Innehåll Förord för avhandlingsguiden... 5 1. Lärdomsprov (ES 16 )... 6 1.1. Definition på lärdomsprov... 6 1.2. Lägre högskoleexamen... 6 1.3. Högre högskoleexamen (undantag: separata magisterprogram)... 6 1.4. Separata magisterprogram (ES bilaga 2)... 6 1.5. Separat mognadsprov... 7 2. Aktörer och deras uppgifter inom avhandlingsprocessen... 7 2.1. Dekaner (ES 7 )... 7 2.2. De ämnesansvariga (ES 9 )... 7 2.3. Examinatorer (ES 10 )... 7 2.4. Handledare (ES 54 )... 8 2.5. Handledarens uppgift när avhandlingen är i slutsketet (EB 11 )... 8 2.6. Sakgranskare av avhandlingar och mognadsprov (EB 15 )... 8 2.7. Språkgranskare av avhandlingar och mognadsprov (EB 16 )... 8 3. Avhandlingar och kursbeskrivningar... 9 3.1. Kursbeskrivningar och lärandemål för avhandlingar och seminarier (ES 21 )... 9 3.2. Lärdomsprovets omfattning (ES 22 och 23 )... 9 3.3. Avhandlingars form och offentlighet (ES 55 )... 9 3.4. Kandidatseminarier och magisterseminarier (ES 54 )... 10 4. Språkanvändning och språkgranskning... 11 4.1. Språkanvändning i avhandlingar och mognadsprov (ES 39 )... 11 4.2. Språkgranskning av skriftliga arbeten (ES 44 )... 11 5. Handledningsprocessen... 13 5.1. God lärandemiljö för handledningsprocessen... 13 5.2. Målsättning med avhandlingsarbetet: både lärprocess och forskningsuppgift... 13 5.3. Förväntningar på handledningsprocessen... 14 5.4. God praxis om avhandlingsprocedurer... 14 6. Handledarens uppgifter... 15 6.1. Vilket ansvar har en handledare?... 15 6.2. Handledaren inleder sitt uppdrag... 15 6.3. Ämnesval och skrivprocess... 15 6.4. Handledarens respons till skribenten... 15 6.5. Handledaren klargör tidsramarna... 15 6.6. Handledaren kommenterar manuskriptet innan det lämnas in... 16 6.7. Handledarens uppgift när det gäller skribentens examen... 16 2
6.8. Handledaren avslutar sitt uppdrag... 16 7. Seminarieprocessen... 17 7.1. God lärandemiljö för seminarieprocessen... 17 7.2. Arbetet inom seminariet... 17 7.3. Former för och övningsuppgifter inom seminariearbetet... 17 7.4. Seminariebehandling... 18 8. Gransknings- och bedömningsprocess... 19 8.1. Inlämning (EB 20 )... 19 8.2. Bedömningskriterier och grunder (EB 28 )... 19 8.3. Målrelaterad bedömning och bedömningsgrundernas tillämpning (EB29 )... 19 8.4. Plagiatgranskning (EB 30 )... 20 8.5. Vitsordsskala för bedömning av studieprestationerna (EB 31 )... 20 8.6. Vitsordsskala för bedömning av avhandlingar och mognadsprov (EB 32 )... 20 8.7. Bedömningsprocess för avhandlingar och mognadsprov (EB 33 )... 20 8.8. Begäran om rättelse (38 )... 21 9. Tidsplanering och -disponering... 22 9.1. Avhandling och mognadsprov - ett lärdomsprov för alla... 22 9.2. Målsatt studietid... 22 9.3. Dimensionering av studierna... 22 9.4. Helhetsplanering för tredje eller femte studieåret... 23 9.5. Elektronisk studieplan, arbetsbelastning och läsordning i MinPlan... 23 9.6. Slutskedet av studierna... 23 10. Återuppta studierna... 24 10.1. Råd 1. Skaffa dig överblick över dina studier för att veta var du står... 24 10.2. Råd 2. Jämför dina studier med examenskraven... 24 10.3. Råd 3. Kontrollera de administrativa reglerna för att bedriva studier... 25 10.4. Råd 4. Identifiera vad du själv anser saknas för examen... 25 10.5. Råd 5. Gör en studieplan inklusive tidtabell... 25 10.6. Råd 6. Fundera på hur du praktiskt kan ordna dina studier... 26 10.7. Råd 7. Planera en särskild arbetsgång för avhandlingen... 26 10.8. Råd 8. Fundera på vilken sorts flexibilitet du skulle behöva... 26 10.9. Råd 9. Tänk efter om du har tillräckliga akademiska studiefärdigheter... 26 10.10. Råd 10. Ta kontakt med fakultetskansliet... 27 10.11. Råd 11. Ta kontakt med egenläraren och med andra ämnens lärare... 27 10.12. Råd 12. Om du kör fast ska du SNABBT ta kontakt!... 27 10.13. Till sist: Studierna kommer att löpa smidigt om du... 27 11. Modeller och exempel... 28 3
11.1. Modell för tidsplan för avhandlingsarbetet... 28 11.2. Modell för avhandlings- och seminariarbetet... 28 11.3. Tidsplan för avhandlingsarbetets olika delar... 29 11.4. Modell för en årsklocka för hela studieåret... 30 11.5. Modell för typografi och layout... 31 11.6. Modell för avhandlingens uppbyggnad eller disposition... 32 11.7. Modell för titelsida för kandidatavhandling... 34 11.8. Modell för abstrakt... 35 11.9. Exempel på bedömning av pro gradu-avhandlingar (FSE)... 36 11.10. Exempel på bedömningsgrunder för avhandling pro gradu (humaniora)... 36 11.11. Exempel på utlåtande från språkgranskningen... 38 11.12. Exempel på checklista inför kandidatexamen (FHPT)... 39 11.13. Modell för kandidatavhandlingsprocessen... 40 Guider för studerande: www.abo.fi/student/guider Avhandlingsguide Referensguide Studieteknik och studieförmåga, särskilt kap. 7 och 8 Regler: www.abo.fi/student/regler Examensstadga Instruktion för examination och bedömning God lärandemiljö På fakulteternas och språkcentrets webbsidor hittas information om verksamheten vid enheterna. Pärmbild: Tove Sjöblom och Kristina Pusa 4
Förord för avhandlingsguiden Guiden är avsedd för studerande som är i det skedet att de ska skriva avhandling och mognadsprov, antingen inom lägre eller högre högskoleexamen. Avhandlingsguiden är också avsedd för handledarna, som kan hänvisa sina studerande till olika delar av guider. Avsikten är också att erbjuda material för kandidat- och/eller magisterseminarier vid sidan av självstudiematerial för de studerande. Guiden har elva kapitel och inleds med definitioner och aktörer. Därefter följer handledningsprocessen och handledarens uppgifter samt seminarieprocessen. Granskningsoch bedömningsprocessen bildar ett eget kapitel. I slutet av guiden finns mera praktiskt betonade delar om tidsplanering, att återuppta studierna samt modeller och exempel. Grunderna för alla examina vid akademin är samlade i en examensstadga (ES). Det första kapitlet i denna guide innehåller akademins definitioner och regler enligt både stadgan och instruktionen för examination och bedömning (EB). Ämnen och fakulteter kan därtill ha egna tillämpningsbestämmelser och därför ska skribenter alltid själva ta reda på dem. Avsikten är att guiden ska vägleda skribenterna genom att erbjuda regler, självstudiematerial och checklistor. Det mål som eftersträvas är, naturligt nog, att studerande i slutet av tredje året ska kunna avlägga kandidatexamen och i slutet av femte året högre högskoleexamen. Lärandemål: Genom att läsa guiden kan den studerande bli uppmärksam på vad som förutsätts av en avhandlingsskribent få impulser till relevanta frågor att ställa till handledaren förbereda sig för en handledningssituation och arbete i seminarier få riktlinjer för processerna kring handledning, inlämning, granskning och bedömning få impulser att göra en tidsplan för sitt avhandlingsarbete och för sitt tredje respektive femte studieår förbereda sig för en kontroll av sin examensstruktur antingen på egen hand eller tillsammans med andra Vi hoppas att studerande och personal kontaktar oss och ger respons och utvecklingsförslag gällande denna avhandlingsguide! 3.5.2016 Monica Nerdrum, forsknings- och utbildningsservice, lärandestödet 5
