Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet SÄKER STRÅLMILJÖ

Datum: 2016-01-19 Diarienr: SSM2016-134. Dokumentnr: 16-130 Delaktivitetsnr: Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet SÄKER STRÅLMILJÖ Datum: 2016-01-04 Ansvarig myndighet: Strålsäkerhetsmyndigheten Kontaktperson: Marie Blomé Mailadress: marie.blome@ssm.se Telefon: 08-799 43 29 Manualen är beslutad av: Strålsäkerhetsmyndigheten, Avdelningen för Strålskydd, tf. avdelningschef Hélène Asp Referens (diarienr e. dyl.): SSM2016-134. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Dokumentnr: 16-130 Syfte med en målmanual Målmanualen ska fungera som stöd för Strålsäkerhetsmyndighetens arbete med uppföljning och bedömning av måluppfyllelse för Säker strålmiljö, men även för länsstyrelsernas uppföljning av miljökvalitetsmålet. Bedömning och analys sker inte i manualen. Syftet med målmanualer är att få till stånd en mer konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning. Målmanualen anger hur bedömning och uppföljning går till samt vilken funktion inom Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig i olika delar av miljökvalitetsmålet.

Dokumentnr: 16-130 Innehållsförteckning Syfte med målmanual... 1. Målmanual för Säker strålmiljö, i tabellformat... 1 STRÅLSKYDDSPRINCIPER... 1 RADIOAKTIVA ÄMNEN... 3 ULTRAVIOLETT STRÅLNING... 7 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT (EMF)... 9 1. Underlag för uppföljning av preciseringarna... 10 1.1 Strålskyddsprinciper... 10 Bakgrund... 10 1.2 Radioaktiva ämnen... 12 Bakgrund... 13 1.3 UV-strålning... 13 Bakgrund... 13 1.4 Elektromagnetiska fält, EMF... 14 Bakgrund... 14 2. Övergripande om miljömålsarbete... 15 2.1 Miljökvalitetsmål och Generationsmål... 15 2.2 Skälen för regeringens preciseringar... 16 2.3 Uppföljning... 17 2.4 Arbetsgrupper för Miljömålsarbetet... 17

Dokumentnr: 16-130

1. Målmanual för Säker strålmiljö, i tabellformat Precisering 1: STRÅLSKYDDSPRINCIPER Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt VAD SKA FÖLJAS UPP 1. Strålskyddet inom kärntekniska anläggningar Referens: PARCOM rekommendationen 91/411 ICRP 103, EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) Strålskyddslagen SSM:s föreskrifter. SSMFS 2008:51, SSMFS 2008:26 SSMFS 2008:23 FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT PRECISERINGEN KAN ANSES UPPFYLLD Att tillståndshavare tillämpar Best Available Technique (BAT för utsläppsbegränsning Att gällande lagar och föreskrifter följs samt att gränsvärden gällande stråldoser till personal och allmänhet inte överskrids! ANSVAR FÖR BEDÖMNING/UNDERLAG Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att utföra tillsynsinsatser i sådan omfattning att bedömning kan göras av om gällande lagar och föreskrifter följs. Enskilda mått Tillståndshavare, t.ex. kärnkraftverken Ansvar för information/data Strålsäkerhetsmyndigheten Referens/källa VAD BASERAS BEDÖMNINGEN PÅ/VAR PRESENTERAS INFORMATION Hur sker uppföljning? Strålsäkerhetsmyndigheten följer upp strålskyddsarbetet inom de kärntekniska anläggningarna genom olika typer av tillsynsinsatser, exempelvis inspektioner, verksamhetsbevakningar och granskningar. Var presenteras information? Tillsynsdatabasen (TILDA) Tillsynsrapporter, granskningsrapporter, samlade strålsäkerhetsvärderingar och SVEDOS. 1 PARCOM Recommendation 91/ of 20 June 1991 on radioactive discharges. Överenskommelse om att använda bästa möjliga teknologi för att minimera och när så är möjligt eliminera utsläpp. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (17) 2. Strålskyddet inom sjuk- och tandvården Gränsvärden (IAEA, ICRP, EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) m.fl.) Föreskrifter Medicinska bestrålningar Att gällande lagar och föreskrifter följs samt att gränsvärden gällande stråldoser till personal och allmänhet inte överskrids! Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för att utföra tillsynsinsatser i sådan omfattning att bedömning kan göras av om gällande lagar och föreskrifter följs. Enskilda mått Strålsäkerhetsmyndigheten/Enheten för Medicinska bestrålningar Ansvar för information/data Strålsäkerhetsmyndigheten/ Enheten för Medicinska bestrålningar Referens/källa Gränsvärden: SSMFS 2008:51 Föreskrifter inom medicinska bestrålningar: SSM2010:2, SSMFS2008:4, SSMFS2008:5, SSMFS2008:9, SSMFS2008:20, SSMFS2008:27, SSMFS2008:28, SSMFS2008:31, SSMFS2008:33, SSMFS2008:34, SSMFS2008:35 och SSMFS2008:42. Lagar: Strålskyddslagen Hur sker uppföljning? Strålsäkerhetsmyndigheten följer upp strålskyddsarbetet inom Hälso- och sjukvården genom olika typer av tillsynsinsatser, exempelvis inspektioner, verksamhetsbevakningar och granskningar. Kontroll av att inga gränsvärden för personal överskrids, sker genom larmnivåer i det nationella dosregistret (SVEDOS). När sker uppföljning? Uppföljning av kravefterlevnaden inom olika verksamhetsområden görs I enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens riskbaserade tillsynsprogram. Var presenteras information? Tillsynsrapporter, granskningsrapporter, samlade strålsäkerhetsvärderingar och SVEDOS.

