Meteorologi Läran om vädret
Repetition
Repetition Vad händer på partikelnivå?
Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i Norrköping Läran om vädret Meteorologi Läran om det som finns i luften
VARFÖR VARIERAR VÄDRET? Solen värmer jordklotets delar olika mycket, det sätter luften i rörelse för att jämna ut tryck- och värmeskillnader. Solen värmer jordytan luften värms sedan underifrån av jordytan. Vädret påverkas också av jordens rotation, havens temperatur och vilken naturtyp man befinner sig i, t.ex. barrskog, regnskog, öken eller kalfjäll.
VÄDERPROGNOS Väderprognos är en vetenskaplig förutsägelse om vädret för en tid framåt (ofta 5-10 dagar). Väderprognoser produceras av meteorologer. En prognos sker i tre steg, 1. Datainsamling (från väderstationer, fartyg, satelliter, väderballonger och radar). 2. Datorbearbetning (Dator samlar rådata och konstruerar prognosmodeller). 3. Förädling (prognosdata sammanställs till lättbegripliga och överskådliga väderprognoser för allmänheten).
Väderprognoser För att kunna göra väderprognoser måste man ha information om bland annat Lufttryck Temperatur Vindhastigheter Molnförekomst Satellitbilder (tas från en satellit) Radarbilder (tas från marken) Informationen samlas förutom satelliten och radarn från mätstationer utplacerade över hela jordklotet. I Sverige sammanställs informationerna på SMHI
Varför uppstår en vind 1. Solen värmer upp marken 2. Marken värmer upp luften 3. Varm luft utvidgas, blir lättare och stiger. 4. Där varm luft stiger bildas lågtryck. L Lågtryck = L
Varför uppstår en vind 4. Luften avkyls högt uppe i atmosfären 5. Kall luft komprimeras, blir tyngre och sjunker. 6. Där kall luft sjunker mot marken bildas högtryck H Högtryck = H
Varför uppstår en vind 6. Naturen försöker utjämna tryckskillnaderna. Därför rör sig vindarna från högtryck (överskott) till lågtryck (underskott)
HÖGTRYCK OCH LÅGTRYCK Solen sätter luften i atmosfären i rörelse. Lågtryck L Bildas då varm luft som har låg densitet stiger uppåt. Ger i regel regn och blåst på sommaren. Högtryck H Bildas då kall luft som har hög densitet sjunker till marken. Ger i regel klart och soligt på sommaren och kalla nätter på vintern.
VÄDERFENOMEN Dimma mycket små regndroppar som svävar i luften. Bildas då fuktig luft kyls ner. Hagel Bildas då vatten virvlar omkring i molnen och omväxlande fryser och smälter. Iskristallerna blir större och större, till slut faller de ner. Åska Uppkommer genom gnidning när kraftiga vindar påverkar molnen. Blixten består av elektroner som går mellan molnen och marken för att jämna ut skillnaden i elektrisk laddning.
VIND Vindar Uppstår när luft rör sig från ett högtryck mot ett lågtryck. Tryckskillnaden påverkar vindhastigheten. Vindriktning Den riktning varifrån det blåser. Vindhastighet Mäts i m/s (kallas sekundmeter). Ord som beskriver vindhastighet är t.ex. måttlig vind, bris, styv kuling och storm. Vindstyrka Beskriver vilka verkningar vinden har på olika föremål, t.ex. vid storm kan stora träd ryckas upp med rötterna. Mäts i enheten beaufort (uttalas båfår).
Moln Moln är en synlig samling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären. Moln bildas vanligen då vattenånga kyls av och kondenseras på mycket små partiklar som svävar högt upp i atmosfären.
Kallare högre upp Temperaturen sjunker med 6 grader per 1000 meter
Varför regnar det Om molnen tvingas stiga, avkyls de mer och mer. Det blir ju kallare högre upp Till sist kan molnen inte behålla vatten och vi får nederbörd D.v.s. det börjar regna om fuktig luft blir tillräckligt avkyld
Varmfront och kallfront Gränsen mellan stora luftmassor som är varma och kalla kallas fronter. Varmfront Varm luftmassa som rör sig mot en kall luftmassa. Den varma luften tvingas upp på högre höjd, avkyls, bildar moln och vi får ihållande nederbörd. Kallfront Kall luftmassa som rör sig mot en varm luftmassa. Den kalla luften pressar upp den varma luften på högre höjd. Luften rör sig snabbare uppåt än i varmfronten. Därför ger den ofta häftiga skurar.
Nederbörd Till nederbörd räknas snö, hagel och regn. Mäts med regnmätare (hagel och snö smälts innan mätning). Enhet för mätning av nederbörd är mm. Underkylt regn Under speciella förhållanden kan regndroppar ha lägre temperatur än 0 C. Då de träffar marken bildas omedelbart ett tunt halkigt islager.
Luftfuktighet Luft kan bara ta upp en viss mängd vattenånga. Ju varmare luften är, desto mer ånga kan den innehålla. Mättad luft = Den maximala mängd vattenånga luften kan innehålla. Relativ fuktighet = Hur stor del vattenånga luften innehåller jämfört med när den är mättad. Anges i procent. Mäts med hygrometer.
Atmosfären
Atmosfären är det tunna luftlagret som finns runt jorden Atmosfären hålls kvar av jordens gravitation och har inget abrupt slut utan tunnas successivt ut i tomma rymden. Atmosfärens tjocklek är ca 1000 km, men mer än 99% av massan finns inom 40 km från jordens yta. Atmosfären
Atmosfären 1. På dagen hindrar den oss från att brännas upp 2. På natten hindrar den värmen att lämna jordytan 3. Den bränner också upp stora stenar som kommer mot jorden
Växthusgaser
Väder - klimat Vädret växlar men bildar ändå över längre tidsperioden ett mönster Klimat är det genomsnittliga vädret inom ett område