1. Lärdomsprov (ES 16 ) Vad är ett lärdomsprov? Vilket språk ska användas? Får man skriva gemensam avhandling? Vad är ett mognadsprov? 1.1.Definition på lärdomsprov Ett lärdomsprov består av ett examensarbete och ett mognadsprov. Lärdomsprovet består av en kandidatavhandling och ett mognadsprov för lägre högskoleexamen samt en avhandling pro gradu eller ett diplomarbete och ett mognadsprov för högre högskoleexamen. Ett mognadsprov ska visa att skribenten har god kännedom om ämnesområdet för avhandlingen och att hon eller han har sådan språklig färdighet och kommunikativ förmåga som lagstiftningen kräver. Alla avhandlingar och mognadsprov sakgranskas. Bestämmelserna om mognadsprovet gäller alla studerande oberoende av när de inlett sina studier. 1.2.Lägre högskoleexamen Mognadsprov för lägre högskoleexamen utgörs av en del (10 000 tecken utan mellanslag) av en svensk-, dansk- eller norskspråkig avhandling. Då avhandlingen är skriven på ett främmande språk utgör den obligatoriska svenskspråkiga sammanfattningen (10 000 tecken) mognadsprov. Mognadsprov språkgranskas, men kandidatavhandlingen i sin helhet språkgranskas inte. Kandidatavhandlingar kan inte författas gemensamt av flera skribenter. 1.3.Högre högskoleexamen (undantag: separata magisterprogram) Mognadsprov för högre högskoleexamen utgörs av ett obligatoriskt abstrakt skrivet på samma språk som avhandlingen (2500 tecken utan mellanslag). Avhandlingar skrivna på främmande språk innehåller en obligatorisk svensk sammanfattning (10 000 tecken). Avhandlingar inklusive abstrakt för högre högskoleexamen språkgranskas (15 000 tecken). Gemensam avhandling inom högre högskoleexamen Praxis har varit att avhandlingar inom högre högskoleexamen kan författas gemensamt av flera skribenter, trots att detta inte uttryckligen nämns i examensstadgan. En förutsättning är då att de olika skribenternas andel är dokumenterad (minst 15 000 tecken/skribent) så att språkgranskning kan göras skilt för varje skribent. Abstraktet är obligatoriskt och likaså den svenska sammanfattningen om avhandlingen är skriven på ett främmande språk. 1.4.Separata magisterprogram (ES bilaga 2) Inom separata magisterprogram skriver alla studerande avhandling och mognadsprov i form av ett abstrakt (2 500 tecken) i princip på programmets språk. 6
1.5.Separat mognadsprov För en inhemsk studerande kontrollerar fakultetskansliet i regel i samband med antagningen till högre högskoleexamen om kraven på utmärkta kunskaper i ett inhemskt språk och nöjaktiga respektive goda kunskaper i det andra inhemska språket är uppfyllda. Om studeranden inte uppfyller språkkraven skrivs mognadsprovet i undantagsfall som ett separat prov på svenska respektive finska. Att notera: Ta kontakt med fakultetskansliets eller språkcentrets personal om du har frågor som du anser vara svåra att reda ut på egen hand. 2. Aktörer och deras uppgifter inom avhandlingsprocessen Vem bestämmer om avhandlingar inom grundutbildningen? Vem beslutar om hur avhandlingsseminarierna går till? Hur och när får man en handledare? Vem väljer och vem kan väljas? Vad är handledarens uppgifter? Vem granskar och bedömer en avhandling? 2.1. Dekaner (ES 7 ) Till dekanernas uppgifter hör bl.a. att: godkänna avhandlingar för högre högskoleexamen 2.2. De ämnesansvariga (ES 9 ) Till den ämnesansvarigas uppgifter hör att bereda läroämnets undervisningsplan som innefattar alla de obligatoriska och valbara prestationer som ingår i en utbildningslinje Att notera: Avhandlingarnas kursbeskrivningar ingår i undervisningsplanen. 2.3.Examinatorer (ES 10 ) Till examinatorers uppgift hör bl.a. att godkänna kursbeskrivningar och kursarrangemang inom läroämnet utse handledare inom grundutbildningen och sakgranskare för avhandling inom lägre och högre högskoleexamen inom läroämnet Att notera: Handledaren för kandidatavhandlingen är oftast samma person som bedömer. 7
2.4.Handledare (ES 54 ) För varje studerande som arbetar med en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen utser examinator en handledare. Handledaren bör ha avlagt minst högre högskoleexamen. Till handledarens uppgifter hör bl.a. att 1) komma överens med studeranden om arbetsuppgiftens innehåll 2) stöda studeranden under skrivprocessen. 2.5.Handledarens uppgift när avhandlingen är i slutsketet (EB 11 ) Till handledaren här att 1) göra slutkontroll av avhandlingen och ge skribenten klartecken för inlämning till plagiat-, språk- och sakgranskning samt förvaring i publikationsarkivet 2) kontrollera plagiatgranskningens analysrapport, bekräfta godkänd plagiatgranskning och ge klartecken för språk- och sakgranskning 3) informera examinator om att sakgranskare bör utses 4) bekräfta att uppladdning i publikationsarkivet kan utföras 5) överenskomma med skribenten om ett separat mognadsprov ifall sådant behövs 2.6.Sakgranskare av avhandlingar och mognadsprov (EB 15 ) Sakgranskare av en avhandling för lägre eller högre högskoleexamen inklusive mognadsprov kan vara en person som har avlagt minst högre högskoleexamen och som utses av examinator. Sakgranskningen för en avhandling för lägre högskoleexamen görs av en person som kan vara handledaren. Sakgranskningen för en avhandling för högre högskoleexamen görs av två personer, varav den ena kan vara handledaren, för den aktuella avhandlingen. Sakgranskarens uppgift är att 1) avgöra om bedömningskriterierna för avhandlingen och mognadsprovet har uppfyllts 2) för avhandling och mognadsprov för lägre högskoleexamen bedöma hur bra lärandemålen uppnåtts enligt vitsordsskalan och svara för att resultatet registreras i studieprestationsregistret 3) för avhandling och mognadsprov för högre högskoleexamen bedöma hur bra lärandemålen uppnåtts och ge var sitt eller ett gemensamt skriftligt utlåtande och i det föreslå ett vitsord enligt vitsordsskalan. 2.7. Språkgranskare av avhandlingar och mognadsprov (EB 16 ) Språkgranskare av en avhandling och ett mognadsprov ska vara en person som har avlagt minst de fördjupade studierna i det aktuella språket och som utses av chefen för språkcentret eller i språkämnena av läroämnets examinator. Språkgranskarens uppgift är att bedöma språket enligt vitsordsskalan godkänd/underkänd. Tidsgränserna följer ett rullande system som fastställs av fakulteten i samråd med språkcentret. 8
3. Avhandlingar och kursbeskrivningar Vad ska en kursbeskrivning om avhandlingar innehålla? Vad är lärandemålet för en avhandling? Vilken omfattning har lärdomsprovet? Vilken form ska en avhandling ha då den inlämnas? Är avhandlingar offentliga? Var kan man läsa godkända avhandlingar? 3.1.Kursbeskrivningar och lärandemål för avhandlingar och seminarier (ES 21 ) I en kursbeskrivning anges studieprestationens innehåll och hur den ska genomföras. Kursbeskrivningen är ett arbets- och styrredskap som utgör juridisk grund för varje studieprestation. Kursbeskrivningen ska innehålla bl.a. kod, namn, innehåll, lärandemål, arbetsformer, arbetsmängd, allmänfärdigheter, examination och bedömning samt utvärdering. Uppgifterna publiceras på akademins webbplats senast 1.8. I kursbeskrivningen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet och anger tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation. Lärandemålen beskriver vad studerande förväntas kunna, utföra eller förhålla sig till och fungerar som skriftliga bedömningskriterier för det lägsta godkända vitsordet. Alla lärandemål bör vara uppfyllda för godkänd prestation. Att notera: Kursbeskrivningarna hittas på www.abo.fi/student/kurser 3.2.Lärdomsprovets omfattning (ES 22 och 23 ) Ämnesstudierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med läroämnet omfattar ett lärdomsprov och seminarier på 10 studiepoäng (ES 22 ) De fördjupade studierna i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämförs med läroämnet innehåller ett lärdomsprov på minst 20 och högst 40 studiepoäng. (ES 23 ) Att notera: Avhandlingarna och seminarier både för högre respektive lägre högskoleexamen har separata kursbeskrivningar. 3.3.Avhandlingars form och offentlighet (ES 55 ) Avhandlingar för lägre och högre högskoleexamen inlämnas så fort de nödvändiga myndighetstillstånden beviljats i elektronisk form. De lagras därefter i akademins publikationsdatabas utgör den offentliga versionen. Undantag är examensarbeten som förbereds för publicering eller är sekretessbelagda enligt bestämmelserna nedan. Dessa avhandlingar förvaras elektroniskt, men som icke-offentliga. En avhandling eller ett avslutande examensarbete för avläggande av lägre eller högre högskoleexamen eller forskarutbildning är offentligt. En opublicerad avhandling eller ett examensarbete blir offentligt när det har bedömts som avhandling eller slutarbete för en examen. 9