Sida 3 (17) Precisering 2: RADIOAKTIVA ÄMNEN Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas VAD SKA FÖLJAS UPP 1. Radioaktiva ämnen i miljön FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT PRECISERINGEN KAN ANSES UPPFYLLD Halterna radioaktiva ämnen i miljön ska vara så låga att de inte hotar människors hälsa och den biologiska mångfalden ANSVAR FÖR BEDÖMNING/UNDERLAG Ansvar för uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten Enskilda mått Strålsäkerhetsmyndigheten/Enheten för Miljöövervakning och Enheten för anläggningsstrålskydd Ansvar för information/data Strålsäkerhetsmyndigheten, kärntekniska anläggningar. Referens/källa Resultaten från SSM:s nationella miljöövervakningsprogram samt från de kärntekniska anläggningarnas omgivningskontroll. Bägge tillgängliga från SSM VAD BASERAS BEDÖMNINGEN PÅ/VAR PRESENTERAS INFORMATION Hur sker uppföljning? Genom nationellt miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen. Radionuklider på partiklar i luft Radioaktiva ämnen i vatten Mejerimjölk Blandad kost Cesium-137 i älgkött Sediment i öppet hav Cesium-137 i havsvatten Marin fisk Helkroppsmätningar människa Genom Lokal miljöövervakning kring kärntekniska anläggningar. Radioaktiva ämnen i vatten Olika biota beroende på lokala förhållandena vid

Sida 4 (17) anläggningen Genom uppföljning av Miljömålsindikatorer: Cs-137 När sker uppföljning? Uppdatering av resultatpresentationer och databaser från miljöövervakningen, liksom indikatorer sker 1 gång per år. Samt vid granskning av kravställda årsrapporter över de kärntekniska anläggningarnas omgivningskontroll (1 gång per år) Var presenteras information? Resultat från miljöövervakningen presenteras på SSM`s hemsida i form av texter, figurer och sökbara databaser. Indikatorerna presenteras på Miljömålsportalen. Delar av resultaten överförs till HELCOM och OSPAR och ingår i deras sammanställningar över tillståndet i Östersjön respektive Nord-ost Atlanten.

