Grön Flagg-rapport Thunells förskola 5 jan 2016

Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Thunells förskola 5 jan 2016

Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-05 12:51: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt! N har bra formulerade utvecklngsområden, rolga aktvteter och fna blder som llustrerar detta. N verkar arbeta med Grön flagg med hjärtat och det nsprerar barnen tll nyfkenhet och forskaranda. Bra jobbat! Nu ser v fram mot att få ta del av er kommande handlngsplan. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: 1 gång månaden har v Grön Flaggs-råd (pedagoger). Thunells förskola har gemensamt systematskt kvaltetsarbete med en annan förskola (Tallbacken) området. Vlket nnefattar att 1 gång månaden har v Pedagogsk utvecklngsdag mellan kl.12.30 - kl.19.00 då v nätverkar med den förskolan vlket nnehåller Hemsdan, Grön Flagg, Systematskt arbetsmljöarbete,pedagogskt utvecklngsråd, APT, enskld utvärderng med hjälp av Barometern med utvalda frågor och sst tvärgruppsreflektoner om utvald fråga/ämne eller lttertursemnarum om utvalt avsntt bok (Skolverket 2011). I dessa nätverk är pedagogska ansvarga och förskolechefen delaktga och varje nätverk dokumenteras och följs upp. Det vlket lyfts tex. Grön Flagg-rådet lyfts vdare sedan de andra nätverken för gemensam reflekton. Barnens råd sker systematskt varje dag/vecka vlket är reflektonerna v har om våra värdegrundsord, vd och om kompssolen och kompsråd de äldre barnen har där v skrver ner tankar och beslut v har om hur v ska/kan förhålla oss tll vandra och vad som hänt helst ur postv synvnkel samt reflekton om delprojektet vlket handlar om utomhuspedagogken nom våra delprojekt på hemvsterna. Skolverket (2011). Möten för lärande. Pedagogsk verksamhet för de yngsta barnen förskola. Frtzes. Stockholm. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Eftersom v arbetar med metoden pedagogsk dokumentaton vårt systematska kvaltetsarbete har v regelbundet reflektoner verksamheten vlket bl.a. nnefattar Grön Flaggs ämne. V har även små råd/samlngar genom spontana eller planerade reflektoner om tex. Hur man är en bra komps?, reflektoner om våra värdegrundsord på varje hemvst, ettårngar Trygghet- tvåårngar Glädje - treårngar Gemenskap - fyraårngar Hänsyn- femårngar Ansvar och utomhuspedagogk delprojeketet. Med de äldre barnen har v kompsråd 1 gång veckan vlket v dokumenterar en kompsrådsbok som fnns framme på uppmärkt plats verksamheten för att barnen ska kunna använda den och även önska sg ett råd vd behov. Barnens hypoteser dokumenteras med bld eller text som tex. kompsolen, mndmapp/ eller bld om värdegrundordet och vanlg bld med text dokumentaton. Dessa olka dokumentatoner fnns synlgt framme på varje hemvst för gemensam reflekton mellan barn-barn- pedagog-barn-föräldrar-barn-pedagog-föräldrar vlket utgör tll ett levande materal där de spontana reflektonerna kan uppstå och ett förändrat kunnande utvecklas.vårt arbetssätt där v använder mljön vlket uppmuntrar barnen tll ett socalt samspel genom tex. reflektoner vd uppsatta blder och dokumentatoner styrker det socokulturella perspektvet vlket Vygotskj förespråkade att männskan är ständg förändrng ett kulturellt sammanhang med famljen, kompsar och samhälle där språket är centrum. Samt att v männskor är beroende av mljön runtomkrng där v bygger vdare på gamla och nya erfarenheter (Elfström 2009). Elfström, Inga-Lll, Nlsson, Bodl, Stern, Lllemor, Wehner-Godée, Chrstna, (2009). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskolan och skolan. Lber. Stockholm. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för

alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla och mplementera våra värdegrundsord, Trygghet - Glädje - Gemenskap - Hänsyn - Ansvar. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har ett värdegrundsord på varje hemvst vlket v fördjupar oss. Ettårngar Trygghet - tvåårngar Glädje - treårngar Gemenskap - fyraårngar Hänsyn - femårngar Ansvar. Dessa begrepp dokumenterar v vardaglga stuatoner verksamheten och arbetet med delprojekten. Det kan vara genom bld/text/dokumenaton eller genom att v samtalar med barnen och skrvt ner deras hypoteser som en mndmapp och barnens ndvduella mall för att sedan följa upp. V pedagoger använder oss av begreppen medvetet och tydlgt verksamheten och sätter begreppen ett sammanhang för barnen, KASAM - känsla av sammanhang, (Skolverket 2011:104). Tex. för en ettårng kan Trygghet