Handlingar som gäller planering av eller basmaterial för avhandlingar eller examensarbeten är sekretessbelagda på det sätt som föreskrivs i 24 lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Om avhandlingens innehåll är sådant att enligt ovannämnda lag vissa avsnitt ska sekretessbeläggas, bör författaren senast då avhandlingen lämnas in för bedömning anhålla hos dekanus om att avhandlingen kan godtas som studieprestation med en sådan begränsning. Dekanus ska på författarens anhållan eller annars då det enligt lagen är motiverat och möjligt med stöd av lagen besluta att en godkänd avhandling eller ett examensarbete delvis sekretessbeläggs. I beslutet ska framgå sekretessbeläggningsperiod och andra eventuella villkor samt den särskilda punkt i 24 i Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet som tillämpas på fallet. Avhandlingen eller examensarbetet ska förvaras så att det är tillgängligt för allmänheten. En avhandling för lägre eller högre högskoleexamen eller forskarutbildning eller ett examensarbete förvaras bestående. Ett beslut om sekretessbeläggning ska finnas tillgängligt på samma förvaringsplats. 3.4.Kandidatseminarier och magisterseminarier (ES 54 ) Avhandlingar för lägre högskoleexamen utarbetas inom ramen för kandidatseminarier, där formbundna aktiviteter krävs av deltagarna. I kursbeskrivningen för avhandlingen anges rekommenderat antal handledningssamtal (minimum och maximum) alternativt projekthandledning och hur avhandlingen behandlas vid seminarier. Handledaren kommenterar det sista manuskriptet och den svenska sammanfattningen då sådan krävs. Därefter kan studeranden göra ytterligare ändringar före inlämnandet av den färdiga avhandlingen och den eventuella svenskspråkiga sammanfattningen. Om handledaren inte behärskar svenska kan en annan lärare vid enheten granska sammanfattningen. Handledaren avslutar sitt uppdrag genom att med ett intyg bekräfta att plagiatgranskning av avhandlingen har gjorts och att arbetet kan genomgå språkgranskning. Om ett separat mognadsprov behövs ansvarar handledaren också för att det ordnas. Att notera: Magisterseminarier kan eventuellt i framtiden bli obligatoriska för alla.. 10
4. Språkanvändning och språkgranskning På vilket språk ska jag skriva avhandling och mognadsprov? Ska det finnas en svensk sammanfattning? Vilka skriftliga arbeten språkgranskas? 4.1. Språkanvändning i avhandlingar och mognadsprov (ES 39 ) Lägre högskoleexamen Avhandlingen för lägre högskoleexamen skrivs på svenska, danska eller norska. I finska eller främmande språk kan språket i fråga användas om examinator bedömer det som ändamålsenligt. Avhandlingar som är avfattade på något annat språk än svenska, danska eller norska ska innehålla en sammanfattning på svenska (10 000 tecken). Högre högskoleexamen Avhandlingen för högre högskoleexamen skrivs på svenska, danska eller norska. Den kan med handledarens tillstånd skrivas på engelska och med dekanus tillstånd på något annat utländskt språk. I avhandlingar i finska eller i något främmande språk ska detta språk användas. Dekanus kan dock besluta att en sådan avhandling får skrivas på svenska liksom att avhandlingar i finskans eller de främmande språkens didaktik kan skrivas på detta språk. Avhandlingar som är avfattade av inhemska studerande på något annat språk än svenska, danska eller norska ska innehålla en sammanfattning på svenska (10 000 tecken). I övrigt görs sammanfattningen enligt språkcentrets anvisningar. Separata magisterprogram (ES bilaga 2) En studerande som bedriver studier i en utbildning på engelska och vars skolutbildningsspråk är finska eller samiska får skriva sin avhandling och sitt mognadsprov på engelska. Samma rätt har en utländsk, icke nordisk studerande samt färöiska och isländska studerande. En sammanfattning på svenska behövs inte. Förtydligat utskrivet kan man säga att man inom separata magisterprogram i princip skriver avhandling på programmets språk. En svensk sammanfattning behövs inte om avhandlingen är skriven på ett främmande språk. 4.2. Språkgranskning av skriftliga arbeten (ES 44 ) Syftet med språkgranskningen av avhandlingar för högre högskoleexamen är att se till att de uppfyller de allmänna språkliga krav som gäller vid akademin. Syftet med språkgranskning av mognadsprov är att tillse att de uppfyller de språkliga kraven enligt lagstiftningen respektive vid akademin. Ansvaret för korrigeringar och korrekturläsning ligger hos studeranden. Ett arbete för grundexamen bör vara innehållsmässigt godkänt av handledaren innan det inlämnas för språkgranskning. Språkgranskningen görs genom språkcentrets försorg. I ämnena engelska, finska, franska, ryska, svenska och tyska, då sakgranskaren har avklarat de fördjupade studierna i språket i 11
fråga och därmed har behörighet att språkgranska, gör sakgranskaren också språkgranskningen. Sakgranskaren bör då i sitt utlåtande explicit konstatera att den språkliga utformningen är godkänd. Mognadsprov språkgranskas. I de fall då studeranden redan har godkänts språkligt i ett mognadsprov på svenska för lägre eller högre högskoleexamen vid ett universitet eller högskola språkgranskas inte mognadsprovet. Den första avhandlingen för en högre högskoleexamen vid akademin inklusive svensk sammanfattning språkgranskas. En utländsk studerandes avhandling språkgranskas på samma sätt som övriga studerandes arbeten. 12
5. Handledningsprocessen Vilka rutiner följs inom handledningsprocessen? Finns det skriftliga riktlinjer och rutiner? Var kan man läsa dem? Vilka rättigheter och skyldigheter har skribenten respektive handledaren? Har jag som student möjlighet att ge respons? Hur? 5.1.God lärandemiljö för handledningsprocessen Vid akademin har fattats beslut om hur en god lärandemiljö definieras. För att bedöma om en god lärandemiljö beträffande handledningsprocessen är uppnådd inom utbildningslinjer och ämnen finns grunder att utgå ifrån. De är indelade i följande tre nivåer: Rutiner på en inledande nivå: Handledning ges på begäran. Rutiner inom en under utveckling varande nivå: Handledningsprocessen är dokumenterad i kursbeskrivningen. Inarbetade rutiner: Utbildningslinjen har en systematisk handledningsprocess. Handledare utses i början av höstterminen och processen följer givna riktlinjer. Handledaren och studenten undertecknar ett avtal som bestämmer rättigheter och skyldigheter för båda. Studentutvärdering av handledningen görs efter det att avhandlingen har inlämnats. Utbildningslinjer och ämnen uppmuntras att sträva efter den högsta nivån med inarbetade rutiner i sin verksamhet. Handledning är den verksamhet som Sker i samband med att en studerande ska lära sig att avklara en arbets- eller mindre forskningsuppgift Leder till att en studerande redovisar för uppgiften i form av en avhandling Ger en studerande stöd och råd av en lärare under processens gång (Handal & Lauvås 2011) Handledningen kan ske både individuellt och i grupp vid seminarier. Nätbaserad handledning kan också förekomma. 