Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin. En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina

Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina

Kostnadsmässig konkurrenskraft inom tillverkningsindustrin En studie av teknikindustrin i USA, Sverige, Mexiko och Kina. Av: Niklas Berglund och Oskar Magnusson Handledare Linköpings Universitet: Jakob Rehme

FÖRORD Tillverkningsindustri är en motor för ekonomisk utveckling och välfärd. Förutom direkta arbetstillfällen är många kvalificerade kringtjänster koppade till industrin. En konkurrenskraftig svensk tillverkningsindustri är absolut nödvändigt för skapandet av jobb och välstånd i Sverige. En viktig fråga är hur konkurrenskraften i svensk industri står sig i internationell jämförelse. I denna rapport presenteras hur den kostnadsmässiga konkurrenskraften inom teknikindustrin utvecklats i Sverige, USA, Mexiko och Kina mellan 1995-2010. Begrepp som behandlas är arbetsproduktivitet, personalkostnader, växelkurseffekter samt transportkostnader. Tillsammans vävs dessa samman för att ge en överskådlig bild kring konkurrenssituationen inom teknikindustri i de olika länderna. Några av de slutsatser som presenteras i rapporten är att svensk teknikindustri de senaste åren haft en svag produktivitetsutveckling samtidigt som personalkostnaderna stigit. Detta har försämrat den kostnadsmässiga konkurrenskraften gentemot såväl USA och Mexiko. Rapporten visar även på en försämrad konkurrenskraft i Kinas tillverkningsindustri som följd av kraftigt ökade personalkostnader. Rapporten är en något avkortad version av ett examensarbete. De delar av examensarbetet som exkluderats är en metodbeskrivning kring studiens genomförande. Författare till rapporten är Niklas Berglund och Oskar Magnusson från Industriell ekonomi vid Tekniska Högskolan, Linköpings Universitet. Stockholm den 31 maj 2012 Anders Rune Chefekonom Teknikföretagen

FÖRKORTNINGAR BLS The Bureau of Labor Statistics CNY Kinesisk yuan FDI Foreign Direct Investment FEU Forty-foot Equivalent Unit, standardenhet vid shipping, motsvarar ca 77 m 3. FIE Foreign Invested Enterprises FTZ Free Trade Zone LCC Low cost countries (lågkostnadsländer) MXN Mexikansk peso NAFTA North American Free Trade Agreement OECD Organization for Economic Co-operation and Development PPP Purchasing Pricing Parity SEK Svensk krona SNI Svensk Näringslivsindelning USD Amerikansk dollar

SAMMANFATTNING & SLUTSATSER USA är världens största ekonomi och är en av Sveriges största exportpartners 1. Utöver detta finns ett flertal svenska företag representerade i USA vilket belyser faktumet att vad som påverkar den amerikanska ekonomin även berör svensk ekonomi. Under de senaste åren har ett flertal rapporter publicerats gällande amerikansk tillverkningsindustri och huruvida den utvecklats och förändrats till att bli attraktivare för tillverkande företag. Genomgående för rapporterna är att de presenterar en fördelaktig utveckling av kostnadsläget i USA, främst gentemot Kina. Detta har enligt rapporterna resulterat i ett större intresse kring att förlägga tillverkande enheter i USA än i lågkostnadsländer som Kina. Förutom en begränsad personalkostnadsutveckling är arbetsproduktivitet en bidragande faktor till kostnadsutvecklingen i USA. Under den studerade perioden, som sträcker sig mellan 1995-2010, har produktiviteten i amerikansk teknikindustri vuxit starkt. Detta i kombination med bibehållet höga nivåer även i lågkonjunkturer har varit bidragande anledningar till det ökade intresset för teknikindustrin i landet. I denna studie jämförs och analyseras personalkostnader samt arbetsproduktivitet för teknikindustrin i USA samt Sverige, Kina och Mexiko. För att möjligöra en enhetlig jämförelse studeras även transportkostnader samt effekter av fluktuerande valutor, det vill säga växelkurseffekter. Studien är en komparativ analys av historisk data som syftar till att studera utvecklingen från 1995. Först genomfördes en förstudie för att säkerställa en hög grad av relevans. Förstudien baseras på intervjuer med företagsledare på internationella företag, alla väl insatta i produktivitetsfrågor och etableringsbeslut. I studien kommer insamlad data från nationalräkenskaper, internationella organisationer samt intervjuer. Den observerade trenden är att produktivitetsutvecklingen i USA varit god samtidigt som personalkostnadernas utveckling varit mer modest. Detta har medfört att det ur en kostnadsmässig synvinkel är mer fördelaktigt att förlägga tillverkningsenheter i USA idag, jämfört med för 15 år sedan. I Sverige har produktivitetsutvecklingen varit sämre än i USA, samtidigt som personalkostnaderna ökat kraftigare, vilket skiljt länderna åt. Kontentan av detta är att tillverkningsförutsättningarna i Sverige har försämrats jämfört med USA under den studerade perioden. I Kina har personalkostnaderna årligen ökat med ca 15 %, vilket orsakat kraftiga kostnadsökningar för tillverkande företag. Personalkostnadsökningarna har dock delvis bekostats med en kraftig arbetsproduktivitetsförbättring. En tydlig trend är att det idag är betydligt dyrare att tillverka i Kina än för fem år sen. Om denna trend fortsätter, vilket studien visar, kommer allt fler företag att se över tillverkningsalternativen för att erhålla lägre kostnader. I motsats till Kina har teknikindustrin i Mexiko haft en gynnsam kostnadsutveckling. En anledning till detta är en försvagad MXN, som medfört oförändrade personalkostnader i USD. Trots detta har 1 Fjärde största av total export medan tredje största av export av teknikindustrivaror.

