Myrorna Insamlingsrapport 2014
Förord Det du har framför dig är Myrornas första officiella årsrapport för insamling av textil och andra gåvor. Den skickas ut till alla våra samarbetspartners tillsammans med mer detaljerad information om insamlingsvolymer i just din kommun. Myrorna är Sveriges största insamlingsaktör och 2014 samlade vi bland annat in 7 800 ton textil i mer än 120 kommuner, men vi nöjer oss inte med det - vårt mål är att nästan fördubbla insamlingsvolymerna till år 2018. Ett av våra huvuduppdrag är att öka återanvändningen i Sverige och för att lyckas med det så måste vi göra det enklare att skänka gåvor till oss. Svenska konsumenter slänger idag 70 000 ton kläder och annan textil i soporna varje år som istället kunde ha återanvänts eller återvunnits. Tillsammans med kommuner och andra aktörer arbetar vi med att ta fram nya insamlingsmetoder för att bli mer lättillgängliga. Vi arbetar också för att förändra människors beteenden mot en mer hållbar livsstil genom att inspirera till att köpa second hand istället för nytt. Under året har vi haft fokus på unga och deras konsumtionsbeteenden. Vi har bland annat deltagit två gånger på ATTITUDE STHLM, en modemässa för unga, samt varit med på We_change - Sveriges största gymnasiesatsning för hållbar utveckling som drivs av ungdomar.se och haft flera kampanjer som riktar sig mot unga. 2014 har också inneburit stora kliv framåt när det gäller transparens och uppföljning. Vi har bland annat lanserat en uppförandekod som ska säkerställa korrekt hantering av våra gåvor när de säljs på utlandsmarknaden. Koden följs upp genom revisioner och kommer under 2015 att vara implementerad hos alla utländska kunder. Vi på Myrorna verkar på många arenor - vi samlar in gåvor som vi säljer i 34 butiker och till utlandet, vi tar emot 2 000 personer per år på arbetsträning och vi bidrar med kunskap i arbetet med att utveckla och reglera textilinsamling i såväl Sverige som i Norden. Allt det här gör vi för att skapa ett överskott som kan hjälpa människor som av någon anledning befinner sig i en utsatt situation. Det är med er hjälp som vi kan göra något konkret för människor och miljö varje dag. Tack! Caroline Andermatt VD Myrorna
Innehållsförteckning 3 Kort om Myrorna. 4 Gåvorna hjälper de som har det svårast. 5 Ökad återanvändning för en bättre miljö. 6 Vi gör det enklare att skänka. 8 Vi tar ansvar för gåvorna - i Sverige och i världen. 10 Second hand blir allt mer populärt. 11 Myrorna har erbjudit arbetsträning i över 100 år. 13 För ett mer hållbart samhälle. 15 Källförteckning och kontaktinformation.