Sida 5 (17) 2. Hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall. EU-direktiv strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards, BSS. 2011/70/EURATOM. Lagar Kärntekniklagen Strålskyddslagen Miljöbalken Föreskrifter SSM Att hanteringen av använt kärnbränsle, och kärnavfall följer kraven i direktiv och nationella program, samt följer författningskraven Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten Enskilda mått Strålsäkerhetsmyndigheten/Enheten för drift och avveckling, Enheten för slutförvaring av radioaktivt avfall och Enheten för skydd och kontroll Ansvar för information/data Strålsäkerhetsmyndigheten Hur sker uppföljning? Genom att bedöma läget utifrån redovisningarna som informationen presenteras i (se nedan i denna kolumn). När sker uppföljning? När de nedan beskrivna redovisningarna uppdateras, vilket sker utifrån författningskraven eller tillståndsprocesserna Var presenteras information? I redovisningarna av resultaten från granskningen av Fud-programmen, återkommande helhetsbedömningar och samlade strålsäkerhetsvärderingar. 3. Hantering av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter, inklusive NORMavfall (innehåller naturligt förekommande radioaktiva ämnen 2 ) EU-direktiv Att hanteringen av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter följer kraven i direktiv och nationella program, samt följer författningskraven På sikt: Att avfallsplaner för NORM-avfall är upprättade i syfte att åstadkomma ett säkrare slutligt omhändertagande Ansvar för uppföljning/bedömning Omhändertagande av radioaktivt avfall från icke-kärntekniska verksamheter och kasserade strålkällor Strålsäkerhetsmyndigheten/Enheten för yrkesverksamhet, Enheten för medicinska bestrålningar och Enheten för kontroll och skydd Hur sker uppföljning? Genom tillsynsinsatser, genom granskning av inrapporterade data. Ännu sker ingen uppföljning vad beträffar NORMavfall. Var presenteras information? Samlade strålsäkerhetsvärderingar. 2 Från exempelvis torvförbränning, askhantering, cementproduktion, kolkraftverk, primärstålindustri, pappersindustri, gruvor och vattenreningsverk. Historiskt industriavfall som rödfyr, gipshögar, slagg och blåbetong. Vattenfilter från privatpersoner m m.

Sida 6 (17) Strålskyddsdirektivet (2013/59/Euratom) Direktivet om radioaktivt avfall (2011/70/Euratom). Nationell lagstiftning Strålskyddslagen Strålskyddsförordningen Miljöbalken Föreskrifter SSM 4. Radioaktiva utsläpp vid de kärntekniska anläggningarna Utsläppen av radioaktiva ämnen ska begränsas så långt som det är möjligt och rimligt Kontroll av herrelösa strålkällor Strålsäkerhetsmyndigheten, Avd för Radioaktiva ämnen/enheten för Kontroll och Skydd, har påbörjat en kartläggning av befintliga industriella NORM-verksamheter. Kartläggningen kommer att bidra till en bättre förståelse samt öka samverkan i syfte att anpassa krav på verksamheterna och omhändertagandet av NORMavfallet. Den aktuella kartläggningen innebär en slags uppföljning av en tidigare gjord kartläggning. Det finns två aspekter av problematiken: Miljontals ton historiskt avfall, Nya avfallsslag som kontinuerligt uppstår. Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för övervakningen och uppföljningen. Enskilda mått Strålsäkerhetsmyndigheten/Enheten för anläggningstillsyn Ansvar för information/data De kärntekniska anläggningarna Referens/källa Hur sker uppföljning? Genom granskning av inrapporterade data och genom tillsynsinsatser. När sker uppföljning? I samband med granskning av kravställda årsrapporter över utsläpp från de kärntekniska anläggningarna. Var presenteras information? Delar av datan rapporteras till EU och till OSPAR och ingår som en del i deras sammanställningar. SSM ger f.n. ingen presentation av utsläppsdata.

Sida 7 (17) Precisering 3: ULTRAVIOLETT STRÅLNING Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000 VAD SKA FÖLJAS UPP 1. Antal nya årliga hudcancerfall 2. Beteenderelaterad UV-exponering FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT PRECISERINGEN KAN ANSES UPPFYLLD Att antal hudcancerfall av malignt melanom och icke-malignt melanom understiger antalet nya fall år 2000! Att svenskarnas solvanor och attityder förändras så att barn och vuxna minskar sin exponering för solens UV-strålar. ANSVAR FÖR BEDÖMNING/UNDERLAG Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-strålning Ansvar för information/data Strålsäkerhetsmyndigheten, Avd. Strålskydd/Miljöövervakning. Referens/källa Socialstyrelsens statistiskdatabas, cancerregistret. Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-strålning Ansvar för information/data VAD BASERAS BEDÖMNINGEN PÅ/VAR PRESENTERAS INFORMATION Hur sker uppföljning? Miljömålsindikatorer: Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom När sker uppföljning? En gång per år Var presenteras information? Miljömålsportalen UV-rådsrapporten Hur sker uppföljning? Enkätundersökning om svenskar sol och utomhusvanor Miljömålsindikator: Beteenderelaterad UVexponering