arbetsproduktiviteten utvecklats positivt vilket medfört att intresset för Mexiko som teknikindustriland ökat. Studien visar att tillverkande företag bör öka medvetenheten kring kostnadsökningar i Kina. Tillverkning i Kina är bäst lämpad för företag som säljer på den inhemska marknaden medan exportrelaterade produkter med fördel bör tillverkas nära kund, exempelvis i Mexiko eller USA. Likaså framhålls vikten av att svenska företag bör öka flexibiliteten och satsa på innovation och utveckling för att lyckas på den internationella marknaden. Anledningen till detta är främst att kostnadsbilden i nuläget är för hög, vilket resulterat i att det kostnadsmässigt är fördelaktigt att förlägga tillverkning i Kina, USA eller Mexiko. Nedan presenteras slutsatser för varje enskild land, erhållna från den genomförda studien. USA Hur har utvecklingen sett ut? Under de senaste åren har fokus delvis flyttats från västvärlden till LCC och tillväxtländer. Trots detta har produktivitetsutvecklingen i USA varit god och den amerikanska marknaden är än idag mycket viktig för teknikföretag. En anledning till de höga amerikanska produktivitetssiffrorna även i lågkonjunkturer är att företag i USA flexibelt har justerat mängden tillfört arbete efter konjunkturmässigt läge. Detta har medfört att amerikanska teknikföretag lyckats vidhålla höga produktivitetssiffror även under vikande konjunkturer. Utöver flexibilitet i anställningskontrakt är strukturen på tillverkningsindustrin en anledning till höga produktivitetsnivåer. Flertalet amerikanska företag har valt att etablera arbetsintensiva enheter i LCC medan enheter med högt förädlingsvärde bevarats i hemlandet. En förutsättning för höga produktivitetssiffror inom amerikansk teknikindustri är således att etablering delvis skett utomlands medan utvalda enheter kvarhållits i USA. Vid studie av varje enskild bransch framgår att vissa enheter med fördel kvarhålls i USA där dator och elektronikprodukter är den bransch som är bäst lämpad för USA. Anledningen är det mycket höga förädlingsvärdet som kompenserar de omfattande personalkostnaderna. Maskintillverkning är en annan bransch som likt dator och elektronikprodukter lämpar sig väl för tillverkning i USA. För dessa två branscher motsvarade personalkostnaderna år 2010 ca 50 % av förädlingsvärdet som skapades. Den bransch med högst tillverkningskostnad i USA är motorfordonsindustrin som trots återhämtning har höga personalkostnader i förhållande till skapat förädlingsvärde. Höga tillverkningskostnader gäller även branschen för annan transport samt metalltillverkning. 2010 motsvarade personalkostnaderna 95 % respektive 90 % av förädlingsvärde vilket lämnar litet utrymme till vinstmöjlighet för företag. Hur ser trenden ut för framtiden? Personalkostnadsutvecklingen har i USA jämfört med Sverige varit låg under hela den studerade perioden. Dessutom märks ett tilltaget kvalitetskrav på produkter vilket skapat en ökad automatiseringsgrad och minskat beroende av låga personalkostnader. Ytterligare en trend som talar för