vara att ge och få en kram, för en tvåårng kan Glädje vara att ta mat själv, för en treårng kan Gemenskap vara att få leka med en komps, för en fyraårng kan Hänsyn vara att nte öppna toalettdörren om det är upptaget. för en femårng kan Ansvar vara att torka av sn plats och skjuta n sn stol efter maten. Fyraårngs tankar om begreppet Hänsyn tex. - Nu gjorde jag två hänsyner. Jag hjälpte en komps tll. - Det står upptaget. Det betyder att man ska vänta. - Att man tar klossar och samsas om dom. Femårngars tankar om begreppet Ansvar tex. - Att hålla tal. - Att duka av och torka sn plats. - Sortera efter sg när man lekt. Så det blr fnt för kompsarna. - Då är jag snäll. Då blr kompsarna glada. På varje hemvst har v kompssol och en dokumentatonsvägg där delprojektet och Grön Flaggs områden fnns. Där fnns dokumentatonerna ndelade varje utvecklngsområde för reflekton av barn, föräldrar, pedagoger och andra som besöker förskolan, Delprojeketet - Värdegrund - Utomhuspedagogk/delprojketet - Lkabehandlng. V har även utvecklat organserade lekar/aktvteter so tex. Persson tll Karlsson och Bro Bro Breja. Lekarna är uppsatta med bld, text och syfte på ytterdörrarna så barnen ska nspreras och lockas tll lek. Varje vecka skrver v veckobrev tll föräldrarna/vårdnadshavarna vlket v malar hem, Veckobrevets struktur är, Vad barnen gör/säger - Reflekton - Idéer/nästa steg - Planerng. Veckobrevet är även ndelat våra tre utvecklngsområde Värdegrund ((värdegrundsord) - Utomhuspedadogk (gården) - Lkabehandlng (kompssolen) för att v varje vecka ska analysera, följa upp och utveckla varje område samt delge föräldrarna processen. Var fjärde vecka skrver v en månadsanalys på veckobreven kopplade tll vetenskaplg grund och beprövad erfarenhet. V har även haft föräldrarmöte/workshop vlket nnefattat att föräldrarna delats n mndre grupper och reflekterat om varje område, tex. - Vad är föräldrarnas reflekton om vad ANSVAR är för en femårng? (Värdegrund) - Vad har n för déer om delprojketet, utomhuspedagogk? - Vad är föräldrarnas reflekton om hur en femårng kan vara en bra komps? (Lkabehandlng) Föräldrarna har även utvärderat workshopen. - Bra att n vll få och kunna ge déer och tankar tll verksamheten. V får möjlghet att vara delaktga. - Bra upplägg, kul att få prata med de andra föräldrarna. Lagom td, kunde haft något längre td och fått lte nfo från er. Föräldrarnas reflekton har sammanställts och malats hem för att de föräldrar vlket nte kunde närvara ska få möjlghet att även kommentera, reflekton och delaktghet. Skolverket, 2011. Förskolans och skolans värdegrund - förhållnngssätt, verktyg och metoder. Stödmateral. Frztes. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. www.karlskrona.se/sv/forskolor/thunells-fsk/om-forskolan1/gron-flagg/ OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla vår utemljö ett utomhuspedagogskt syfte så naturvetenskaplga fenomen kan utforskas. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På Thunells har v gemensamt projekt Naturvetenskap och varje hemvst har stt delprojekt, ettårngar 5-snnena, tvåårngar Fart och acceleraton, treårngar Skogen/mönster, fyraårngar Vatten och femårngar Lka och Olka. Vad är det för bra med det? Våra delprojekt processas som värdegrunden vlket som är beskrvet ovan. V följer barnens hypoteser genom pedagogska dokumentaton, följer upp och utmanar vdare. Eftersom v skrver veckobrev vlket nnehåller våra tre utvecklngsområde kan v reflektera, analysera, följa upp och planera vdare varje vecka och avsluta månaden med en analys av veckorna och där av utveckla gården, arbetssätt och förhållnngssätt som pedagog. På gården har v nförskaffat lutande plan, sorterat förrådet med materallådor vlket är uppmärkta med bld och text, gjort en lten och en stor bygg med materal som även här är uppmärkt. Barnen har tllgång tll vatten, luppar och materal vlket lockar tll undersökande nom våra områdena. V har även målat på asfalten där v cyklar som lnjer, övergångsställe, parkerng och busshållplats vlket skall uppmuntra barnen gemensamt med oss pedagoger att fördjupa sg våra värdegrundsord och hur man är en bra komps när man cyklar. V har även en bltvätt och tankstaton. Varje hemvst har utvecklat arbetssätt och gården efter stt delprojekt tex. - undersöka audtvt. Genom att det låter olka när man drar spaden mot staketet och grnden, - utforska fart och acceleraton på lutande plan och backe med sg själva och olka materal, - upptäcka och