Rapportnummer PTS-ER-:9 Datum -02-25 Befolkningens användning av posttjänster
2 Rapportnummer PTS-ER-:9 Diarienummer 13-11547 ISSN 1650-9862 Författare Sweco Strategy AB: Mathias Johansson PTS: Emma Maraschin och Pär Lindberg Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678 55 00 pts@pts.se www.pts.se Post- och telestyrelsen 2
3 Innehåll Sammanfattning 4 Abstract 5 1 Inledning och metod 6 1.1 Bakgrund och syfte 6 1.2 Målgrupp och urval 6 1.3 Förklaringar 7 2 Postens servicenät 8 2.1 Hur ofta besöker man Postens serviceställen för att utföra någon form av postärende? 8 2.2 Hur ofta besöker man Postens serviceställen i specifika ärenden? 9 2.3 Vilken typ av serviceställe besöker man oftast samt åsikter om service och tillgänglighet hos de olika serviceställena 10 2.4 Hur nöjd är befolkningen med personalens kunnande och bemötande på Postens serviceställen? 12 2.5 Postens hemsida hur ofta besöker du posten.se 13 2.6 Varför besöker du posten.se 13 3 Brev och vykort 14 3.1 Prisvärdhet 14 3.2 Hur många brev/vykort skickar du under ett år? 15 3.3 Hur mycket pengar lägger du under ett år på att skicka brev/vykort? 16 4 Inrikes och utrikes paket 17 4.1 Hur många paket skickar du under ett år? 17 4.2 Hur mycket pengar lägger du under ett år på att skicka paket 18 4.3 Prisvärdhet 19 5 Internethandel 20 6 Post och postutdelning 21 6.1 Postutdelning 21 6.2 Posthämtning 21 6.3 Placering av postlådan 22 6.4 Bedömning av postutdelning 22 6.5 Felaktigt fått någon annans post 23 6.6 Beroende av att få post fem dagar i veckan 24 6.7 Beroende av att få post fem dagar i veckan regionala skillnader 24 6.8 Varför anser man sig vara beroende? 25 7 Postens brevlådor 26 7.1 Postens tömningstider 26 Bilaga 1 Viktning 28 Vägning 28 Post- och telestyrelsen 3
4 Sammanfattning Överlag ger respondenterna bra betyg till både Postens service och tillgänglighet. Respondenterna är nöjda med både kunnandet och bemötandet av Postens personal och på Postens serviceställen. Dessa resultat ligger i linje med tidigare års undersökningar vilket innebär att de inte skett någon övergripande förändring i befolkningens inställning till Postens servicenät. Det finns vissa skillnader i respondenternas uppfattning om hur prisvärt att skicka inrikes respektive utrikes post. Att skicka utrikes post upplevs som mindre prisvärt än att skicka inrikes post och störst är skillnaden när det gäller paket. Trots detta är det en ökning av andelen som uppfattar det som prisvärt att skicka brev eller vykort i förhållande till tidigare års undersökningar. Respondenternas omdömen om kvaliteten i utdelningen där de bor är en av få frågor där det varit en märkbar minskning av andelen som ger en positiv bedömning i jämförelse med tidigare år. Det är främst personer med fastighetsbox och personer i Stockholms- och Malmöregionen som ger sämre omdömen om Postens utdelning. I Göteborgsregionen ligger omdömena mer i linje med resten av Sverige. Post- och telestyrelsen 4
5 Abstract Overall the survey participants are satisfied with the Swedish postal service provided by the designated operator Posten AB (Posten). This is true both for the various postal agents that are present across the country as well as Posten s overall level of service. These results are in line with findings from previous surveys. There have been no major changes in the attitudes towards Posten s staff or the staff of various postal agents. Altogether the survey participants express positive opinions concerning Posten s postal network. From a price perspective, there is a discrepancy between how appealing the survey participants find Posten s domestic and international mail services to be. On the one hand they consider the price of domestic mail to be at a very acceptable rate, especially the cost of sending letters and postcards. They also find the price of sending letters or postcards overseas to be acceptable, although less so than domestic services. On the other hand, the survey participants find sending packages overseas to be less appealing. However, compared to earlier surveys, an increased share of participants does regard this service to be appealing. A finding of particular interest is the decline in the public opinion rate regarding the quality of postal deliveries. Overall postal deliveries are still viewed in a positive light but there has been a noticeable decline in satisfaction compared to earlier studies. The satisfaction rates are lowest in the Stockholm and Malmö regions along with customers who receive their mail via a multi-occupancy mailbox. Post- och telestyrelsen 5