Sida 8 (17) 3. Solarier och artificiella solningsanläggningar Föreskrifter: Solarier och artificiella solningsanläggningar Att strålskyddet i solarier är så pass högt att risken att konsumenter bränner sig är liten Statistiska centralbyrån utför undersökningen på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten, avd. Strålskydd/Miljöövervakning. Referens/källa Statistiska centralbyrån Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten reglerar solarieverksamheter genom sina föreskrifter. Kommunerna utför inspektioner av solarieverksamheter och kan få stöd av SSM genom tillsynsvägledning. Uppföljning/bedömning Kommunerna utför tillsyn av solarier. Ansvar för information/data Strålsäkerhetsmyndigheten, avd. Strålskydd/Miljöövervakning Referens/källa Kommunernas miljökontor När sker uppföljning? Årligen Var presenteras information? Miljömålsportalen, Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida Hur sker uppföljning? Strålsäkerhetsmyndigheten ger tillsynsvägledning genom den årliga solarietillsynskursen som riktar sig till inspektörer, samt vägledning via telefon och mail. Tillsynsvägledning sker kontinuerligt under hela året. Var presenteras information? Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida. Underlag finns i Solarietillsyns-ärendemailen samt i Kurspärm.

Sida 9 (17) Precisering 4: ELEKTROMAGNETISKA FÄLT (EMF) Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt VAD SKA FÖLJAS UPP FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT PRECISERINGEN KAN ANSES UPPFYLLD ANSVAR FÖR BEDÖMNING/UNDERLAG VAD BASERAS BEDÖMNINGEN PÅ/VAR PRESENTERAS INFORMATION På sikt: Radiovågor i områden där människor bor och vistas Exponeringen för elektromagnetiska fält i områden där människor bor och vistas är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt Uppföljning/bedömning Helheten Strålsäkerhetsmyndigheten, avd. Strålskydd/enheten för Miljöövervakning kommer att ansvara för miljöövervakningsprogrammet och uppföljningen av detta. Ansvar för information/data Avd. Strålskydd/Enheten för Miljöövervakning. Hur sker uppföljning? Miljöövervakningsprogram är under utveckling, osäkert när det kan komma att fastställas. Var presenteras information? Mätrapporter (trender), kommer bl a att presenteras på SSM:s hemsida.

Sida 10 (17) 1. Underlag för uppföljning av preciseringarna 1.1 Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. Bakgrund Strålsäkerhetsarbetet måste ses som en helhet och omfatta alla miljöer där någon kan utsättas för strålning och samtliga typer av strålning som kan leda till skadliga effekter. Patientskyddet hålls utanför miljömålsarbetet. Kärnkraft Kärnkraften är en del av vårt lands elförsörjning. SSM övervakar att verksamheten bedrivs strålsäkert genom att ställa krav samt följa och kontrollera säkerhetsarbetet. SSM kontrollerar att kärnämnen och kärnteknisk utrustning inte hamnar i orätta händer. SSM övervakar att personalen och omgivningen utsätts för så lite strålning som möjligt. Hälso- och sjukvård Olika former av strålning används för att undersöka och behandla patienter, till exempel röntgenundersökningar och cancerbehandlingar. SSM utarbetar regler för hur strålningen ska användas i vården och kontrollerar att de följs för att skydda patienter, personal och allmänhet. Forskning och industri samt kommersiella produkter och tjänster Strålning används inom forskning och industri, bland annat i laboratorier och på verkstäder. Mätutrustning med radioaktiva ämnen, brandvarnare, solarier, laserpekare och larmbågar är exempel på produkter som bygger på användning av strålning. För sådana produkter fastställer SSM gräns- och riktvärden. SSM ställer också krav på de ansvariga så att användningen blir strålsäker. Lagstiftning, föreskrifter m m BAT (Best Available Technique). SSM kräver att tillståndshavare ska använda bästa möjliga teknik för att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön så långt som det är rimligt möjligt. Gränsvärden för strålskydd. Arbetet med att begränsa doserna till arbetstagare pågår kontinuerligt vid de kärntekniska anläggningarna. Stora krav ställs på att industrin aktivt arbetar med optimering av strålskyddet. International Commission on Radiological Protection (ICRP) (Internationella strålskyddskommissionen). ICRP är ett rådgivande internationellt organ för strålskydd. ICRP är en oberoende organisation och rekommendationerna i sig är inte styrande, men har ett stort inflytande på strålskyddslagstiftning och strålskyddsarbete i enskilda länder.

