R Ö S TA. Ett ri k t i g t h u n d g ö ra. Offentliga sektorn skall bli en mönsterarbetsgivare

Nr 5 September 2006 Ett ri k t i g t h u n d g ö ra Sid 14 R Ö S TA PÅ SÖNDAG! Vi väljer mellan två helt skilda samhällen... Jan Sundberg ordförande Kommunal Väst L e d a re sid 2 Offentliga sektorn skall bli en mönsterarbetsgivare Högeralliansen är förklädd! Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Göteborg Sid 5 Göran Persson statsminister Sid 3 Synen på trygghet - den stora skillnaden! Wanja Lundby-Wedin LO-ordförande Sid 8 Kommunalare vinner på s-styre! Ingela Bergendahl regionråd Västra Götalandsregionen Rösta - och rö(s)ta med hjärtat! Sid 4 Sid 13 Ylva Thörn förbundsordförande Kommunal MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET AVDELNING VÄST

LEDARE September 2006 Två olika samhällen - du avgör på söndag! alet den 17 september handlar om ör ett tag sedan slog det mig när jag vilket samhälle vi vill ha. Ska vi fort- att utveckla och slå vakt om vår Fdär stod arbetarparti. Inte såg en av moderaternas valaffischer att Vsätta arbetareparti. gemensamt finansierade välfärd? Eller ska vi ha ett samhälle där den starke kan ta för sig på den svages bekostnad? Är det arbetslösheten vi ska angripa eller den arbetslöse? Behöver vi trygghet i arbetslivet för att utvecklas eller gör vi det bättre under hotet av piskan enligt mottot hungriga vargar jagar bäst? Sveriges ekonomi växer nu snabbt och är mycket stark. Tillväxten är rekordhög. Antalet människor i jobb ökar allt snabbare. Arbetslösheten sjunker. Både staten och de flesta landsting och kommuner har överskott i sin ekonomi. För första gången på åtskilliga år finns utrymme för reformer och offensiva satsningar. Det finns pengar att använda men hur ska de användas? Och framför allt vem ska de komma tillgodo? Detta är valets stora fråga. Och det är här som det framför allt skiljer sig mellan socialdemokraterna och högeralliansen. S ocialdemokraterna vill till exempel satsa på en omfattande tandvårdsreform. Det gör man eftersom man vet att många låginkomsttagare inte har råd att gå till tandläkaren. I förra veckan kom besked om att regeringen avsätter pengar för 10 000 nya heltidstjänster inom äldreomsorgen. Högeralliansen vill satsa skattepengar på hushållsnära tjänster. Den som har råd att anlita en städerska ska få göra skatteavdrag för detta. Skattebetalarna ska alltså subventionera städning i privata hem. De vill också ta bort kostnaderna för alla som skadas i trafikolyckor från den allmänna sjukvården. Den kostnaden ska täckas av privata trafikförsäkringar som kommer att innebära mer än en fördubbling av den nuvarande trafikförsäkringen. Socialdemokraterna vill förbättra a-kassan. Taket för ersättningen ska höjas så att fler ska kunna få 80 procent av sin tidigare inkomst om de ställs utan jobb. Socialdemokraterna kommer nästa år att införa en lag om rätt till heltidsarbete. Högeralliansen vill sänka ersättningen i a- kassan och tvinga arbetslösa att ta jobb som i praktiken ligger på hälften av den tidigare lönen. Samtidigt vill de tredubbla egenavgiften till a-kassan och slopa avdragsrätten i deklarationen. Där ryker den utlovade 1000- lappen i skattesänkning på ett bräde! Bara dessa få exempel visar med all tydlighet skillnaden mellan det samhälle som socialdemokraterna vill ha och det samhälle som högeralliansen vill ha. S ocialdemokraternas ekonomiska politik har varit framgångsrik. När man tog över efter den borgerliga regeringen 1994 var ekonomisk ruin en korrekt beskrivning. Under de fyra borgerliga åren sedan valet 1990 hade nära 500 000 jobb försvunnit. Den öppna arbetslösheten låg på drygt 8 procent. För att klara sina finanser tvingades staten låna över 180 miljarder. Det motsvarar 21 000 kronor per svensk, ung som gammal. Det var ett tungt saneringsarbete som väntade den nya s-regeringen när den tog över 1994. Vi fick alla betala ett högst pris, men det fanns inga genvägar. Saneringen lyckades och nu har vi ett överskott i ekonomin. Den traditionella socialdemokratiska tillväxtekonomin har varit effektiv. I valdebatten beskylls regeringen för att inte göra något åt arbetslösheten. Men det är precis vad man har gjort, på det mest effektiva sättet. Man har fått fart på ekonomin. Och nu kommer jobben. Prognoserna pekar på att vi redan innan årsskiftet är nere på 4-procentsmålet. Att avbryta den här politiken när vi nu äntligen kan börja skörda frukterna efter många tuffa år, ser i alla fall jag, som en katastrof för Sveriges löntagare. M oderaterna kallar sig numera för ett arbetarparti. Därmed tror de att de ska kunna lura löntagarna. I förra valet talade de öppet om sitt systemskifte. Det var inget för väljarna och moderaterna backade rejält. Men egentligen är det ingen skillnad på årets politik, den är bara inlindad i skickliga reklammakares tomma floskler. L åt mig återkomma till a-kassan. Bakom de kraftiga sänkningarna både i ersättning och tiden för försäkringen döljer sig långt mer långtgående försämringar för löntagarna. Om vi skulle få en borgerlig regering sänks ersättningen efter 300 dagar till 65 procent. Samtidigt ska den arbetslöse tvingas ta ett erbjudet jobb för 80 procent av den 65-procentiga arbetslöshetserättningen. Detta motsvarar cirka hälften av den ursprungliga lönen. För en genomsnittlig kommunalare skulle det innebära under 10 000 kronor i månaden före skatt! Skulle du kunna leva på den lönen? Men det skulle inte bara drabba den som varit arbetslös. Det skulle också sänka hela lönenivån på arbetsmarknaden. För vilken arbetsgivare vill betala en normallön när han kan anställa för 10 000 kronor i månaden. Risken är uppenbar för att vi skulle tvingas till drastiska lönesänkningar för att få behålla våra jobb. Det saknades alltså ett e. Det är onekligen skillnad på att vara ett parti för arbetare eller ett arbetarparti. Den enda tolkning jag kan göra av moderaternas arbetarparti är att det är ett parti som vill att vi ska arbeta, men utan trygghet på arbetsmarknaden och till en betydligt lägre lönenivå än i dag, För mig är valet den 17 september enkelt. Jag satsar på en politik som visat sig framgångsrik och som låter alla vara med och dela på framgången. För att tala fotbollstermer; det är osmart att byta ut ett vinnande lag. Allra helst som alternativet är en löntagarfientlig högerallians. O vanstående funderingar och slutsatser är mina egna. Du röstar naturligtvis utifrån dina funderingar och slutsatser. Men oavsett till vilken slutsats du kommer gå och rösta! Det är en demokratisk rättighet. Och en skyldighet! I många länder är människor beredda att offra sina liv för att åstadkomma demokratiska val Jan Sundberg, ordförande Kommunal Väst M a u d e rat e rn a I Frankrike blev det upplopp och kravaller när ungdomar ställdes utan rättigheter på arbetsmarknaden. Tydligen inget som oroar centerledaren Maud Olofsson som vill slopa anställningsskyddet för ungdomar under 26 år. När det riktiga högerpartiet försöker klä sig i fårakläder och kallar sig arbetarparti ikläder sig centerledaren istället rollen som äkta högerspöke. Trollar med knäna Genom att sänka ersättningen i a-kassan till en nivå som inte går att försörja sig på påstår högeralliansen att man ska skapa nya jobb. Men varför blir det nya arbetstillfällen genom att arbetslösa kanske tvingas gå från hus och hem? Det skulle i så fall vara för fastighetsmäklarna Jämlikhet á la fp? Vårdnadsbidrag går tvärs med kvinnors frihetsfundament att skapa yrkesidentitet, att tjäna egna pengar och att sörja för sitt eget uppehälle. Kritiken mot folkpartiets kovändning om kvinnofällan vårdnadsbidrag är hård. Vem som har skrivit ovanstående rader? De två folkpartiriksdagsledamöterna Carl Hamilton och Birgitta Ohlsson, nyligen i en debattartikel! En gång i tiden var folkpartiet ett socialliberalt parti som slog vakt om jämlikheten. Tack för heltid! I över ett år har Kommunal Västs ledarsida i varje nummer påminnt regeringen om att infria löftet om rätten till heltider. Nu har det kommit. 1 juli nästa år ska vi få en lag om rätt till helt i d s t j ä n s t e r. Så vida inte olyckan skulle vara framme och vi får en högerregering. Men vi utgår från att valet går vägen och framför ett stort tack till s-regeringen även om de dröjde med beskedet. Men bättre sent än aldrig. E x t ra pengar I såväl Göteborg som i Västra Götalandsregionen har det under de senaste åren blivit mera pengar i lönekuvertet för stora delar av Kommunals medlemsgrupper än vad de centrala avtalen gett. Detta tack vare att de socialdemokratiska majoriteterna avsatt särskilda pengar för just Kommunals lågavlönade grupper. I såväl Göteborg som i regionen har högern protesterat. Minns i september Minns du vad som hände i Sverige i början av 90- talet? Vi hade borgerlig regering, vilket resulterade i massarbetslöshet, rekordstora budgetunderskott, massiva nedskärningar och nästan 500 000 färre jobb. Mera om hur det såg ut i Sverige 1994 när socialdemokraterna kom tillbaka och vad som har hänt därefter kan du läsa på sidan 20. B i l f ö r s ä k ri n g e n - en klassfråga De borgerliga partiernas krav på att lägga över sjukvårdkostnaderna för trafikolyckor till bilförsäkringen har av någon märklig anledning kommit i skymundan i valdebatten. Trots att det skulle innebära ett gigantiskt dråpslag mot framför allt alla lågavlönade, liksom mot den generella gemensamt finansierade välfärden. För att beskriva hur förslaget slår mot den enskilde följer här två exempel som räknats fram av försäkringsbolaget Folksam: För en 54-årig kvinna, boende i villa i Göteborg, som äger en Volvo V70 2004 års modell och kör högst 1500 mil per höjs trafikförsäkringen från 1 868 till 4 054 kronor. För en 25-årig man, boende i lägenhet i Göteborg, som äger en Saab årsmodell 1995 och kör högst 2 500 mil höjs trafikförsäkringen från 4 104 till 8 906 kronor. Det handlar alltså om mer än 100 procents premiehöjning i båda fallen. För mc-ägare kan höjningen bli 200 till 300 procent! För många låginkomsttagare skulle höjningen innebära att de inte längre har råd att bil. Likaså är risken uppenbar för att betydligt fler bilister än i dag skulle strunta i att teckna den obligatoriska trafikförsäkringen. Från de borgerliga partierna motiverar man förändringen med att man ska spara pengar för att kunna genomföra skattesänkningar. Det verkliga syftet är naturligtvis ett led i högeralliansens systemskifte. Från gemensamt finansierad välfärd till ett privatiserat samhälle där den som har råd kan köpa den bästa servicen. Som alltid i ett sådant systemskifte är det de med lägst inkomster som drabbas. Redaktion och annonser: Vegagatan 27, 413 11 Göteborg. Telefon: 031 12 31 90. Fax: 031 12 23 60. e-post: anderssonhult@msn.com Ansvarig utgivare: Jan Sundberg. Redaktion: Carina Hult, Stig Andersson, Sölvi Brädefors och Eddie Backman (layout). Tryck: Adargo Press AB. 2