den amerikanska teknikindustrin i framtiden är digital tillverkning med möjlighet att på ett ekonomiskt försvarbart sätt tillverka produkter i små upplagor utan krav på stordriftsfördelar. Med fortsatt stark produktivitetsökning i kombination med ovan nämnda faktorer kommer den amerikanska teknikindustrin kunna växa sig stark igen. Denna utveckling skulle göra USA till ett intressant alternativ för etablering av tillverkningsenheter även i andra branscher än dator och elektronikprodukter samt maskintillverkning. Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att USA skall behålla positionen som världens största ekonomi samt öka attraktionskraften för tillverkande företag krävs en fortsatt stark produktivitetstillväxt medan personalkostnadsutveckling förblir begränsad. Om så är fallet, är det möjligt att den amerikanska teknikindustrins kostnadsmässiga konkurrenssituation förbättras. Med trender inom ökad digitalisering och automatisering samt högre krav på kvalitet och kompetens måste den amerikanska teknikindustrin ligga i framkant gällande teknikutveckling för att vidhålla god produktivitetstillväxt. Vid ett sådant lyckat scenario är det troligt att USA skulle erhålla komparativa fördelar för förbättrad kostnadsmässig konkurrenskraft. Sverige Hur har utvecklingen sett ut? Svensk teknikindustri är till stor del lik den amerikanska. Fordonsindustrin samt dator och elektronikprodukter är två dominerande och konjunkturkänsliga branscher som under den studerade tidsperioden har drabbats hårt av varsin kraftig konjunkturnedgång. Fram till finanskrisen var svensk teknikindustri kostnadsmässigt konkurrensduglig. I samband med den kraftiga konjunkturnedgången försämrades dock svenska produktivitetssiffror vilket har synliggjort en oroväckande trend gällande en kraftigt reducerad konkurrenskraft för Sverige gentemot USA. Den bransch, bortsett från dator och elektronikprodukter som klarat sig bäst sedan finanskrisen är annan transportindustri. Detta är den minsta av de studerade branscherna och dit hör exempelvis tillverkning av fartyg, båtar och militära stridsfordon. Det är av främst två anledningar intressant att studera branschens utveckling. För det första finns påtagliga likheter mellan annan transportindustri och motorfordonsindustrin vilket gör det påfallande att annan transportindustri lyckats behålla hög produktivitet medan produktiviteten i motorfordonsindustrin fallit kraftigt. Den andra anledningen är att medan övriga branscher i USA och Sverige har haft liknande utveckling så har annan transportindustrins utveckling skiljt mellan länderna. Hur ser trenden ut för framtiden? Under mitten av 00-talet var svensk teknikindustri kostnadsmässigt konkurrenskraftig men sedan finanskrisen har trenden varit negativ. Om tendensen från 2008 och framåt förblir finns det risk att

svensk teknikindustri tappar ytterligare och tillverkningsenheter fortsätter flytta utomlands. Det finns dock ljuspunkter, exempelvis gynnas svensk teknikindustri av automatiseringskrav till följd av ökade kvalitetskrav. Då svensk teknikindustri till stor del redan är automatiserad kan personalkostnadens relevans minska. Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att Sverige på kort sikt ska bli konkurrenskraftigt krävs en förbättrad produktivitetsutveckling alternativt en inbromsning av de ökande personalkostnaderna. På längre sikt kan svensk teknikindustri öka sin konkurrenskraft genom större satsning på forskning och utveckling. Ökade investeringar skulle driva den tekniska utvecklingen framåt och skapa fler innovativa produkter. För att uppnå förbättring av den kostnadsmässiga konkurrenskraften krävs begränsad personalkostnadsutveckling. Svensk teknikindustri måste dessutom bli mer attraktiv i perioder med vikande konjunktur. Ett åtgärdsförslag som torde vara gynnsamt är regleringar som ökar anställningsflexibiliteten i lågkonjunkturer men samtidigt behåller kompetens i företagen. Mexiko Hur har utvecklingen sett ut? Mexiko har klart lägre personalkostnader än grannlandet USA vilket många amerikanska teknikföretag utnyttjat. Medan personalkostnadsökningen i Kina varit kraftig har den i Mexiko varit klart mer modest. Mätt i nationell valuta har den årliga ökningstakten varit ca 3 % medan den omräknad i USD varit obefintlig. Detta tillsammans med en positiv produktivitetsutveckling, även i USD, har förbättrat den mexikanska teknikindustrins konkurrenskraft betydligt. Intressant för Mexiko är att fordon och transport är en bransch som sedan 2002 haft komparativa fördelar för produktion gentemot såväl Sverige som USA. Detta beror delvis på att stora bilindustrier i Sverige och USA presterat dåligt medan företag verksamma i Mexiko lyckats behålla en hög produktivitetsnivå. Hur ser trenden ut för framtiden? Trenden visar att Mexiko blir ett alltmer attraktivt alternativ som teknikindustriland och landets geografiska läge gör Mexiko än mer attraktivt för den nordamerikanska marknaden. Fortsätter utvecklingen som den gjort under den studerade perioden, finns skäl att tro att tillverkning ämnad för den nordamerikanska marknaden i dagsläget utförd i Kina, kommer att flyttas till Mexiko. Detta för att nå större personalkostnadsbesparingar samt större flexibilitet genom kortare transportsträckor. Ökade krav på korta transporttider och flexibilitet kan öka betydelsen av etableringsort ytterligare. Detta skulle kunna förbättra Mexikos konkurrenssituation då landets geografiska läge är mycket fördelaktigt vid handel med USA.

Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? Mexikansk teknikindustri befinner sig i ett komplicerat läge. Beroendet av USA är stort och Mexikos goda förutsättningar beror delvis på låga löner. De låga personalersättningarna får konsekvenser på mexikansk välfärd men är samtidigt en förutsättning för billig tillverkning. Således bör personalkostnaderna hållas låga för att erhålla komparativa fördelar mot Kina och USA. En annan väg att gå för att öka konkurrenskraften är att likt Kina öka investeringar för att stärka produktivitetstillväxten. Denna tillväxt får sedan bekosta ökningen av personalkostnaderna och välfärd. Det är dock viktigt för vidhållandet av konkurrenskraften att personalkostnaderna inte stiger mer än produktiviteten, vilket varit fallet i Kina. Kina Hur har utvecklingen sett ut? Kina har länge strävat efter att bli ett världsledande industriland och stora investeringar i infrastruktur har förbättrat förutsättningarna avsevärt. Trots detta har det under den senaste tiden publicerats ett antal rapporter om ökade personalkostnaderna i Kina samt om den amerikanska återindustrialiseringen. Denna studie stärker tesen att personalkostnaderna i Kina ökar samt att det idag inte längre är lika fördelaktigt att tillverka i Kina av rena kostnadsmotiv. Även om de genomsnittliga personalkostnaderna inom kinesisk tillverkningsindustri ökat med ca 15 % årligen är Kina fortfarande ett alternativ för produktion. De är främst tre anledningar till varför Kina fortfarande är konkurrenskraftigt: Personalkostnaderna har ökat kraftigt, men personalkostnaderna per timme är fortfarande klart lägre än de i Sverige och USA. Ökade personalkostnader är kopplade till stark produktivitetstillväxt. Stigande löner och stark BNP-tillväxt medför en ökad konsumtion och inhemsk efterfrågan vilket stödjer motivet med lokal närvaro i kinesiska regioner. Hur ser trenden ut för framtiden? Förutsatt att personalkostnaderna växer fortare än produktiviteten i Kina även framöver kommer Kinas attraktionskraft som tillverkningsland att minska. Risken för kinesisk tillverkningsindustri och exportsektor är att företag väljer Kina som alternativ för att möta lokal efterfrågan medan tillverkning av kostnadsmotiv sker i länder med lägre kostnad. Innan detta sker är det dock troligt att tillverkning först flyttas längre in i landet för att utnyttja den billigare arbetskraften, för att sedermera flytta till andra LCC som Vietnamn eller Kambodja. Kinas attraktionskraft som exportland är beroende av låga transportkostnader och korta ledtider. En flytt mot kinesiska inlandet skulle öka ledtider samt transportkostnader, vilket ytterligare skulle öka risken för Kina som exportland.

Vad krävs för förbättrad konkurrenskraft? För att förbättra den internationella konkurrenskraften i Kina krävs att personalkostnaden ökar långsammare än arbetsproduktiviteten. Produktivitetsökningen har de senaste åren varit mycket kraftig men trots detta har personalkostnadsökningen varit ännu större. För att öka konkurrenskraften måste produktiviteten fortsätta i samma takt medan personalkostnadsökningen bör dämpas. Detta ser i dagsläget ut att vara svårt då nya rapporter indikerar fortsatta personalkostnadsökningar. Vid höjda kvalitets- och automatiseringskrav minskar personalkostnadens betydelse för tillverkande företag, men för att detta ska gynnar Kina krävs att arbetsproduktiviteten höjs kraftigt.

ABSTRACT The U.S. economy is the largest in the world and one of Sweden s largest export partners. In addition to this, several major Swedish companies are established in the country, which clearly shows that everything that affects the American economy, eventually will affect Sweden. A number of reports have recently been published with reference to American manufacturing industry s improvement. The majority of the authors are convinced that this improvement has been favorable and made it more attractive for manufacturing companies to establish units in USA today, compared to China in the last decade. Labor cost and labor productivity are the two major factors to evaluate when comparing manufacturing industries in different countries. The labor productivity in the American manufacturing industry has experienced a large increase from 1995-2010, maintaining high levels during recessions, resulting in a bigger interest in American manufacturing industry. This research is investigating the competiveness of manufacturing in USA, Sweden, Mexico and China by calculating and analyzing labor costs, labor productivity, shipping costs and currency effects. The study is a comparative analysis of historical data aiming to display the development of the manufacturing environment in the chosen countries since 1995. Data has been gathered from national accounts and international organizations and the observed tendency has been improved competitive situation for American manufacturing industry. The development in Sweden has been the opposite with less increased labor productivity in combination with a larger growth rate of labor costs. This has resulted in a worsened competitive situation for Swedish manufacturing industry compared to the American during the most recent years. Chinese labor costs have increased 15 % annually during the chosen period, leading towards rising costs for manufacturing companies. These costs have partially been financed by increased labor productivity but a clear tendency is visible. The costs for Chinese manufacturing industry are increasing every year, which finally will force manufacturing companies established in China to evaluate their options. Mexico s manufacturing industry has experienced a positive improvement during the studied period, caused by the depreciation of the Mexican Peso. The depreciation has left the costs unchanged for foreign investors during the period, which in combination with rising labor productivity has increased the benefits from establishing manufacturing units in Mexico. There are clear indications on why companies should shift focus from China towards USA and Mexico. In addition to that, this report also displays why Swedish companies should focus on increased flexibility and R&D to succeed in the global market.