Sida 11 (17) Vid de kärntekniska anläggningarna arbetar tillståndshavarna kontinuerligt med optimering av strålskyddet. Utgångspunkten är att verksamheten är säker om gällande lagar och föreskrifter följs. PARCOM 3 rekommendationen 91/4 4 Uppföljningsunderlag och ansvar Tillsynsinspektioner och tillsynsrapporter, t ex inom hälso- och sjukvård samt kärnkraftindustrin. Tillståndsdatabas (STRIS). SSM ansvarar. Inom ramen för SSM:s ordinarie tillsynsarbete sker uppföljning av att tillståndshavare använder bästa möjliga teknik för att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen till miljön så långt som det är rimligt möjligt. SSM följer upp strålskyddsarbetet inom kärnkraftsindustrin genom verksamhetsbevakningar och inspektioner. De svenska kärntekniska anläggningarna inspekteras av IAEA, som har rätt att genomföra inspektioner i landet i och med att Sverige har skrivit på icke-spridningsavtalet NPT. IAEA kontrollerar att Sverige uppfyller sina åtagande enligt NPT. De kärnämnen som inspekteras av IAEA är uran, plutonium och torium. IAEA gör med hjälp av övrig rapportering från SSM samt egen informationssökning årligen en utvärdering och bedömning av Sveriges kärntekniska kapacitet. Den bedömningen ligger till grund för hur landet ska inspekteras. Vid varje inspektion deltar en inspektör från IAEA, en från EU-kommissionen och en från SSM. Även inspektörer från EU-kommissionen inspekterar de svenska kärntekniska anläggningarna. Dessa inspektioner har ägt rum sedan Sverige blev medlem i EU och skrivit under Euratomavtalet. EU:s inspektörer kontrollerar att anläggningarna använder sitt kärnämne på det sätt vi enligt Euratomavtalet förbundit oss att göra. Kärnkraftverken rapporterar även regelbundet till EU-kommissionen om förändringarna av mängden kärnämne de har. Tillsyn och efterlevnad av föreskrifter som reglerar medicinska bestrålningar. Efterlevnad av föreskrift för laser och intensivt pulserande ljus (IPL) Indikatorer Indikatorer saknas, uppföljning sker genom kvalitativ bedömning. Utvecklingsbehov För närvarande föreligger inget behov av indikatorer. Regional/lokal uppföljning Länsstyrelserna gör ingen uppföljning av Strålskyddsprinciper på regional nivå. 3 PARCOM, Pariskonventionen numera ersatt av OSPAR (Oslo-Paris konventionen, Commission for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic; OSPAR Commission, 1992) 4 PARCOM Recommendation 91/ of 20 June 1991 on radioactive discharges. Överenskommelse om att använda bästa möjliga tekonologi för att minimera och när så är möjligt eliminera utsläpp.