5.2.Målsättning med avhandlingsarbetet: både lärprocess och forskningsuppgift Avhandlingsarbetet kan indelas i två centrala delar, lärande och lärprocess och arbets- eller forskningsuppgiften inklusive den färdiga produkten. När det gäller avhandlingar inom grundutbildningen torde lärprocessen kunna betonas framom själva forskningsuppgiften (jfr Handal & Lauvås 20011, s. 16-17). Den senare blir mera krävande och kommer att betonas mera allteftersom den studerande går från nivå till nivå inom sin utbildning. Att skriva en avhandling är en process. Det är centralt att en skribent från början har ramarna klara och vet vad som förväntas. Fungerande handledning är av avgörande betydelse för avhandlingsskrivandets framgång. När en studerande inleder sin avhandlingsprocess utses också en handledare. Studerande får råd och information av handledaren bl.a. beträffande ämnet, dess begrepp och metoder samt vetenskaplig textproduktion. Seminarie- eller 13
projektarbete kompletterar den individuella handledningen genom ytterligare möjligheter till stöd för skrivandet. Inom lärprocessen behövs handledning också inom andra än det egna ämnesområdet. Sålunda är det till fördel om handledning i och råd om vetenskapsteori, akademiskt skrivande och språklig utformning, läs- och skrivsvårigheter, informationssökning och hantering av källor ingår som en integrerad del av avhandlings- och handledningsprocessen. Anvisningar för grafisk utformning ska, naturligt nog, också ges. 5.3.Förväntningar på handledningsprocessen Resultat från studieklimatundersökningarna under flera år visar att studerande uppskattar engagerade, motiverade och krävande handledare som ger snabb respons och för arbetet framåt. Studerande värdesätter att få handledning också i grupp, och seminarieledare som skapar sådan positiv stämning att det är lätt att ställa frågor under seminarierna. För att handledningen ska vara givande är det till fördel om handledare och studerande förbinder sig att respektera vissa gemensamma regler. Modell för ett avtal mellan studerande och handledare kommer att utarbetas. En föreläsning från Pedagogiska mässan 2013 tar upp både lärarnas och studerandenas förväntningar: Opettajien ja opiskelijoiden odotukset ja vastuutvuorovaikutuksessa, psykologi Satu Eerola, Campus Connexus, Pedamässan 2013 (39 min). Länk: www.abo.fi/personal/videoseminarier1 5.4.God praxis om avhandlingsprocedurer Institutionen för psykologi och logopedi, en av akademins dåvarande interna toppenheter inom utbildning, ordnade seminariet "Hur stöda avhandlingsarbetet - effektiva avhandlingsstrategier" 31.10.2013. Seminariet spelades in och föreläsningarna visar god praxis vid ämnena psykologi och logopedi när det gäller avhandlingsprocedurer: Ämnesansvariga, prefekt Matti Laine: Nya procedurer med pro graduavhandlingar i psykologi ( 22 min) Akademilektor Katarina Alanko: Psykologins kandidatavhandlingar, skrivprocessen och hur den struktureras (10 min) Akademilektor Pirkko Rautakoski: Presentation av logopedins avhandlingsprocedurer ( 20 min) Länk: www.abo.fi/personal/videoseminarier1 14
6. Handledarens uppgifter 6.1.Vilket ansvar har en handledare? Vilket är handledarens ansvar för skribentens hela lärprocess? En tumregel är att handledaren i främsta hand har konkret ansvar för avhandlingsprocessen, men handledaren har alltid också ett ansvar att kunna hänvisa studeranden vidare till andra medverkande, t.ex. egenlärare, examinatorer eller skrivhandledare. Handledaren har ett särskilt ansvar för att jämlikhetsaspekten beaktas i handledningen av examensarbeten. 6.2.Handledaren inleder sitt uppdrag En god rutin är att handledaren genast i början av avhandlingsprocessen redovisar för vad som förväntas av en skribent, vilka krav som ställs på en avhandling i ämnet samt vilka kriterier som används vid bedömningen. Samtidigt rekommenderas att handledaren konkret exemplifierar avhandlingsarbetet genom att visa tidigare godkända avhandlingar i ämnet. Ytterligare hör det till god praxis att handledaren klargör för skribenterna hur och när personlig kontakt kan tas med handledaren. 6.3.Ämnesval och skrivprocess Handledaren eller examinatorn kan föreslå ett ämne för avhandlingen, men studerande uppmuntras att också själva komma med förslag. Handledaren bedömer om förslaget är realistiskt och kommer överens med skribenten om arbetsuppgiftens innehåll och stöder henne eller honom under skrivprocessen. Under arbetets gång kan synpunkter på arbetet ges i flera sammanhang också av andra än av handledaren, t.ex. av examinatorn, seminarie- eller projektledarna samt medstuderandena. Skribenten väljer då med handledarens hjälp vilka synpunkter som inarbetas. 6.4.Handledarens respons till skribenten En handledningsprocess innehåller oftast många samtal. Då handledaren ger råd åt skribenten är en grundförutsättning att handledaren på förhand förklarat på vilket sätt responsen kommer att ges. Skribenterna är ovana med det vetenskapliga synsättet och känner inte till den "akademiska kultur" som råder inom ämnet. Handledaren ansvarar för att skribenten socialiseras in i denna kultur och sålunda får en bättre möjlighet att förstå och använda responsen (jfr Handal & Lauvås 2011, 145-160). I handledarens ansvar ingår att läsa manuskriptet och ge konstruktiv respons till skribenten. Tydligheten ökas om handledaren på förhand redogör för hur många gånger ett manuskript läses av handledaren under processen, hur lång tid på förhand texten ska vara inlämnad och i vilken form samt efter hur många dagar respons ges. 6.5.Handledaren klargör tidsramarna Skribenternas tidsdisponering ska beräknas utgående från avhandlingens omfattning, men också utgående från de yttre ramar som enheten ställer upp i form av exempelvis seminarier och projekt. Det är centralt att skribenten från början har tidtabellen klar för sig och vet vad som förväntas. 15
Trots att omfattningen i studiepoäng för en avhandling är mindre än normen för ett läsår (60 studiepoäng), kan dock den tid som krävs för att avklara helheten sträcka sig över ett helt läsår på grund av att slutarbetet ingår i ett större sammanhang. Läs därför alltid kursbeskrivningen i sin helhet. Till handledarens ansvar hör också att kommunicera detta till skribenten. Ett hjälpmedel för både handledare och skribent kan vara att dela upp arbetet i etapper och göra upp en tidtabell för arbetsprocessen med tydligt nerskrivna tidpunkter för när de olika delarna i arbetet ska vara klara. Se närmare kapitlet om tidsplanering och tidsdisponering. 6.6.Handledaren kommenterar manuskriptet innan det lämnas in När skrivprocessen framskridit så att manuskriptet börjar vara klart förväntas handledaren kommentera det sista manuskriptet så att skribenten ännu kan göra ändringar innan den färdiga avhandlingen lämnas in. 6.7.Handledarens uppgift när det gäller skribentens examen När arbetet med avhandlingen pågår är skribenten ofta i slutskedet av sina studier. Då ligger det nära till hands att ställa frågan vilket ansvar handledaren har för den studerandes övriga studier och hela examen. I många fall sammanfaller flera roller, så att handledaren samtidigt också är examinator eller egenlärare. I sådana fall uppstår inte detta problem. Men om handledaren är en person som inte har dessa roller, så bör det ingå i handledaransvaret att kunna hänvisa skribenten till rätt person och till fakultetskansliet, där kontroll av examens sammansättning kan göras. 