6 1 Inledning och metod 1.1 Bakgrund och syfte Inom ramen för sin tillsynsverksamhet genomför Post och telestyrelsen (PTS) sedan 1997 en årlig undersökning av den svenska befolkningens användning av posttjänster. Undersökningens syfte är att beskriva den svenska befolkningens inställning till kvaliteten i Postens service samt att kartlägga befolkningens postvanor. Årets undersökning är genomförd av Sweco Strategy, intervjuerna har utförts av Norstat. Upplägg och genomförandemodell liknar den som använts vid tidigare års undersökningar för att möjliggöra jämförelser mellan åren. 1.2 Målgrupp och urval Målgruppen för undersökningen är befolkningen i Sverige 16-84 år. Som i tidigare års undersökningar drogs ett slumpmässigt oberoende bruttourval. I denna undersökning var bruttourvalet 5 572 personer. Det exakta bortfallet syns i tabell 1. Tabell 1 1 Typ Antal Genomförda intervjuer 1000 Vägrare 1731 Ej nådda 2118 Ej målgrupp 223 Fel nummer 271 Bruttourval 2 5572 därmed svarsfrekvens 19 % Nettourvalet genomfördes som ett kvoturval. Vid ett kvoturval dras personer ur bruttourvalet tills kvoten om ett visst antal svarande uppnås. I detta fall 1 000 personer. Urvalsförfarandet för årets undersökning skiljer sig något jämfört med tidigare år då man i år även valde att göra en stratifiering på län. Det innebär att antalet personer som valdes ut i varje län var proportionerligt mot länens faktiska andel av befolkningen. På så sättsäkerställs en god representation av alla delar av landet. 1 Svarsfrekvensen beräknas som antal svarande dividerat med bruttourval ej målgrupp(dvs. 1 000/(5 572 223)) 2 Bruttourvalet är större än antalet försök till intervjuer. I bruttourvalet finns alla potentiella respondenter, inklusive dem som aldrig får ett samtal eftersom kvoten om 1 000 intervjuer uppnåtts Post- och telestyrelsen 6
7 Undersökningen genomfördes som en telefonundersökning. I snitt genomfördes fem försök att nå en person innan de registrerades som ej nådda. Bland de som besvarade undersökningen krävdes i genomsnitt tre samtal för att komma fram till respondenten och få enkäten besvarad. Det är viktigt att intervjuarna försöker nå respondenterna flera gånger. Väljs enbart de respondenter som är lättast att nå riskeras att det förs in en skevhet i undersökningen. Det är alltid en balansgång mellan antal samtalsförsök och att kunna avsluta undersökningen i tid. Totalt genomfördes 1000 telefonintervjuer. Intervjuerna ägde rum mellan 8:e till 25:e januari. 1.3 Förklaringar I rapporten görs jämförelser med tidigare år där så är möjligt. En del av frågorna är nya och andra frågor har ändrats. För de frågor som har ändrats har ambitionen varit att göra förändringarna så små som möjligt för att bibehålla möjligheten till jämförelser med tidigare resultat. Resultaten från tidigare år är hämtade från tidigare rapporter. Vid varje diagram anges basen och visar antalet personer som fått frågan. Vid diagrammen anges även antalet som svarat vet ej. De procentuella andelarna i diagrammen är viktade. Hur vikterna beräknats framgår av bilaga 1 Viktning. När ökningar eller minskningar nämns är de alltid signifikansprövade, detta garanterar dock inte att det skett en förändring i populationen men att det finns en stor sannolikhet för det. Definitioner och framställningar av frågorna finns i bilaga 1. Post- och telestyrelsen 7
8 2 Postens servicenät 2.1 Hur ofta besöker man Postens serviceställen för att utföra någon form av postärende? Årets undersökning inleddes med frågor om Postens serviceställen. Den föregående undersökningen () inleddes med frågor om betalservice men dessa ingick inte i år. Det är fortsatt vanligast att respondenterna uppger att de besöker ett serviceställe en gång i månaden (26 %). Det näst vanligaste är att besöka ett serviceställe 1-3 gånger/år (21 %). Ungefär 37 % i åldern 35-44 år uppger att de besöker ett serviceställe en gång i månaden. Detta är ungefär samma andel som i års undersökning. Bland de i åldern 75-84 år är det 23 % som uppger att de aldrig besöker ett serviceställe. I stora drag är det inga skillnader mot svaren i den senaste undersökningen. De små skillnader som finns är bland personer som uppgett att de aldrig besöker postens serviceställen (en ökning i förhållande till föregående års resultat). Andelen personer som uppger att de besöker postens serviceställen 1-3 gånger/år eller 1 gång/kvartal har minskat något. När det gäller ökningen av de som uppger att de