Myrorna i siffror 2014 Omsättning: 255 Mkr* Överskott: 51 Mkr* Försäljning textil: 1 700 000 textilprodukter/år Insamling 7 800 ton textilier ca 4 500 ton saker ca 9 lastbilar med möbler/dag Verksamheter 34 butiker 7 produktionsenheter Vi gör något konkret för människor och miljö varje dag. Myrorna har funnits i över 100 år. Vi är Sveriges största butikskedja för second hand-varor och den största insamlingsaktören i vårt land. Vi har stora produktionsenheter, där våra gåvor sorteras, på flera ställen i landet och 34 butiker, från Luleå i norr till Malmö i söder. Allt som säljs i våra butiker är gåvor som privatpersoner och företag lämnat i våra butiker, i klädboxar, på återvinningscentraler eller som hämtats av någon av våra egna lastbilar. Vårt uppdrag: Vi ska genom återanvändning och arbetsträning aktivt verka för ett mer medmänskligt och hållbart samhälle och generera ett stabilt överskott till Frälsningsarméns sociala arbete. Personal Återanvändning Social Nytta ca 450 anställda ca 2 000 personer som arbetstränar eller praktiserar/år ca 500 personer gör sin samhällstjänst hos oss/år Ett mer medmänskligt och hållbart samhälle Myrornas överskott går till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige. *Baserat på 2013 års resultat. Arbetsträning 3
Gåvorna hjälper de som har det svårast. Vi på Myrorna verkar på många arenor - vi samlar in gåvor som vi säljer i 34 butiker och till utlandet, vi tar emot 2 000 personer per år på arbetsträning och vi bidrar med kunskap i arbetet med att utveckla och reglera textilinsamling i såväl Sverige som i Norden. Allt det här gör vi för att skapa ett överskott som hjälper människor som av någon anledning befinner sig i en utsatt situation. Vad pengarna används till kan skifta utifrån vilka behov som finns. Det kan till exempel innebära stöd för ensamstående föräldrar, att ge barn och kvinnor skydd från våld och övergrepp, ge missbrukare en plats på ett behandlingshem, ge stöd till ungdomar eller erbjuda barnkollo. Det gemensamma är att det sociala arbetet som sker i Frälsningsarméns regi är ett komplement till samhällets insatser och alltid sker i nära samarbete med kommunernas socialtjänster. För oss är transparens och garantier för vad vårt överskott används till ett grundläggande krav som bör ställas på alla insamlingsorganisationer. Myrorna har ett 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll och visar på så sätt att vi uppfyller de kriterier som kan ställas på en seriös aktör. Vad innebär ett 90-konto? 90-kontot är för givaren en bekräftelse på att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. Ideella organisationer kan ansöka om 90-konto hos Svensk Insamlingskontroll som: Beviljar 90-konto till ideella organsationer som har offentlig insamling om dessa uppfyller högt ställda krav Gör årliga kontroller av alla med 90-konton Säkrar att insamlingsverksamheten håller hög kvalitet Många barn i Sverige behöver komma iväg på kollo på skolloven. Det kan bero på att man inte har råd med semester eller att föräldrarna inte har möjlighet att ta ledigt på loven. Det finns även många barn som lever i utanförskap på olika sätt, de kan vara utsatta för mobbning eller ha det svårt med svenska språket. Andra barn lever i medberoende av olika slag, t.ex. i missbruksfamiljer. Oavsett anledning vill Frälsningsarmén ge varje barn en fin upplevelse där barnet får vara den han/hon är, men också växa som människa och få nya vänner och hitta glädjen igen. På sportlovet är de ute i snön och har det kul på olika sätt och på sommaren badar de mycket och fiskar. Varje år åker 360 barn på kollo med Frälsningsarmén, men de önskar att de kunde erbjuda ännu fler barn plats och att de även kan ha kollo på andra lov. Foto: Frälsningsarmén. En mamma till deltagare på sportlovskollo 2015: Vill tacka för att Frälsningsarmén gjorde min sons sportlov till det bästa under hans 10 år. Han hade så mycket att berätta när han kom hem. Han saknar sina kompisar redan. Jag hoppas han får möjlighet att få följa med fler gånger. Ni är världens finaste människor och jag kommer att vara er evigt tacksam för all glädje ni skänkt oss och framför allt min son. 4