6.8.Handledaren avslutar sitt uppdrag Efter skrivprocessen följer den tredelade granskningen av avhandlingen. Handledaren avslutar sitt uppdrag med att bekräfta att plagiatgranskning av avhandlingen har gjorts och att arbetet kan genomgå språkgranskning och sakgranskaning. Praxis varierar något mellan fakulteterna och ämnena, men processen sker ungefär så här: Handledaren ger klartecken för att avhandlingens manuskript är så färdigt att följande kan ske: skribenten sänder elektronisk version av sitt manuskript till plagiatgranskning handledaren kontrollerar resultatet av granskningen och ger klartecken för inbindning (som skribenten sköter själv) och språkgranskning (olika praxis: antingen sköter handledaren eller skribenten själv om att manuskriptet språkgranskas) handledaren vidtar andra nödvändiga åtgärder t.ex. ser till att examinatorn utser sakgranskare och att separat mognadsprov ordnas vid behov skribenten lämnar in avhandlingen på sätt som fakulteten beslutat, t.ex. till handledare, examinator, kansli sakgranskaren/na bedömer sakinnehållet en språkgranskare bedömer språket Centret för Språk och kommunikation har tidtabeller för när materialet ska lämnas in och när granskningen är klar. Institutionerna kan också ha särskilda tidtabeller för granskningsprocessen. Studerande ska därför själva kontrollera detta. 16
7. Seminarieprocessen Vad är ett avhandlingsseminarium? Finns det en särskild tidtabell? Vilka övningsuppgifter ska en student utföra under seminariets gång? Ingår skrivhandledning och informationskompetens i seminariet? 7.1.God lärandemiljö för seminarieprocessen För att bedöma om en god lärandemiljö beträffande avhandlingsseminarier eller projekthandledning är uppnådd inom akademins utbildningslinjer och ämnen finns grunder att utgå ifrån. De är indelade i följande tre nivåer: Rutiner på en inledande nivå: Seminarier ordnas om något finns att presentera. Rutiner inom en under utveckling varande nivå: Det ordnas regelbundna seminarier eller liknande gruppbaserat stöd för skrivarbetet inom både lägre och högre högskoleexamen. Studerande rekommenderas att ta del av skrivhandledning och kurser i informationskompetens. Inarbetade rutiner: Utbildningslinjen har ett strukturerat seminariearbete och/eller projekthandledning både inom lägre och högre högskoleexamen, vilket pågår hela läsåret. Alla studerande deltar enligt samma tidtabell och kan sålunda stöda varandra. Kursbeskrivningarna innehåller alla examinationsuppgifter för seminariearbetet samt skriftliga bedömningskriterier och grunder. Skrivhandledning och informationskompetens är integrerade i seminariearbetet. En kurs i forskningsmetodik föregår seminariearbetet. Utbildningslinjer och ämnen uppmuntras att sträva efter den högsta nivån med inarbetade rutiner i sin verksamhet. 7.2.Arbetet inom seminariet Seminarier är en undervisningsform, där diskussioner kring vetenskapliga frågor äger rum. Formerna för seminariearbetet kan variera och vara mera bundna eller mera fria. Institutioner, laboratorier och ämnen har vanligen egna rutiner. Tack vare seminariearbetet har studerande möjlighet att få fortlöpande och målinriktat stöd både i arbetet med sin examinationsuppgift och för att uppfylla lärandemålen för kursen på bästa sätt. De studerande har under seminariets gång möjlighet att få stöd bl.a. i att: utöka sina kunskaper i huvud-/fackämnet om material, begrepp och metoder uppöva sina färdigheter att kritiskt, självständigt och innovativt identifiera och formulera frågeställningar samt lösa problem uppöva färdigheter att planera och genomföra ett skriftligt arbete inom en given tidsram uppöva sin förmåga att skriftligt och muntligt redogöra för, diskutera och värdera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger som grund för dem uppöva sin förmåga att följa gällande forskningsetiska normer samt den språkliga normen för vetenskaplig textproduktion 7.3.Former för och övningsuppgifter inom seminariearbetet Vanligt är en stark formbundenhet så att alla deltagare förutsätts delta under hela perioden och med motsvarande arbetsinsatser. Deltagarna förutsätts vara aktiva genom att alla presenterar 17
egna samt kommenterar andras texter. Detta innebär att seminarierna samtidigt är tillfällen då studerande kan begära hjälp och omedelbart få respons. Både seminarieledaren och de andra deltagarna ger respons, vilket innebär att studerande också lär sig av varandra. Ofta pågår seminariet under ett helt läsår med seminarier antingen en gång per vecka eller varannan vecka. Principen brukar vara att en studerande tillhör seminariet tills ifrågavarande prestation är godkänd, vilket ju i princip brukar ske inom samma läsår. Ett seminarium kräver i regel obligatorisk närvaro, eftersom studerande förutsätts delta med olika uppgifter. Ofta hör det till att en deltagare flera gånger presenterar sin egen uppgift, t.ex. först i form av en forskningsplan, senare ett kapitel av den kommande avhandlingen samt till slut det färdiga manuskriptet. Därtill brukar varje deltagare fungera som utsedd opponent för en annan studerandes text. Tack vare dessa målinriktade, aktiverande metoder byggs examensarbetet upp steg för steg från en första plan till ett färdigt arbete. Till inarbetade rutiner inom en god lärandemiljö hör att skrivhandledningen är integrerad i seminariearbetet, t.ex. genom att deltagande i skrivhandledning är en obligatorisk övningsuppgift. Alla deltagare reserverar tid, sänder in text och deltar i skrivhandledning under den tid de tillhör seminariet. En annan övningsuppgift som rekommenderas vara obligatorisk är att sända in en del av avhandlingstexten till plagiatgranskning. Handledaren ger respons genom att klargöra vad som framkommit i analysen och ger anvisningar om hur man undviker oförsiktig användning eller plagiat. 7.4. Seminariebehandling Syftet med en seminariebehandling är alltid att kritiskt granska och diskutera det framlagda arbetet. Lärandemålen för examensarbetet kan utgöra grund för vad som behandlas under seminarierna. En förutsättning för en meningsfull behandling är att deltagarna vet vad som förväntas av dem. Seminariebehandlingen brukar innehålla bl.a. följande element: det examensarbete som ska läggas fram på seminariet distribueras på överenskommet sätt, antingen elektroniskt eller i pappersform och inom en överenskommen tid ordförande (oftast professorn/handledaren) hälsar välkommen och presenterar respondent (=författaren), opponent (som på förhand fått uppdraget) och examensarbetets titel respondenten får första ordet och kan säga något allmänt om arbetet samt om felaktigheter som hittats efter distributionen av arbetet opponenten redovisar för arbetets huvudpunkter och därefter följer en mera detaljerad och systematisk genomgång sida för sida, eller kapitel för kapitel systematiken i oppositionen kan innehålla element som: syfte, avgränsning, innehåll och struktur, metod, material och källkritik, teoretiska referensramar, käll- och litteraturförteckning, bilagor, tabeller, språket m.m. Opponentens kritiska granskning är mest meningsfull och till största hjälp för respondenten om kritiken är konstruktiv, att de goda sidorna i verket lyfts fram och att opponenten kommer med förslag till förbättringar opponenten avslutar sitt inlägg med att ge ett helhetsomdöme ordförande förklarar därefter ordet fritt och alla deltagare har möjlighet att komma med synpunkter, ibland följs en modell där alla deltagare i tur och ordning uttalar sig. 18