aldrig besöker postens serviceställen är det främst de yngsta och de äldsta (16-34 år och 75-84 år). Årets resultat ligger i linje med års undersökning. Detta antyder att resultatet i års undersökning kan ha varit slumpmässigt lågt. Diagram 1 Fråga 1a : Hur ofta besöker du något av postens serviceställen för att utföra någon form av postärenden? Varannan månad Varje månad/1 gång i månaden Någon gång var 14:e dag/varannan vecka Någon gång/vecka Flera gånger/vecka Bas: 998 Vet ej:2 Aldrig 1-3 gånger/år 1 gång/kvartal 4% 3% 4% 1 7% 12% 8% 8% 8% 12% 16% 15% 16% 14% 13% Det är vanligare bland kvinnor att besöka ett serviceställe. Andelen kvinnor som aldrig besöker ett serviceställe har dock ökat något i jämförelse med den senaste undersökningen, från 4 % till 8 %. 2 25% 27% 26% 27% 2 Post- och telestyrelsen 8
9 2.2 Hur ofta besöker man Postens serviceställen i specifika ärenden? Att skicka rekommenderade brev fortsätter att bli allt mindre vanligt. Ungefär 77 % uppger detta. Det är en ökning i jämförelse med års undersökning då 72 % uppgav att de aldrig skickade rekommenderade brev (eller andra tilläggstjänster). Även andelen personer som aldrig skickar paket eller tjocka brev har ökat i jämförelse med tidigare år (: 35 %, : 29 %). Andelen som aldrig hämtar rekommenderade brev och andra s.k. tilläggstjänster har också ökat (: 57 %, : 50 %). Fler personer hämtar ut paket. Andelen som uppger att de hämtar paket flera gånger i veckan till varannan månad är 48 %. I jämförelse med års undersökning är det en ökning på 7 %. Att hämta paket är vanligast i åldern 16-34 år samt 35-44 år. Andelen som hämtar paket varannan eller minst en gång i månaden är i dessa åldersgrupper 45 % respektive 44 %. Detta kan jämföras med 24 % bland personer i åldern 75-84. När det gäller köp av frimärken verkar det inte ha skett någon förändring mot års undersökning. Andelen som aldrig köper frimärken är 19 procent medan 9 procent köper frimärken en gång i månaden. Diagram 2 Fråga 1a-f: Hur ofta besöker du något av Postens serviceställen för att utföra följande postärenden? 1 35% Aldrig 77% 5% 57% 19% 1-3 gånger/år 1 gång/kvartal Varannan månad Varje månad/1 gång i månaden Någon gång var 14:e dag/varannan vecka Någon gång/vecka Flera gånger/vecka 12% 8% 16% 3% 14% 16% 6% 19% 3% 1 8% 5% 2% 4% 2% 2 42% 18% 32% 33% 44% 26% 6% 2% 2 2% 9% Bas: Se paranteser vid etiketterna Vet ej:1-7 Något postärende (998) Skicka paket eller tjocka brev (887) Skicka rek. brev och andra s.k. tilläggstjänster (881) Hämta paket eller tjocka brev (886) Hämta rek. brev och andra s.k. tilläggstjänster (881) Köpa frimärken (885) Post- och telestyrelsen 9
10 2.3 Vilken typ av serviceställe besöker man oftast samt åsikter om service och tillgänglighet hos de olika serviceställena Drygt nio av tio uppger att de oftast besöker ett postombud(93 %). Detta är en ökning i jämförelse med de två senaste undersökningarna. Det har också skett en minskning av andelen som oftast besöker ett frimärksombud, från 8 % år till 4 %. Postombud Överlag tyder resultatet på att Postens serviceställen bedöms ha både bra tillgänglighet och bra service. Det har skett en ökning av de som är mycket nöjda med öppettider och tiden det tar att ta sig dit. Minst nöjda är respondenterna med kötiderna, men även där uppger sig 77 % vara nöjda. Det finns inga större geografiska skillnader i svaren förutom för kötiderna. Där uppger en mindre andel sig vara nöjda med kötiderna i Stockholms- och Malmöregionen (H1 och H9). I Göteborgsregionen uppger sig respondenterna vara allra nöjdast. Detta geografiska samband kommer även synas i andra frågor. Förvärvsarbetande och studerande är de som är minst nöjda med kötiderna (76 % respektive 73 %). Bland pensionärer är 80 % nöjda. Även arbetslösa och föräldralediga är nöjda, 78 %. Skillnaderna är därmed inte så stora men det går att skönja en tendens att de som inte har lika lätt att besöka ett serviceställe på dagtid är något mindre nöjda. Diagram 3 Postombud Frimärksombud Företagscenter Diagram 4 Fråga 2: Vilken typ av serviceställe besöker du oftast? Bas: 958 Vet ej:42 4% 8% 8% 2% 3% 5% Fråga 3: Tillgänglighet och service - postombud Den tid det tar för dig att ta dig dit Kötider Öppettider Bas: 891 39 35 43 40 48 43 60 55 58 42 41 35 39 37 35 33 34 32 12 17 13 93% 89% 88% 13 13 10 52 52 6 3 621 8 2 8 42 52 71 52 2 4 6 8 10 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Post- och telestyrelsen 10