Ökad återanvändning för en bättre miljö. Ett av Myrornas huvuduppdrag är att öka återanvändningen i Sverige. Vi svenskar är duktiga på att panta flaskor, men gällande hanteringen av textilt avfall har vi en bit kvar. Vår strävan är att inspirera konsumenter till att köpa begagnat istället för nytt och att skänka det som kan användas igen istället för att slänga det i soporna. På så sätt förlängs produkternas livslängd och belastningen på klimat och miljö minskar. Myrorna har ett ambitiöst mål om att nästan fördubbla insamlingsvolymerna till år 2018. En del av vår samhällsförbättrande roll i Sverige är även att jobba förebyggande och att inspirera svenskar att konsumera smart och hållbart. Vår gemensamma utmaning i Sverige är att förstå det köpoch-släng-samhälle som vuxit fram och titta på lösningar för hur vi tillsammans ställer om till ett mer hållbart samhälle. Konsumtionen i Sverige ökar, förra året klättrade vi från 13:e till 10:e plats i listan över länder som överutnyttjar jordens resurser. Om hela jordens befolkning skulle leva och konsumera som oss svenskar skulle det behövas 3,7 jordklot för att hinna återskapa resurser i samma takt som vi förbrukar dem. Det innebär inte att vi svenskar måste sluta att konsumera, men det visar på att det är viktigt att vi funderar på hur vi gör det. Vi behöver se på ekonomi och tillväxt som cirkulär istället för linjär och att ta inspiration från naturens kretslopp för att hitta nya sätt att konsumera. Myrornas roll i sammanhanget handlar främst om att inspirera till och underlätta hållbar användning av kläder och prylar. Återvinna Designa hållbart Producera hållbart Använda hållbart Återanvända Laga Låna Återanvändning är en viktig del i cirkulär ekonomi. Myrorna agerar utifrån EU:s avfallshierarki där återanvändning alltid är att föredra framför både återvinning och förbränning. Resursanvändningen vid återanvändning är nästan obefintlig i jämförelse med resursåtgång vid återvinning. Detta är också starkt kopplat till försäljningen på utlandsmarknaden som Myrorna bedriver. Vi följer avfallshierarkin och säljer vidare den del av insamlade kläder och annan textil som vi inte lyckas sälja på den svenska marknaden. Detta för att maximera återanvändning och återvinning samt minimera att det går till förbränning och deponi. 5
Vi gör det enklare att skänka. I dagsläget slänger svenska konsumenter 70 000 ton kläder och annan textil i hushållssoporna varje år. Mycket av det som slängs skulle kunna användas igen. Myrorna samarbetar med kommuner och andra aktörer för att skapa system för att öka insamlingen och tittar ständigt på nya innovativa lösningar för att öka volymen och förbättra tillgängligheten i textilinsamlingen. Våra insamlingsmetoder Klädboxar Myrorna har ca 1 200 klädboxar runt om i landet varav merparten står på kommunal mark, ofta i anslutning till återvinningsstationer. Resterande är utplacerade vid matbutiker, shoppingcenter, i boendemiljöer, samt vid våra sju produktionsenheter, där man i vissa fall även kan skänka möbler. Mer info finns på myrorna.se. Återvinningscentraler Vi finns på återvinningscentraler på flera olika sätt. Vi har lösningar i form av containrar eller klädboxar beroende på önskemål. Vi samlar in både möbler, porslin, kuriosa, kläder och textil. Hämtning Vi hämtar hemma hos privatpersoner och företag. Lämna i våra butiker Våra givare kan själva lämna sina gåvor direkt i våra butiker. Samarbeten med modeföretag Vi samarbetar med Åhléns och MQ som skänker det som inte sålts i deras butiker till oss. Det kan vara överblivna reavaror eller säsongsvaror. Test av nya insamlingsmetoder Vi vet att en av de viktigaste faktorerna för att få människor att skänka gåvor är tillgängligheten. Vi testar därför hela tiden nya sätt att samla in gåvor för att underlätta för givaren. Under 2014 har vi startat dessa testprojekt: Insamling hos modeföretag Lindex samlar in textil i 40 av sina butiker och skänker allt de får till Myrorna. Tillsammans med Lindex testar vi även appen Cirqle som guidar givaren till närmsta inlämningsställe. Fastighetsnära insamling Myrorna i samarbete med Ragn-Sells testar en nära-dörrenlösning som ska öka insamlingen av begagnade kläder och annan textil i hela landet. Lösningen är en fastighetsnära insamling i direkt anslutning till bostäder. Eventinsamling Samarbete med ett flertal arbetsplatser och köpcentrum, där vi har möjliggjort tidsbegränsad insamling i samband med olika evenemang. Insamlingsevent i köpcentrumet Stinsen i Sollentuna, april 2015. 6
Visste du att... Under 2014 sålde vi 1 720 000 återanvända textilprodukter. Det sparade CO2-utsläpp motsvarande 1 741 varv runt jorden med bil.