G ö ran Persson skriver b rev till dig 3

INGELA BERGENDA H L Ingela Bergendahl är kommunalaren, före detta arbetsterapibiträdet och mentalskötaren, som sedan 2000 varit ytterst ansvarig för Västra Götalandsregionens 50 000 anställda. Efter höstens val lämnar hon posten som regionråd och ordförande i personalutskottet. Efter åtskilliga år som fackligt aktiv i Kommunal blev hon heltidspolitiker och regionråd när regionen bildades 1998. Vad har du då som regionråd åstadkommit för dina gamla kollegor inom Kommunal? -Det är framför allt fyra områden som jag är relativt nöjd med. Problemet med ofrivilliga deltider är i det närmaste löst. Regionen har i dag en stark ekonomi vilket naturligtvis gynnar våra anställda. När det gäller kommunalarnas löner är vi på rätt väg, vilket också gäller de höga sjukskrivningstalen. -Även om Kommunals yrkesgrupper ligger mig varmt om hjärtat så måste jag som ansvarig för personalfrågor se till alla anställdas intressen. Om vi börjar med rätten till heltid. När Kommunal Väst intervjuade dig och personaldirektören Lena Larsson 2001 trodde ni att problemet med ofrivilliga deltider skulle vara löst om ett par år. Hur har ni klarat det? -Av regionens 50 000 anställda 4 är det i dag cirka 700 kvar som vill gå upp i arbetstid, men som ännu inte av olika skäl kunnat göra detta. Hälften har fått erbjudande om önskad tjänstgöringsgrad, men av olika skäl tackat nej. Det är alltså väldigt få ofrivilliga deltider kvar. -Det här har inte varit en enkel förändring, det har på många håll i organisationen funnits ett starkt motstånd där man framför allt hänvisat till schemaproblem. Men vi har från den politiska ledningen varit mycket tydliga och till slut har det gett resultat. Viktigt med rätt till heltid -För mig är rätten till heltid en mycket viktig fråga. Jag vet från mina 35 år i vården hur omöjligt det varit för många arbetskamrater att försörja sig på en deltidslön. Du säger att lönerna är ett annat område du är nöjd med. Men inte kan du väl mena att kommunalarnas löner i regionen är bra? -Nej, det tycker jag inte. Men vad jag säger är att utvecklingen under de senaste åren är positiv. Vi har haft ett klart trendbrott. I förra avtalsrörelsen gjorde vi en politisk markering och avsatte betydligt mer pengar utöver det centrala avtalet till i stort sett samtliga Kommunals grupper. Och nu har vi avsatt 150 miljoner utöver ordinarie löneutrymme för att rätta till de löner som enligt vårt befattnings- och arbetsvärderingssystem (BAS) ligger fel. Den extra satsningen på kommunalarna i förra avtalsrörelsen var din idé. Men det fick du hård kritik för. -Ja, det blev starka reaktioner milt uttryckt. Kritiken från andra regioner och från Landstingsförbundet, liksom från politiska motståndare var hård. Man menade att det var ett oförsvarligt sätt att trissa upp lönerna för kommunalarna. Kritiken var extra hård eftersom jag sitter med som arbetsgivarrepresentant i Landstingsförbundets förhandlingsdelegation. Men jag var mycket tydlig där om att det centrala avtalet först skulle träffas och vara klart. Att vi sedan kunde klara att göra den extra höjningen berodde på regionens starka ekonomi. För mig handlade det både om att få upp de låga lönerna och att skapa löner som möjliggör nyrekrytering av personal. Socialdemokreterna har tydligt markerat i sina politiska program att vi ska satsa på de lågavlönade grupperna. Jag gjorde bara vad vi säger i i våra program. Nöjd med ekonomin Du tar också upp regionens ekonomi som något du är nöjd med. -Sedan vi tog över tillsammans med centern och folkpartiet år 2000 har vi vänt det stora underskottet på 2 miljarder till ett överskott på 1,2 miljarder under åren 2001-2005. -God ekonomi och tydlig politisk ledning är den bästa grunden för en framgångsrik personalpolitik. - Därmed finns förutsättningarna för att såväl ge invånarna i regionen en bra service som att förbättra villkoren för regionens anställda. Att socialdemokraterna samarbetar med centern och folkpartiet är ganska unikt. Hur fungerar det? -Det har fungerat utmärkt. När den borgerliga majoriteten misslyckades tog vi och även centern och folkpartiet vårt ansvar. Och tittar man på hur regionen har utvecklats så har det varit framgångsrikt. Vi har alla haft regionens bästa för ögonen och ibland fått lägga partiprogrammen åt sidan, men jag tycker ändå inte att vi fått göra några större partipolitiska uppoffringar. Att det gått så bra beror nog mera på att personkemin har fungerat, vi har helt enkelt haft lätt för att komma överens. Om det inte blir några större förskjutningar i valmanskåren efter höstens regionval tror jag att samarbetet kommer att fortsätta. Sjukskrivningstalen tar du upp som det fjärde området som du är nöjd med? -Nej, jag är inte nöjd med sjukskrivingstalen. Men liksom med lönerna så har vi lyckats vända en negativ trend. Under 2005 har sjukskrivningarna minskat med i snitt 1,1 kalenderdag, vilket motsvarar 138 årsarbetare. Och det ser ut som om minskningen fortsätter. -Vi har också satsat mycket hårt för att på olika sätt komma åt ohälsan, både med olika friskvårdsatsningar och på rehabilitering för den September 2006 - ko m m u n a l a ren som styrt ö ver 50 000 anställda Efter valet lämnar Ingela Bergendahl posten som regionråd och ordförande i personalutskottet. Nu vill hon lämna plats för yngre krafter. som redan drabbats. Det arbetet kommer att fortsätta. -Ett oerhört glädjande faktum är att vi kan se en positiv utveckling framför allt bland kvinnor över 50 år. Där finns en tydlig minskning av sjukskrivningarna och betydligt fler än tidigare kommer tillbaka i arbete. Det låter som om du är ganska nöjd, finns det inga problem kvar att lösa? -Jo, det finns det verkligen. Jag sitter definitivt inte nöjd, det finns många utmaningar kvar. Men vad jag säger är att utvecklingen har varit positiv på flera viktiga områden. Tar vi till exempel tim- och visstidsanställningarna så måste de ner rejält. Av samtliga våra anställda är 6 procent timanställda och 9 procent visstidsanställda. I jämförelse med många kommuner och även andra regioner ligger vi ganska väl till, men det är ändå alldeles för höga tal. Att få ner dessa är vår nästa stora utmaning. -Visstidsanställningarna kan vi nog aldrig få bort helt och hållet. Det behövs ju till exempel vikarier vid studie- och barnledighet, men jag är övertygad om att vi kan få ner den här typen av anställningar ganska rejält, -När det gäller timanställningar ska de bort. Det är inte människovärdigt att jobba under sådana förhållanden. Ta bara en sådan sak som att det nästan är omöjligt att få ett lån eller ett hyresavtal om du inte har en riktig anställning. Här måste vi bli ännu tydligare och om det behövs peka med hela handen så att timanställningarna försvinner från våra olika verksamheter. -En annan fråga som jag arbetat mycket med är undersköterskors och mentalskötares yrkesroller i framtiden i regionen, här har vi flera utmaningar att lösa under den närmaste tiden. Nu lämnar du regionpolitiken, men det är väl inte dags att gå i pension ännu? -Jag fyller 57 och känner att jag fortfarande har en del att ge. Men när det gäller regionen så är min personliga uppfattning att det måste ges plats för alla yngre socialdemokreter som väntar på att få ta ett större ansvar för regionpolitiken. Vi har inte minst många duktiga unga tjejer i partiet. -Vad som händer efter valet vet jag inte. Men kanske har man plats inom kommunpolitiken i Göteborg för en gammal klok tant på någon post. Sedan har jag ju kvar min anställning i primärvården. -Det viktigaste är att socialdemokraterna gör ett bra val och får fortsätta forma personalpolitiken utifrån socialdemokratiska värder i n g a r. Det vinner kommunalarna på i längden. Stig Andersson

Göran Johansson i valrörelsens centrum Blåvitt mot Elfsborg ja, det blir en spännande match säger socialdemokraternas Göran Johansson när vi träffar honom en sen eftermiddag mitt i valrörelsen. I Görans tjänsterum hänger en IFK-vimpel, och han funderar högt om vilken betydelse konstgräset kan ha för Elfsborgs framgångar. Men det är inte fotboll vi kommit för att diskutera utan en annan kraftmätning, valet den 17 september. Göran Johansson har kastat sig in i valrörelsen med stor iver, deltar i möten och valdebatter och träffar dagligen många göteborg a r e. Mycket är gjort, mer finns kvar att göra är budskapet som pryder förstasidan på socialdemokraternas valtidning. Det går bra för Göteb o rg, och pengar finns till att bland mycket annat förbättra de äldres trygghet och ungdomarnas utveckling. Äldreboendet byggs ut, det blir fler heltidsanställda i äldreomsorgen samt en fixartjänst för alla över 67. Fler förskoleplatser och anställda, 1000 nya lägenheter för ungdomar samt ökad framkomlighet för funktionshindrade är andra förbättringar för göteborg a r n a. Extra satsningar görs på skolor med elever från många kulturer. Alla ungdomar ska ha rätt till utbildning, arbete eller praktik. Mot socialdemokraterna står borgarna som vill ta bort skattepengar från den gemensamma välfärden och göra det sämre på olika sätt för de allra flesta göteborgarna. I valrörelsens dagliga rök och damm kan det ändå vara svårt att urskilja de stora och långsiktiga, ideologiska skillnaderna mellan socialdemokraterna och de borgerliga. Detta i synnerhet som moderaterna numera kallar sig arbetarparti och säger sig älska både arbetsrätt och kollektivavtal. Så hur ligger det egentligen till? Vad innebär valutgången lokalt i Göteborg och på riksplanet? Göran Johansson: - Jag tror det ligger till så här. Man kan aldrig montera ner ett välfärdssamhälle om det fungerar. Först måste man ha taskig ekonomi vilket Thatcher tillämpade. Svenskarna står till 70-80 procent bakom detta välfärdssamhälle oavsett hur man röstar. Där är vi lite unika. Det var därför Bo Lundgren åkte på en sån stjärnsmäll förra gången eftersom moderaterna då körde öppet med systemskiftet. - Det verkliga systemskiftet väntar borgarna med att avslöja, menar Göran Johansson, som gör sin sista valrörelse som kandidat till ordförandeposten i kommunstyrelsen. B o rg a rna håller igen - Därför driver alliansen en valrörelse där de inte flaggar för så stora ändringar i början. Borgarna håller igen. Symboliken är rätt tydlig när man tänker på sagan om Rödluvan och Va rgen. Så länge vargen var varg kom han aldrig åt Rödluvan. Så tog han på sig mormors k l ä d e r, Rödluvan blev lurad och åkte fast, Men det innebar ju inte att vargen blivit mormor. Det var bara ett sätt att få Rödluvan till sig... Förklädd allians - Det är alltså en förklädd högerallians som möter väljarna idag. B o rgarna vill genomföra en del skattesänkningar och kommer med vissa grejor som inte retar folkflertalet alltför mycket. Resten, det vill säga det verkliga systemskiftet väntar man med. Ändå kan de första ansatserna vara illa nog, och Göran Johansson är orolig för vad ett maktskifte skulle betyda för vanligt folks boende. - Vi vill ha balans mellan privat, kommunalt och kooperativt i centrala Göteborg. Men nu säger borgarna att alla som vill ska få omvandla sin lägenhet till bostadsrätt. Det innebär att allmännyttan försvinner från centrala stan. Moderaten Hallberg har till och med sagt att allmännyttan inte ska få bygga i premiumlägen. - Det gäng som kan och får köpa loss blir naturligtvis lyckliga. Men när de i sin tur säljer, ja då blir segregationen permanent. Utsålda hyresrätter går dessutom inte att ta tillbaka, sålt är sålt. Detta är mycket allvarligt, för ska Göteborg vara en stad för alla som vi vill, ja då måste det även gälla centrum! Göran tar upp ett område som direkt berör de kommunanställda. Moderaterna vill ha ett system som innebär att kommunen ska godkänna en privat leverantör av tjänster genom ackreditering. Det kan t ex gälla skolan och äldreomsorgen. Frågan blir då var personalen kommer att vara organiserad, hur många timanställda som ingår, om det ingår någon personalpolitik, hur det blir med kompetensutvecklingen. Med andra ord slår man sönder ganska mycket. - En annan fråga är vem som ska stå för tomgångskostnaderna. Går något snett hos de privata blir det vi som får ta över. Någon måste ju garantera utbudet. Det innebär att vi för säkerhets skull måste hålla en viss extra volym och då bli vår kostnad lite högre. - Då kan borgarna säga titta vad dyr den offentliga verksamheten är. Därmed har systemskiftet börjat, man använder ackrediteringen för att ändra folks syn på offentlig sekt o r. Så det hela är skickligt genomtänkt... Göran Johanson har också noterat den borgerliga alliansens språkbruk. Ordet allians är något positivt. När man gifter sig bildar man allians för en god framtid. Det ligger samverkan och solidaritet i begreppet allians. - Men lägg märke till vad borgarna kallar oss som samverkar på vänsterkanten, jo kartellen. Ett ord med negativ klang, karteller är förbjudna. Detta språkbruk är naturligtvis inte en tillfällighet. Genom att använda begreppen som de gör försöker de göra sken av att ta avstånd från systemskiftet. Följdfrågan är om de verkligen har ändrat sin ideologi i grunden eller om de måste uppträda som de gör med tanke på grundinställningen hos folk. För mig är det uppenbart att högeralliansen går i mormors kläder! Glöm inte Bildt-åre n Göran Johansson hoppas att tillräckligt många väljare har minnen från Bildt-åren 1991-1994 för att se förklädnaden. Problemet är ungdomarna som inte var med den gången. - För en del unga väljarna kan det verka lite häftigt att rösta borgerligt, de har ingen referens. Och det beror främst på att vardagssamtalet om politik blivit tunnare och ytligare. För att kunna möta alliansen och näringslivets TIMBRO måste vi få tillbaka ett mycket bredare gäng i arbetarrörelsen som tar till sig, lär och förstår. Det går inte att skapa ett folkrörelseparti på klyschor eller flygblad. Något bredare måste finnas under. Vi har helt enkelt varit slarviga och trott att det hela går av sig självt. - Samtidigt är våra motståndare slipade och har media till sitt förfogande. Därför är årets val görtufft. Skulle dom vinna nu och hantera politiken på ett skickligare sätt än tidigare men med samma mål, ja då är det kört för oss för många år framöver. Årets valrörelse blir den sista som Göran Johansson driver som kandidat till ordförande i kommunstyrelsen. Visst tycker han fortfarande att det är roligt i politiken, men åren går och han har varit med ända sedan 1989. - Vinner vi valet, ja då kommer jag att fortsätta. Men nästa valrörelse i Göteborg ska ledas av någon annan. Jag vill inte att någon ska gå in så direkt som jag gjorde, efterträdaren måste få en chans att bli inskolad. - Jag har haft det intressant och stimulerande men i början tillbringade jag varje helg och många kvällar här. Sånt ställer ingen upp på längre! Konstgräset ja, vi avrundar med att återvända till fotbollen. Visst borde IFK ha en bra chans på hemmaplan mot Elfsborg där det dessutom inte är konstgräs? (Det blev 1-1). Per Hellstrand/Stig Andersson 5