Sida 12 (17) 1.2 Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas Uppföljningsunderlag och ansvar Bakgrund Drift av kärnkraftverk innebär att små mängder radioaktiva ämnen släpps ut till miljön. Denna verksamhet ger även upphov till radioaktivt avfall och använt bränsle som måste tas om hand. Tillskott av radioaktiva ämnen i miljön sker även genom icke kärnteknisk industri och verksamheter inom vård- och forskning. Även naturligt radioaktiva ämnen kan behöva tas om hand på samma sätt som avfall. Vi ställer krav på de ansvariga så att avfallet hanteras på ett strålsäkert sätt. Vi bidrar dessutom till att utveckla strålsäkerheten internationellt genom att delta i samarbeten såväl inom EU som globalt. Radonproblematiken behandlas under God bebyggd miljö. Lagstiftning, föreskrifter m m EU-direktivet (2011/70/EURATOM) ställer krav på nationella program avseende hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Lagkrav som ålägger den kärntekniska industrin att utveckla och realisera lösningar för ett säkert omhändertagande av kärnavfall. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor SSMFS 2010:2 Nationellt miljöövervakningsprogram för radioaktiva ämnen Omgivningskontroll runt de kärntekniska anläggningarna Nationell plan för allt radioaktivt avfall Indikatorer Rapportering av utsläpp från kärnkraftverk till EU Rapportering av utsläpp av radioaktiva ämnen och koncentrationer i miljön till OSPAR Rapportering av koncentrationer i miljön till HELCOM Indikatorer Indikatorn 5 Cesium-137 i mejerimjölk följs upp inom miljömålssystemet. Utvecklingsbehov Uppföljningsprocessen analysers kontinuerligt. Regional/lokal uppföljning Länsstyrelserna har ansvar för uppföljningen på regional nivå, men gör ingen bedömning av måluppfyllelsen av Säker strålmiljö. Radonproblematiken behandlas under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och indikatorn Radonhalten i bostäder följs upp av Länsstyrelserna i samverkan. 5 Till SSM:s beslutade miljömålsindikatorer finns ett tillhörande "Faktablad" som b.la. beskriver metoder, datakällor och eventuella osäkerheter. Faktabladet publiceras som underlag till indikatorn på den svenska miljömålsportalen, www.miljomal.se

Sida 13 (17) 1.3 UV-strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000 Bakgrund Ultraviolett strålning, förkortad UV-strålning eller UV-ljus, är elektromagnetisk strålning i våglängdsintervallet 100 till 400 nanometer, alltså kortare än det synliga ljusets. UV-strålning delas vanligen in i tre kategorier baserade på våglängden. UVC strålningen absorberas i atmosfären, men UVA och UVB når jordytan och kan skada DNA hos människor, djur och växter. Huden kan skadas och åldras men även material som färger, textilier och gummi påverkas negativt. UV-strålning i lagom mängd är nyttig eftersom den stimulerar kroppen att bilda det livsnödvändiga D-vitaminet, men i värsta fall kan cellförändringar uppstå och leda till cancer. Ozonskiktet absorberar i stor utsträckning den mest skadliga UVstrålningen från solen men en viss del tränger ner till jordytan. Uppföljningsunderlag och ansvar Socialstyrelsens statistiskdatabas, cancerregistret. Årlig enkät, självskattning av solvanor. SCB utför undersökningen på uppdrag av SSM. Tillsyn av solarier (efterlevnad av föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar). Kommunerna utför tillsynen. SSM:s vetenskapliga råd för UV-strålning Arbetsmiljöverket ansvarar för föreskrifter och gränsvärden gällande yrkesmässig exponering för artificiellt genererad UV-strålning Indikatorer Följande 6 indikatorer följs upp: Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom Beteenderelaterad UV-exponering Utvecklingsbehov Det finns behov av att revidera enkäten för självskattning av solvanor. Regional/lokal uppföljning Länsstyrelserna följer upp Cancerregistret på regional nivå, men gör ingen bedömning av måluppfyllelsen av Säker strålmiljö. Kommunerna utför tillsyn av solarier (efterlevnad av föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar). 6 Till SSM:s beslutade miljömålsindikatorer finns ett tillhörande "Faktablad" som b.la. beskriver metoder, datakällor och eventuella osäkerheter. Faktabladet publiceras som underlag till indikatorn på den svenska miljömålsportalen, www.miljomal.se