Vi tar ansvar för gåvorna - i Sverige och i världen. De gåvor som samlas in säljs i första hand i någon av våra 34 butiker, men för att säkra att så stor del som möjligt återanvänds behöver vi sälja främst textil, till exempel kläder, dukar, mössor osv., men även en mindre del inredning, utomlands. Vi kan med stolthet säga att 91% av allt vi samlar in går till någon form av återanvändning eller återvinning, i Sverige eller utomlands. I dagsläget finns det ingen återvinningsindustri för textil i Sverige. Utomlands finns det däremot alternativ i form av enklare återvinning, så kallad down cycling. Textilen blir till isoleringsmaterial eller putslappar som kan användas inom industrin. En liten del kan varken återanvändas eller materialåtervinnas utomlands, utan går till förbränning. Myrorna samäger med sin norska motsvarighet Fretex ett exportbolag som heter Fretex International (FI) för att kunna sälja på utlandsmarknaden. Det gör det möjligt för oss att hantera stora volymer, och därmed ligga i framkant i Sverige när det gäller hantering av de gåvor vi samlar in enligt avfallshierarkin. Det ger oss även bra förutsättningar för insyn och kontroll av värdekedjan nedströms. FI säljer främst till länder inom EU och Asien där textilen sorteras igen och säljs i butik eller återvinns. FI säkerställer även att köparen följer deras uppförandekod (Code of Conduct). Myrornas insamlingsflöde 2014. Gåvor skänks till Myrorna. Myrornas överskott går till socialt arbete i Sverige. Det kan t.ex. vara missbruksvård, kolloplatser och skyddat boende för traffickingoffer. Gåvorna sorteras. 20% 73% 7% Energiåtervinning. Export. Butik. 79% 19% 2% Förbränning. Återvinning. Återanvändning. 8
Anledningen till att Myrorna låtit en göra en klimatanalys är att en del av den textil som Myrorna samlar in exporteras till andra länder. Eftersom det ingår i Myrornas uppdrag att bedriva en verksamhet som är så miljöriktig som möjligt är det intressant att veta vilken inverkan på klimatet som secondhandkläder, och export av secondhand-kläder, har. Myrorna anlitade miljökonsultföretaget WSP som fick i uppdrag att göra en klimatanalys av second hand-kläder. WSP tog fram ett verktyg som gör det möjligt att räkna fram klimatpåverkan utifrån fakta, till exempel transportmedel, resvägar, avfallshanteringen i olika länder och olika antaganden som hur många köper secondhand istället för nytt om möjligheten ges. Tillsammans ger verktyget en uppskattning av exportens effekt på klimatet. SAMMANFATTNING AV MYRORNAS KLIMATANALYS 2013 SAMMANFATTNING AV MYRORNAS KLIMATANALYS 2013 Nyttan av att återanvända uppstår när en konsument väljer ett secondhand plagg istället för ett nytt. Då besparas stora mängder resurser som krävs för att producera nya plagg. I stort ställer verktyget denna nytta av att återanvända mot den negativa påverkan som finns från avfallshantering, samt transport av secondhandplagget. Kvar blir ett netto av en klimatbesparing 1. Konsumentens agerande är alltså helt avgörande för att dra slutsatser kring nyttan av global secondhand. Här måste man göra antaganden. I verktyget har vi arbetat med tre olika scenarier där vi valt att följa ett plagg och dess resväg 2. Första antagandet: I första antagandet antar vi att konsumenten ersätter nytt till 100 procent med secondhand. SVERIGE POLEN KENYA Myrorna sorterar plagget Myrorna sorterar plagget Myrorna sorterar plagget i Sverige, och säljer det i i Sverige och säljer det till i Sverige, transporterar Sverige. Polen. det via Polen och säljer det i Kenya. Det är Då är det 15 gånger bättre ur klimatsynpunkt att ur klimatsynpunkt att ändå 11 gånger bättre ur Det är 12 gånger bättre återanvända nda