Hur bör vi behandla naturen och varför? Miljöetiska perspektiv på hållbar utveckling
Hållbar utveckling It s like motherhood or apple pie no one can be against it! Michael Saward
Kritiska frågor Vad ska vara hållbart? Varför? Vem har ansvar? Var ska det bli hållbart? Hur? (Andrew Dobson & John Barry) 3
Brundtlandkommissionen 1987: Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Leva på räntan, inte tära på kapitalet 4
Hållbar utveckling en förändringsprocess verklig demokrati, dvs ett faktiskt medborgardeltagande i demokratiska beslutsprocesser ett ekonomiskt system som kan skapa ett överskott ett socialt system som kan lösa spänningar/konflikter
Hållbarhetens tre dimensioner: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Två tolkningar Tillväxt! Ekologi!
Ekologisk modernisering att bevara naturresurser över tid att sträva efter jämlikhet mellan generationer att kombinera miljöförbättrande åtgärder med ekonomisk tillväxt (ny teknik, miljövänlig produktion, ekonomiska styrmedel).
To delude ourselves into believing that growth is still possible and desirable if only we label it sustainable or color it green will just delay the inevitable transition and make it more painful (Daly, reprint 2001, 286).
Tillväxt-ekologidimensionen, 70-80- talets Sverige Stor tilltro till ekonomisk tillväxt och tekniska lösningar Centralisering Kärnkraftsanhängare Misstänksamhet när det gäller tillväxt och tekno-fix Småskaliga samhället Förnyelsebara energikällor
Det ekologiska fotavtrycket
NORD-SYD-PROBLEMATIKEN... De rika länderna framhåller befolkningstillväxten i Syd I Syd ses de rika ländernas överkonsumtion som det största problemet.
Miljöetik Värderingar om mellanmänskliga relationer (t.ex. syn på rättvisa) Värderingar som rör relationen människa natur (natursyn)
Natursyn påverkar Riskbedömning Prioriteringar Strategival Beteende
Miljöetik handlar om värderingar Normativa (+) Inlärda Stabila Bildar mönster Delas med andra
Västerländsk kulturtradition Människan är överordnad naturen Människan är uppfinningsrik Optimism och framtidstro Naturen är vårt skafferi och vårt lager! Naturen klarar stora påfrestningar! = en antropocentrisk (människocentrerad) natursyn
Kristendomen Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de? (Matt. 6:26)
Upplysningen
Vattenkraften, staten och de politiska partierna Evert Vedung Magnus Brandel Nya Doxa, 2001
Fram till början av 1960- talet var el i Sverige nästan identisk med vattenkraft (Vedung & Brandel 2001, 123).
Vattenkraftens fördelar Driftsäker Flexibel Inga luftföroreningar eller avfall Skapar sysselsättning
Vattenkraftens nackdelar Stora och oåterkalleliga ingrepp i naturen (dammar, torrlagda älvsträckor, problem för vandringsfisken )
Atlantprojektet
Varför räddades Vindelälven? Miljörörelsens framväxt Billig olja på världsmarknaden Tilltro till atomkraft Beslutsfattares okunskap i geografi
Skogsdrömmar Krister Larsson Sveriges Radio 2003
Natursyn i förändring 1950 nutid Linjär Icke-linjär Kontroll Flexibilitet Människan står över naturen Instrumentell natursyn Människan är del av naturen Naturens egenvärde
Natursyn och riskbedömning 1 c1 Den välvilliga naturen Naturen är mycket tålig och kan återhämta sig även efter svåra påfrestningar Vems är felet? - Maximal otur!
Slide 28 c1 Bearbetning efter Thompson, Ellis och Wildavsky 1990 carlun; 2010-03-02
Natursyn och riskbedömning 2 Den toleranta naturen Naturen klarar många påfrestningar men är sårbar för stora ingrepp. Vems är felet? - Politiker och/eller experter
Natursyn och riskbedömning 3 Den nyckfulla naturen Olyckor är oförutsägbara och planering meningslös Vems är felet? - Ödet!
Natursyn och riskbedömning 4 Den bräckliga naturen Vi kan inte ta några risker i vårt umgänge med naturen. Vems är felet? - Systemfel (politiskt, ekonomiskt och/eller socialt)
Miljöetiska förhållningssätt Värdeteorier Egenvärde (Värde oberoende av erkännande) Intrinsikalt värde (värdet är beroende av människans erkännande) Instrumentellt värde (konsekvenserna bestämmer värdet)
Egenvärde kan utsträckas till Däggdjur (Tom Regan) Varelser med känslor (Peter Singer) Arter och ekosystem (Aldo Leopold) Arter, ekosystem och enskilda organismer (Arne Naess)
Antropocentrism Bara människan har egenvärde. Miljöhänsyn motiveras av vad som gynnar människan (materiellt eller estetiskt).
Zoocentrism Även vissa djur har egenvärde
Alla levande varelser har egenvärde, men inte nödvändigtvis lika värde. Biocentrism
Ekocentrism Enskilda organismer & ekosystem har egenvärde
Ekocentrism Människan är en del av naturen. Alla naturens delar har egenvärde, oberoende av mänsklig nytta. Vi har ansvar för våra handlingars miljökonsekvenser.
Arne Naess, norsk filosof och en av ekocentrismens grundare: Hållbar utveckling råder om och endast om den garanterar de vitala behoven hos dagens mänsklighet utan att kompromissa med möjligheterna för kommande generationer. 39
Ekocentriska inslag i Brundtlandkommissionens rapport: the case for the conservation of nature should not rest only with development goals. It is part of our moral obligation to other living beings and future generations. (sid. 57) sustainable development must not endanger the natural systems that support life on Earth: the atmosphere, the waters, the soils, and the living beings (sid. 45)
Antropocentrismen dominerar i Brundtlandrapporten The loss of species and subspecies, deprives us of important potential sources of medicines and industrial chemicals. (sid. 35) The satisfaction of human needs and aspirations is the major objective of development. (sid. 43)
Hållbar utveckling och miljöetik Är det rimligt att tala om rättvisa mellan nuvarande och kommande generationer! Vad talar för och vad talar emot? Om ja, vad bör föras vidare till kommande generationer? Fungerar argumenten både för mänskliga och icke-mänskliga generationer?
Argument emot: Vi vet inte vad framtida generationer vill ha. Vi kan inte ens uppnå rättvisa mellan nu levande generationer/hur kan vi spara resurser när människor svälter?! En rättvis fördelning mellan generationer kräver att vi kan identifiera kostnader och nyttigheter. Rättvisedefinitioner är kontextberoende (varierar över tid och rum). Hur ska politikerna kunna föreslå och genomföra uppoffringar idag till förmån för framtida generationer?
Argument för: Rättviseprinciper är generella (inte kontextberoende). Även kommande generationer kommer att ha behov och intressen. Det är helt enkelt orättvist om nuvarande generationer förbrukar resurser på kommande generationers bekostnad. Rättvisa är en kärleksyttring (enligt Feinberg) eller ett uttryck för självförverkligande (enligt Gower).