Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Telefon +46 (0)498 26 3266 E-post hakan.edlund@gotland.se Diarienr BUN 2011 107 Datum 2012-03-15 Tjänsteskrivelse Expediering till: BUN au Bilaga: 1 Särskolans kostnader Förslag till beslut Förvaltningen föreslår arbetsutskottet besluta Att godkänna rapporten Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningen fick av arbetsutskottet den 9 november 2011 uppdraget att titta på särskolans kostnader. Återkoppling till arbetsutskottet skulle ske under våren 2012. Uppdraget fastställdes i BUN 23 november 2011. Vid granskning av SCB:s statistik 2008 till 2010 upptäcktes stora felaktigheter i sammanställningen. Felaktigheterna bestod bland annat i att kostnader hade redovisats under fel verksamhet och felaktiga elevtal. Förvaltningen har därför valt att ta fram ett underlag för särskolans kostnader 2012 och jämfört dessa med det senast sammanställda rikssnittet från 2010. Ärendets beredning Ärendet har beretts av särskolan i samarbete med ekonomichef Elisabeth Österdahl. Konsekvenser Utfört Ja x Nej Ekonomiska konsekvenser: Ja Nej x Barnkonsekvenser: se checklista för barnkonsekvensanalys Ja Nej x Jämställdhetskonsekvenser: se checklista för Jämställdhetskonsekvenser Handläggare Håkan Edlund Förvaltningschef Ann-Chatrin Norrevik Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE 621 81 Visby Telefon +46 (0) 498 26 34 06 E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339 8328 Postgiro 18 97 50 3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/buf
Särskolans kostnader - BUN 2011 107 Förvaltningen fick av arbetsutskottet den 9 november uppdraget att titta på särskolans kostnader. Återkoppling till arbetsutskottet skulle ske under våren 2012. Verksamheten inom särskolan Gotland är idag uppbyggd i enheter utifrån elevens ålder samt den behovsnivå den specifika elevens funktionshinder kräver. Detta innebär att enheterna ser väldigt olika ut. Elevens funktionsnedsättning påverkar sådana saker som personaltäthet, extra stödinsatser, hjälpmedel, men även vilken gruppsammansättning som är mest lämpad för just den eleven. I uppdraget att ta fram underlag kring kostnader för en samlad särskoleorganisation Gotland bör två aspekter beaktas, dels den behovsprövade organisatoriska uppbyggnaden per enhet samt dels de tre skolformerna, grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna. Den totala kostnadsbilden påverkas av det sätt vi valt att arbeta. Arbetssättet avser att ge eleven de absolut bästa förutsättningarna för en så utvecklande skoltid som möjligt. Hur särskolan på Gotland är organiserad idag har historiska rötter från kommunsammanslagningen 1971, då särskolan blev en del av Gotland kommuns verksamhet. Det var en tidig kommunalisering på samma sätt som i Malmö och Göteborg. Men dåvarande organisation med rektor och studierektor var kopplad till omsorgsförvaltningen/omsorgsnämnden. Runt 1980 flyttades skolverksamheten till dåvarande skolorganisation under skolstyrelsen, och en särskolchef tillsattes. År 1983 blev Desideriabyggnaden klar och Gotland fick en egen gymnasiesärskola. Särvux, som då fortfarande var en försöksverksamhet, var lokalmässigt nära kopplad till Daglig verksamhet vid omsorgsförvaltningen. Efterhand som verksamheterna utvecklades skapades ett eget resursteam i första hand med skolkurator, skolpsykolog och yrkesvals lärare/syv. Vid omorganisationen av SIH, Statens Institut för Handikappfrågor, kompletterades resursteamet med konsulenter för syn, hörsel, rörelsehinder och autism eftersom då kommunerna skulle ta ett ansvar för dessa kompetenser. Jämfört med andra kommuner är det tämligen unikt att ha en sådan samlad organisation som på Gotland, även om det nu åter börjar ske sammanslagningar av uppdelade särskoleenheter i några kommuner, t ex i Hässleholm, Vimmerby och Kalmar. Särskolans verksamhet är med andra ord olika uppbyggd i olika kommuner. Av den anledningen är det näst intill ogörligt att rakt av jämföra hur särskolans kostnader ser ut i skilda kommuner. Nedan redovisas kostnaderna per elev, dels per enhet, dels per verksamhet/skolform räknade på 2012 års budget här på