- mitt i en fra m t i d s b ra n s c h Camping är inget för nostalgiker. Tält av konstfiber och mikrovågsugn har ersatt droppande bomullsväv och stormkök. Men varje regel har undantag. Campingen är det vanligaste boendet för turisten. Men också mer ovanliga gäster söker billigt boende och en camping är inte vad den alltid varit. När Annelie Blom dukar fram sin frukostbuffé på Lisebergsbyn Kärralund, tänker hon inte på att hon arbetar i en av Sveriges strategiska framtidsbranscher. Med tio års erfarenhet av arbete på camping är Annelie Blom säker på sin sak. - Campingen är inte på utdöende, tvärtom. Camping är ett billigare alternativ än hotell och mysigare, det är därför det blir allt mer populärt. Men campingen utvecklas och idag har man med sig ett helt hem i husvagnen eller husbilen. Dessutom finns här spisar, duschar och microvågsugnar. Annelie är en av 13 helårsanställda på Lisebergsbyn Kärralund som ligger nedanför det populära fritidsområdet Skatås i östra Göteborg. Med camping menar Annelie hela den by som förutom av tält består av husvagnar, husbilar, stugor, hotellrum, vandrarhem och konferensanläggning. Tidigare hette 6 området Kärralunds camping. Annelie är ansvarig för konferenser och campingens frukostbuffé. Hennes arbetsuppgifter är ett av många tecken på campingen håller på att ömsa skinn. - Det har inte låg status att campa längre. Att köra omkring med husbilar kostar ju faktiskt pengar och det är medelklassen som har råd med det. Och vi har många affärsmän som föredrar att bo här med eget kök än att bo på hotell i flera veckor, säger Annelie. Campingen ökar i Sverige och står idag för lika många gästnätter som hotellen i Sverige. Med drygt 16 miljoner gästnätter, främst med husvagn, är det utan konkurrens den vanligaste boendeformen för tur i s t e r. Därmed är camping en av de viktigaste bitarna i den expanderande besöksnäringen som omfattar hotell, restaurang och turism. Besöksnäringen utnämndes nyligen av regeringen till en strategisk framtidsbransch bredvid forskning inom medicin och miljöteknik. Sandra Marrero, kommunalare, hjälper Mats Persson, kommunalare från Simrishamn i receptionen. Göteborg har fyra campingplatser och alla ägs av Liseberg Gäst AB. Det är ett dotterbolag till Liseberg s AB som i sin tur är dotterbolag till G ö t e b o rgs Kommunala förvaltning AB, ägt av Göteborgs stad. Den typiska besökaren under försommaren är en svensk skolelev med sin klass, sommarsäsongen en svensk barnfamilj och i augusti tyskar. Profilen har länge varit familjeinriktad och på besökare som stannar en eller två nätter. Men för evenemangs- och turiststaden Göteborg är det uttalade målet att få turisterna att stanna ännu en natt, upptäcka staden och omgivningen och turister ska besöka staden året runt. L i s e b e rgs Gäst AB samarbetar därför tätt med flera andra kommunala bolag som Got Event och Universeum om olika typer av paketresor och riktar in sig på konferens- och affärsresemarknaden. 2005 hade Lisebergsbyn Kärralund därför god beläggning både sommarsäsongen och vintersäsongen. Här bodde många av de utländska byggnadsarbetare som byggde Götatunneln, här bodde under EM i friidrott många funktionärer. Anställda som tillbringar längre tider i Göteborg föredrar eget hushåll framför hotellrum, förklarar Annelie. Nya arbetsförhållande Det innebär en ny arbetssituation för de 13 tillsvidareanställda på boendeanläggningen. Att stiga in i den nybyggda receptionen är som att stiga in i vilken hotellvestibul som helst. Sandra Marrero, receptionist, bär kavaj och scarf. Hennes uppgift sommartid är att informera, boka och ge service till de boende. 850 besökare på en dag är toppnoteringen denna sommar. - Då är det högt tryck! Du ska kunna svara på allting, varför elen inte funkar i stugan, information om Göteborg eller varför inte solen skiner. Vi har ett otroligt viktigt jobb, som turist gör det stor skillnad om du möts av ett leende eller inte. En sur min gör att du kanske inte vågar ställa dina frågor och så kanske du inte kommer tillbaka. Vi står maximalt en timme här ute, sedan växlar vi till sittande arbete vid telefonen, det är bra. Vintertid har Sandra samma uppgifter samt säljer paketresor, ansvarar för datafrågor och nyckelkortsystem. Att utbilda säsongsanställda ingår också i hennes arbetsuppgifter. Ett femtiotal sådana, mest campingvärdar, utökar arbetsstyrkan under månaderna juni till augusti. De stöttar de övriga anställda i sina arbetsuppgifter, förutom receptionen också vaktmästarna med enkla reparationer och trädgårdsarbete och lokalvårdarna med sina arbetsuppgifter. Att få en hektisk vardag att fungera med femtio tillfälliga arbetskamrater ställer krav på den tillsvidareanställda personalen. - Vi får vara lite stöttepelare, men man vänjer sig. Jag har arbetat här sedan 2002. Hela jobbet går ut på att hjälpa och ge service. Om man inte gillar det kan man inte jobba här! Också Annelie Blom betonar vikten av servicekänsla. Att erbjuda god service till mat- och konferensgäster innehåller en stor portion improvisationsförmåga och omväxling. Hennes arbetsdagar börjar 06.00, men hon gillar sitt jobb. - En grupp kan ha bokat enbart frukost, men blir plötsligt sugen på lunch.ingen dag är den andra lik. Det är stor variation och jag får påverka mycket själv. Man får inte dra benen efter sig, men jag gillar att jobba undan och har inga problem med att stiga upp tidigt. T i l l s v i d a re t j ä n s t e r viktig fråga C a m p i n g v ä r d a r, vaktmästare, receptionister, nattvärdar och konferens- och frukostansvariga går under Kommunals kollektivavtal. Sedan 2006 tillämpas individuell lönesättning och lönespannet ligger mellan 18500 23 000 kro- Besöksnäringens grovarbetare börjar arbeta 05.45 för att servera stadens gäster frukost. Annelie Blom ansvarar för konferenser och frukost på Lisebergsbyn Kärralund. Här tillsammans med Jonas Ljungberg, huvudskyddsombud och styrelsemedlem i Kommunals sektion 10.

Fasta jobb krav på Liseberg Det kommunala bolaget Liseberg AB sysselsätter varje år tusentals säsongsanställda. Men allt mer åretruntverksamhet borde ge fler tillsvidaretjänster, anser Kommunal på Liseberg. - Problemet är att det finns många som har sin huvudsakliga försörjning under året på Liseberg, men ändå inte erbjuds fast anställning, säger Jonas Ljungberg, styrelseledamot i Kommunals sektion 10 som organiserar parkarbetarna. Han har också svårt att förstå varför starkare rättigheter för visstidsanställda i lagen om anställningstrygghet skulle hota Lisebergs sommarjobbare. Liseberg AB gjorde under 2005 sitt bästa resultat någonsin. 72 miljoner kronor blev överskottet i det kommunala bolagets kassa som har en omsättning på 794 miljoner kronor och förra året besöktes av 3,7 miljoner gäst e r. En anledning till framgången är att besökare ger klirr i kassan både vinter och sommar. Lisebergs julmarknad har blivit en succe och Lisebergs boendeanläggningar har också byggts ut och ökat omsättningen genom att bland annat rikta in sig på nya målgrupper bland konferens- och affärsresor. Men få tillsvidareanställda bär upp verksamheten. 2005 var 2 000 säsongsanställda och 360 årsanställda i koncernen. Liseberg Gäst AB med 310 000 gästnätter per år har en fast personalstyrka på ett femtontal anställda! Ett generöst centralt kollektivavtal mellan Kommunal och Arbetsgivaralliansen ger företaget rätt att fritt anställa upp till tio månader per år, så kallade Lisebergsanställningar. Först när den anställde arbetat mer än tio månader per år de senaste tre åren skall de erbjudas en fast anställning. Den sista december nästa år går avtalet ut och nu vill Kommunal på Liseberg stävja antalet visstidare. På själva nöjesparken är det i första hand yrkesgrupper som trädgårdsarbetare, teknisk personal, vaktarbete samt vissa specialtjänster med lång anställning. På boendena finns städare och campingarbetare som bör fastanställas, tycker Jonas L j u n g b e rg, Kommunal Liseberg. - Vi har varit för snälla. Vi har för många som nosar på gränsen tio månader. Det finns en stor rädsla hos arbetsgivaren för att fastanställa som vi inte riktigt f ö r s t å r. Vi har mer och mer verksamhet på årsbasis, efterarbetet på nöjesparken sträcker sig in i oktober och i mitten av november till december har vi julmarknaden. Förarbetet innan sommaren kräver också mycket r e s u r s e r. På camping och hotellhar vi också verksamhet året runt. Att fastanställa personal är viktigt för de anställdas möjligheter till trygghet, men också en garanti för att behålla och utveckla kompetens, menar Ljungberg som tycker att Liseberg behöver se över sin organisation, till exempel att man använder sig av entreprenörer i stället för egen personal i ganska stor omfattning - Liseberg är en stor koncern där de olika delarna borde samverka bättre. Det var inte länge sedan man var ett litet familjeföretag, men nu har Liseberg vuxit ur kostymen och man hänger inte riktigt med. Uppstår mot förmodan arbetsbrist kan man som arbetsgivare alltid säga upp folk. Dessutom arbetar de anställda med genomsnittlig arbetstid. Det innebär att de kan arbeta lite mer i veckan under intensiva perioder och lite mindre när det är lugnare. Nya regler i Lagen om anställningsskydd (LAS) träder i kraft den första juli nästa år. Redan efter 14 månaders sammanlagd anställning under en period på fem år övergår en visstidsanställning till en tillsvidareanställning. Arbetsgivarna inom turistbranschen har kritiserat lagändringen för att försvåra för branscher med säsongssvängningar och moderaterna i Göteborg varnar i en debattartikel i GP i augusti för att lagen tvingar arbetsgivare i turistbranschen att kasta ut kunniga säsongsanställa när de närmar sig 14-månadersgränsen eftersom inget företag i turistbranschen har möjlighet att heltidsanställa personal året runt. Jonas Ljungberg är inte oväntat positiv till ett starkare lagskydd. Men han påpekar att lagen om anställningsskydd är dispositiv. Det betyder att fackförening och arbetsgivare kan komma överens om vad som ska gälla på Liseberg och ta hänsyn till lokala förutsättningar. Trots lagen. - Vi har ett kollektivavtal som sträcker sig till den sista december nästa år. Tidigast då blir vi berörda på Liseberg. Vad det nya avtalet innebär vet vi inte än. Men studenterna är inte ute efter fasta anställningar. Problemet är att det finns många som har sin huvudsakliga försörjning under året på Liseberg, men ändå inte erbjuds fast anställning! Sölvi Brädefors Medlemmar i Kommunal Kortedala inbjudes till studiecirkeln Nya Uppdrag Kommunal Ett femtiotal säsongsanställda krävs för att klara den hektiska högsäsongen. Sara Mäkk sommararbetar för tredje året som campingvärd. Övriga året studerar hon. nor i månaden för de tillsvidareanställda. På Lisebergs Gäst AB är de fackliga hjärtefrågorna förutom lön tillsvidareanställningar, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Förutom sommarjobbarna finns ett antal visstidsanställda som arbetar större delen av året på Liseberg. Att de ska kunna få fasta jobb är viktigt för Annelie Blom som är arbetsplatsombud för Kommunal. Hon började själv med att sommarjobba, men efter att hon fick barn 1999 började hon allt mer arbeta även höst, vinter och tidig vår på Liseb e rgs Gäst AB. 2004 fick hon en fast tjänst och förra året hade hon sin första betalda semester någonsin. Hon är 29 år gammal. - De som försörjer sig på säsongsarbete ska ha fasta tjänster. Det handlar om trygghet. Som säsongsanställd vet du aldrig om du får jobb nästa år, du vet inte hur mycket pengar du har. Dessutom är det inte accepterat att jobba så. Varför går du hemma och stämplar, undrar folk. Fler hotellövernattningar innebär mer städarbete och Annelie försöker påverka hjälpmedel och inredning så att städarbetet underlättas. För sin egen del skulle hon önska mer utbildning i matlagning och konferens för att bättre kunna vara med och utveckla verksamheten. - Campingen utvecklas på olika sätt. Som stadscamping har vi inga problem att få fullbokat under sommaren utan vår utmaning är att ta emot besökare under höst och vinter. För campingplatser som ligger på landet, kanske vid havet, blir det allt vanligare att ha teman, till exempel sjörövarliv eller liknande. På sikt kommer det också att bli dyrare, eftersom sådana satsningar kostar pengar, säger Annelie fundersamt. Sölvi Brädefors Vi startar höstterminen tisdagen den 10 oktober och träffas 10 tisdagar med avslutning tisdagen den 12 december. Vårterminen startar med en tredagars kurs ( datum ännu inte fastställt) Vi fortsätter sedan att träffas 10 kvällar och avslutar med en två dagar lång resa till Stockholm, där vi bland annat besöker Kommunals förbundskontor och gör ett besök på Sveriges Riksdag. Vi kommer bland annat att arbeta med: Arbetarrörelsens och fackets historia Vardagens fackliga frågor Arbetsmiljö Försäkringar Vi kommer också att bjuda in föreläsare och göra studiebesök. Intresserad? Anmäl dig på telefon 3653066 eller 0702-584097 senast den 3 oktober. De tio första som anmäler sig kommer med. Det är alltså först till kvarn som gäller. OBS! Cirkeln går på din fritid, men kostar inget i övrigt. Välkommen! Styrelsen Kommunal Kortedala sektion 15 7