8. Gransknings- och bedömningsprocess Vem ska jag lämna in min färdiga avhandling till? Hur vet jag om min avhandling har blivit godkänd? Vilken är skalan? Vilka kriterier följer min fakultet? Hur bra ska jag uppfylla kriterierna för de olika vitsorden i skalan? Hur ser bedömningsprocessen ut steg för steg? 8.1. Inlämning (EB 20 ) Seminarieledaren eller handledaren fastslår en tidsgräns för inlämning och till vem uppgiften inlämnas. Reglerna offentliggörs på webben, i kursbeskrivningen eller i samband med start för undervisningen. Den som tar emot en skriftlig uppgift antecknar datum för inlämnandet på handlingen och studeranden förvarar en kopia av handlingen till den bedömts och registrerats 8.2. Bedömningskriterier och grunder (EB 28 ) Bedömningskriterierna anger vad som bedöms och de konkretiseras i ett eller flera lärandemål. Lärandemål formuleras och kommuniceras för varje kurs, avhandling och seminarium och de fungerar som skriftliga bedömningskriterier. Alla lärandemål ska vara möjliga att examinera och bedöma. I kursbeskrivningen ska anges lärandemål som beskriver kärninnehållet och anger tröskeln för vad som krävs för godkänd prestation. Bedömningsgrunderna anger hur bra en studerande enligt vitsordsskalan uppnått lärandemålen. 8.3. Målrelaterad bedömning och bedömningsgrundernas tillämpning (EB29 ) Läraren, handledaren eller seminarieledaren ska vid kursstart utifrån lärandemålen redogöra för bedömningskriterier och -grunder för examinationen, vilka i skriftlig form finns i kursbeskrivningen. Akademins bedömningsskala är målrelaterad eftersom lärandemålen utgör bedömningsgrund för de godkända vitsorden. Alla lärandemål ska vara godkända, för att studieprestationen ska vara godkänd och en studerande som blivit godkänd har sålunda uppfyllt alla lärandemål. I kursbeskrivningen ska ytterligare klargöras praktiska frågor som inlämning, kurs- och tentamensanmälan, uppgifters form och längd eller hjälpmedel som får användas. Om för en kurs eller seminarium krävs motiverad obligatorisk aktivitet och närvaro av studerande bör aktiviteterna samt antal timmar eller procent närvaro vara klargjorda i kursbeskrivningen. Tentatorn kan tillåta frånvaro ifall studerande har motiverad laga orsak och då påverkas bedömningen inte. Studeranden ska beredas tillfälle att ta del av sin examinationsuppgift och bedömningen av den. Tentator ska på begäran redovisa för hur bedömningsgrunderna tillämpats på examinationsuppgiften. 19
8.4. Plagiatgranskning (EB 30 ) Avhandlingar plagiatgranskas alltid med programvara. I användningen betonas öppenhet och principen om likabehandling. 8.5. Vitsordsskala för bedömning av studieprestationerna (EB 31 ) De godkända studieprestationerna bedöms enligt skalan 5 (A, utmärkta), 4 (B, synnerligen goda), 3 (C, goda), 2 (D, tillfredsställande), 1 (E, nöjaktiga) där 5 (A) är det högsta betyget. 8.6. Vitsordsskala för bedömning av avhandlingar och mognadsprov (EB 32 ) En godkänd avhandling för lägre högskoleexamen samt ett godkänt diplomarbete i den tekniska utbildningen bedöms enligt skalan i 31. En godkänd avhandling för högre högskoleexamen bedöms med något av betygen laudatur, eximia cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur, non sine laude approbatur, lubenter approbatur och approbatur, där laudatur är det högsta betyget. Om studeranden har utfört sina studier framgångsrikt och i sitt examensarbete uppvisat särskild mognad och omdömesförmåga kan i examensbrevet för teknologie kandidat- eller diplomingenjörsexamen antecknas att examen har avlagts med utmärkelse. Anteckningen görs ifall det med studiepoäng vägda medeltalet av alla prestationers heltalsdel är minst 4 och diplomarbetet har bedömts med 4 eller 5. Vid beaktande av medeltalet beaktas inte betyget för diplomarbetet. Mognadsprovet för lägre respektive högre examen är en separat prestation och det bedöms i sak av en person inom ämnet enligt skalan godkänd/underkänd. Mognadsprovet liksom svenskspråkig sammanfattning bedöms språkligt av språkcentret med skalan godkänd/underkänd. 8.7. Bedömningsprocess för avhandlingar och mognadsprov (EB 33 ) Bedömningsprocessen för avhandlingar är enhetlig inom alla ämnen vid akademin. Bedömningskriterier och grunder finns formulerat med lärandemålet som grund för alla vitsord och de offentliggörs på webben och i beskrivningen av avhandlingsarbetet i studieplaneringsverktyget. Akademin kommunicerar rättigheter och skyldigheter för alla parter i en handlednings- och bedömningsprocess genom att uppgöra ett dokument som används av alla både för lägre och högre högskoleexamen. Avhandlingar inklusive mognadsprov godkänns om de har klarat plagiatgranskningen och språkgranskningen samt om prestationerna utgående från lärandemålen har klarat tröskeln för godkänd prestation. Sakgranskaren för avhandling inklusive mognadsprov inom lägre högskoleexamen bedömer prestationen inom 14 dagar och svarar för att resultatet kan registreras i studieregistret. Sakgranskarna för avhandling inklusive mognadsprov inom högre högskoleexamen ger var sitt eller ett gemensamt skriftligt utlåtande med vitsordsförslag utgående från lärandemålen. Tidsgränsen är 30 dagar, förutom under sommarferierna. 20
Dekanus bedömer på basis av utlåtandet avhandlingen inklusive mognadsprovet för högre högskoleexamen förutsatt att avhandlingen har klarat plagiatgranskningen och språkgranskningen. Fakultetskansliet inför resultatet i studieregistret. Studeranden delges per e-post till sin abo.fi-adress vitsordet samt utlåtandet som ligger som grund för bedömningen. Om en sakgranskare föreslår att prestationen underkänns, utses ytterligare en sakgranskare, som inom 30 dagar ska inkomma med ett utlåtande. Om också den nya sakgranskningen utmynnar i ett förslag att prestationen underkänns, återbördas avhandlingen till studeranden, handledare utses och handledningsprocessen återupptas. Om den andra sakgranskaren föreslår godkänt vitsord bedömer dekanus på basis av utlåtandena avhandlingen. Om dekanus inte godkänner avhandlingen återbördas den till studeranden, för att studeranden tillsammans med handledaren ska utarbeta en plan för nödvändiga korrigeringar samt omarbeta avhandlingen. Det är också tillåtet att inleda ett nytt avhandlingsarbete. 8.8. Begäran om rättelse (38 ) I fråga om bedömningen av en avhandling eller ett diplomarbete inom de fördjupade studierna ska rättelse begäras skriftligen hos fakultetsrådet. Ett rättelseyrkande ska framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då vitsordet inklusive utlåtandet har sänts genom e-postmeddelande till studerandens abo.fi-adress (förutsatt att samtycke för elektronisk delgivning har getts). En studerande som är missnöjd med bedömningen av en annan studieprestation bl.a. kandidatavhandlingen kan skriftligen begära rättelse hos tentator. Ett rättelseyrkande ska framställas inom 14 dagar från den tidpunkt då vitsordet offentliggjorts. 21