11 Frimärksombud När resultatet för frimärksombuden analyseras bör man vara uppmärksam på att basen är relativt liten med endast 43 respondenter som har svarat att de primärt besöker frimärksombud. Resultatet är i linje med års undersökning förutom att det skett en ökning av antalet som är mycket nöjda med tiden det tar att ta sig dit (46 %) och öppettiderna (64 %). Företagscenter Totalt har 24 personer svarat att de primärt besöker företagscenter och resultaten är i linje med tidigare år. De få svarande gör att de egentligen inte går att säga att andelarna som är nöjda/missnöjda har förändrats. Detta trots att diagram 6 kan tyckas visa på stora förändringar. Diagram 5 - frimärksombud Fråga 3: Tillgänglighet och service - frimärksombud Den tid det tar för dig att ta dig dit Bas: 43 Kötider Öppettider 23 26 25 41 38 46 44 64 62 Diagram 6 företagscenter 36 46 52 24 34 40 37 21 13 26 33 22 9 23 13 11 9 12 8 11 51 030 02 1020 53 80 8 3 2 4 6 8 10 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Fråga 3: Tillgänglighet och serviceföretagscenter 36 25 Den tid det tar för dig att ta dig dit Kötider Öppettider 27 30 33 44 43 52 51 57 17 44 45 14 28 39 34 25 33 27 3 27 23 18 22 15 03 8 6 8 34 05 16 7 4 70 70 0 9 1 Bas: 24 2 4 6 8 10 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Post- och telestyrelsen 11
12 2.4 Hur nöjd är befolkningen med personalens kunnande och bemötande på Postens serviceställen? Andelen nöjda med både bemötandet och kunnandet på Postens serviceställen är i linje med tidigare års undersökningar. Andelen nöjda är totalt 86 % jämfört med 82% år. De äldre är de som är mest nöjda. Av 75-84 åringarna är 55 procent mycket nöjda och bland 65-74 åringarna är 53 % mycket nöjda. De som är 16-34 år har lägst andel som är mycket nöjda men även bland dem är 45 % mycket nöjda. Överlag har det inte skett någon förändring i jämförelse med tidigare år utan respondenterna är fortsatt nöjda med både bemötande och service på serviceställena. Diagram 7 Fråga 4: Hur nöjd eller missnöjd är du med personalens bemötande på Postens serviceställen? (972) (932) (870) Bas: 972 Vet ej:28 47 46 50 39 36 38 10 31 12 32 10 1 2 4 6 8 10 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Post- och telestyrelsen 12
13 2.5 Postens hemsida hur ofta besöker du posten.se Ungefär 2 av 3 besöker aldrig posten.se vilket är samma resultat som i tidigare års undersökningar. Det är främst de äldre som uppger att de aldrig besöker posten.se(65-74 år: 81 % och 75-84 år: 92 %). Bland 35-44 åringarna uppger 29 % att de besöker posten.se 1-3 gånger/år. Färre kvinnor än män besöker posten.se (29 % respektive 38 %). 2.6 Varför besöker du posten.se Till de som besökte posten.se ställdes även frågan varför de besökte posten.se. Här var fler svar möjliga. Totalt har 128 av de 299 svarandena (43 %) besökt posten.se för att kolla upp priser samt slå i portotabeller. Antalet som besökt posten.se för att söka efter någon typ av försändelse är 125 (42 %). De flesta är unga, bland de 128 som kollade upp priser och porto var 33 % i åldern 16-34 år och 43 % av de som sökte information om försändelser. Frågan har gjorts om inför årets undersökning vilket gör att det inte finns jämförelser mot tidigare år i diagram 9. Det är dock fler i årets undersökning som uppger att de gjort något av de alternativ som finns i diagram 9 (: 299 st, : 244 st). Diagram 8 Fråga 5: Hur ofta besöker du posten.se? 1-3 gånger/år 1 gång/kvartal Varannan månad Varje månad/1 Någon gång var Någon gång/vecka Flera gånger/vecka Bas:1 000 Vet ej:0 Diagram 9 Aldrig 22% 18% 18% 3% 6% 3% 4% 3% 4% 3% 3% 2% 2% Fråga 6: Varför besöker du posten.se? Kolla priser och portotabeller Söka paket och försändelser Söka övrig information Söka postnummer Annat, vad? Ta reda på var det finns brevlådor 6 23 18 44 67% 67% 7 128 125 Köpa tjänster Lämna klagomål Bas: 299 Vet ej/ejsvar:0 5 2 Post- och telestyrelsen 13
14 3 Brev och vykort 3.1 Prisvärdhet Frågan om det är prisvärt att skicka brev eller vykort har inför års undersökning delats upp i två frågor. En som rör inrikes brev och en som rör utrikes. När det gäller inrikes brev tycker 88 % att det är prisvärt att skicka brev medan 73 % av de svarande tycker det är prisvärt att skicka utrikes brev. De i åldern 45-54 tycker det är mest prisvärt, vare sig det rör sig om inrikes eller utrikes brev (91 % respektive 81 %). Unga och äldre tenderar att tycka att skicka utrikes brev är något mindre prisvärt (16-34 år och 75-88 år, varav 71 % respektive 70 % tycker det är prisvärt att skicka utrikes brev). Män uppger i högre grad än kvinnor att det är prisvärt