Sida 14 (17) 1.4 Elektromagnetiska fält, EMF Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Bakgrund Magnetfält och elektriska fält finns runt alla elektriska apparater och ledningar. Magnetfält från kraftledningar och radiovågor från mobiltelefoner är exempel på elektromagnetiska fält. Jorden har ett statiskt magnetfält som gör att kompassen riktar sig mot norr. Radiovågor används huvudsakligen för att överföra ljud, bild eller text trådlöst, exempelvis från en TV-sändare till en TV-antenn eller mellan en mobiltelefon och en basstation. Mått och nivåer Lågfrekventa magnetfältsnivåer är att betrakta som normala om de understiger 0,2 mikrotesla (µt) och kraftigt förhöjda om de överstiger 2,0 µt i medelvärde i boendemiljön räknat över ett helt år (SSM:s bedömning) För 50 Hz magnetfält (magnetfält från kraftledningar) är referensvärdet (rekommenderat maxvärde) 100 µt 7. Direktiv om yrkesmässig exponering för elektromagnetiska fält som ska vara överfört till nationella föreskrifter tas fram av Arbetsmiljöverket senast 2016 International Agency for Research on Cancer (IARC), som är ett organ under World Health Organization (WHO), klassificerar hur sannolikt det är att exempelvis ämnen eller exponeringar kan påverka risken för cancer. IARC har placerat såväl lågfrekventa magnetfält som radiofrekventa elektromagnetiska fält i klass 2B (möjligen cancerframkallande), vilket är den svagaste misstankegraden. Uppföljningsunderlag och ansvar Miljöövervakningsprogram är under utveckling och framtagande. SSM kommer att ansvara för miljöövervakningsprogrammet och uppföljningen av detta. Utförare av uppföljningen kan eventuellt komma delegeras till annan part. Under 2012-2015 har SSM utvecklat ett system för mobil mätning av radiovågors styrka i utomhusmiljö. Indikatorer Indikatorer saknas. Utvecklingsbehov Eventuellt kommer en eller flera indikatorer som visar bakgrundsstrålningen i olika miljöer (stad, mindre tätort och landsbygd) att utvecklas och tas fram. Regional/lokal uppföljning Länsstyrelserna har ansvar för uppföljningen på regional nivå, men gör ingen bedömning av måluppfyllelsen av Säker strålmiljö. 7 SSMFS 2008:18 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält

2. Övergripande om miljömålsarbete 2.1 Miljökvalitetsmål och Generationsmål Instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten 8 2 Strålsäkerhetsmyndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Inom ramen för sitt ansvar i miljömålssystemet ska myndigheten fortlöpande uppskatta de risker som strålningen innebär såväl för befolkningen i sin helhet som för särskilda grupper. Förordning (2011:87). Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö preciseras genom följande: 9 1. Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt. 2. Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. 8 Förordning (2008:452) 9 Ds2012:23. 3. Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000. 4. Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt. Generationsmålet Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Detta kan kopplas till gamla incidenter och olyckor, t ex Tjernobyl, provsprängningar m.m. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Detta kan kopplas till utsläpp av radioaktiva ämnen och hantering av radioaktivt avfall. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Detta kan kopplas till individens exponering för skadlig strålning och elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljöer. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. Detta kan kopplas till produkter och material innehållande radioaktiva ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 16 (17) 2.2 Skälen för regeringens preciseringar Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål DS2012:23 Strålskyddsprinciper Av preciseringen framgår att exponeringen för strålning i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden så långt det är möjligt skyddas från skadlig påverkan. Av Naturvårdsverkets förslag framgår att detta ska åstadkommas genom att en rad vedertagna principer tillämpas vid all verksamhet med strålning. Detta gäller både befintlig och ny verksamhet. Principerna omfattar berättigande, optimering, dosgränser, tillämpning av bästa möjliga teknik och försiktighetsprincipen. Berättigande innebär att nyttan av en viss verksamhet alltid ska överskrida den risk som är förknippad med exponeringen för strålning från samma verksamhet. Optimering syftar till att begränsa stråldoserna till människor så långt detta rimligen kan göras med hänsyn tagen till både ekonomiska och samhälleliga faktorer. Dosgränser ska inte överstigas och den effektivaste åtgärden för att begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen och utsläppens skadliga effekter på människors hälsa och miljön, och som inte medför orimliga kostnader, ska tillämpas. Dessa olika komponenter är sedan tidigare reglerade i författningar eller myndighetsföreskrifter. Radioaktiva ämnen I vår miljö finns det naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Därför är det inte ändamålsenligt att motverka förekomsten av radioaktiva ämnen, utan preciseringarna inriktar sig på att minska tillskotten av radioaktiva ämnen i miljön på grund av olika verksamheter. Fastställda dosgränser ska inte överskridas, men det kan inte bli ensamt styrande eftersom de naturligt förekommande radioaktiva ämnena inte är jämnt fördelade i miljön. Den högsta sammanlagda effektiva stråldos som individer ur allmänheten utsätts för från verksamheter med strålning ska inte överstiga en millisievert per person och år, vilket är en internationellt vedertagen bedömningsgrund. För skydd av den biologiska mångfalden finns ännu inga vedertagna numeriska bedömningsgrunder att utgå ifrån. Elektromagnetiska fält Det är mer angeläget att en precisering om elektromagnetiska fält tar sikte på den faktiska exponering som människa och miljö utsätts för, än att ha en generell precisering om styrkan på elektromagnetiska fält. Gränsvärden och villkor för elektromagnetiska fält bestäms inom Europeiska unionen. För närvarande pågår ett arbete med att revidera Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/40/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 159, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0040), senast ändrat genom Europa-parlamentets och rådets direktiv 2012/11/EU av den 19 april 2012 om ändring av direktiv 2004/40/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikalisk agens (elektromagnetiska fält) i arbetet (18:e särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 110, 24.4.2012, s. 1, Celex 32012L0011). Ultraviolett strålning Problematiken kring ett ökat antal hudcancerfall orsakade av ultraviolett strålning har i första hand att göra med människors beteenden och attityder samt i viss mån med en god bebyggd miljö som erbjuder skuggiga alternativ. Hög ultraviolett instrålning är därmed inte ett problem som i första hand är orsakad av ett tunt ozonskikt. Av den anledningen ska frågan även fortsättningsvis hanteras inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.