plagget här återanvända plagget i len jämfört med att köpa använda plagget i Kenya Po- klimatsynpunkt att åter- i Sverige jämfört med att köpa ett nytt! ett nytt! som transporteras s via Polen, jämfört med att köpa ett nytt! Andra antagandet: Men att konsumenten alltid ersätter nytt med second hand till 100 procent är inte realistiskt. Därför har vi gjort ett troligt antagande i nästa exempel, att konsumenten i Sverige ersätter nytt med second hand med 10 procent, att konsumenten i Polen till 35 procent ersätter nytt med second hand samt att konsumenten i Kenya till 65 procent ersätter nytt med second hand. SVERIGE POLEN KENYA Myrorna sorterar plagget Myrorna sorterar plagget Myrorna sorterar plagget i i Sverige, och säljer det i i Sverige och säljer det till Sverige, transporterar det Sverige. Polen. via Polen och säljer det i Det är då dubbelt så bra Det är då nästan tre gånger Kenya. Då är det fem gånger bättre ur klimatsynpunkt ur klimatsynpunkt att bättre ur klimatsynpunkt återanvända plagget i att återanvända plagget i att återanvända plagget Sverige jämfört med att Polen jämfört med att köpa i Kenya, jämfört med att köpa ett nytt! ett nytt! köpa ett nytt! Myrornas uppförandekod För Myrorna är det viktigt att så långt det är möjligt säkerställa att våra gåvor hanteras på ett etiskt och miljöriktigt sätt och därmed försäkra oss om att det vi gör har en positiv inverkan på både människor och miljö. Myrorna har därför en uppförandekod som ska säkerställa en korrekt hantering av våra gåvor när de säljs på utlandsmarknaden. Den har tagits fram av Myrorna och Fretex eftersom vi anser att det är av yttersta vikt att våra gåvor, så långt som möjligt, hanteras på ett etiskt och miljöriktigt sätt. I koden finns rekommendationer och minimikrav på vad som förväntas av kunden när den handlar av Fretex International (FI). Under 2014 har FI kommit långt med implementeringen av uppförandekoden hos alla kunder. Varje år besöker FI samtliga kunder för att säkerställa att koden följs. Dessutom gör ett externt revisionsbolag tredjepartskontroller hos ett antal kunder varje år. Förutom FI:s kunder besöks även kundernas eventuella kunder, eftersom FI vill kontrollera hur gåvorna hanteras hela vägen till slutmarknaden. Totalt exporterade FI ca 21 000 ton under förra året. Myrorna vill driva utvecklingen av en seriös hantering av textil. Här är transparens och fokus högt upp i avfallshierarkin avgörande framgångsfaktorer. Därför tog vi initiativet att utveckla en uppförandekod för försäljning av textil utomlands - vi vill följa gåvan hela vägen. Detta går hand i hand med att vara en samhällsförbättrande aktör, säger Emma Enebog, Hållbarhetschef på Myrorna. Uppförandekoden fokuserar på: Efterlevnad av avfallshierarkin maximering av återanvändning och minimering av förbränning. Säker hantering av farligt avfall. Arbetsmiljöfrågor som löner, diskriminering etc. Sund affärsmässighet och transparens. Säker och miljömässig transport av gåvor. För att säkerställa att försäljning utomlands alltid är bättre än förbränning fick det oberoende miljökonsultföretaget WSP under 2013 i uppdrag av Myrorna att titta på detta genom ett unikt klimatverktyg. Resultatet pekade på att det alltid är bättre att återanvända ett plagg än att köpa nytt, även om plagget transporteras väldigt långt och trots att mottagarlandet har en sämre avfallshantering när plagget väl måste slängas. Analysen finns att läsa på myrorna.se. Vi har skapat ett verktyg för att kunna se vad det vi gör har för påverkan på miljön. Återanvändningen ställs mot transporterna och avfallshanteringen. Femton gånger så bra ur klimatsynpunkt om svenskarna återanvänder. 15 ytt! 12 DUBBLA TRE 11 Andra länder bättre på återanvändning. FEM Utlandsförsäljning 2014 - Hit gick textilflödena: Kurdiska delen av Irak 18,8% Pakistan 8,2% Estland 6,6% Litauen 5,4% Polen 55,2% Land Andel % Polen 55,2% Kurdiska delen av Irak 18,8% Pakistan 8,2% Estland 6,6% Litauen 5,4% Textilflödena gick även till: Tjeckien 2,5% Ungern 1,8% Holland 1,1% Belgien 0,3% Tyskland 0,1%