vare sig det rör sig om inrikes eller utrikes brev. Bland männen anser 90 % att det är prisvärt att skicka inrikes brev mot 85 % av kvinnorna. För utrikes brev är motsvarande andelar 78 % respektive 70 %. Frågan går inte direkt att jämföra med tidigare år. En skattning av vad respondenterna tycker om den totala prisvärdheten går dock att få fram. Resultatet av den vägningen är att det är en ökning av andelen som anser att det är prisvärt att skickat brev. Över 80 % uppger att det är prisvärt i år. Detta kan jämföras med 74 % år och 72 %. Diagram 10 Fråga 8.1-2: Anser du att det är prisvärt att skicka inrikes respektive utrikes brev/vykort? Frågan avser endast portokostnaden. Utrikes (465) Inrikes (884) 73 88 27 12 2 4 6 8 10 Prisvärt Inte prisvärt Bas: Se parenteser vid etiketterna Post- och telestyrelsen 14
15 3.2 Hur många brev/vykort skickar du under ett år? Fråga 7, vars svar åskådliggörs i diagram 11 var i års undersökning uppdelad i två frågor men slogs i årets undersökning ihop till en. Därför har antalet svarande i års undersökning beräknats som ett medelvärde av de som svarade på motsvarande frågor. Resultatet borde vara jämförbart men det finns alltså en viss osäkerhet i jämförelserna. Osäkerheten är störst för kategorierna 1-5, 6-10, 21-30 och 31-40. Andelen som skickar många brev har minskat och andelen som aldrig skickar brev eller vykort har minskat. Båda minskningar är relativt säkra då dessa kan återskapas i sin helhet från års undersökning. Ökningen bland de som skickar 1-5 brev är mer osäker och kunde istället ha skett till exempel bland dem som uppger att de skickar 6-10 brev i året. Andelen kvinnor som skickar brev (92 %) är fortsättningsvis fler än andelen män (82 %). Andelen kvinnor som skickar fler än 50 brev är 12 % medan 10 % av männen uppgett detta. Diagram 11 3 Fråga 7: Hur många brev/vykort skickar du under ett år? Fler än 100 Bas: 994 Vet ej:6 0 1-5 6-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-100 6% 1 5% 4% 13% 9% 8% 9% 7% 9% 13% 17% 13% 12% 13% 14% 15% 24% 3 års värden är en sammanslagning av antalet brev och antalet vykort som då var två separata frågor Post- och telestyrelsen 15
16 3.3 Hur mycket pengar lägger du under ett år på att skicka brev/vykort? När det gäller hur mycket pengar de svarande lägger på att skicka brev är det en ökning av andelen som säger sig lägga mellan 5-20 kronor, i jämförelse mot års undersökning. Diagram 12 Fråga 8: Hur mycket pengar lägger du under ett år på att skicka brev/vykort? 5-20 kr 21-50 kr 17% 9% 8% 13% 16% 1 51-200 kr Mer än 200 kr 36% 39% 42% 34% 36% 4 Bas: 883 () Vet ej: 117 () Post- och telestyrelsen 16
17 4 Inrikes och utrikes paket 4.1 Hur många paket skickar du under ett år? Frågorna om skickade paket gjordes om inför årets undersökning. I den föregående undersökningen ställdes frågorna om paket som en enda fråga medan frågorna i årets undersökning delades upp i två frågeblock (inrikes respektive utrikes paket). På grund av detta görs ingen jämförelse mot tidigare år i detta kapitel, förutom för respondenternas uppfattning om prisvärdhet. Knappt 8 av 10 uppger att de skickar inrikes paket mot knappt 3 av 10 som uppger att de skickar utrikes paket. Ungefär 64 % uppger att de skickar ett till fem paket inrikes. Motsvarande för utrikes paket är 23 %. Det finns ett fåtal som uppger att de skickar fler än 20 paket inrikes. Diagram 13 Fråga 9.1.1 och 9.2.1: Hur många inrikes/utrikes paket skickar du under ett år? 23% Inga paket 73% 1-5 6-10 11-20 Fler än 20 6% 2% 4% 2% 3% 23% Bas: Se parenteser vid etiketterna Vet ej: Inrikes(8), utrikes(35) 64% Inrikes (562) Utrikes (535) Post- och telestyrelsen 17
18 4.2 Hur mycket pengar lägger du under ett år på att skicka paket Det vanligaste är att man lägger mindre än 100 kronor på att skicka paket. Detta oavsett om det är inrikes eller utrikes. Av de svarande var det 40 % som lade mindre än 100 kronor för att skicka inrikes paket. Ungefär 64 % sade sig lägga mindre än 100 kr på att skicka utrikes paket. Andelen som uppger sig lägga mer än 500 kronor är 12 %. Motsvarande andel för utrikes paket är 15 %. Andelen män som uppger sig lägga mer än 500 kronor på att skicka inrikes paket är 16 %. Andelen kvinnor som uppger detsamma är knappt 8 %. När det gäller utrikes paket är skillnaderna mellan könen något mindre. Ungefär 14 % av kvinnorna uppger sig skicka utrikes paket för mer än 500 kronor medan motsvarande andel för män är 16 %. Diagram 14 Fråga 9.1.2 och 9.2.2: Hur mycket pengar lägger du under ett år på att skicka inrikes/utrikes paket? Mindre än 100 kr 100-250 kr 251-500 kr Mer än 500 kr 8% 13% 16% 12% 15% 32% Bas: Se parenteser vid etiketterna Vet ej: Inrikes(112), Utrikes(263) 4 64% Inrikes (468) Utrikes (307) Post- och telestyrelsen 18