1 INLEDNING... 1 1.1 PROBLEMDISKUSSION... 1 1.2 SYFTE... 2 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 2 1.4 BESKRIVNING AV UPPDRAGSGIVAREN - TEKNIKFÖRETAGEN... 2 1.5 DISPOSITION... 4 2 REFERENSRAM... 5 2.1 KONKURRENSKRAFT... 5 2.2 PRODUKTIVITET... 6 2.2.1 TOTALFAKTORPRODUKTIVITET... 6 2.2.2 ARBETSPRODUKTIVITET... 7 2.2.3 2.2.4 KRITIK MOT PRODUKTIVITETSMÅTTET... 9 VAL AV PRODUKTIVITETSMÅTT... 10 2.3 LANDSJÄMFÖRELSE... 11 2.3.1 VÄXELKURSEFFEKTER... 11 2.3.2 KONVERGENSTEORI... 11 2.4 PERSONALKOSTNADER... 12 2.5 TRANSPORTKOSTNADER... 13 3 ANALYSMODELL... 16 3.1 ARBETSPRODUKTIVITET... 16 3.2 KOSTNADER... 17 3.2.1 TRANSPORTKOSTNADER... 17 3.2.2 PERSONALKOSTNADER... 17 3.3 VÄXELKURSEFFEKTER... 18 3.4 PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR... 18 4 HISTORISK BESKRIVNING... 19 4.1 USA... 19 4.1.1 TILLVERKNINGSINDUSTRINS ANDEL AV NATIONELLT BNP HAR MINSKAR MED 5 %... 21 4.1.2 ANTAL ANSTÄLLDA I TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR MINSKAT MED EN TREDJEDEL... 22 4.2 SVERIGE... 23 4.2.1 EN FEMTEDEL AV SVENSKT BNP GENERERAS DIREKT FRÅN TILLVERKNINGSINDUSTRIN... 25 4.2.2 DRYGT 100 000 ARBETSTILLFÄLLEN HAR FÖRSVUNNIT FRÅN TILLVERKANDE FÖRETAG... 26 4.3 MEXIKO... 26 4.3.1 BNP-VÄRDET AV TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR MÅNGDUBBLATS... 28 4.3.2 STOR ANDEL ANSTÄLLDA GENOM KORTTIDSKONTRAKT OCH BEMANNINGSFÖRETAG... 28 4.4 KINA... 29 4.4.1 TILLVERKNINGSINDUSTRIN HAR STOR BETYDELSE FÖR KINAS EKONOMI... 32 4.4.2 CA 30 MILJONER ANSTÄLLDA INOM TILLVERKNINGSINDUSTRIN I STORSTADSOMRÅDEN... 32

4.5 SAMMANFATTNING HISTORISK TILLBAKABLICK... 33 4.5.1 INTERNATIONELL HANDEL HAR ÖKAT MARKANT... 33 4.5.2 TILLVERKNINGSINDUSTRINS ANDEL AV BNP HAR MINSKAT TILL FÖLJD AV ÖKAT TJÄNSTEINNEHÅLL... 33 5 EMPIRI... 35 5.1 VÄXELKURSEFFEKTER... 35 5.2 KOSTNADER... 37 5.2.1 PERSONALKOSTNAD... 39 5.2.2 TRANSPORTKOSTNAD... 43 5.3 ARBETSPRODUKTIVITET... 44 5.3.1 DATOR OCH ELEKTRONIKBRANSCHEN HAR DRIVIT AMERIKANSK PRODUKTIVITET... 45 5.3.2 ARBETSPRODUKTIVITETEN I SVERIGE HAR FALLIT I SAMBAND MED LÅGKONJUNKTURER... 47 5.3.3 VOLATIL ARBETSPRODUKTIVITET I MEXIKO... 48 5.3.4 MYCKET STARK PRODUKTIVITETSTILLVÄXT I KINA... 50 6 ANALYS... 52 6.1.1 PERSONALKOSTNADER... 52 6.1.2 PRODUKTIVITET... 53 6.2 USA JÄMFÖRT MED SVERIGE... 55 6.3 USA JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO... 56 6.4 SVERIGE JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO... 57 7 SLUTSATSER... 59 7.1.1 7.1.2 USA... 59 SVERIGE... 60 7.1.3 MEXIKO... 61 7.1.4 KINA... 62 LITTERATURFÖRTECKNING... BILAGOR...

FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1 KOSTNADSSTRUKTUR CONTAINERTRANSPORT... 15 FIGUR 2 ANALYSMODELL... 16 FIGUR 3 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANSEN I USA MELLAN 1995-2010... 19 FIGUR 4 ANDEL AV DEN AMERIKANSKA IMPORTEN FRÅN KINA... 20 FIGUR 5 ANDEL AV DEN AMERIKANSKA IMPORTEN FRÅN MEXIKO... 20 FIGUR 6 AMERIKANSK IMPORT... 21 FIGUR 7 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR USA, LÖPANDE PRISER... 22 FIGUR 8 SVENSKA HANDELSBALANSEN, LÖPANDE PRISER... 24 FIGUR 9 SVENSK EXPORT FÖRDELAT PÅ KATEGORI... 24 FIGUR 10 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BIDRAG TILL TOTAL BNP FÖR SVERIGE, LÖPANDE PRISER... 25 FIGUR 11 ANDEL AV DEN MEXIKANSKA EXPORTEN SOM GÅR TILL USA... 27 FIGUR 12 TILLVERKNINGSINDUSTRIN BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR MEXIKO, LÖPANDE PRISER... 28 FIGUR 13 KINESISK HANDELSBALANS... 30 FIGUR 14 KINAS EXPORT PER SEKTOR... 31 FIGUR 15 ANDEL KINESISK EXPORT TILL USA... 31 FIGUR 16 TILLVERKNINGSINDUSTRIN BIDRAG TILL TOTALA BNP FÖR KINA, LÖPANDE PRISER... 32 FIGUR 17 JÄMFÖRELSE, VÄRDE FRÅN TILLVERKNINGSINDUSTRI, LÖPANDE PRISER... 34 FIGUR 18 TILLVERKNINGSINDUSTRINS BNP I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONELLT BNP, LÖPANDE PRISER... 34 FIGUR 19 VÄXELKURSER... 36 FIGUR 20 KOSTNADSSTRUKTUR FÖR SVENSK TILLVERKNINGSINDUSTRI. PROCENTUELL ANDEL AV FÖRSSÄLNING... 37 FIGUR 21 PERSONALKOSTNADER INOM AMERIKANSK TEKNIKINDUSTRI, NOMINELLA BELOPP... 41 FIGUR 22 PERSONALKOSTNADER INOM SVENSK TEKNIKINDUSTRI. LÖPANDE PRISER... 41 FIGUR 23 PERSONALKOSTNADER INOM MEXIKANSK TEKNIKINDUSTRI. LÖPANDE PRISER... 42 FIGUR 24 LÖNEKOSTNADER STADSREGIONER OCH TEKNIKINDUSTRIN I KINA. LÖPANDE PRISER... 43 FIGUR 25 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING USA, LÖPANDE PRISER... 45 FIGUR 26 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH I USA, LÖPANDE PRISER... 46 FIGUR 27 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING SVERIGE, LÖPANDE PRISER... 47 FIGUR 28 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH, SVERIGE... 48 FIGUR 29 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING MEXIKO, LÖPANDE PRISER... 49 FIGUR 30 ARBETSPRODUKTIVITET PER BRANSCH MEXIKO... 50 FIGUR 31 ARBETSPRODUKTIVITETSFÖRÄNDRING KINA, LÖPANDE PRISER... 51 FIGUR 32 PERSONALKOSTNADER I SVENSK TEKNIKINDUSTRI... 52 FIGUR 33 JÄMFÖRELSE AV PERSONALKOSTNADER... 53 FIGUR 34 JÄMFÖRELSE ARBETSPRODUKTIVITET... 54 FIGUR 35 VÄNSTER: PERSONALKOSTNAD I SVERIGE OCH USA OMRÄKNAT I USD SAMT VÄXELKURS. HÖGER PRODUKTIVITETSUTVECKLING I SVERIGE OCH USA, NATIONELL VALUTA, LÖPANDE PRISER... 55 FIGUR 36 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I SVERIGE ISTÄLLET FÖR USA... 56 FIGUR 37 USA JÄMFÖRT MED KINA OCH MEXIKO GÄLLANDE PERSONALKOSTNAD SAMT PRODUKTIVITET... 56 FIGUR 38 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I KINA OCH MEXIKO ISTÄLLET FÖR USA... 57 FIGUR 39 PROCENTUELL BESPARING AV PERSONALKOSTNADER VID TILLVERKNING I KINA OCH MEXIKO ISTÖLLET FÖR SVERIGE... 58 FIGUR 40 FÖRETAG SOM DRABBAS FÖRST AV ÖKADE PERSONALKOSTNADER I KINA... 63