Second hand blir allt mer populärt. Myrorna har 34 butiker i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder, och vi jobbar ständigt med att hitta nya attraktiva platser för att etablera nya butiker. 230 Försäljning Mkr Att handla kläder second hand istället för nytt har blivit allt mer trendigt och det är något som även syns i försäljningsutvecklingen. Second hand-marknaden i Sverige ökade faktiskt med hela 16% mellan 2011 och 2013. Under samma period kunde man se att konsumtionen av ny textil minskade med 9%. 225 220 215 210 205 2011 2012 2013 2014 Myrornas försäljningsutveckling 2011-2014. Visste du att... Under 2014 sålde vi på Myrorna bland annat 64 264 handväskor, 156 981 par skor, 779 764 böcker, 89 612 damblusar och 51 392 herrskjortor.
Myrorna har erbjudit arbetsträning i över 100 år. 1899 öppnades Myrornas första butik på Götgatan i Stockholm. Redan då handlade det om försäljning av begagnade varor samtidigt som människor i behov av meningsfull sysselsättning fick komma och arbetsträna. Behovet av arbetsträning har inte minskat sedan 1899. Tvärtom. I takt med arbetslivets specialisering och ständigt ökande krav på kompetens och erfarenhet så ökar snarare behovet av professionella aktörer som kan erbjuda handledning, anpassade arbetsuppgifter och en stor förståelse för att människor har olika förmåga och förutsättningar. Myrorna har över 100 års erfarenhet av just detta. Det gör oss till en unik arbetsplats. I Sverige idag är det många som står utanför arbetsmarknaden och det är främst tre olika grupper som är framträdande; ungdomar, personer med funktionsnedsättning och nyanlända. Vi står inför en utmaning att skapa förutsättningar för att inte bara dessa grupper ska lyckas, utan alla människor som av olika anledning står utanför arbetsmarknaden. Genom rätt anpassad och meningsfull sysselsättning i form av arbetsträning vet vi på Myrorna att vi skapar just sådana förutsättningar. Vi är en professionell aktör med ambitionen att bidra till att halvera arbetslösheten i Sverige. Att vara en professionell aktör innebär att man tar ansvar för den arbetsträning som erbjuds. På Myrorna gör vi detta genom att alla samarbetare, dvs. de som arbetstränar hos oss, får en personlig handledare. Alla anställda med rätt förutsättningar att handleda är handledare på Myrorna. Handledaren och övriga personalgruppen anpassar arbetsträningen så att den passar den enskildes behov. Varje arbetsträning följer stegen i den s.k. samarbetstrappan, dvs vår metodik för handledning. Varje steg i trappan motsvarar olika insatser som syftar till att hela tiden anpassa arbetsträningen på bästa sätt till samarbetaren. För att våra handledare ska vara ett så bra stöd som möjligt utbildar vi dem i handledning. Vi har utvecklat en ny handledarutbildning i samarbete med MISA. Denna utbildning utförs med tydlig koppling till metoden Supported Employment, en av de mest utbredda metoderna för att skapa förutsättningar för människor att komma närmare arbetsmarknaden. Fakta om arbetsträning och praktik på Myrorna Myrorna tog emot ca 2 500 samarbetare under 2014. Ca 2 000 arbetstränade och ca 500 kom från kriminalvården. Ca 40% kommer från Arbetsförmedlingen. Ca 18% är på Myrorna i arbetsmarknadsåtgärden Fas 2 eller 3. I övriga fall är det språkpraktik, arbetsträning, arbetsrehabilitering och yrkesförberedande praktik. Efter praktiken/arbetsträningen Cirka 20% av alla gick vidare till arbete efter sin period på Myrorna. Ca 30% gick tillbaka till samma situation som tidigare. 11