Messing på Spårv ä g e n Göteborg Spårvägar är en mångkulturell arbetsplats med hög facklig anslutning och stor yrkesstolthet. Här kommer också de flesta att rösta, blev svaret när infrastrukturminister Ulrika Messing kom på besök och frågade om intresset inför valet. Själv trodde hon på ökat valdeltagande när de sociala trygghetssystemen blir valfrågor. - Är man på en fest och börjar prata politik händer det ofta att någon hyssjar och säger att nu ska vi inte bli osams. Men det ska inte vara fult att tycka olika! Engagemang blev ledordet när Ulrika Messing, minister med ansvar för trafik och kommunikationer, besökte Göteborgs Spårvägar den 7: e augusti. Att bryta åsikter mot varandra är viktigt för det politiska engagemanget och redan skolan har ett ansvar för att uppmuntra diskussioner, menade ministern, som besökte Göteborgs Spårvägar för att träffa anställda och provåka den nya spårvagnen under EM- veckan. En EM-vecka innebär hård belastning på stadens spårvagnar och b u s s a r, berättade Pia Paulusson, trafikchef på affärsområde Spårvagn - Människor känner engagemang när de får ta ställning mellan tydliga alternativ. Årets val är polariserat och jag tror som tillsammans med Kommunals att det kommer att innebära att fler går och röstar, sa Ulrika Messing på sitt besök på Göteborgs spårvägar. Här tillsammans med spårvägare Jan Sundberg, ordförande för Kommunal Väst och Lena Malm (s) ordförande för Göteborgs ordförande Jan Sundberg, den socialdemokratiska riksdagsmannen Spårvägar. Claes-Göran Brandin och ordförande för Göteborgs Spårvägar Legor som intresserade Messing. Hon i tuff konkurrens är en anledning empel på en mångkulturell arschaufförerna ökar idag timanna på företaget var några av de frå- procent av busstrafiken i regionen Arbetsplatsen är också ett bra exhållning. Framförallt bland busna Malm (s) var på plats. Med dessa diskuterade Ulrika Messing sta- fortfarande är en arbetsplats som de som tillsammans med Claes-Göran samma rättigheter och skyldighedade att det är en myt att det är fick veta att Göteborgs Spårvägar till stolthet, menade Lena Malm (s) betsplats där alla samarbetar och har ställningarna och Jan Sundberg hävdens kollektivtrafik, arbetsplatsen anställda är stolta över eftersom de Brandin betonade vikten av riksdagens beslut att tillåta kommu- varnade dock för en utveckling, där utvecklingen. ter, berättade Jan Sundberg. Han personalens önskemål som styr den Spårvägen och det stundande valet. Luftrening via gräsplantering för staden Göteborg. Att det komnala bolag att konkurrera utanför allt fler timanställda äventyrar en- Sölvi Brädefors vet att spårvägen betyder mycket vid spåren och arbetsförhållandemunala bolaget vunnit närmare 95 sina gränser. gagemang, lojalitet och samman- Wanja på Hisingen Försök att se vad som finns bakom vallöftena. Vilket samhälle får vi beroende på vilken regering vi väljer. När LO-ordföranden Wanja Lundby- Wedin i mitten av augusti besökte kommunalarna i Backa/Kärra-Rödbo kom mycket att handla om vilket samhälle vi ska ha i framtiden. Trots pågående valrörelse ägnades alltså inte många minuter åt partiernas vallöften. -För mig handlar valet till stor del om trygghet, sa Wanja Lundby- Wedin. Som jag ser det finns det två olika synsätt på trygghet. -I det ena fallet ger samhället en god trygghet om vi till exempel blir sjuka eller arbetslösa. Trygghet som också gör att vi vågar ta beslut om 8 förändringar i våra liv och möjligheter att utvecklas, till exempel att vidareutbilda oss. -I det andra synsättet är trygghet en bromskloss. Vi blir passiviserade och bryr oss inte om att anstränga oss för att komma tillbaka till arbetslivet efter arbetslöshet eller sjukdom. Förespråkare för denna modell menar att vi har för stor trygghet. I linje med detta vill till exempel de borgerliga partierna sänka nivåerna i a-kassan och försämra sjukersättningen. Enligt Wanja Lundby-Wedin är det i dessa mera ideologiska frågor som de stora skiljelinjerna mellan partierna går. Hon tog också upp synen på marknaden. -Marknaden är bra på att skapa effektivitet och vinster, men den kan aldrig fördela vinsterna rättvist. Därför måste det finnas en stark politik som kan se till att alla i samhället får vara med och få del av framgången. I dag går Sveriges ekonomi oerhört bra, då är det viktigt att alla får del av detta. -Skulle det bli som den borgerliga alliansen vill, att marknaden får större inflytande, då skulle det också bli mycket svårare för vanliga människor att få del av framgången. -De borgerliga partierna vill minska det politiska inflytandet och låta marknaden ta över mer av sådant som i dag är beroende av politiska beslut. Wanja Lundby-Wedin menade att det är viktigt att också beakta de här mera ideologiska frågorna när vi ska ta ställning till hur vi ska rösta. -Jag tror på den svenska modellen med generella trygghetssystem där alla är med. Den svenska ekonomin är nu oerhört stark och framtidsprognoserna är goda. Utrymmet för reformer och fortsatt utveckling av våra trygghetssystem är god förutsatt vi får en regering som vill satsa på den svenska modellen. Stig Andersson

9

A m b a s s a d ö rer i demokrat i kan knacka på din dörr... Rrrr. (Medelålders man med ursprung i Mellanöstern öppnar) - Hej, vi kommer från socialdemokraterna. - Ja? - Jag har information om valet. - Jaha, tack - Ska du rösta? - Nej, jag vet inte - Det är viktigt att rösta. - Mmmmm. - Vill du ha mer information så kan du vända dig till Medborgarkontoret. - Tack så mycket. - Gå och rösta - Ja Rrrrr. (Äldre svensk man öppnar) - Hej jag kommer från socialdemokraterna! - Ni var ett stort gäng! Är ni rädda för att få stryk? - Nejdå, vi är ute för att öka valdeltagandet i Bergsjön. - Mig behöver ni inte övertyga. Jag har röstat i femtio år. - Göran Johansson, vårt förstanamn talar på Galaxen ikväll. - Ja, han står väl alltid på första plats! Rrrr... (Medelålders kvinna med afrikansk bakgrund) - Hej vi kommer från socialdemokraterna, vi kommer med information om valet. - Aha - Här har du information från valmyndigheten och från oss - Ta en till min dotter också! - Det är viktigt att rösta, gå och rösta den 17:e - Jag ska rösta, jag har bott här i 12 år - Rösta gärna på oss. Göran Johansson är vårt förstanamn. - Han är en snäll man. Tror jag. Alla ska med (Läser på broschyren) Demokratiambassadörer i ur och skur: Emanuel Franco, Itala Franco från Kommunal samt Joakim Hagberg, Metall. - Egentligen skulle man göra det här också mellan valen, säger Joakim Hagberg. 1 0 De är 140 i hela landet och elva i Göteborg. De kan knacka på din dörr, stå på ditt torg eller hälsa på i din förening. De kallas demokratiambassadörer. - Vi beställde nästan halva valmyndighetens upplaga av Bra att veta om valet. De blev lite arga. Men vi sa att det är så viktigt för oss att folk röstar, så vi hjälper valmyndigheten, säger Emanuel Franco, kommunalare, socialdemokrat och demokratiambassadör. Hej jag heter Emanuel och jag talar spanska Hej jag heter Yussuf och jag talar somaliska Hej jag heter Diako och jag talar turkiska, kurdisk, arabiska och svenska Det duggregnar på namnskyltarna tillhörande ett femtontal rödklädda gestalter som samlats i Bergsjön i nordöstra Göteborg. De fäller upp sina huvor, greppar tag i buntar med broschyrer ur bakluckan på en bil och delar upp sig i par efter språkkunskaper och kön. Så går de tillsammans mot olika höghus i centrum. Hela denna vecka har de knackat dörr i stadsdelen, förra veckan var de i miljonförorten Hammarkullen och nästa vecka väntar Frölunda. Målet för samtalen i dörrarna är att stadens invånare ska rösta, gärna på socialdemokraterna. - Vi riktar oss direkt mot de områden som har lägst valdeltagande. Vi samarbetar med de lokala föreningarna i stadsdelarna och finns till exempel också ute i deras valstugor. Vårt viktigaste budskap är att allas röst är viktig i en demokrati. Många här tror inte det, säger Emanuel Franco, demokratiambassadör. Det var inför valet 2002 som riksdagen beslöt att ge de politiska partierna extra pengar för att höja valdeltagandet bland svenskar med invandrarbakgrund. I Västsverige röstade förra valet 33 procent av alla

röstberättigade svenskar med utländskt ursprung i valen till kommun och region. Högst valdeltagande fanns bland invånare med chilensk (46 procent) och tysk bakgrund (47 procent). Lägst bland invånare med bakgrund i före detta Jugoslavien (16 procent). Kvinnor röstar i större utsträckning än män och tendensen är att valdeltagandet sjunker. - Men valdeltagandet bland svenskar minskar också, påpekar Emanuel. Socialdemokraterna valde att använda pengarna till så kallade demokratiambassadörer och då resultatet föll väl ut, upprepas satsningen i år. Totalt finns nu elva demokratiambassadörer i Göteborg som arbetar för ökat valdeltagande under augusti och september. Ett antal arbetar på heltid och hälften på deltid. Politiskt fotarbete som dörrknackning är deras metod för att motivera till röstning. Att komma på talefot med människorna här i Bergsjön är inga problem, tycker Emanuel. Öppna och spontana - Folk här är öppna och spontana. Framförallt invandrare är i allmänhet intresserade och tar emot vårt material. Ibland blir vi inbjudna i lägenheterna. Svenskarna kan oftare slå igen dörren. Materialet demokratiambassadörerna delar ut är en valbroschyr på 14 språk från valmyndigheten, dels partimaterial. Muntligt förklarar demokratiambassadörerna dessutom var fysiskt och virtuellt mer information kan hämtas, var vallokalen finns och var man kan poströsta. Och som sagt, att det är viktigt att rösta. - Studier visar att valdeltagandet är lågt i vissa områden av olika skäl. Vissa känner sig inte delaktiga, andra inte representerade och vissa saknar kunskap. Det kan vara så att man kommer från ett land där valsystemet inte fungerar som i Sverige och man tror inte att ens röst betyder något. Men det kan också finnas underliggande skäl som att man medvetet ställer sig utanför, till exempel av religiösa skäl, säger Emanuel. En tur med honom i en av Bergsjöns höghus gör att en del fördomar kommer på skam. I stort sett alla tar emot materialet. Många ska rösta. Ingen skäller. Svenska går i nio fall av tio bra som samtalsspråk. - Folk här är intresserade, men känner inte att de kan påverka. Förr kunde man gå till sin lokala partiförening och lyfta en fråga, sedan gick de till tjänstemännen och sedan blev det som man ville. Idag har man en känsla att det mesta kommer uppifrån, säger Joakim Hagberg. En politisk sakfråga som kommer upp är nedlagda vårdcentraler i Bergsjön. 2005 beslöt Västra Götalandsregionen att Göt e b o rgs vårdcentraler skulle bli färre men större. För den som bor i Bergsjön finns nu närmaste vårdcentral i Gamlestaden, 15 minuters färd med spårvagnen. - Jag förklarade att vårdcentralen nu blir större och bättre. Och att läkarna faktisk inte vill arbeta här ute. Här fanns två läkare och var någon av dem sjuk fick den andra alldeles för mycket att göra, säger Emanuel Franco. - Ett sätt att öka valdeltagande är fler personval. Det har visat sig att invandrare vill rösta på personer av samma etniska ursprung. Personval gynnar också politiker som är ute och arbetar bland folket Det tycker jag är bra. Förlorarna är partiernas valberedningar. Därför finns maktstrukturer i partierna som bekämpar personval, säger Emanuel Franco. Sölvi Brädefors Y LVA T H Ö R N på topphumör i Göteborg En dag i slutet av augusti kom Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn till Göteborg. Trots regn och bilköer var humöret på topp. Ylva trivs i Göteborg. - Här är så bra stämning ute på arbetsplatserna och medlemmarna har många bra frågor. Dessutom verkar valtemperaturen hög har bara träffat en enda på hela dagen som inte tänker rösta den 17 september. Ylva Thörn menar att rätten till heltid är en tung fråga och om den genomförs kommer det att bli 2000-talets viktigaste reform. - Din röst gör skillnad särskilt i år när det är så jämt mellan blocken! Carina Hult Ylva Thörn valde att ha enskilda samtal med besökarna istället för att hålla tal. - Det är roligt att prata med människor och i Göteborg är det så trevlig stämning. Ylva Thörn i samtal med Anna Hedman, en av de politiska samordnarna inom Kommunal Väst. Anna är nöjd med uppslutningen kring de aktiviteter som avdelningen genomfört. Göteborg var regnvått denna torsdag i augusti, men aktiviteterna utanför Kommunal- Metall-Handels valstuga på Kungsportsplatsen var hög ändå. De många aktiva sektionsföreträdarna från Kommunal lyste upp gråvädret med sina röda jackor. Inga-Lill Alsterlind, ordförande i sektion 20 Backa/Kärra/Rödbo, förnöjde med en riktig göteborgsvits: Lilla Lisa kommer till skolan och berättar att hennes katt fått fyra ungar. - Och dom är moderater allihop! - Vad bra, säger fröken. Reinfeldt kommer hit på studiebesök om ett par veckor, då kan ju du berätta det för honom så blir han glad. Reinfeldt kommer till skolan, men Lisa säger inget. - Ska du inte berätta om dina kattungar?, undrar fröken. - Nej, säger Lisa. Dom är inte moderater längre, för nu har dom fått upp ögonen! Gladys Yanelli från sektion 28 Lärjedalen hade kamperat ihop med Ylva hela dagen under de många arbetsplatsbesöken som utfallit till bägges belåtenhet. - Rösta på vad du vill, men använd din rösträtt!, uppmanar Gladys besökarna vid valstugan. Gladys kommer ursprungligen från Uruguay och har upplevt hur det kommit hjälpsändningar från Sverige till kamrater som fängslats för sina politiska åsikter. Gladys har själv alltid varit fackligt och politiskt aktiv och kände till Olof Palme och den svenska välfärdsmodellen långt innan hon flyttade hit. 1 1