1 INLEDNING Nedan introduceras en problemdiskussion i vilket problemet som utreds och analyseras i rapporten definieras. Utöver detta presenteras syftet, avgränsning samt rapportens disposition. 1.1 PROBLEMDISKUSSION USA är världens största ekonomi och den fjärde största importören av svenska varor efter Tyskland, Norge och Storbritannien (Statistiska centralbyrån, 2012). På grund av USA:s centrala roll för svensk handel är det naturligt att det idag finns ett stort antal svenska teknikföretag etablerade i USA. Detta medför att de faktorer som påverkar den amerikanska ekonomin och dess konkurrenssituation, implicit även påverkar svenska teknikföretag. Något som diskuterats frekvent under det senaste årtiondet är tillverkningsföretags flytt från länder som Sverige och USA till lågkostnadsländer som exempelvis Kina (Lennartsson & Lindholm). Ökade investeringar och etableringar av utländska företag i Kina har skapat en stigande efterfrågan på billig arbetskraft. Efterfrågan på högkvalitativ arbetskraft i kombination med höjda minimilöner samt instiftning av arbetslagar har bidragit till kraftigt stigande lönenivåer och ökade kostnader för företag verksamma i Kina (The Economist, 2010). Rapporter presenterar att personalkostnaderna i Kina ökat fortare än vad produktiviteten gjort under de senaste åren, vilket minskat effekten av att utnyttja billig arbetskraft. Trots att en stor ökning av personalkostnaderna redan skett uppskattar Joerg Wuttke 2 att tillverkningskostnaderna kommer att dubblas eller till och med tredubblas till år 2020 (The Economist, 2012). Utöver ökade tillverkningskostnader finns en risk att transportkostnaden ökar till följd av stigande oljepris. Detta skulle kunna leda till än högre kostnader vid tillverkning i Kina, vilket talar för en mer lokal tillverkning nära kund. Automatisering och digitalisering av tillverkningsprocesser gör att relevansen av personalkostnaderna minskar vilket talar för tillverkningsindustrin i rikare länder som USA och Sverige samtidigt som utvecklingen talar emot Kina(The Economist, 2012). Utöver detta presenterar AlixPartners (2011) att det 2015 kommer att kosta lika mycket att producera något ämnat för den nordamerikanska marknaden i Kina som i USA. Detta förutsatt att utvecklingen följer de senaste årens trend (AlixPartners, 2011). Med detta i åtanke är det aktuellt att se över olika tillverkningsalternativ och att utifrån ett övergripande perspektiv jämföra tillverkning i länder med varierande personalkostnader och arbetsproduktivitet. 2 Ordförande för EU:s handelskammare i Kina mellan 2007-2010. 1

1.2 SYFTE Att utifrån ett kostnadsperspektiv jämföra personalkostnader, transportkostnader och växelkurseffekter samt sätta detta i relation till arbetsproduktivitet för teknikföretag i USA, Sverige, Kina och Mexiko. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Uppdragsgivare och intressent till detta examensarbete är Teknikföretagen och avgränsingar har således anpassats efter Teknikföretagens önskemål och intressen. Urvalet av länder gjordes för att kunna jämföra USA med ett närliggande och ett mer geografiskt avskiljt LCC. Anledningen till att Sverige inkluderas i studien är att Teknikföretagen verkar för teknikföretagen i Sverige, även om flertalet av Teknikföretagens medlemsföretag är globala. Eftersom USA är ett av de mest betydelsefulla länderna för svenska teknikföretag finns intresse kring kopplingen mellan amerikansk och svensk teknikindustri. Kina har vuxit i snabb takt och många bolag har redan expanderat eller funderar på att expandera verksamhet till Kina. Lokal närvaro och närheten till såväl underleverantörer som kunder är idag av stor vikt och således har även Mexiko inkluderats i studien. Data som ingår i studien sträcker sig tillbaka till 1995 och den bakomliggande tanken är att kunna utröna en långsiktig trend över cirka tre konjunkturcykler. Tanken är således att se ett mönster utan direkt inverkan av lågkonjukturer som IT-kraschen och finanskrisen. En stor del av företags etableringar i Kina, och andra snabbt växande länder, motiveras med viljan att komma åt växande marknader. Då denna rapport fokuseras på tillverkning ämnad för kunder i USA, därmed avgränsas studien till kostnadsläget för tillverkning i LCC och inkorporerar transportkostnader för att på så sätt avgränsa till produkter som är ämnade att säljas i USA. 1.4 BESKRIVNING AV UPPDRAGSGIVAREN - TEKNIKFÖRETAGEN 3 Teknikföretagen är en svensk arbetsgivarorganisation som representerar över 3500 teknikföretag vilka tillsammans sysselsätter ca 300 000 personer i Sverige. Bland medlemsföretag finns stora internationella koncerner såsom, Scania, Ericsson, ABB och Husqvarna men också små familjeföretag. Inte bara storleken på företagen varierar utan även branschtillhörighet och kunderbjudande. Medlemsföretagen är aktiva i branscherna telekommunikation, metallindustri, elektronik, industrimaskiner, datateknik, elkraft, instrumentteknik och motorfordon. Flertalet företag tillhör tillverkande industri, men alltfler tillkommande medlemsföretag är rena tjänste- och serviceföretag. Medlemsföretagen är kategoriserade i kategorierna C25-C30 samt C33 utifrån klassificeringen SNI2007. Fokus i denna rapport ligger på C25-3 Källa till hela avsnittet är (Teknikföretagen, 2011) 2