19 4.3 Prisvärdhet Bland de svarande tycker 62 % att det är prisvärt att skicka inrikes paket medan 42 % tycker att det är prisvärt att skicka utrikes paket. Det är därmed relativt stora skillnader i fråga om prisvärdheten för inrikes respektive utrikes paket. Diagram 15 Fråga 9.1.3 och 9.2.3: Anser du att det är prisvärt eller inte att skicka inrikes/utrikes paket? Inrikes (427) Utrikes (185) 42 62 58 38 Det är vanligare att män än kvinnor tycker det är prisvärt att skicka paket. Ungefär 72 % av männen uppger detta och endast 54 % av kvinnorna. När det gäller att skicka utrikes paket är skillnaderna mindre, 37 % av kvinnorna tycker det är prisvärt att skicka utrikes paket medan 48 % av männen uppger samma sak. 5 10 Prisvärt Bas: Se parenteser vid etiketterna Vet ej: Inrikes (143), utrikes (385) Inte prisvärt Uppfattningen om den totala prisvärdheten har inte förändrats i jämförelse med tidigare års undersökningar. Ungefär 56 % uppger att de anser det prisvärt att skicka paket medan 44 % uppger att de inte anser det. Post- och telestyrelsen 19
20 5 Internethandel Nytt i årets undersökning var även frågor om internethandel. I detta block ingick två frågor om respondenternas erfarenhet av internethandel. Ungefär två tredjedelar av respondenterna hade antingen köpt eller sålt varor via nätet det senaste året. Bryter vi ner ja-svaren uppgav 16 % att de både köpt och sålt varor över nätet medan 50 % endast hade köpt. En liten andel på 2 % uppgav att de endast hade sålt varor. Det fanns inga större skillnader mellan vad kvinnor respektive män svarade. Drygt 30 % av männen uppgav att de aldrig hade köpt eller sålt varor via nätet medan 32 % av kvinnorna uppgav detsamma. Ungefär hälften uppger att de hade möjlighet att välja distributör vid beställning på nätet (42 %). Diagram 16 Fråga 10: Har du köpt eller sålt varor via nätet under det senaste året? Ja, både köpt 16% och sålt Ja, köpt Ja, endast sålt Nej Bas:1 000 Vet ej:0 Diagram 17 2% 32% 5 Fråga 11: Vid beställningen, var det möjligt att välja distributör? Ja Nej 42% 44% Kommer ej ihåg Bas: 595 14% Post- och telestyrelsen 20
21 6 Post och postutdelning 6.1 Postutdelning Ungefär 65 % får sin post utdelad i postlåda i anslutning till bostaden vilket är den lägsta andelen sedan år 2006. Det sammanfaller med en ökning av andelen som uppger sig få sin post i box i fastigheten. Andelen som uppger att de får sin post utdelad i fastighetsbox har visat en svagt stigande trend så långt tillbaka som till 2006. 6.2 Posthämtning Frågan om hur långt respondenterna hade till sin postlåda ställdes endast till dem som hade en postlåda(660 st.). Av dessa uppgav sig 70 % ha sin postlåda vid tomtgränsen. Det är en minskning i jämförelse med tidigare år. Andelen (26 %) som har sin postlåda inom 200 meter har däremot ökat. I Stockholm/Södertälje (H1) uppger knappt 83 procent att de har postlådan vid tomtgränsen medan de som bor i alla andra H-regioner ligger mellan 71 % (H3, större städer) och 61 % (H5, tätbygden). I denna undersökning är andelen svarande från varje H-region representativ i jämförelse med i års undersökning då det fanns skevheter för framförallt region H1 och H4. Detta kan ha påverkat resultatet och kan förklara delar av minskningen bland dem som har sin postlåda vid tomtgränsen i villaområde. Diagram 18 Fråga 12: Hur delas posten ut till dig? I postlåda/brevlåda I dörren(gäller dig som bor i lägenhet) I box i fastigheten, t.ex. i entrén Bas: 1000 Vet ej:0 Annat sätt Diagram 19 3% 5% 3% 12% 9% 8% 23% 2 22% 26% 16% 15% 65% 7 69% Fråga 13: Hur långt har du till din post-eller brevlåda? Har min post- /brevlåda vid tomtgräns i villaområde Har min post- /brevlåda inom 200 meter Har min post- /brevlåda mellan 200-1000 meter Har min post- /brevlåda mer än 1000 meter bort Bas: 660 Vet ej:0 7 8 8 Post- och telestyrelsen 21
