ett medvetet och strukturerat arbetssätt för att genom egna initiativ aktivt bidra till min egen utveckling i arbetet. 10. Genom egna initiativ bidrar jag aktivt till verksamhetens/enhetens utveckling 1) Jag bidrar i liten omfattning till verksamhetens/enhetens utveckling.. 2) Jag bidrar till verksamhetens/enhetens utveckling. 3) Jag använder medvetet och strukturerat ett arbetssätt som innebär att jag på ett aktivt bidrar verksamhetens/enhetens utveckling. 4) Jag använder, och utvecklar fortlöpande, ett medvetet och strukturerat arbetssätt för att genom egna initiativ aktivt bidra till verksamhetens/enhetens utveckling.