K RYSSA PÅ KO M M U NA L A R NA! - här är dina kandidat e r Vill du ha fler kommunalare i våra beslutande organ riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige? Då kan du kryssa för någon av följande kandidater! Vi har försökt göra sammanställningen så komplett som möjligt, men har trots ansträngningar bara lyckats få fram en enda kandidat från den borgerliga alliansen som också tillhör Kommunal. Antingen har man valt att inte svara eller så har man helt enkelt inga kommunalare bland sina kandidater. Siffran framför namnet anger placering på valsedeln. Kommunalare som kandiderar till riksdagen för socialdemokraterna Norra Älvsborg 1. Britt Bohlin Olsson, riksdagsledamot, Mellerud 3. Christina Nenes, riksdagsledamot, Ale 5. Renée Jeryd, ombudsman Kommunal, Lerum Bohuslän 8. Susanne Arvidsson,, Partille 15. Stelan Nilsson, tekniker, Strömstad 16. Anna Palmér, ombudsman, Härryda 20. Petra Sundbladh,, Sotenäs 24. Maria Bauer,, Öckerö 25. Jan Vidar Seljegren, fritidsledare, Strömstad Göteborg 15. Johan Kanmert, rörläggare 16. Elisabeth Svedestad, Kommunalare som kandiderar till riksdagen för Vänsterpartiet Göteborg 3. Ana Rubin, elevassistent 13. Kerstin Wallsby, 14. Johan Svensson, badvakt Kommunalare som kandiderar till regionfullmäktige för socialdemokraterna Göteborg 7. Marina Johansson, valkretssekreterare 14. Pia Norrlin, barnskötare 16. Johan Kanmert, rörläggare 23. Gladys Yanelli, mentalskötare 39. Marika Lexér 43. Ulrika Sjövall Bohuslän 9. Petra Sundbladh,, Sotenäs 17. Gunilla Josefsson, mentalskötare, Orust 29. Petra Wåhlstedt, barnskötare, Härryda 32. Ronnie Bryngelsson, kock, Öckerö 41. Ingela Andersson,, Tanum 50. Jacob Nittinger, IT-tekniker, Partille Kommunalare som kandiderar till regionfullmäktige för Vänsterpartiet 3. Eva Vilborg, boendestödjare/habiliteringsassistent 9. Lasse Selander, bussförare 12. Kerstin Wallsby, 14. Birgit Lövkvist, Kommunalare som kandiderar till regionfullmäktige för Folkpartiet 16. Ann-Marie Beckman, Kommunalare som kandiderar till kommunfullmäktige för socialdemokraterna Göteborg, valkrets 1 Hisingen 7. Henrik Johansson, ombudsman Kommunal Väst Göteborg, valkrets 2 Nordost 17. Emanuel Franco, 18. Elisabeth Svedestad, 20. Liselotte Pettersson, ombudsman Kommunal Väst Göteborg, valkrets 3 Centrum 6. Kerstin Billmark, 18. Anna Hedman, Göteborg, valkrets 4 Väster 6. Maria Gustafsson, skötare 11. Pa Mbye, bussförare 21. Oscar Eneroth, personlig assistent Orust 2. Gunilla Josefsson, mentalskötare, Varekil 5. Joakim Hansson, habiliteringsassistent, Hälleviksstrand 12. Maivor Johansson, lokalvårdare, Svanesund 18. Maud Simonsson,, Henån 23. Karin Rundblom,, Henån 27. Inger Heimburger, driftttekniker, Stillingsön 29. Lotta Eriksson, vårdbiträde, Nösund Munkedal 11. Nils Karlsson, Hedekas 12. Inger Orsbeck, Munkedal Partille 10. Arne Ohlsson, skolvaktmästare 15. Susanne Arvidsson, 19. Maud Skog, pensionär 23. Jacob Nittinger, IT-tekniker 24. Evelyn Svanung, mentalskötare 26. Kerstin Nilsson, vårdbiträde 30. Elisabeth Niklasson, lokalvårdare 31. Trygve Torstensson, vaktmästare 35. Göte Dammare, elektriker 36. Christina Cederberg, fritidsledare Sotenäs 5. Birgitta Albertsson, personalassistent 7. Petra Sundbladh, 11. Linda Sörensson, studerande 17. Hilbert Eliasson, drifttekniker 25. Jan E Mattsson, lagförman 32. Gerd Emanuelsson, ekonomibiträde 36. Filip Nordqvist, 44. Eva-Britt Hansson, Stenungsund 1. Bo Pettersson 4. Carola Granell 10. Gunnel Lundgren Tanum 7. Ingrid Almqvist, habiliteringspersonal 4. Ronny Larsson, fritidsledare 9. Ingela Andersson, 22. Joakim Nilsson, Tjörn 4. Torsten Gustafsson Uddevalla 2. Paula Berger, habiliteringspersonal 6. Carina Antonsson, kökschef 16. Edith Elbing, pensionär 18. Annelie Berggren, habiliteringspersonal 28. Lillemor Fridlund, 36. Åsa Dahl, 45. Krister Kronlid, personlig assistent 48. Lotta Hauguth, Mölndal 1 4. Marie Östh, barnskötare 8. Ann-Marie Ebbesson 9. Georges Absim 16. Kerstin Thompson 18. Irene Mårtensson 29. Harri Ikonen Mölndal 2 9. Kent Brattberg 10. Ida Jamnik 14. Lena Sohlberg 16. Estelle Hwatz 18. Kristin Berg 20. Anna-Maria Saastamoinen 26. Ingegerd Andersson Lysekil 2. Anne-Marie Söderström Lerum 1. Renée Jeryd, ombudsman 11. Pamela Danielsson 19. Ramina Chaudry Ale 2. Eva Eriksson 10. Anette Sernlo 14. Ingrid Hederstedt 32. Christina Nenes Härryda 5. Anna Palmér 11. Ingegerd Helén 17. Wivianne Nicklasson 18. Patrik Linde 26. Petra Wåhlstedt Öckerö 4. Maria Brauer 5. Ronnie Bryngelsson, kock 18. Monica Siyam 22. Carina Johannesson 24. Pirko Bårman Kungälv 2. Ingela Rossi, fritidsledare 18. Maria Steen, 22 Camilla Gustavsson, ombudsman 24. Eva Hansson, 32. Yvonne Byberg, 40. Lilian Hultén, fru Strömstad 5. Merry Johansson, vårdbiträde 6. Stellan Nilsson, hjälpmedelstekniker 10. Tove-Liv Johansson, vårdare 11. Jan Vidar Seljegren, fritidsledare 13. Roger Persson, vårdare 14. Elisabeth Grönholm, Kommunalare som kandiderar till kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Göteborg 4 2. Christian Larsson, fritidsassistent 5. Ingbritt Holst, barnskötare 12. Olof Fastén, elevassistent Göteborg 2 2. Ana Rubin, elevassistent 9. Irene Malm, 16. Henrik Holmqvist, habiliteringspersonal Partille 1. Lasse Selander, bussförare Stenungsund 1. Birgit Lövkvist, Tjörn 2. Eva Möller, Munkedal 2. Kerstin Wallsby, Christina Nenes, 55, skötare och riksdagsledamot, Ale Jag hade inte ens tänkt tanken att hamna i riksdagen när jag tillfrågades inför valet 1998, berättar Christina Nenes, skötare och en av 20 kommunalare i riksdagen. 1981 valdes Christina till ordförande i Kommunals sektion i Ale. -När jag ser tillbaka på den tiden kan jag konstatera att vi tack vare mitt och flera andra kommunalares politiska engagemang nådde många positiva resultat i Ale som vi annars knappast skulle ha uppnått. 1 2 Är du kommunalare även i riksdagen? -Definitivt! De flesta frågor som jag driver i riksdagen har jag uppmanats till av olika kommunalare. - Till exempel rätten till heltid, höjning av lönebidrag, företagshälsovård, mer resurser till äldrevården och så vidare. Min mesta politiska inspiration hämtar jag från Kommunals led. - Vi kommunalare vet hur samhället fungerar i verkligheten och vad som behövs ute i verksamheterna. Den kunskapen saknar många politiker. Utnyttja din demokratiska rättighet - rösta på söndag!

Ana Rubin, 26, elevassistent, kommunfullmäktige- och riksdagskandidat, Kortedala Som fackligt engagerad har jag insett att det också är viktigt att arbeta politiskt för att nå framgång när det gäller våra arbets- och levn a d s v i l l k o r, säger Ana Rubin. Ana står på valbar plats till kommunfullmäktige i Göteborg och på tredje plats på riksdagslistan. I förra valet fick Vänsterpartiet två riksdagsplatser i Göteborg, så möjligheten finns att Anna hamnar i riksdagen. Vilka frågor är du mest intresserad av? -Arbetsmarknadsfrågor och kvinnofridsfrågor är det som engagerar mig mest. -Att utveckla de anställdas inflytande på jobbet och en rejäl satsning på nya jobb, inte minst inom den offentliga sektorn tycker jag är viktigt. Likaså att slåss för sex timmars arbetsdag. Vi måste givetvis också slå vakt om och utveckla arbetsrätten. -Som instruktör i feministiskt självförsvar vill jag till exempel arbeta för att detta blir ett tillvalsämne i skolan. Trygga boende för utsatta kvinnor och barn är också en fråga som jag tänker driva. Susanne Arvidsson, 44,, kommunfullmäktige- och riksdagskandidat, Partille. Rättvisetänkande är grunden till både mitt fackliga och politiska engagemang, säger Susanne Arvidsson som är kandidat till kommunfullmäktige i Partille. Susanne finns också med på riksdagslistan, med en möjlig suppleantplats i sikte. -För mig är det viktigt att vi använder våra gemensamma resurser på ett rättvist sätt där våra skattepengar fördelas efter behov. Människor måste kunna känna sig trygga såväl på jobbet som i samhället i stort. -Är vi trygga och arbetar i en bra miljö kommer också sjuktalen att sjunka. Det blir en positiv spiral där vi också kan ge omsorg och service. -På det lokala planet tycker jag det är viktigt att vi ser till att barnskötarna åter får fasta tjänster i Partille. Vi behöver både barnskötare och förskollärare i barnomsorg e n. -Ju fler människor med LO-bakgrund det blir i politiken, desto mer ökar möjligheterna för att skapa trygghet och rättvisa i hela samhället. Stellan Nilsson, 48, hjälpmedelstekniker, kommunfullmäktigekandidat, Strömstad Vill vi påverka på våra arbetsplatser måste vi också vara med där besluten fattas, menar Stellan Nilsson kommunalare och kandidat till kommunfullmäktige i Strömstad. Stellan arbetar som hjälpmedelstekniker och möter därmed många gamla och handikappade i sitt arbete. Detta har naturligtvis präglat honom och på frågan vilka områden han framför allt är intresserad av svarar han: -Äldre- och handikappomsorg e n liksom barn- och ungdomsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Överhuvudtaget brinner jag för frågor som rör de sämst ställda i samhället. Och dit kan man ju faktiskt räkna de flesta av oss kommunalare. Stellan tror att mycket i samhället skulle vara annorlunda om det var fler kommunalare i politiken. -Vi vet hur det fungera i verkligheten ute i de olika verksamheterna och den erfarenheten behövs för att fatta rätt beslut. Pia Norrlin, 38, regionfullmäktigekandidat, barnskötare, Gunnared. Vill vi påverka på våra arbetsplatser och i samhället i stort måste vi finnas med där besluten fattas, säger Pia Norrlin, barnskötare och sektionsordförande i Kommunals sektion i Gunnared. Pia står på valbar plats till regionfullmäktige i Västra Götaland. Under den gångna mandatperioden har hon varit suppleant. -Sjukvården är väl den fråga som jag är mest engagerad i och det är ju också den största frågan för regionen. Med sjukvården menar jag både själva vården och arbetsförhållanden för all personal inom vården. -För oss kommunalare är naturligtvis lönerna en oerhört viktig fråga och där tänker jag verkligen försöka driva på så att lönerna kommer upp på en rimlig nivå. -När det gäller själva vården anser jag det mycket viktigt att öka tillgängligheten inom primärvården och då framför allt till vårdcentralerna. Lyckas vi med det frigör vi också stora resurser inom akutvården. -Sedan tycker jag att det är jätteviktigt att vi verkligen slår vakt om och utvecklar hela den offentliga sektorn. Skulle vi få en borgerlig majoritet är inte detta någon självklarhet, tvärtom. Marie Östh, 44, kommunfullmäktigekandidat, barnskötare, Mölndal Som en förälskelse! Så beskriver Marie Östh sitt politiska engagemang. Det var under valrörelsen 2002 som det sa klick. Och förälskelsen håller i sig än. -Det blir bara roligare och roligare, säger Marie. När man märker att det går att påverka och förändra till det bättre, då sporras man ännu mer. -Det behöver inte bara handla om de stora uppmärksammade frågorna. Det är lika viktigt med de små vardagliga, som till exempel att få igenom planeringstid för hemtjänsten eller att behålla kökspersonalen på en förskola. -Någon måste berätta hur det fungerar ute på arbetsplatserna. Och se till att det händer något. Marie är sedan förra valet s-ledamot i kommunfullmäktige och sedan en tid ersättare i kommunstyrelsen. -Jag har ju inte varit aktiv så länge, men jag upplever ändå att man lyssnar och tar till sig vad jag tycker. Jag känner också ett stort stöd från kommunalarna i Mölndal. Det vet att jag är deras representant i kommunen. Johan Kanmert, 35, regionfullmäktigekandidat, rörläggare VA-verket, Göteborg. Mitt politiska intresse väcktes när jag jobbade på byggen i början av 90-talet. Vi hade borgerlig regering i landet och alla var förbannade på högerpolitiken. -I dag ser jag behovet av fler människor från LO-leden som främsta skäl till att vi kommunalare måste bli mer politiskt aktiva. -Varför ska vi, även om vi delar grundläggande politiska värderingar, överlåta åt människor med helt annan bakgrund och andra livserfarenheter att forma politiken? -Många ungdomar säger att de inte är intresserade av politik. Då brukar jag fråga om de inte bryr sig om hur skolan eller sjukvården fungerar, eller om det finns dagisplatser. Det gör de ju och då är de intresserade av politik, även om de inte insett det. -Vi pratar mycket om allt som inte är bra i samhället, men vi borde prata mycket mera om vad vi kan göra för att lösa problemen. -Det är klart att vi kommunalare ska vara med och bestämma hur vi ska ha det. Både på jobbet och i samhället i stort. De viktiga samtalen förs inte i massmedia D e viktigaste politiska samtalen förs inte av kända politiker på TV. De äger rum i människors vardag ute på arbetsplatserna. Det fick jag nyligen ännu ett bevis för när jag träffade medlemmar på Gunnareds äldreboende. fick möta erfarna och engagerade undersköterskor Jag och vårdbiträden som hade många frågor att diskutera. Vi håller på att klättra! Det fick jag till svar när jag frågade om vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Givetvis syftar det på Kompetensstegen som ger medlemmarna inom äldreomsorgen möjlighet till utveckling i yrket. Det är en satsning som den socialdemokratiska regeringen har genomfört för att möjliggöra studier kopplat till arbetsplatsen och därmed öka kvaliteten i äldreomsorgen. I Gunnared har man bland annat satsat på utbildningar i etik och kost, något som är avgörande för de äldres livskvalitet. E n annan viktig fråga handlar om bemanning och möjligheterna att göra ett bra jobb. Utbildning är viktigt men det krävs också möjligheter att använda hela sin kompetens på jobbet. Det är som en annan medlem sa: Vi kan vara kompetenta upp över öronen men det är inte alltid vi kan använda oss av den. Många pekade på problemet med underbemanning: är man två som jobbar kväll och har ansvar för 13 pensionärer med tungt vårdbehov är det svårt att överhuvudtaget hinna med, än mindre göra jobbet så bra som man skulle vilja. V M i diskuterade också framtiden: Kommer det komma några när vi som jobbar idag går i pension? Kommer unga att söka sig till vården om det inte finns möjlighet att påverka sina arbetstider och jobba på heltid? edlemmarna satte fingret på de viktigaste valfrågorna: kvaliteten i välfärden, rätten till heltid, behovet av att rekrytera nya undersköterskor, städare och andra välfärdsarbetare. Fler anställda och möjligheter till kompetensutveckling kräver resurser. Det måste finnas politiker som vill satsa pengar på välfärden. Socialdemokraternas valmanifest är en tydlig politik för välfärd och jämställdhet. Rätten till heltid ska vara införd den 1 juli 2007. Det är en seger för jämställdheten och något som vi i Kommunal har kämpat för länge. D et finns också viktiga satsningar på äldreomsorgen. Det handlar om ökad personaltäthet och satsningar på demenssjukvård. Mentorprogram och kompetensutveckling ska ge möjlighet till utveckling och ökad kvalitet. 3500 undersköterskor och andra erfarna medarbetare ska ges möjlighet att bli mentorer för nya kollegor. Det finns en stor dold kunskap som varken syns på papper eller går att läsa sig till. Gedigna kunskaper som kommer efter flera år i yrket och som är avgörande för kvaliteten i verksamheten. Nu får erfarna undersköterskor möjlighet att förmedla den kunskapen vidare. Fler orkar jobba till pension och de unga som ska ta över får en bra start i yrkeslivet. S ocialdemokraterna går alltså till val på en politik för stark välfärd och jämställdhet. Mot detta står den borgerliga alliansen med moderaterna i spetsen. De påstår att de också vill satsa på välfärden men det är inte det minsta trovärdigt. Samtidigt föreslår de gigantiska skattesänkningar som slår hårt både mot välfärden och mot den som är sjuk eller arbetslös. V DeBATT alet är ett tydligt vägval för välfärden. Därför är det viktigt att alla medlemmar i Kommunal gör sina röster hörda på valdagen. Rösta och rö(s)ta med hjärtat! Ylva Thörn Förbundsordförande 1 3