22 6.3 Placering av postlådan Frågan ställdes även om respondenterna var nöjda med placeringen av sin postlåda. Av dessa var 90 % av de svarande nöjda med placeringen medan ca 3 procent var missnöjda på något sätt. Det är därmed något fler som uppger att de är nöjda i årets undersökning i jämförelse med tidigare undersökningar. Av de som var missnöjda uppgav man att det var för långt till postlådan. Några uppger också att de är missnöjda med sin fastighetsbox. Det finns inga geografiska skillnader mellan olika regioner utan alla utom de som bor i glesbygden (H6) ligger mellan 88 till 92 % nöjda. I glesbygden är något färre nöjda. 6.4 Bedömning av postutdelning Andelen som är mycket eller ganska nöjda med kvaliteten i utdelningen där de bor har minskat sedan års undersökning. Gruppen som varken är nöjda eller missnöjda har ökat från 11 % () till 14 %. De som är ganska missnöjda har ökat från 6 % () till 9 %. Totalt uppger sig 74 % vara nöjda med kvaliteten i utdelningen jämfört med 82 % i års undersökning. Mest missnöjda var de som fick sin post i en box i fastigheten (16 %), medan de som fick sin post i postlåda var minst missnöjda (11 %). I Stockholmsregionen (H1) är respondenterna mest missnöjda, 62 % uppger sig vara nöjda med kvaliteten i utdelningen de man bor. På samma sätt ser det ut i H9 (Malmöregionen) där 61 % uppger sig vara nöjda. I Göteborgsregionen är respondenterna betydligt nöjdare (78 %). Diagram 20 Fråga 14: Hur nöjd är du med själva placeringen av post-/brevlådan Diagram 21 57 69 62 30 24 27 7 6 7 2 52 5 3 2 4 6 8 10 Bas: 992 Vet ej:8 41 43 48 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Fråga 16: Vid en generell bedömning avseende det senaste året, hur nöjd eller missnöjd är du med kvaliteten i utdelningen där du bor? 33 39 36 14 11 8 9 3 6 1 6 3 2 4 6 8 10 Bas: 993 Vet ej:7 Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Post- och telestyrelsen 22
23 Orsakerna till missnöjet är främst att posten kommer fel, antingen att du får någon annans post eller någon annan får din eller att posten inte kommer inom utsatt tid. Samma uppfattning framträder bland de öppna svaren. En person har uppgett: Jag får inte min post, den kommer inte fram. Jag får ringa företagen för att få räkningarna via sms. 6.5 Felaktigt fått någon annans post Andelen som uppger att de har fått någon annans post under de senaste tre månaderna är 44 %. I jämförelse med års undersökning (53 %) är det en minskning. Andelen är densamma som i års undersökning då den var 46 %. Detta kanske tyder på att resultatet i års undersökning var något högt. Nytt för i år är att ja-svaren har delats upp i två. De som felaktigt har fått någon annans post flera gånger, respektive en gång. Totalt är det 25 % som uppger att de har fått någon annans post vid fler tillfällen, 19 % uppger att de fått någon annans post en gång. Det finns relativt stora regionala skillnader. Bland de som bor i Stockholm/Södertälje (H1) är det 33 % som uppger att de vid flera tillfällen fått någon annans post medan 22 % uppger samma sak i mellanbygden (H4). Diagram 22 Fråga 18: Har du någon gång under de senaste 3 månaderna fått någon annans post? Ja, flera gånger Ja, en gång Bas: 995 Vet ej:5 Nej 25% 19% 56% Post- och telestyrelsen 23
24 6.6 Beroende av att få post fem dagar i veckan Totalt är det 45 % som uppger att de är beroende av att få post utdelad till sig fem dagar i veckan. 55 % svarade att de inte var beroende av detta. Det finns relativt stora åldersskillnader, och det är främst de äldre som uppger att de är beroende. Bland 65-74 åringarna samt 75-84 åringarna var det 64 % som svarade att de var beroende av att få post utdelad till sig fem dagar i veckan. I gruppen 16-34 år var det 32 %. 6.7 Beroende av att få post fem dagar i veckan regionala skillnader Det är en större andel bland kvinnor som anser sig beroende av att få post utdelad till sig fem dagar än bland män. Ungefär 50 % av kvinnorna uppger sig vara beroende av detta medan 40 % av männen svarar samma sak. Mest beroende anser sig respondenter i glesbygden (H6) och mellanbygden (H4) vara där 65 % respektive 58 % uppger sig vara beroende av att få posten utdelad till sig fem dagar i veckan. Minst beroende anser sig de vara som bor större städer eller storstadsregionerna. I års undersökning uppgav respondenterna om de var beroende att få post utdelad till sig fem dagar i veckan efter en skala. Görs den om så att den kan jämföras med skalan i årets undersökning har det inte skett någon förändring i antalet som anser sig beroende (46 % år ). Diagram 23 Fråga 19: Är du beroende av att få post utdelad till dig fem dagar i veckan? Ja 45% Nej Bas: 985 Vet ej:15 Diagram 24 55% Fråga 19: Är du beroende av att få post utdelad till dig fem dagar i veckan? Malmö/Lund/Trelleborg Stockholm/Södertälje Bas: 985 Vet ej:15 Göteborg Glesbygden Tätbygden Mellanbygden Större städer 38% 43% 5 39% 43% 65% 58% 62% 57% 5 6 42% 57% 35% 5 10 Ja Nej Post- och telestyrelsen 24