Sida 17 (17) 2.3 Uppföljning Fördjupad utvärdering En fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen görs regelbundet. Utvärderingen är ett underlag för regeringens politik och prioriteringar och ska bidra till att öka takten i arbetet med att nå miljömålen. 2015 års fördjupade utvärdering lämnades till regeringen den 22 oktober 2015. Även 2012 gjordes en fördjupad utvärdering enligt den nya bedömningsgrunden 10 som innebär att förutsättningarna för att nå miljökvaliteten eller det tillstånd som målet/preciseringen beskriver bedöms. Tidigare har endast miljökvaliteten bedömts. Årlig uppföljning I slutet av mars varje år lämnar Naturvårdsverket en uppföljning av miljökvalitetsmålen och etappmålen till regeringen. I den årliga uppföljningen bedöms möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och etappmålen. Tillståndet för miljön beskrivs och de åtgärder som gjorts för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Myndigheten gör även en analys av utvecklingstrenden för generationsmålet och miljökvalitetsmålen. 2.4 Arbetsgrupper för Miljömålsarbetet Det finns en intern målarbetsgrupp vid SSM med representanter från olika avdelningar och enheter för arbetet med Säker strålmiljö. SSM deltar som målansvarig myndighet i följande fasta konstellationer, vilka alla samordnas av Naturvårdsverket 11 : Samverkansgruppen ( styrgrupp för miljömålsarbetet; samtliga målansvariga myndigheter samt myndigheter med ansvar i miljömålssystemet) Målarbetsgruppen (arbetsgrupp; målansvariga myndigheter och länsstyrelser) Strategiska målarbetsgruppen Målkoordinatörer Miljömålsrådet SSM:s generaldirektör ingår i Miljömålsrådet. Regeringen har under 2015 återinrättat Miljömålsrådet som en plattform för fler åtgärder och ett intensifierat arbete på alla nivåer i samhället för att nå de svenska miljömålen. Rådet består av chefer för 17 myndigheter som är strategiskt viktiga för förutsättningarna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ordförande är Maria Wetterstrand. Myndigheterna har en central roll i genomförandet av åtgärder inom miljöarbetet och är i många fall vägledande för medborgare och näringsliv i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling. I Miljömålsrådet ska myndigheterna mötas för att diskutera och besluta om åtaganden. 11 Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. 10 Propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljömålsarbete (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377).