Gotland. Kostnad per ENHET inom Särskolans verksamheter I tabellen nedan redovisas enbart lönekostnad pedagogisk personal samt läromedel knutet till enheten. Enhet inom verksamheterna i Särskolan Personallön samt LM Eleverna i gruppen behovsnivå Elevantal/heltid Undervisning/ elev Läromedel/elev/år Antal personal Helårsarbetare Total lön per enhet Norrbacka grundsär 1,2,3 11 301 678 kr 1 964 7,75 3 318 461 kr Solberga grundsär 1,2,3,4 22 286 286 kr 5 364 8,625 6 298 289 kr Samundervisning grundsär 1,2 19 122 527 kr 2 000 5 2 328 010 kr Syrsan grundsär * 5 2 208 377 kr 2 000 1,37 416 755 kr Spec 5 grundsär år 1 gymnasiesär * 5 6 240 995 kr 2 400 3,1 1 445 969 kr Pegasus 6 grundsär 5 gymnasiesär * 6 11 419 199 kr 2 400 11,28 4 611 190 kr DIA 2 grundsär 4 gymnasiesär * 4 6 461 338 kr 2 400 5,38 2 768 029 kr Melonen gymnasiesär * 6 1 727 528 kr 2 000 1,7 727 528 kr Gysär 64 elever gymnasiesär 1,2,3,4 64 148 745 kr 1 906 19,65 9 519 679 kr Särvux 55 elever 1,2,3,4 55 40 706 kr 1 964 4,5 2 238 817 kr Utomlänselever 2 elever gymnasiesär 4,6 2 500 000 kr 0 0 1 000 000 kr *specialverksamheter 68,355 34 672 727 kr
Förtydligande Behovsgrupper: 1. Elever med lindrig utvecklingsstörning utan ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 2. Elever med lindrig utvecklingsstörning med lindriga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med måttlig utvecklingsstörning utan eller med lindriga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter. 3. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med måttliga ytterligare funktionsnedsättningar eller svårigheter, samt elever med grav utvecklingsstörning. 4. Elever med lindrig eller måttlig utvecklingsstörning med tillägg av en eller flera grava funktionsnedsättningar eller svårigheter. 5. Elever med grav utvecklingsstörning med tillägg av grava funktionsnedsättningar. 6. En numerärt mycket liten sjätte behovsgrupp utgörs av elever med extraordinärt komplicerade svårigheter p.g.a. tillkommande funktionsnedsättningar och andra svårigheter. I denna grupp kan exempelvis elev ingå, som av annan myndighet placeras i en särskild undervisningsmiljö utifrån ovanstående och med hänsyn tagen till en familjesituation. Under 2008-2009 gjordes ett arbete för att kategorisera elever i olika behovsgrupper utifrån modeller som finns i ett antal fastlandskommuner där man har elevpeng och inte rambudget. I det arbetet sattes inga belopp här på Gotland. Arbetet riktades mer in på att kategorisera elever utifrån komplexiteten i funktionsnedsättningen. Eleverna i specialverksamheter har svårigheter att klara av att ingå i ordinarie klasser inom särskolan. Detta på grund av olika tilläggsfunktionsnedsättningar och/eller av socialpsykologiska skäl. Samtliga elever har i grunden en utvecklingsstörning med olika tilläggsdiagnoser såsom autismspektrumstörning, ADHD, Tourettes syndrom, syndrom med kromosomförändringar, epilepsi, Cerebral pares etc. Därtill kommer också i vissa fall olika psykiatriska tillstånd såsom ångest och social fobi. Eleverna har ofta stort behov av en till en undervisning, för vissa elever krävs det i nuläget två t o m tre personal. Komplexiteten och även kostnadsbilden runt dessa elever har lyfts i BUF:s ledningsgrupp och skoldirektören har fått ett underlag som ska delges Barnsam. Utifrån tidigare politiska beslut finns idag samundervisningsgrupper på 5 grundskolor; Solklint, Högby, Gråbo, Södervärn och Solberga. Hypotetiskt skulle flera av grundsärskolans elever i dessa grupper, utifrån ett rent kostnadsperspektiv, kunna ingå i befintliga grundsärskolklasser. Gällande skollag ger föräldrar rätt att vara delaktiga i sina barns skolgång. Via samundervisning ger vi, de elever som klarar det, goda möjligheter till större pedagogiska utmaningar. Övriga kostnader särskolan - I tabellerna nedan presenteras samtliga kostnader per verksamhet utom pedagogisk personal och läromedel knutet till enheten, vilket redovisats i tabellen ovan. Personal Central verksamhet Särskolan 452 GRS 463 GYS 475 SÄRV Personal - Admin, Resurs och Skolledning 3 466 042 3 663 786 585 673 Egen praktikverksamhet Café 593 853 Snitt per elev 53 324 55 294 10 649 Övriga kostnader Skolskjuts per elev 32 308 12 000 0 Kompetensutveckling per elev 3 087 2 564 456 Läromedel, IT, Admin, Inackordering, Vikarier per elev 18 816 19 854 5 638