- två tystlåtna arbetskamrat e r som sprider glädje och harm o n i Elsa och Oscar är två mycket omtyckta arbetskamrater på Kallebäcks sjukhem. Vem kan motstå de här charmtrollen? Elsa och Oscar är arbetskamrater på Kallebäcks äldreboende i Göteborg. De säger inte så mycket, men när de dyker upp i dagrummen sprider sig leendena och aktiviteten ökar markant bland de boende. Människor som sällan säger något börjar prata. En orolig själ kan bli lugn av att stryka över den mjuka pälsen. Elsa är en ståtlig dam med anor från rottweiller, schäfer, sankt bernhard, leonberger och labrador. Oscar är en pigg jack russel-terrier. Bägge har förmågan att väcka känslor som glädje, ömhet, närhet, lekfullhet också hos människor som kanske glömt hur det är att skratta, leka och kramas. - Hundarna gör stor skillnad för våra boenden, intygar Frida Lindholm, Elsas matte och Harry Tuohimäki som är Oscars husse. De fungerar bättre än terapi! Elsa och Frida arbetar på en avdelning med åtta boende som alla är dementa. Eller snarare Frida arbetar och Elsa glider runt och sprider trivsel. Elsa är bara sex månader, men redan fullfjädrad i sin roll bland seniorerna. Med Frida och övriga personalen kan hon busa, men tillsammans med de boende är hon lugn, försiktig och tillgiven. Oscar har en liten pratstund med Monica som bor på Kallebäcks sjukhem. De två tar också ibland en promenad ihop i omgivningarna. 1 4 Står stilla medan åldriga händer stryker henne över ryggen. Ibland är det någon som slänger leksaker åt henne, då blir det livat. Hennes sovplats är i ett hörn av dagrummet och dit drar hon sig tillbaka när hon behöver vila. Eller så lägger hon sig i gången mellan dagrummet och sovrummen så att hon har total uppsikt över vad som händer. - Elsa är aldrig i köket eller i de boendes privata rum, säger Frida. Men vi har en boende som är sängliggande och hon vill gärna ha besök av Elsa, så dit får hon gå. Elsa får heller aldrig vara med när det är matdags, då ligger hon i personalrummet. Däremot får de boende ge henne lite levergodis ibland. Om någon vill ta en promenad i de vackra omgivningarna, då hänger förstås Elsa och Frida med om det finns möjlighet. - Alla här gillar Elsa. Man riktigt ser hur de skiner upp när hon komm e r, börjar vinka och locka på henne. Vi märker verkligen vilken positiv inverkan hon har. Det blir genast mer aktivitet när hon finns med. Ibland händer det att nån boende glömmer vem jag är, men de minns alltid hon som har hunden. Elsa har alltid tid och är vänlig mot alla - Vi som jobbar här har ofta ganska fullt upp att göra och har därför inte jättemycket tid att sitta ned och prata med de boende. De erbjuds heller inte så mycket aktiviteter som man kunde önska. Men Elsa har alltid tid och är alltid lika vänlig och på gott humör. Hon Oscar har sin sovplats i korridoren, där missar han inget som händer på avdelningen. - Oscar är kung här, försäkrar husse Harry Tuohimäki. ger de boende något att tänka på och syssla med. De leker med henne, ger henne levergodis om hon sitter fint, plockar upp hennes leksaker och håller koll på var hon är och vad hon gör. Elsa var faktiskt viktig på avdelningen redan innan hon kom dit. Frida berättar om en dam som fått se Elsa på foton och sedan pratade mycket om henne och längtade efter att hon skulle bli stor nog att börja jobba. Tyvärr hann den gamla damen gå bort innan Elsa kom till avdelningen, men anhöriga kunde berätta hur mycket hon talat om Elsa under sin sista tid. - Hundar berör människor väldigt mycket. De bryr sig inte om att någon är dement, sitter i rullstol eller inte pratar så mycket. De är lika vänliga mot alla. Kung Oscar re g e r a r och piggar upp En våning upp regerar Oscar, en liten pigg terrier som är en fena på att sitta som en ekorre med framtassarna under hakan. Ingen kan motstå Oscar när han gör ekorre. - Oscar är kung här, säger husse Harry Tuohimäki. När han traskar in på avdelningen är det som att vända på en hand. Stämningen blir genast lättsammare. Man får nån att prata med och pyssla om. Harry och Oscar jobbar på en psykogeriatrisk avdelning för personer med särskilda behov. En krävande arbetsplats, men det märker

förstås inte Oscar. Han märker bara att alla är glada och snälla mot honom. - Oscar kan verkligen lätta upp vardagen för våra boenden. Han blir också en bra anledning för de boende att ta en promenad, det är roligare om Oscar är med. Och han stortrivs, får mycket uppmärksamhet och blir ompysslad av alla. Oscar rör sig vant på avdelningen där han tassar runt och sprider hemtrevnad. Han har varit med husse på jobbet över ett år nu. Det finns fler hundar som tjänstgör som glädjespridare på Kallebäcks äldreboende. På samma våning som Elsa finns till exempel Inka, en keeshond/schäfer/bordercollie-flicka och på ett annat ställe i huset huserar Simba, en rhodesian ridgeback. Uppskattning och l e v e rgodis räcker långt - Det är ett stort ansvar för oss som hundägare att ha med hunden på jobbet, säger Frida och Harry. Våra hundar är helt och hållet vårt ansvar, vi måste hålla koll hela tiden. Dom får till exempel inte vara i köket. Och vi måste hela tiden se till så att det är rent på golven så att inga farliga tabletter eller annan medicin slinker ned i hundmagarna. Och så måste vi förstås kolla så att inga anhöriga eller besökare är hundrädda eller allergiska. Det kan vara lite jobbigt ibland, men det positiva överväger. Vi märker ju vilken nytta våra hundar gör varje dag, vilken glädje och sysselsättning de ger åt våra boende. Och hundarna gillar verkligen att jobba! Annars hade vi självklart inte haft med dem. En annan bra sak med Elsa och Oscar och deras jyckekollegor är att de arbetar alldeles gratis. Lite uppskattning, många klappar och kanske en och annan levergodis räcker bra som lön. Carina Hult Elsa testar gåstolen med hjälp av matte Frida Lindholm, till höger, och mattes kollega Fatima Fiou. - Elsa bidrar till många glada skratt här på avdelningen! Y l va T h ö rn gav sitt öra åt b a rn o m s o rgen i Hjällbo När Ylva Thörn besökte barnomsorgen i Hjällbo i augusti diskuterades barnskötarnas status, individuella löner och stora barngrupper. Kommunals ordförande kommenterade resultatet av fyra års satsning på mindre barngrupper i förskolan. - Här finns mer att göra, men det är rätt inriktning, menar Ylva Thörn. - En blandad personalgrupp är bäst, på vår förskola vill vi ha fler svenska kollegor. Vi klarar verksamheten, men föräldrarna vill gärna att någon i personalen är svensk och jag förstår dem. Det här är Sverige och inte FN, säger Meri Zamanian, barnskötare. Stora barngrupper är fortfarande ett problem i Hjällbo. Grace Yu diskuterar med Kommunals ordförande Ylva Thörn. Ylva Thörn och Aseel Ghanim, barnskötare, i samspråk på Junibackens förskola, en så kallad lägenhetsförskola inrymd i en före detta källarlokal. - Arbetsmiljö och lokaler i invandrartäta områden i Hjällbo är inte lika bra som i områden där det bor många svenskar, tycker Aseel Ghanim. Många med i n v a n d r a r b a k g r u n d Stadsdelen Hjällbo är en av Göteborgs mest mångkulturella. Här har många barn och många anställda invandrarbakgrund. Att locka förskollärare med svenska som modersmål till de mest mångkulturella områdena i Hjällbo är svårare än att besätta tjänster i de bostadsområden i Hjällbo där svenskar dominerar. Därför har stadsdelsförvaltningens problem med målet att minst en person på varje avdelning ska vara förskollärare. Resultatet blir bland annat att den ena barnskötaren efter den andra cirkulerar på vakanta förskollärartjänster och att det pedagogiska ansvaret i praktiken, men inte teoretiskt och lönemässigt, vilar på barnskötare. Det var ett av många diskussionsämnen när Kommunals ordförande Ylva Thörn besökte förskolan och träffade kommunalare från stadsdelen. Ti l l s a m m a n s med ordförande för sektion Lärjedalen, Eva-Lena Dahl, diskuterades yrkesfrågor som arbetsmiljö, planeringstid, kompetensutveckling och lönefrågan. Trots att barnskötarna själva är stolta över sin yrkeskunskap, fanns en känsla av att komma i andra hand hos många av de inbjudna kommunalarna som representerade olika förskolor i stadsdelen. Ylva Thörn uppmuntrade barnskötarna att arbeta gemensamt för att förbättra sina villkor. - Ibland är vi för snälla vi kvinnor. Vill man förändra så måste man bestämma sig för börja med något, samla fakta och försöka hitta en lösning tillsammans med arbetsgivaren. Börja skriv upp när ni inte tar rast till exempel, sa Ylva Thörn. Hon berättade också att Kommunalarbetareförbundet inlett ett samarbete med Lärarförbundet för att överbrygga motsättningarna mellan yrkesgrupperna. M i n s k a d e b a rn g r u p p e r Inför förra valet var stora barngrupper i förskolan en av valets viktigaste frågor. Statistik från Skolverket visar att barngrupperna minskat från igenom snitt 17,3 till 17,0 barn per avdelning mellan 2002 och 2005. Ylva Thörn tycker att utvecklingen går åt rätt håll, men är inte nöjd. - Det är svårt att säga något om en sådan siffra, när det ser så olika ut i landet. Jag tycker att här finns mer att göra, men det är rätt inriktning. Sedan måste man se frågan i samspel med bemanningen. Kan man inte ha mindre grupper så måste man i alla fall öka personalstyrkan. I Hjällbo går i genomsnitt 14 barn i rena småbarnsgrupper för 1-2 år gamla barn. I syskongrupper går 19-20 barn per grupp. Barngrupper där yngre och äldre barn går tillsammans finns också med i genomsnitt 19 barn. I stadsdelen finns också resursavdelningar med betydligt färre antal barn med behov av särskilt stöd. Med hjälp av pengar som regeringen satsat på barnomsorgen har antalet fastanställda barnskötare och förskolpersonal ökat från 307 ( 2003) till 315 ( i augusti 2006). I augusti 2006 fick alla barn plats på förskolan inom fyra månader, enligt uppgifter från Stadsdelsförvaltningen i Lärjedalen. Men flera ur personalen tyckte att storleken på barngrupperna fortfarande är för stor. - Vår avdelning har barn i åldern ett till fem.. Här hos oss ska 18 barn gå och vi är tre anställda. Jag tycker att det är för mycket. - Alla barn här har invandrarbakgrund och behöver mycket stöd i sin språkutveckling. Det tar mycket kraft, liksom att alla barn som står i kö idag är småbarn. Det blir mest små barn i våra grupper där åldern ska vara blandad, säger Grace Yu, barnskötare och arbetsplatsombud för Kommunal. Ett vanligt argument för att barngrupperna inte är så stora som det kan verka är att det alltid är något eller några barn sjuka. Men Grace Yu skakar bestämt på huvudet. - Våra barn har hög närvaro under större delen av året och är väldigt friska. Det är inte som folk tror. Sölvi Brädefors 1 5