Vilka samarbetar Myrorna med? Nästan hälften av alla personer i arbetsträning är placerade via Arbetsförmedlingen och ca 20% är placerade via kommuner. Övriga placeringar sker via kompletterande aktörer, dvs. organisationer som via upphandlingar med AF placerar på Myrorna. En liten del är volontärer som på ideell basis arbetar hos oss. Berättelse om en samarbetare på Myrorna. Mikaela är 35 år och arbetstränar sedan tre månader tillbaka på en av Myrornas butiker i Stockholm. Hon har varit sjukskriven för depression och ångest till och från sedan gymnasiet och har diagnoserna GAD och borderline. Hon har provat på många jobb och arbetstränat på flera ställen. Under hösten var hon på väg att ge upp. Mikaela vill verkligen jobba, men det kändes hopplöst och hon såg ingen väg in på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen sa att det var dags att fundera på sjukersättning, men att bli bidragsberoende för resten av livet kändes inte som ett alternativ. Hon fick då möjlighet att komma till Myrorna och arbetsträna. På tidigare jobb har hon alltid haft konstant outhärdlig ångest, men inte här. Här är alla lika mycket värda, man har frihet att ta mycket eller lite ansvar och arbeta i sin egen takt utifrån sina egna förutsättningar. Introduktionen var jättebra, jag kände mig välkommen, sedd och fick individanpassade arbetsuppgifter. Myrornas koncept är fantastiskt. Deras pengar går till välgörenhet, men genom sin arbetsträning så hjälper dom så många fler. Jag önskar att alla som har problem skulle få komma hit och arbetsträna, säger Mikaela. Jag har aldrig mått bättre. 12
För ett mer hållbart samhälle. 2014 var ett händelserikt år för Myrorna. Här följer ett antal exempel på vad vi arbetade med förra året för att öka återanvändningen i Sverige. Lansering av Myrornas uppförandekod För att säkerställa att våra gåvor, så långt som möjligt, hanteras på ett etiskt och miljöriktigt sätt lanserade Myrorna och Fretex, Myrornas motsvarighet i Norge, en uppförandekod under 2014. Koden ska säkerställa en korrekt hantering av våra gåvor när de säljs på utlandsmarknaden av det samägda bolaget Fretex International. I koden finns rekommendationer och minimikrav på vad som förväntas av kunden när den handlar av Fretex International. Läs mer om vad uppförandekoden innebär på sidan 9. Nordisk strategi för hantering av textilavfall Nordiska Ministerrådet började under 2014 att ta fram ett förslag till en gemensam nordisk strategi för ökad återanvändning och återvinning av textil och textilavfall. Myrornas hållbarhetschef Emma Enebog var en av de personer som var med och arbetade fram det förslag för uppförandekod och certifieringssystem som ska bidra till att öka förtroendet för textilinsamlingen i Norden. Certifieringssystemet ska dessutom säkerställa att en hög andel av den insamlade textilen återanvänds och materialåtervinns. Utökade insamlingen Myrorna har ett ambitiöst mål om att nästan fördubbla insamlingsvolymerna till år 2018. Därför låg ett stort fokus under 2014 på att utöka våra insamlingsmetoder. Detta gjorde vi genom att dels placera ut 187 st nya klädboxar och dels genom att vi etablerade oss på tio nya återvinningscentraler runt om i hela landet. I samband med utplaceringen av de nya klädboxarna påbörjades även en stor inventering av Myrornas äldre, redan utplacerade, klädboxar. Dessa har nu börjat bytas ut mot vår nya och mer stöldsäkra modell, allt för att säkra att våra gåvor kan tas omhand på bästa sätt. Förra året gick vi från att endast ta emot det som är helt & rent, till att ta emot allt som är torrt & rent. Vi tror att detta kommer att få fler att skänka istället för att slänga sina kläder, vilket i sin tur leder till att ännu mer textil kan tas omhand och gå till återanvändning eller återvinning, istället för förbränning. 12