9. Tidsplanering och -disponering Hur lång tid tar det att skriva en avhandling? Vilken del av skrivandet tar mest tid? Hur planera skrivandet i relation till andra kurser och uppgifter? Hur lång tid tar processen från att avhandlingen lämnas in tills den är godkänd? Är det viktigt att tänka igenom helheten redan i början av studieåret? Hur och av vem kontrolleras kraven för hela examen? 9.1.Avhandling och mognadsprov - ett lärdomsprov för alla Gemensamt för alla studerande under tredje studieåret är att det första större akademiska skriftliga lärdomsprovet i regel utförs då, d.v.s. kandidatavhandling inklusive mognadsprov. De senaste årens studieklimatundersökningar har visat att studerande uppskattar tydliga och enhetliga riktlinjer som är gemensamma för hela akademin. Då är det lättare för studerande att planera, bedriva, tentera och själv följa upp studierna. Den målsatta studietiden ställer krav både på studerande och universitetet och därför är akademins strävan att erbjuda sådana ramar som stöder lärprocessen så meningsfullt som möjligt. Till dem hör bland annat en utbildningsstruktur för hela kandidatexamen med modeller för olika val av ämnen och inriktningar, ett studieschema med en tydligt planerad studiegång, där studierna är koordinerade och schemaläggningen visar vilka 60 studiepoäng som rekommenderas för varje läsår, gemensamma bestämmelser som gör att studerande smidigt kan orientera sig inom olika ämnen och fakulteter, systematik för processerna kring att skriva kandidatavhandlingen och delta i andra aktiviteter inom kandidatseminariet 9.2.Målsatt studietid Universitetet ska ordna undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examen inom den föreskrivna målsatta tiden (Universitetslag 558/2009 40). Den målsatta studietiden för en kandidat- och magisterexamen är 5 år, 3 år för kandidatexamen. Vid årsplaneringen strävar fakulteterna, linjerna och ämnena efter en jämn arbetsbelastning för studerande, vilket innebär att undervisningen ska fördelas så jämnt som möjligt över läsåret och dess olika perioder, arbetsveckans alla dagar samt arbetsdagens timmar. 9.3.Dimensionering av studierna Att skriva en avhandling är en process. Den tid som finns till förfogande utgår i princip från den omfattning i studiepoäng som avhandlingen har. Dimensioneringen utgår ifrån att 1 studiepoäng = en arbetsinsats på 25-27 timmar för den studerande. Ett arbetsår omfattar 1600 timmar, d.v.s. 60 studiepoäng. 10 studiepoäng innebär en arbetsinsats på ca 250-270 timmar Studeranden utför sitt arbete med sikte på att uppnå lärandemålen. Avhandlingsarbetet är en inlärningsprocess. Huvudsakligen innebär avhandlingsarbetet mentala processer som består av tänkande, skrivande, läsande och räknande. Därtill ingår samarbete med andra (Karjalainen 22
m.fl. 2006:46-47). Kursbeskrivningen klargör vad som förväntas, t.ex. huruvida seminariearbete ingår i lärandemålen. 9.4. Helhetsplanering för tredje eller femte studieåret I denna guide har avhandlingsarbetet beskrivits som en inlärningsprocess som består av olika delar och som ska utmynna i en examen. Den studerande behöver känna till hela examensstrukturen och veta hur de olika delarna av processen, d.v.s. kurser, seminarier, avhandling och mognadsprov, sammanfogas till en helhet. I sista kapitlet finns enkla tidsplaneringsmodeller för kandidatavhandlingsarbetet. De är gjorda med utgångspunkt i att avhandlingen skrivs under ett läsår och att starten sker på hösten. Modellerna modifieras efter behov. Ta också gärna del av de två videon som studiepsykolog Klara Schauman-Ahlberg har producerat om tidsplanering och tidshantering för studerande i avhandlingsskedet (del 1 35 min och del 2 20 min). Länk: www.abo.fi/student/studieteknik 9.5.Elektronisk studieplan, arbetsbelastning och läsordning i MinPlan Kandidatexamen omfattar 180 sp. Med hjälp av den årliga studieplanen i MinPlan kan och ska den studerande kontrollera vilka studier som är obligatoriska, vilka valbara, liksom också vilka som redan är avklarade och vilka som finns kvar för det tredje studieåret. Det gäller att vara både systematisk och praktisk. Se till att tidsbestämma kurserna i MinPlan, så att arbetsbelastningen period för period blir tydlig. Kontrollera att studieplanen är realistisk, att kurser inte kolliderar, och kom ihåg att anmäla dig till kurser och tentamina. När kurserna är tidsbestämda i studieplanen visar MinPlan en personlig läsordning. Likaså visar MinPlan då man använder funktionen visa arbetsbördan hur kurserna och studiepoängen fördelas under olika terminer och perioder. Använd denna information för att planera de större arbetsinsatserna för kandidatavhandlingen! När studieplanen är klar är det dags att fundera över avhandlingens olika skeden i relation till de övriga studierna. Under vilka tidpunkter medger arbetsbelastningen mera intensiva insatser för avhandlingsarbetet? Hurdan är den allmänna tidtabellen för kandidatarbetet, d.v.s. när ordnar det egna ämnet sammankomster, seminarier eller andra aktiviteter som direkt handlar om avhandlingen? 9.6.Slutskedet av studierna När det gäller tidtabeller för att avlägga examina är det viktigt att kontrollera vilka tidsramar som gäller vid den egna fakulteten. Som allmänt tips kan dock sägas att det lönar sig att räkna baklänges från den önskade examenstidpunkten. När ska anhållan om betyg lämnas in och hur lång tid tar betygsprocessen? När ska avhandlingen lämnas in för språk- respektive sakgranskning för att tidtabellen ska hålla? När ska kurserna vara avklarade för att hinna registreras i Sture? Som en ungefärlig tumregel brukar gälla att studerande som vill avlägga examen på våren ska lämna in sina avhandlingar senast vid Valborg medan de som tar examen på hösten ska lämna in sina avhandlingar senast vid Svenska dagen. 23
10. Återuppta studierna Hur ska jag göra om jag vill återuppta och slutföra mina kandidatstudier? Vilka konkreta råd ska jag följa? Vilket material ska jag läsa? Vem ska jag kontakta? Detta kapitel innehåller konkreta råd för en studerande som avser att återuppta sina studier. Här finns förslag på arbetsgång, material om studier och studieteknik samt kontaktuppgifter till universitetet. Avsikten är att ge verktyg som stöder motivationen att ta itu med studierna. Verktygen behövs för att man ska begripa vad som förväntas och att man känner sig trygg genom att ha kontroll över sina studier. Behöver man hjälp ska man veta vem man vänder sig till. Alla nyantagna studerande får under studieorienteringsveckan information i skriftlig och muntlig form. Under den obligatoriska kursen Akademiska studiefärdigheter introduceras och förbereds studerande för studielivet. Det här kapitlet kan tjäna som studieorientering för den som vill återuppta sina studier. Oftast gäller det att hitta kreativa och praktiska lösningar, eftersom denna grupp studerande inte är homogen, utan de flesta har behov av att följa en egen tidtabell och studieplan. Det gäller att planera så det blir balans för studerande, lärare och annan personal mellan individuellt och kollektivt, obligatoriskt och alternativt samt strikt och flexibelt. Här följer praktiska tolv råd för den som vill återuppta sina studier. Tanken är att de ska tjäna som en checklista som underlättar studierna. Alla behöver inte följa råden i just denna ordningsföljd, men alla behöver pricka av samtliga punkter i något skede innan examen avläggs. Det krävs en del tankearbete av dig som studernade, för du är själv den bästa specialisten på din livssituation och är därför själv bäst på att planera dina studier. 10.1. Råd 1. Skaffa dig överblick över dina studier för att veta var du står Använd dig av följande alternativ: Sture-utdrag t.ex. minsture eller officiellt sture-utdrag Studieplanen i MinPlan Egna anteckningar eller motsvarande Material: Minsture. Den som har ett användarnamn och är närvaroanmäld vid Åbo Akademi kan själv enkelt kolla sina studieprestationer genom att beställa en inofficiell rapport per e- post: www.abo.fi/stodenhet/mininfo 10.2. Råd 2. Jämför dina studier med examenskraven Huvudämne: kurser, avhandling, seminarier Biämne(n):kurser... Gemensamma studier: studieorientering, allmänna grundkurser, vetenskapsfilosofi eller -teori... 24
