Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholm, Botkyrka och Södertälje - Bakgrund, preliminära resultat och tänkbara framgångsfaktorer Lars Oscarsson & Filip Wollter
Bakgrund Utvärdering av nationellt pilotprojekt (2011-2012) Utvärdering lokalt i Stockholm, Botkyrka och Södertälje 2013-2014 Programutvärdering Registerstudie Fallstudier intervjuer professionella intervjuer SIG-ungdomar & föräldrar Men först något från den nationella utvärderingen:
Urval av ungdomar Är ofta ett samarbete mellan polis och socialtjänst och ibland andra myndigheter Avvägning: riskmiljö eller dokumenterad kriminalitet
Urval av ungdomar Urvalskriterium Polisen Brottsfrekvens Ålder för debutbrott Brottets karaktär Strategiska brott Kamratumgänge och sociala förhållanden Inställning till brotten Nyckelpersoner inom kriminella nätverk Störning av ordning Urvalskriterium Socialtjänsten Ålder för debutbrott Brottsbelastning Strategiska brott Skolsituation Riskfaktorer i hemmet Återfall i brott Kriminella syskon Möjligheten att få samtycke Motivation till SIG
Några slutsatser från nationella utvärderingen: Områden som tidigare haft ett utvecklat samarbete arbetade närmare RPS idè än de med mindre erfarenhet av samarbete. Många lokala pilotprojekt upplevde problem med att få samtycke fra n potentiella SIG-deltagare. Fanns också oklarheter kring samtyckesblanketten - t.ex. vilka får dela vilken information med vilka och under vilken tidsperiod? Många pilotprojekt upplevde sva righeter i att samverka med skolan, fritidsverksamhet och landstinget. Hur ska planering och resursfördelning se ut mellan samarbete i form av SIG-grupper, andra former av samarbete, och respektive myndighets egna interna arbete?
Många SIG -insatser har inte varit formella insatser utan informella o verenskommelser mellan professionella, va rdnadshavare och SIGdeltagare. Många pilotomra den har involverat personer utanfo r åldersspannet 15-25 år i pilotverksamheten. Mest fokus på att fo rhindra rekrytering till kriminell livsstil eller kriminella nätverk. Få pilotområden arbetat med personer som vill hoppa av kriminella nätverk.
Programutvärdering Är sociala insatsgrupper en enhetlig metod? o Programutvärderingen av det nationella pilotprojektet visade att man arbetade väldigt olika från nära RPS ideal -modell till nära ordinarie socialtjänstverksamhet o I Stockholm, Botkyrka och Södertälje arbetar man mer lika varandra men variation p.g.a. organisation
Programutvärdering Hur arbetar man idag i förhållande till nationella vägledningsdokument (RPS, SoS )? o Mer bottom-up än top-down? o Viktigt att anpassa organisationen till inflödet av ungdomar o Viktigt att anpassa organisationen till behovet av att arbeta nära ungdomarna o Flexibla kriterier underlättar matchning målgrupp behov - möjligheter o Underlättas av decentraliserade beslut o Idag större fokus på innehållet i insatsen än på strukturen
Vad är SIG idag? Ges som biståndsbedömd socialtjänstinsats (också dom som socialtjänsten verkställer) Ett nytt område för socialtjänsten innebär nya perspektiv på ungdomar och kriminalitet Att mobilisera och engagera ett nätverk av vuxna runt ungdomen med ett salutogent socialt perspektiv fo r bygga la ngsiktigt ha llbart engagemang (strukturer) Underlättas av ett mer homogent förhållningssätt från olika parter (polis, skola, )
Undviker alltför problemfokuserade nätverksmöten Snabbhet och flexibilitet viktiga kännetecken Struktur i vardagen centralt Konkret hjälp i vardagen viktigt
Vilka professionella deltar i SIG? Socialtjänst: socialsekreterare, fältassistenter, ungdomsstödjare, behandlare, samordnare/lots, LSS-handläggare Polis: närpolis Skola: rektor, mentor, kurator Maria ungdom: sjuksköterska, psykiater, läkare, socionom BUP: psykolog, läkare, sjuksköterska, socionom Övriga: fritidsledare, personal HVB, MST-terapeut, ungdomsjouren
Vilka privatpersoner/lekmän deltar i SIG? Vårdnadshavare/föräldrar Syskon Kontaktperson Baskettränare Boxningstränare Jourhemsföräldrar X-cons
Tänkbara framgångsfaktorer Flexibla kriterier underlättar matchning målgrupp behov - möjligheter Över tid brett engagemang för ungdomen Salutogent perspektiv Konkret hjälp i vardagen för alternativ vardag