konstruera olka mönster på gården för att jämföra med andra mönster, - undersöker densteten vattenpölar vlket som flyter och sjunker, - undersöker lka och olka träd, löv och bark, olka djup på vattenpölarna beroende på väder. Hypoteser och samtal kan vara tex. - Kör traktorn fort. Kör nerför backen. - Jag gör mönster med krattan. - Äpplet flyter. Det flyter för det är så tjockt. Muggen flöt när jag hällde vattnet. - Det växer kokosnötsträd här. Dom är olka än dom andra skogen. Dom var björk och tall. I processen av delprojekten använder v ett Naturvetenskaplgt utforskande, frågeställnng - hypotes - göra/försök - resultat - slutsats - ny frågeställnng. Genom detta arbetssätt kan v lägga v grunden för ndvder med handlngskompetens och skapa ndvder med beredskap för morgondagens utmanngar mot ett hållbart samhälle (Elfström 2009). Processen nnefattar även produktva och öppna frågor vlket lockar barnen tll handlng, eget utforskande, egna hypoteser och blr ett redskap undervsnngen (a.a.) Elfström, Inga-Lll, Nlsson, Bodl, Stern, Lllemor, Wehner-Godée, Chrstna, (2009). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskolan och skolan. Lber. Stockholm. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. www.karlskrona.se/sv/forskolor/thunells-fsk/om-forskolan1/gron-flagg/ Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla vårt systematska arbete med lkabehandlngsplanen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I processen Grön Flagg har v revderat vår Lkabehandlngsplan mot kränkande behandlng. De ärr malat tll föräldrar och vårdnadshavarna och är även upphängd på hemvsterna vd dokumentatons väggen. V har utvecklat vårt systematska arbetet med lkabehandlngsplanen genom att v ntegrerat den vårt systematska kvaltetsarbete och därgenom processas den som värdegrundsarbetet och delprojektet. genom reflektoner arbetslaget, veckobrev, månadsanalys, nätverk med annan förskola V valde att arbeta kompssolen som ett reflektonsverktyg, Hur är jag en bra komps?, kompsråd med kompsrådsbok, materalet Vännerna Kungaskogen (ILKA) och organserade lekar/aktvteter med syfte.på varje hemvst fnns en kompssol barnens höjd med barnens egna ord eller bld med text och bld eller bara bld tll de yngre barnen. Kompssolen är ett levande verktyg vlket v samtalar vd och om och hänvsar tll barn som pedagoger. Femårngarnas kompsråd har utvecklats tll gemensamma trvselregler p hemvsten. Treårngs tankar om hur man är en bra komps? tex. - Kompssol. - Att hjälpa nån upp. - Jag. - Alla barnen. Fyraårngs tankar om hur man är en bra komps? tex. - Man kan kramas om någon är ledsen. - Leka med alla barnen. - Man kan rta en tecknng tll en komps så blr man glad. Femårngars tankar om hur man är en bra komps tex. - Man kan fråga om man kan hjälpa tll att bygga bygge. - Prata med lugn röst. - Om jag gör fler stolar flygplanet kan fler kompsar vara med. Genom att kompssolen fnns tydlg på hemvsterna för barnen ser v att mljön och materal är aktva sg själva och får något att hända verksamheten utan vår nblandnng.barnen reflekterar spontant och gemensamt vd kompssolen och framkallar nya hypoteser och ett förändrat kunnande kan skapas. Ett postkonstruktonstskt perspektv enlgt Skolverket 2012. Skolverket (2012). Uppföljnng, utvärderng och utvecklng förskolan - pedagogsk dokumentaton. Frtzes. Stockholm.B b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. www.karlskrona.se/sv/forskolor/thunells-fsk/om-forskolan1/gron-flagg/ Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? Barnens har haft nflytande och påverkat processen genom att v arbetar genom pedagogsk dokumentaton där barnens hypoteser är fokus. V använder ett naturvetenskaplgt arbetssätt/förhållnngssätt vlket är beskrvet ovan där barnens hypoteser är de vlket styr undersökandet/utforskandet och blr synlga barnens och våra reflektoner (Elfström mfl. 2009). Genom barnens hypoteser om värdegrundsorden och hur man är en bra komps har de påverkat arbetsprocessen genom att v kunnat hänvsa barnen tll det som de redan berättat och gjort eftersom v har dokumenterat som mndmapp med bld/text och med komssolen med bld/text på varje hemvst. Även genom kompsrådsboken där v skrvt ner barnens tankar om hur v ska förhålla oss tll varandra och utmynnar tll Trvselregler för de äldre barnen. Elfström, Inga-Lll, Nlsson, Bodl, Stern, Lllemor, Wehner-Godée, Chrstna, (2009). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskolan och skolan. Lber. Stockholm.

Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V har en text vlket nkluderar våra 3 utvecklngsområde. Denna text kommer v ha uppsatt synlgt på förskolan för föräldrar, oss och andra besökare. (Text nedan) "Tllsammans vll v på ett glädjefullt och genomtänkt sätt vsa hänsyn och ta ansvar om vår gemensamma mljö. V tar hand om varandra så alla ndvder känner sg trygga". Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Annan aktvtet v använder är pedagogsk dokumentaton. Vlket är fortlöpande hela tden processen med utvecklngsområdena. Vll gärna uppmärksamma att samtdgt ovanstående process med utvecklngsområdena kommer v utveckla vår källsorterng så den blr tydlg och barnen blr delaktga. V kommer även utveckla vårt sätt att tänka krng "Hållbar utvecklng" om allt vårt materalet både nne och ute på förskolan. V är även anmälda tll skräpplockardagerna. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era

arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Vad tycker n om arbetet med kompssolen? Barn. 5 år - Bra. Alla är ledsna eller glada och läskgt står det på kompssolen. V kan ttta där hur man ska vara. Vad tycker n om att ha kompsråd? Barn 5 år - Lärt oss att komma och säga stop. Barn 5 år - Kom ska v leka har v lärt oss. Vad tycker om era ansvarsuppgfter som att tex. torka av eran plats och ställa n stolen? Barn 5 år - Det tycker jag är bra annars snubblar v på stolarna och slår oss. Barn 5 år - Det är bra. Om det är smutsgt kan man nte börja med något Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Vad tycker n om vår process/arbete med Grön Flagg Hållbar Utvecklng? Pedagog. - Genom att v ntegrerat våra utvecklngsområden nom Grön Flagg vårt systematska kvaltetsarbetet vlket är beskrvet ovan har v systematskt varje dag/vecka/månad följt upp, reflekterat, analyserat, planerat och kopplat tll vetenskaplg grund och beprövad erfarenhet för att sedan arbeta vdare. Pedagog. - Att v har det systematskt. Att v lyfter fram begreppet Hållbar Utvecklng för föräldrar, barn och alla andra. Vad det är! V har en tydlg röd tråd. Förälder. - De har lärt sg så mycket. Pratar om kompssolen och hur man är mot varandra. Pratar om tex. mönster från delprojektet och använder ord som man nte trodde de skulle använda. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V behöver kontnuerlgt fortsätta med att utveckla vår utomhusmljö, få med barnen att följa upp och utvärdera valet av aktvter utomhus. Detta vll v göra med hjälp av enkäter, fortlöpande samtal och "betygssmlsar" som barnen betygsätter aktvteterna med. Göra mer studebesök vårt samhälle med fokus på tll exempel, vårt renhållnngsverk och Bubbetorps återvnnngscentral och kraftvärmeverk för att få mer erfarenheter och kunskap om hållbart samhälle och dess perspektv. Att använda oss mer av de hållbara nyckeltalen ( få tllstånd ett samarbete med köket, om hur v mnskar svnn av mat tll exempel). Våra värdegrundsord kommer v att fortsätta med eftersom de följer de olka åldersgrupperna. V kan se att dessa faller väl ut och blr ntegrerade ett naturlgt sammanhang över hela dagen för barnen. V kan se att vårt systematska kvaltetsarbete har vart grunden för att möjlggöra detta, v har fått det synlggjort genom pedagogsk dokumentaton (veckobrev, månadsanalys, nätverksträffar och pedagogska utvecklngsrådet). Kompssolen som är vår arbetsmetod som v har alla åldersgrupperna, är uppskattat både av barn och föräldrar. Här kommer v att fortsätta med samtal, daloger, konkreta blder för de yngre barnen, kompsråd bland de äldre. V tänker att detta arbete fortlöper och följer vår daglga verksamhet året runt, utfrån barngruppens behov.