25 6.8 Varför anser man sig vara beroende? Analyseras de öppna svaren är det egentligen tre olika typer av svar som utkristalliseras. Man är rädd att inte hinna betala sina räkningar eller missa någon typ av offentlig kommunikation Inga konsekvenser men man anser sig ha rätt till post fem dagar i veckan eller andra känslomässiga orsaker Det skulle försvåra för ens företag. Exempel på citat är till exempel. 1) Inga större konsekvenser, skulle räcka med 3 ggr egentligen, men det är trevligt att få post varje dag. 2) Landstingsbrev kommer försent. Jag vill ha brev som kommer från t.ex. tandvården eller fakturor snabbt eftersom det oftast har kort förfallodag och det kan jag råka på böter om jag missar. 3) Jag driver ett företag. Jag kan därför missa viktig information från kunder. Post- och telestyrelsen 25
26 7 Postens brevlådor När det gäller hur väl Posten placerar sina brevlådor anser majoriteten av respondenterna att Postens placering av brevlådorna passar dem i hög grad eller helt och hållet (71 %). Ungefär 20 % svarar att placeringen passar dem i viss grad och 6 % respektive 3 % svarar att de passar i låg grad respektive inte alls. Sätts frågan i relation till åldern på respondenterna är det 45-54 åringarna samt 55-64 åringarna som är minst nöjda med placeringen (65 % och 67 %). Det finns ingen större geografisk skillnad i uppfattningen om Postens placering av sina brevlådor. Det är något färre positiva i glesbygden (H6) än i de andra regionerna. 7.1 Postens tömningstider Den andra frågan om brevlådorna handlar om att utvärdera tömningstiderna. Här ligger resultaten på samma nivå som tidigare års undersökningar. Totalt 64 % anser att Postens tömningstider passar i hög grad eller helt och hållet. De äldre är de som uppger att Postens tömningstider passar dem helt och hållet, av 75-84 åringarna svarar 34 % att tiderna passar dem helt och hållet medan 22 % bland 45-54 åringarna svarar samma sak. I tätbygden (H5) och i glesbygden (H6) anser 31 % respektive 30 % att Postens tömningstider passar dem helt och hållet. I Stockholm/Södertälje (H1) och i Malmöregionen anser 25 % respektive 21 % att Postens tömningstider passar dem helt och hållet. Diagram 25 Fråga 21: Hur väl passar Postens placering av sina brevlådor dig när du ska posta brev eller andra försändelser? Diagram 26 34 43 44 37 30 27 20 16 18 7 6 3 2 4 6 8 10 Bas: 982 Vet ej:18 Helt och hållet I hög grad I viss grad I låg grad Inte alls Fråga 22: Hur väl passar Postens tömningstider av brevlådorna dig när du ska posta brev eller andra försändelser? 27 35 36 37 30 30 2 4 6 8 10 Bas: 932 Vet ej:68 25 24 22 7 7 8 9 Helt och hållet I hög grad I viss grad I låg grad Inte alls 5 5 4 3 3 Post- och telestyrelsen 26
Bilaga 1 Viktning Vägning I alla undersökningar finns det risk att olika segment av befolkningen blir överrepresenterade. Lämnas den överrepresentationen därhän kommer deras svar att få en större vikt än de borde och precisionen i undersökningen blir lidande. Det finns flera strategier att motverka detta. Två exempel är stratifiering (görs innan undersökningen) respektive viktning (görs efteråt). Denna undersökning stratifierades på län, vilket gör att viktning på H-region inte behöver göras. Det finns en väldigt liten överrepresentation av större städer (H3) och tätbygder (H5) samt en liten underrepresentation av Göteborgs storstadsområde. Dessa bedöms så små att de inte påverkar resultaten. Tabell 2 H-region Namn Urval Riket H1 Stockholm/Södertälje 22% 22% H3 Större städer 37% 36% H4 Mellanbygden 16% 16% H5 Tätbygden 6% 5% H6 Glesbygden 5% 5% H8 Göteborg 8% 1 H9 Malmö/Lund/Trelleborg 6% 6% Däremot viktades resultatet med hänsyn till kön och ålder. I tabell 2 åskådliggörs skillnaden mellan urvalet och rikets åldersstruktur. Post- och telestyrelsen 28
Tabell 3 Urval Riket Vikter Kvinnor 16-34 år 1 15% 1,42 35-44 år 5% 8% 1,55 45-54 år 7% 8% 1,25 55-64 år 1 8% 0,69 65-74 år 12% 7% 0,60 75-84 år 6% 4% 0,68 Män 16-34 år 12% 16% 1,30 35-44 år 7% 8% 1,20 45-54 år 7% 9% 1,22 55-64 år 9% 8% 0,81 65-74 år 9% 7% 0,72 75-84 år 5% 3% 0,73 Av tabell 3 går det att utläsa att viktningen på kön och åldersklasser handlar om att vikta upp de yngre åldersklasserna. Yngre kvinnor viktas något högre än yngre män. För de äldre respondenterna handlar det om att vikta ner personer i åldern 55 till 84 år och kvinnor något mer än män. Vikterna beräknas som kvoten av rikets andel och urvalets andel i respektive kategori(dvs. den första vikten skapas så här: 15 % / 11 % = 1,42). Post- och telestyrelsen 29