Ensam gör inget EM: Ett Europamästerskap i friidrott är en jättelik organisation. För att allt ska fungera krävs att många yrkesgrupper samarbetar och känner ansvar för helheten. Här är minnen från några kommunalare jobbade under EM. Namn: Elvira Tabakovic Yrke: Lokalvårdare Ullevi, Got Event Arbetsuppgift under EM: Två gånger dagligen tillsyn av Ullevis VIP-louge, 22 toaletter, 11 omklädningsrum, korridorer och lunchrum. Tvättar flaggor vid behov. Eventvana: - Vi arbetar med event hela tiden, jag har tappat räkningen.. Vi fixar allt - Alla vi här jobbar för att allt ska bli perfekt. Vi gör allt tillsammans och alla här är mycket duktiga. Det är stressigt ibland, men vi har roligt tillsammans för vi trivs så bra med varandra. Här kan man andas. Skulle vi inte ha frisk luft här inne, funkar det inte där ute på arenan. Tävlingarna hann jag inte titta se. Jag tittade hemma på TV på kvällarna. Namn: Roger Hafstrand Yrke: Idrottsplatsarbetare Ullevi och Scandinavium, Got Event Arbetsuppgift under EM: Service till spelens funktionärer, till exempel montering av löparsarg, kritning av kastområden, lagning av gräsmatta efter nedslag av kula och diskus. Eventvana: Fyra års arbete på heltid med internationella och nationella arrangemang Enastående publik En dag när jag skulle börja sent och kom cyklande till jobbet så tänkte jag att jag cyklar in på arenan. Det brukar ju vara uppehåll i tävlingarna mitt på dagen. Då visade det sig att regnet hade dragit ut på tävlingen och tiokamparna fortfarande höll på. Jag fick applåder! Det är publiken som jag kommer att minnas från EM, hur de mötte de svenska deltagarna. Det var helt enastående! Namn: Anders Börjesson Y r k e : Ambulanssjukvårdare, Räddningstjänsten Storgöteborg Arbetsuppgift under EM: Utryckning bland allmänhet och idrottare. Kör en av Göteborgs två unika a m b u l a n s m o t o r c y k l a r, framtagen för att lätt ta sig fram i stora folkmassor för att göra en första bedömning av insatsbehov och ge akut första hjälp. Eventvana: Sex års Göteborgskalas Gärna EM varje år - Det har varit en lugn och positiv vecka. Våra cyklar väcker alltid uppmärksamhet och det är roligt. En av mina uppgifter var att åka efter maratonlöparna och ta hand om de tävlande som bröt. Det är roligt när så många står och tittar, jag och kollegan Håkan från polisen höll lite låda och spexade. Det blev jubel när vi kom för fjärde gången. 1 6

Namn: Fredrik Eriksson Yrke: Gaturenhållare, Park och Naturförvaltningen Arbetsuppgifter EM: Städning av centrala stadens gator och offentliga platser. Under EM-veckan med arbetsdagar som startar 03.30 för att städa undan nattens skräp inför morgonrusning. Eventvana: I stort sett alla Göteborgskalas sedan 1995 Namn: Ulrika Yrke: Undersköterska, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbetsuppgift under EM: Ordinarie arbete på akutmottagning Eventvana: Jag har jobbat på akuten sedan 1989, det har säkert varit ett antal kalas, konserter, Gothia Cup och Göteborgsvarv. Göteborgsvarvet påverkar mer - Jag kan inte säga att EM påverkat vårt arbete speciellt mycket. Vi har alltid att göra. Kanske var det lite mer tryck på natten, men inte mer än en vanlig lönehelg. En och annan turist har väl kommit in, men det hör sommaren till. Vi har inte haft höjd beredskap, vi har alltid en larmlista där det går att kalla in personal om det händer större olyckor eller katastrofer. Klart man är trött Om man får betygsätta sig själv så har det blivit riktigt snyggt på stan och det har varit kul att se. Fler sopstationer och att vi varit mer folk än vanligt har hjälpt till. Klart man är trött efter att ha stigit upp två timmar tidigare än vanligt så många dagar. Synd att vi inte längre får övertid på morgonen. Jag har varit ledig en dag av 14, då fyllde min dotter ett år. Men det har varit bra stämning också, polisen har gett oss beröm för ett bra arbete och vi hejar alltid på varandra på Gatubolaget, Renova och så. Så har det alltid varit. Namn: Kent Budd Y r k e : Buss- och spårvagnsförare, Göteborgs Spårvägar. Arbetsuppgift under EM: Körde aktiva och ackrediterade på den så kallade Atletlinjen mellan centralstationen via Ullevi till träningsarenan Slottsskogsvallen. Eventvana: Arbetat under de tre stora fotbolls-em 92, friidrotts-vm 95 och nu EM i augusti. Inga skandaler Det var första gången vi använder spårvagn för att köra de aktiva, EM hade ju miljöprofil. Jag tror alla var nöjda, italienarna var glada över att få åka italienskt! Våra nya vagnar har luftkonditionering. Våra gamla vagnar saknade luftkonditionering och många klagade över värmen på sommaren. Nu blev det för kallt för många aktiva, så vi fick höja värmen. Det har jag aldrig varit med om. De här evenemangen fungerar tack vare alla lojala förare. Alla ställer upp för att göra det bra, trots semestertider och mycket övertid. Det vardagliga ska ju också fungera. Men vi är stolta över vårt yrke och över att vi får hit dessa evenemang. Namn: Gunilla Klasson Yrke: Trafikvärd, Gatubolaget Arbetsuppgift EM: Hjälpa trafikanter och bilister med information och säkerhet Eventvana: VM i friidrott 1994 och alla Göteborgskalas sedan dess. Går på rutin - Det märktes inte att det var mer folk än vanligt, man har väl börjat få lite rutin. De allra flesta var glada och tyckte vi göteborgare gjorde ett fint jobb. Polisen var också fantastisk, de var många och fick ungdomarna att hälla ut öl, cider och vin när det blev för mycket. Svara på alla frågor eller hänvisa vidare, det var ledningens uppdrag. Och det mesta kan man ju svara på. Men så kom ett gäng riktiga göteborgare - Vad händer om man äter upp sig själv? Blir man större eller försvinner man? Då garvade jag och hänvisade till Internet. Börja sök på mat, föreslog jag. Text och bilder: Sölvi Brädefors 1 7

1. Vilken är valets viktigaste fråga? 2. Ha du bestämt dig för hur du ska rösta? Maria Peter,, Göteborg 1. Sjukvården och skolan 2. Nej Martin Nestorsson, resurspedagog, Kungälv 1. Hålla borgarna borta från makten 2. Ja, Vänsterpartiet 2. Ja, det blir nog socialdemokraterna. Inte för att jag är 100 procents nöjd utan för att jag inte ser något alternativ. Röstar jag på Folkpartiet får jag moderaterna på köpet, och det vill jag inte. Man vill ju behålla sitt jobb. Karin Lorentzon, Ale, rehabiliteringsarbetare 1. Högre lön för vårdpersonal, vi ska kunna leva på våra löner. Jag jobbar natt och ingen orkar arbeta mer än 10 nätter, inte ens de unga. Idag räknas det som 65 procent men det borde räknas som heltid. 2. Ja, jag röstar på socialdemokraterna för deras grundvärderingar, trygghet och välfärd. Hur ser västsvenska kommunalarbetare på valet? Vi har frågat ett trettiotal vanliga medlemmar om saken under augusti månad. Eva Kärrman,, Sahlgrenska sjukhuset 1. Skola och omsorg. Att vi satsar på de yrkesinriktade programmen på gymnasiet och naturligtvis på omsorgen, där finns det att göra. 2. Ja, socialdemokraterna Marion Andersson, vårdbiträde, Partille 1. Äldrevården. Personal och tid för de gamla! 2. Nej, men jag tänker rösta. Hilbert Eliasson, sektionsordförande för Kommunal, Sotenäs 1. Den viktigaste frågan är sysselsättning och arbetslösheten. Så många människor, speciellt unga har svårt att hitta arbete. Oavsett parti är det en svår nöt att knäcka. 2. Det är klart att jag som stenhuggarpojk från Bohuslän vet vad jag ska rösta på. Jag har röstat på socialdemokraterna i hela mitt liv. Inte för att jag köper allt, men ser man helheten så är det ingen tvekan. Fadila Hovac, timanställd inom barnomsorgen, Göteborg 1. U n g d o m s f r å g o r. Jag har en son som är 19 år och söker ett arbete. Och jag vill också ha ett fast arbete. 2. Ja, socialdemokraterna. Jag känner att de ligger mig närmast hjärtat, men de får göra mer för jobben. Kent Klähm, spårvagnsförare, Göteborg 1. Arbetsrätten och sjukförsäkringen. Lagen om anställningstrygghet får inte luckras upp och det måste blir ordning på sjukförsäkringen, så att folk kan vara sjuka utan att förlora allt. 2. Ja, det blir socialdemokraterna. För oss arbetare finns inget annat val. Rolf Lorentzson, Ale, elektriker, Göteborg 1. Ungdomsarbetslösheten. Om vi äldre kunde gå med en rimlig pension kunde de unga släppas in på arbetsplatserna. 2. Ja, socialdemokraterna. Man blir ju full i skratt när Reinfelt presenterade förslaget om ränteavdragen. En klumpig idé. Leif Westbratt, pensionär, Göteborg 1. För oss äldre är det självklart pensionärernas situation 2. Ja, sedan femtio år tillbaka, jag är gammal sosse. Serge Baruthi, arbetslös, Partille 1. Diskrimineringen på arbetsmarknaden är ett jätteproblem. Svenskar föredrar att jobba med svenskar och att få arbete som svart afrikan är svårt. Det är tufft när man har fru och barn. 2. Nej, men jag ska rösta Gert Henriksson, plusarbetande skolvärd, Göteborg 1. Arbetslösheten. Får vi inte ut mer folk i arbete är det illa. 2. Ja, sedan länge. Jag ska rösta på socialdemokraterna både i kommun, region och riksdagen. Rafael Ala-Kojola, habiliteringspersonal, Göteborg 1. Att det inte blir fler neddragningar på gruppboende för utvecklingsstörda. Vi har haft neddragningar bland annat när det gäller boendes möjlighet att få hjälp på resor. 1 8 Marianne Hellman, skötare, Hunnebostrand 1. Att vård, skola och omsorg ska få de resurser som behövs. 2. Ja Cathrine Kranz,, Uddevalla 1. Vård, skola och miljö. Det behövs mer personal och mindre avdelningar för bättre vård och arbetsmiljö. Större personaltäthet i skolan behövs för att möta problemen när de är små. Det spar pengar på lång sikt. 2. Nej, men jag kommer att rösta. Omer Marula, studerande, Göteborg 1. Integration. Det svenska samhället är uppdelat i grupper och de svarta afrikanerna finns i botten. Det börjar i flyktingförläggningen och fortsätter sedan på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Det handlar om brist på respekt. 2. Självklart ska jag rösta. Men alla de stora partierna säger samma sak. Varför inte pröva något nytt, till exempel Linda Rosings parti? Esmail Pouragheli,, Göteborg 1. Ungdomsarbetslösheten. På mitt jobb arbetar nästan inga ungdomar, bara äldre. 2. Ja, jag ska rösta på Miljöpartiet.