Inspirerat fler till att köpa second hand Genom att inspirera till att köpa second hand istället för nytt hoppas vi kunna förändra människors beteenden mot en mer hållbar livsstil. Under 2014 testade vi två, för oss helt nya sätt, att möta och inspirera fler: Under våren var vi för första gången med på We_change - Sveriges största gymnasiesatsning för hållbar utveckling. Där deltog vår hållbarhetschef Emma Enebog i en paneldebatt kring hållbar utveckling i Sverige. På We_change fick vi möjlighet att träffa och inspirera ungdomar samtidigt som vi tillsammans resonerade kring vad hållbar konsumtion kan innebära för miljön. För att visa på att Myrorna är ett bra alternativ till nyhandeln var vi två gånger under förra året med på mode- och skönhetsmässan ATTITUDE STHLM. Där erbjöd vi försäljning av exklusivt handplockade kläder, accessoarer och skor till mässans unga målgrupp. Återanvändningsakademien - seminarieserie för en mer hållbar framtid Under våren 2014 arrangerade Myrorna Återanvändningskademien - en seminarieserie om återanvändning av second hand-kläder. Där möttes företrädare för återanvändningsbranschen och diskuterade hur innovation och nya affärslösningar kan få fler att återanvända i framtiden. Man tog även upp frågor som vilka krav som ska ställas på aktörerna, om det borde finnas ett producentansvar för avfall av textil, samt hur insamlingen av den textil som fortfarande slängs ska kunna gå till i praktiken. Bland deltagarna i seminarierna fanns bland andra David Palm, avfallsforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som leder Nordiska ministerrådets forskningsprojekt kring textil. 14 Vid Återanvändningsakademien i Malmö deltog Anna- Karin Bengtsdotter, Emma Enebog, David Palm och Fredrik Östlin. Foto: Cecilia Öfverholm.
Källor Sid 6: WWF (2014), Sammanfattning av Världsnaturfonden WWFs Living Planet Report 2014, Solna: WWF, http://www.wwf.se/ vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/living-planet-report-2014/1579873-living-planet-report-s-mr-planeten-jorden (hämtad februari 2015) Sid 7: Carlsson, A. et al (2011) Kartläggning av mängde och flöden av textilavfall på uppdrag av Naturvårdsverket, Norrköping: SMED (SMED Rapport Nr 46), http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/05/smed_rapport_2011_46.pdf (hämtad januari 2015) Sid 10: Elander, M. et al (2014) Konsumtion och återanvändning av textilier på uppdrag av Naturvårdsverket, Norrköping: SMED (SMED Rapport Nr 149), http://www.smed.se/wp-content/uploads/2014/06/slutrapport.pdf (hämtad januari 2015) Sid 13: Palm, D et al. (2014), The Nordic textile commitment A proposal of a common quality requirement system for textile collection, sorting, reuse and recycling, Copenhagen: Nordic Council Of Ministers (TemaNord 2015:512), http://norden. diva-portal.org/smash/get/diva2:790973/fulltext01.pdf (hämtad april 2015) Vi gör något konkret för människor och miljö varje dag. Omslag: Linda Olsson, biträdande butikschef på Myrorna i Uppsala. Foto: Tina Axelsson. Myrornas huvudkontor Partihandlarvägen 47 120 44 Årsta Tel: 08-563 169 50 myrorna.se facebook.com/myrorna Instagram: myrorna Twitter: myrorna Vill du veta mer? Ansvarig för etablering/insamling Urban Bolin urban.bolin@myrorna.se 0736-88 69 40 Hållbarhetschef Emma Enebog emma.enebog@myrorna.se 0736-88 69 75