Språk och kommunikation: finska, svenska, engelska, kommunikation, vetenskapligt skrivande... Linjespecifika krav: pedagogik... Material: Studiehandboken presenterar utbildningarna och de krav som ställs för examen. Den uppgörs årligen. Man följer konsekvent examenskraven för ett visst år, och man har alltid rätt att byta till nyare versioner av studiehandboken. Både nya och äldre studiehandböcker finns på webben: www.abo.fi/student/studiehandbok Kursbeskrivningarna innehåller förkunskapskrav, målsättningar och innehåll, lärandemål, undervisningsformer, examinationsformer, examination, kurslitteratur, arbetsmängd, anmälningsförfarande m.m. www.abo.fi/student/kurser 10.3. Råd 3. Kontrollera de administrativa reglerna för att bedriva studier Kontrollera vilka av följande punkter som gäller just dig och se till att du uppfyller de administrativa kraven när det gäller studier för examen och olika praktiska frågor. Krav på läsårsanmälan och närvaroanmälan Återinföring i matrikeln Begränsad studietid Datorrättigheter Material: Webbsidorna: Studier för examen www.abo.fi/student/studier_examen och information för alla/praktiska frågor http://www.abo.fi/student/praktiskarad 10.4. Råd 4. Identifiera vad du själv anser saknas för examen Vilka typer av studier? Antal sp? Har du påbörjade kurser och uppgifter som ännu kan slutföras? Material: Valfritt papper där du tydligt för dig själv antecknar vad som saknas Minsture-utdrag, där du inom respektive rubrik antecknar det som saknas 10.5. Råd 5. Gör en studieplan inklusive tidtabell Vilket år och vilken termin avser du avlägga examen? Hur många sp avser du avklara per period/termin/år? (1 sp = 25-27 timmar arbete för en studerande) Fördela kurser och sp så meningsfullt som möjligt inom dina tidsramar 25
Material: Kalender Minsture-utdraget, där du inom respektive rubrik antecknat det som saknas, förser du nu med tidpunkter för när kurserna ska avklaras Studieplanen i MinPlan Denna avhandlingsguids kapitel om tidsplanering 10.6. Råd 6. Fundera på hur du praktiskt kan ordna dina studier Kan du delta i ordinarie undervisning dagtid utan begränsningar? Kan du delta vissa klockslag, dagar, veckor? Kommer du att ha möjlighet till heltids- eller deltidsstudier? Hur många timmar/vecka kan du avsätta för studier? Finansierar du dina studier med studiestöd eller något annat? 10.7. Råd 7. Planera en särskild arbetsgång för avhandlingen Har du redan valt ämne, fastställt frågeformuleringar, redovisat för tidigare forskning, skrivit inledning och avslutning m.m.? Gör en tidsplan för när de olika delarna ska vara klara Beräkna vid vilka tidpunkter du avser tala med handledaren När infaller ditt ämnes seminarier? Innebär de i så fall någon arbetsinsats av dig, t.ex. presentation av ditt eget arbete eller opponentskap på någon annans arbete? Kom ihåg språkgranskningen Kontrollera om det finns särskilda regler för typografi och layout i ditt ämne Material: Ditt eget ämnes eller fakultets instruktioner för avhandlingar Denna avhandlingsguide Språkcentrets webbsidor om mognadsprov och språkgranskning: www.abo.fi/stodenhet/csk 10.8. Råd 8. Fundera på vilken sorts flexibilitet du skulle behöva Flexibla kursarrangemang, t.ex. alternativa sätt att delta genom föreläsningar/seminarier via nätet Handledning av avhandling på distans, via e-post eller nätet Alternativa tentamensarrangemang, t.ex. e-tent (tentutrymme i Åbo och Vasa): www.abo.fi/student/etent eller hemuppgifter Studier inom öppna universitet, som bedrivs kvällstid, veckoslut, sommartid, via nätet eller på distans: www.abo.fi/student/oppnauni 10.9. Råd 9. Tänk efter om du har tillräckliga akademiska studiefärdigheter Behöver du uppöva din studieteknik? Behöver du uppöva dina färdigheter i informationssökning eller referensteknik? Behöver du uppöva dina färdigheter i word, excel, e-lomake? Behöver du skrivhandledning? 26
Material bl.a: Guider: www.abo.fi/student/guider o Studieteknik och studiefärdigheter o Referensguiden Bibliotekets webbsidor om informationssökning: www.abo.fi/bibliotek/bibkurs Språkcentrets webbsidor om skrivhandledning: www.abo.fi/stodenhet/skrivhandledning Nätföreläsningar om akademiska studier och studieteknik, bl.a. om tidshantering för studerande i avhandlingsskedet: www.abo.fi/student/studieteknik 10.10. Råd 10. Ta kontakt med fakultetskansliet För att för att få bekräftelse på att du korrekt identifierat det du saknar och att dina planer är realistiska ur akademins synvinkel Fakultetskansliet utser en egenlärare åt dig 10.11. Råd 11. Ta kontakt med egenläraren och med andra ämnens lärare För att för att få bekräftelse på att du korrekt identifierat det du saknar och att dina planer är realistiska ur ämnenas synvinkel 10.12. Råd 12. Om du kör fast ska du SNABBT ta kontakt! Beroende på vilken del av studierna du vill fråga om så tar du kontakt med någon av de enheter vid Åbo Akademi som ger service och stöd: www.abo.fi/student/stod_och_service 10.13. Till sist: Studierna kommer att löpa smidigt om du Begriper vad som förväntas av dig som studerande för examen Kan hantera de rutiner som finns inom studierna Klarar av att välja i informationsflödet och hittar stödmaterial för dina studier Känner dig motiverad genom att du upplever dig vara delaktig och medverkande i de processer som styr din studievardag Känner dig trygg i din studievardag genom att du kan använda de regler som gäller Planerar studierna så att arbetsbelastningen är lämplig för din livssituation Lycka till! 27
11. Modeller och exempel Finns det modeller för hur jag gör en tidsplan? Vad avses i denna guide med grafisk utformning, layout och typografi? Finns det modeller för de delar som är obligatoriska i en avhandling? Hur ser en titelsida ut? Ett abstrakt? 11.1. Modell för tidsplan för avhandlingsarbetet Alla avhandlingar innehåller inte samma delar, vilket gör att modellerna för tidsplanering kan modifieras enligt varje studerandes behov. Månad Avhandlingsarbete Seminarium Mognadsprov Kurser Betyg 9 start 1.9 1.9- kurs a 5 sp 10 intensivt arbete opponentskap 11 intensivt arbete 12 första version till handledare presentation, del kurs b 5 sp 1 intensivt arbete 2 intensivt arbete 3 grönt ljus från hand-ledare, presentation, helhet 31.3 kurs c 5 sp språkgranskning 31.3 4 kurs d 10 sp 5-31.5. ansökan 15.5 6 utdelning 1.6 11.2. Modell för avhandlings- och seminariarbetet 28
11.3. Tidsplan för avhandlingsarbetets olika delar Placera in de olika delarna av avhandlingsprocessen i ett schema så blir tidtabellen mera detaljerad, t.ex. enligt följande: Start, datum Under arbete Klar att lämna in, datum Presentation för handledare/ seminarium Slutlig test, datum Disposition Inledning Bakgrund Frågeformulering Hypotes Tidigare forskning Källmaterial Metod Uppläggning Teoretisk referensram Resultat Slutsatser Diskussion Avslutning Sammanfattning Käll- och litteraturförteckning 29
11.4. Modell för en årsklocka för hela studieåret Design av Maria Sundström baserad på idé av Mia Åkerfelt Modellerna finns i större storlek på webben (och kan skrivas ut) www.abo.fi/student/gradu 30