Annika Härsjö, habiliteringspersonal, Orust 1. Det viktigaste är sjukvård, vård och omsorg. Det är viktigt i livets alla skeden, för både rik och fattig, och den ska vara lika för alla. 2. Socialdemokraterna. De kämpar för rättvisa i samhället för alla och som låginkomsttagare är det för mig det enda tänkbara alternativet. 18. Karin Artursson, mentalskötare, Göteborg 1. Psykiatrin är den viktigaste frågan för mig. Här måste det hända något snabbt, det finns så många människor som behöver hjälp nu men inte får hjälp. Jag är mycket orolig. 2. Nej Ann-Sofie Samuelsson, kyrkovaktmästare, Uddevalla. 1. Vård och äldreomsorg, att det som vi alla behöver fungerar. 2. Ja, jag håller mig på vänsterkanten. Gladys Yannelli, mentalskötare, Göteborg 1. Arbetsrätten. Om alliansen kommer i regeringsställning kommer våra kollektivavtal att försämras och vi kommer mista den trygghet vi har idag. 2..Självklart, jag är sosse. Eftersom jag inte kunde rösta i mitt hemland är det en otrolig känsla att kunna gå och rösta nu. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att poströsta! Viivi Marmorfors, postvaktmästare SU, Kode 1.Vården. Den fungerar inte. 2. Ja, jag ska rösta. Lars Olausson, postvaktmästare SU, Hisings Backa 1.Arbetslösheten. Alltför många går arbetslösa. 2. Nej, jag är lite osäker fortfarande Lars Myrén, akutvaktmästare SU, Göteborg 1.Vården, eftersom den inte fungerar. 2. Ja Janne Borén, akutvaktmästare SUS 1.Arbetsrätten. Jag tycker inte att man ska kunna avskeda godtyckligt. Det är viktigt att skydda folks anställning. 2. Nej, jag är fortfarande osäker men jag ska rösta Nils Karlsson, murläggare på Gatubolaget, Göteborg 1.Privatiseringen de borgerliga vill genomföra. Sverige förlorar mer och mer av sin självständighet. 2. Ja, jag röstar på socialdemokraterna. Christina Werner, resurspedagog, Göteborg 1.Skolan och sjukvården, de har verkligen försämrats. Vi var ju välkända för vår välfärd men nu finns inte mycket av det kvar 2. Nej, jag har inte bestämt mig. Alla lovar guld och gröna skogar och sen går det fyra år och sen säger de-nej tyvärr det gick inte. Men jag ska rösta. Christina Swedmark, fritidspedagog, Göteborg 1. Eftersom jag jobbar inom barnomsorgen tycker jag att det är den viktigaste frågan. Våra barn är vår framtid. 2. Nej, för första gången är jag villrådig. Men rösta ska jag. Ingrid Lindén, barnskötare, Göteborg 1. Att alla människor ska ha ett jobb och rätten till heltid. 2. Nej, jag är inte säker på vad det blir. Margareta Hoseri,, Hisings Kärra 1. Omsorgen om alla grupper mellan 0 och 100 år. 2. Ja. Jag gillar Göran Persson och röstar s i samtliga val. Tamineh Mam Mostafa,, Hisings Backa 1. Lönerna för Kommunals grupper 2. Jag kommer att rösta vänster. BORGERLIGT NEJ I MÖLNDA L till jämställda L Ö N E R Det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i Mölndals kommun. Men de borgerliga partierna och pensionärspartiet SPI säger nej till att öronmärka 1,5 miljoner för att rätta till skillnaderna. Beslutet togs i kommunstyrelsen i mitten på maj och Kommunals ordförande Lena Sohlberg är besviken - Att följa jämställdhetslagen är ett politiskt ansvar. De borgerliga struntar i lagen och jämställda löner blir en läpparnas bekännelse. Efter en lång och het debatt fattade Mölndals kommunfullmäktige den 14 juni beslut om 2007 års resurser till stadens verksamheter. Den fråga som vållade störst strid var hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor i kommunen ska hanteras. Redan 2005 visade en arbetsvärdering att det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i kommunen. Samma utvärderingsmetod, kallad BAS, har använts ibland annat Göteborgs kommun och bidragit till att extrapengar skjutits till från politiskt håll för att höja löner till lågt värderade kvinnliga arbeten, i första hand inom Kommunals avtalsområden. Därför yrkade socialdemokraten Bengt Odlöw i kommunfullmäktige att 1,5 miljoner kronor av de 695, 7 miljoner kronor som 2007 skulle gå till Vård- och Omsorgsnämnden istället skulle användas av kommunstyrelsen för att börja rätta till ojämlika löner. Efter en omröstning beslöt kommunfullmäktige med knapp majoritet att säga nej till förslaget. De 31 rösterna för ett nej lades av de borgerliga partierna och Sveriges pensionärsparti (SPI). 29 ja-röster stod socialdemokrater, vänsterpartiet och miljöpartiet för. SPI har med sina två mandat i fullmäktige en vågmästarroll efter att Sverigedemokraternas trots två mandat bara har en kandidat att ställa upp med. Till tidningen Mölndalsposten motiverar kommunalrådet Hans B r o b e rg (fp) beslutet med att löneskillnaderna visserligen är rent förkastliga men att ansvaret ligger både på arbetsgivare och fackföreningarna. Lönefrågor ska lösas av parterna. Indirekt kommer pengarna ändå att gå till löner, anser de borgerliga eftersom de nu går in i omsorgsverksamheten omärkta och den största kostnaden här är löner. Nästa års resurser till nämnden är 21 miljoner mer än föregående år. Struntar i lagen Lena Sohlberg, ordförande för 2 600 kommunalarbetare i Mölndal är upprörd. - Alla säger att de är för jämställdhet och BAS-utvärderingen visar att det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Det gäller både kvinnliga chefer som tjänar mindre än sina manliga kollegor och kvinnliga kommunalare som tjänar för lite. Vi har en jämställdhetslag som förbjuder diskriminering och här hade våra politiker ett utmärkt tillfälle att markera att de menar vad de säger. Nu är vi jättebesvikna. Lena Sohlberg anser att politikerna bär ansvaret för att kommunens löner blir jämställda. - Även om vi är två parter som förhandlar är det kommunen som arbetsgivare som skjuter till pengarna. Även om vi inte vill att de ska lägga sig i våra löneförhandlingar så måste de lägga sig i jämställdheten! Jämställdhet är ett politiskt ansvar. Det här beslutet betyder att vi måste ta pengar från våra manliga kamrater för att utjämna osakliga löneskillnader, alltså ta från de redan fattiga till de ännu fattigare. Men det är ju inte deras fel att kvinnornas löner ligger lågt - att kvinnors arbete värderats lägre har en lång historia. Beslutet håller hela kollektivet nere och gör gubbarna förbannade. Vad är syftet med det? Lena Sohlberg är mycket besviken på kvinnorna i de borgerliga partierna. Hon ser beslutet som en viktig signal till Kommunals medlemmar inför årets val. - Det här visar vad de borgerliga menar när de pratar om jämställdhet. Åtminstone i vår kommun så är det en läpparnas bekännelse! Sölvi Brädefors 1 9

TO LV ÅR MED S- R E G E R I N G - vad har egentligen hänt? Socialdemokratisk eller borgerlig regering efter den 17 september? Det är i högsta grad en öppen fråga. Alla opinionsundersökningar visar att de är oerhört jämnt mellan blocken. I valrörelser finns en klar tendens att lova stort; röstar du på oss ska allt bli bättre. Naturligtvis är det viktigt att lyssna på de olika partierna och själv försöka bedöma trovärdigheten. Men det kan också vara bra att ta en titt i backspegeln. Senast Sverige hade en borgerlig regering var mellan 1991 och 1994. Det är alltså 12 år sedan socialdemokraterna tog över regeringsmakten i Sverige. Vad har hänt under de här åren? Och hur såg det ut i Sverige vid maktskiftet 1994? Under åren 1991 till 1994 sjönk sysselsättningen i Sverige med nära 500 000 personer. Den öppna arbetslösheten var 1994 över 8 procent och den totala arbetslösheten 14 procent. 1994 var statens årliga lånebehov över 180 miljarder, eller nära 21 000 kronor per invånare. Det är knappast någon överdrift att säga att Sverige stod på ruinens brant när socialdemokraterna återfick regeringsmakten. Ett tufft saneringsarbete inleddes av den nya regeringen. Besparingar och neddragningar för att få rätsida på ekonomin var oundvikligt. Nu har 12 år gått. Från den borgerliga alliansen är kritiken naturligtvis hård. Men vad har egentligen hänt? Kommunal Vä s t redovisar här utvecklingen på ett antal områden där det hänt en hel del. Sedan är det upp till var och en att betygsätta regeringen. Uppgifterna bygger på offentlig statistik från bland annat Konjunkturinstitutet, SCB, Riksgäldskontoret, OECD, Sveriges Kommuner och Lansting, Finansdepartementet, samt ett antal utländska finanstidningar och ekonomiska institut. Stig Andersson Tillväxt Sedan 1994 har tillväxten legat på i snitt tre procent årligen. Det är över både EUoch OECD-snittet. Det mesta tyder på att tillväxten kommer att fortsätta. Under det andra kvartalet i år var den rekordhöga 5,5 procent. Tillväxten i Sverige har även legat klart över tillväxten i USA. Sysselsättning Sedan 1994 har sysselsättningen i Sverige ökat med över 300 000 personer. Under andra kvartalet i år tillkom hela 70 000 nya jobb, vilket är den största ökningen under 2000-talet. Sverige har den tredje högsta sysselsättningsgraden inom EU. Enligt AMS var den öppna arbetslösheten i maj 2006 4,2 procent vilket kan jämföras med drygt 8 procent 1994 när socialdemokraterna tog över. 2 0 Offentliga finanser 1994 var statens lånebehov 180 miljarder vilket motsvarar nästan 21 000 kronor per invånare. I dag har vi ett överskott som motsvarar 1 558 kronor per invånare. Statens enorma lånebehov har alltså vänts till ett överskott. Inget annat OECD-land med undantag för Norge har sedan 1994 förbättrat sina statsfinanser så mycket som Sverige. Medan Sverige klarar sina högt uppsatta mål om 2 procent överskott i de offentliga finanserna låg det genomsnittliga underskottet i EU 2005 på 2,7 procent. Kommuner och landsting har gått från ett underskott på 9 miljarder 1994 till överskott på 13 miljarder 2005. Räntan Ett av de mest påtagbara resultaten av Sveriges starkt förbättrade ekonomi är de låga räntorna. 1994 låg räntan på ett 10-årigt lån på 10,9 procent och för ett 5-årigt hypotekslån på 11,8 procent. 2005 var motsvarande ränta 3,3 respektive 4,1 procent. Kostnaden för ett 5-årslån på 1 miljon kronor har före skatteavdrag sjunkit med över 6 000 kronor i månaden. Inflation De senaste tio åren har priserna ökat med i snitt en procent per år, eller tio procent totalt. Det var prisökningen under ett år i början 90-talet! Produktivitet Produktivitetstillväxten i Sverige har under de senaste tolv åren varit en av världens främsta. Enligt US Department of Labour var den årliga tillväxten i svensk tillverkningsindustri mellan 1994 och 2004 6,6 procent om året. Av de 15 ledande industriländer som undersökts är det endast Sydkorea som haft en större tillväxt. Ti l l- växten har för USA legat på 5,6, Japan 4,8 och Tyskland 3,2 procent. Hushållen Reallöneutvecklingen har ökat med i genomsnitt tre procent per år under de senaste tio åren. För att hitta en motsvarande utveckling får man gå tillbaka till 60-talet. Under 90-talets fem första år hade vi en reallöneminskning. Hushållens ekonomiska standard ökade med 26 procent mellan 1995 och 2004. Mest positiv har utvecklingen varit för sammanboende med barn, vars disponibla inkomst har ökat med 30 procent. År 1994 hade 381 753 hushåll någon gång socialbidrag. År 2004 var siffran 229 494 hushåll. Bostadsbyggandet har mer än fördubblats. 210 000 bostäder har påbörjats eller färdigställts sedan 1994. Konkurrenskraft Sverige rankas i World Economic Forums Global Competitiveness Report som världens tredje mest konkurrenskraftiga ekonomi. Innovationsklimat Sedan 1994 har Sveriges utgifter för forskning och utveckling per invånare nästan fördubblats. Sverige satsar mest i världen per invånare på forskning och utveckling. Sverige har en större andel forskarexamina per årskull än något annat land. Utbildning Mellan 1994 och 2004 har andelen barn i förskolan ökat från 63 till 83 procent. 15 000 fler vuxna, i huvudsak lärare, har tillkommit i grundskolan. Antalet specialpedagoger har ökat från 700 år 1999 till 2 716 år 2005. 800 000 personer har genomgått Kunskapslyftet och 100 000 har getts kvalificerad yrkesutbildning. Antalet högskolestudenter har sedan 1994 ökat från 269 632 till 394 523 årsskiftet 2004/2005. Andelen studenter med utländsk bakgrund har ökat från 10 till 13 procent. Företagande och näringsliv Antalet nystartade företag var 2005 det högsta sedan det började mätas 1987; 44 585. 1994 startades 34 670 nya företag. Konkurserna har däremot mer än halverats från 1994. Då försattes 14 261 företag i konkurs mot 6 679 år 2005. Exporten har ökat kraftig. 1994 var den 35 procent av BNP mot 49 procent 2005. Äldre Sedan 1995 har ålderspensionärernas ekonomiska standard ökat med 18 procent. Över 150 000 pensionärer har, sedan högkostnadsskydd i tandvården för äldre infördes 2002, fått ta del av reformen. Ersättningsnivån i bostadstillägget har höjts från 85 procent av bostadskostnaden 1995 till 93 procent 2006. Maxtaxa i äldreomsorgen har införts. Högsta taxa 2006 är 1 588 kron o r. Reformen har också inneburit att fler med sämre inkomster slipper betala någon avgift. Mot tidigare 14 procent är det nu 33 som inte betalar någon avgift. Barn Föräldraförsäkringen har förlängts, lägstanivån har höjts och nu höjs taket. Sedan 1994 har föräldraförsäkringen och garantidagarna förlängts med sammanlagt 3 månader till 16 månader totalt. Fri sjukvård för barn och ungdomar har införts av samtliga s-styrda landsting. Sverige toppar amerikanska Rädda barnens Mothers Index som rankar världens länder efter mödrarnas och barnens situation.