Lokal, Städ, Måltider betalas Centalt BUF 452 GRS 463 GYS 475 SÄRV Lokal Städ 2 780 000 3 744 000 123 000 Måltider 29 kr x 180 dgr x elever 339 300 391 500 0 Lokal Städ per elev 42 769 49 920 2 236 Måltid per elev 5220 5220 0 Källa: Elevunderlag LÅ 11/12, Budgetprognos 2012, Löneläge 2011 med 1,5 % generellt lönepåslag Genomsnittskostnad totalt per elev på Gotland - Nedan presenteras totalbilden av ovanstående tabeller redovisat per verksamhet per elev Särskolan per verksamhet 452 Grundsär 463 Gymnasiesär 475 SÄRV Elevantal 65 75+2 55* Totalkostnad per verks/år 417 129 332 249 39 701 Totalkostnad exkl. skolskjuts/år 384 821 320 249 39 701 Totalkostnad exkl. skolskjuts, lokal, måltid/år 336 832 265 109 37 465 Totalkostnader enbart undervisning/år (Personal) 261 606 187 397 20 723 *Särvux Gotland har hög undervisningstid 7,0 timmar/elev/vecka i förhållande till riksnittet som ligger på 3,1 timmar. Genomsnittskostnad per elev Riket - 2010 Total- därav Förskoleverksamhet och kostnad Undervisning Lokaler Skolmål- Läromedel/ Elevvård Övrigt Skolskjutsar skolbarnsomsorg/ och tider utrustning/ och rese- Skolform inventarier skolbibliotek ersättning Obligatorisk särskola Totalt, tkr 4 256 656 2 005 197 384 115 64 863 68 995 47 146 1 047 195 426 643 Kostnad per elev, kr 383 900 190 700 36 500 6 200 6 600 4 480 99 600 39 300 Gymnasiesärskola Totalt, tkr 2 722 196 1 071 371 310 329 40 799 94 665 37 911 685 834 208 268 Kostnad per elev, kr 293 400 125 800 36 400 4 800 11 100 4 450 80 500 22 900 Särvux Totalt, tkr 220 743 139 916 29 949. 5 912 1 515 43 442. Kostnad per elev, kr 43 000 27 300 5 800. 1 200 300 8 500. Källa Sveriges officiella statistik 2010 - Riksnivå Tabell 1: Kostnader för samtliga verksamheter inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning Eftersom det här jämförs siffror från olika år får man beakta att det har skett en löne- och kostnadsutveckling mellan år 2010 och 2012. I jämförelse med genomsnittskostnaden per elev riket 2010 är Gotland dyrare 2012 när det gäller totalkostnaden i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Däremot är särvux billigare än rikssnittet 2010. Något senare rikssnitt finns inte att tillgå. Gotlands kostnader ligger lägre än snittet när det gäller skolmåltider och skolskjutsar. På följande sida redovisas särskolans rambudget från 2005 och fram till 2011.
Ovan redovisas Särskolans egen rambudget, i denna ingår ej lokal-, måltids- och centrala overheadkostnader vilka hanteras centralt på BUF. Särskolan har under denna 7 års period gjort ett positivt resultat utifrån den budgetram som tilldelats. Genom åren har ett par elever bedrivit sina studier på fastlandet i olika specialverksamheter. Besluten för dessa placeringar fattas utanför särskolan vilket gör att budgeten alltid måste innehålla en post för sådan placering. Särskolan Gotland försöker självfallet undvika detta genom att själva driva specialverksamheter som möter de elever som har utökat behov av stöd. Skolkostnaden för en elev som gör sina studier på fastlandet ligger idag på ca 600 000 kr per år för den pedagogiska delen därtill kommer kostnader för boende och övriga sociala insatser som krävs. Förvaltningen ser att särskolans elevtal följer rikets siffror gällande minskande årskullar. En markant minskning av elevtalet inom grundsärskolan skedde också 2011 i och med att den nya skollagen trädde i kraft och det 10:e skolåret försvann. Man ser även att efterfrågan på elevplatser inom Särvux ökar då de stora elevkullarna från slutet av 80-talet samt början av 90-talet nu söker särskild undervisning för vuxna för fortsatta studier. Förvaltningen noterar att även om elevkullarna minskar föreligger ett ökat behov av utökat stöd och att efterfrågan av elevplatser inom våra personaltätare verksamheter ökar. Trots allt kan dock detta ses som
en besparande placering i jämförelse med de kostnader som likvärdig plats kostar på fastlandet för förvaltning och region. Bilaga 1