C30 som hädanefter benämns teknikindustrin, detta eftersom data från C33 ofta presenteras ihop med andra kategorier vilket försvårar en jämförelse. Teknikföretagen grundades under 1890-talet under namnet Verkstadsföreningen med syftet att: främja medlemsföretagens internationella konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet Detta är än idag organisationens huvuduppgift men idag sammanfattas Teknikföretagens uppdrag som: Lyfta fram att utveckling och kommersialisering av ny teknik har betydelse för tillväxten Verka för bästa möjliga förutsättningar för medlemsföretagen Vara ledande inom arbetsrätt och avtalsfrågor Ge medlemsföretagen god service Varje år publicerar Teknikföretagen rapporter gällande sina arbetsområden och varje kvartal publiceras även en konjunkturbarometer. Rapporter som berör olika länders utveckling och deras påverkan på svenska teknikföretags verksamheter i Sverige är ytterligare ett fokusområde. Avtalsförhandlingar är en av Teknikföretagens viktigare arbetsuppgifter och motparten i dessa förhandlingar är fackförbund. Förhandlingarna gäller kollektivavtal och arbetsproduktivitetsutveckling är av stort intresse eftersom denna sedan sätts i relation till framtida löneutveckling. Teknikföretagen är således intresserade att få en djupare insikt i produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet och har förhoppning att använda sig av denna rapport framöver. 3

1.5 DISPOSITION TABELL 1 RAPPORTENS UTFORMNING OCH DISPOSITION Kapitel 2 Referensram I detta kapitel presenteras litteratur och teorier, vilka används vid besvarandet av rapportens syfte. Kapitel 3 Analysmodell & frågeställningar Analysmodellen är en syntetisering av referensramen och beskriver hur de olika delarna är sammankopplade. Modellen leder fram till frågeställningar som presenteras i arbetet. Kapitel 4 Historisk tillbakablick I detta kapitel presenteras en historisk genomgång gällande handelssiffror samt tillverkningsindustrins storlek och betydelse. Kapitel 5 Empiri I empirin presenteras beräkningar som genomförts i studien. Kapitel 6 Analys En analys av empirin framläggs samt besvarandet av de preciserade frågeställningarna presenteras. Kapitel 7 Slutsatser En slutsats kring studien presenteras. 4

2 REFERENSRAM Nedan presenteras teorier och modeller som ligger till grund för att möjliggöra besvarandet av frågeställningen och uppfyllandet av rapportens syfte. Tyngdpunkt ligger främst i begreppet produktivitet samt att särskilja vad som i denna rapport anses med produktivitet och koppling till konkurrenskraft. 2.1 KONKURRENSKRAFT Konkurrenskraft eller snarare konkurrensfördel är en förutsättning för att företag skall generera hållbar vinst och lyckas agera på en konkurrensutsatt marknad (Porter, 1980). Porter presenterar tre övergripande generiska strategier för att öka sannolikheten att lyckas skapa ihållande vinster. Konkurrensfördel kan enligt Porter skapas genom att vara: Kostnadsöverlägsen Differentierad Fokuserad på ett segment eller grupp av kunder Denna rapport baseras kring den första strategien, att vara kostnadsöverlägsen. Konkurrenskraft kan såldes enligt Porters typologi uppfattas överensstämmande med relativa fördelar jämtemot konkurrenter. Relativa eller komparativa fördelar är ett väl studerat fenomen inom nationalekeonomi och syftar till att jämföra skillnader i produktionsfaktorer mellan länder för att urskilja vart det finns komparativa fördelar för produktion (Morrow, 2010; Ricardo, 1817). Nedan presenteras ett kort exempel gällande komparativa fördelar för tillverkning av flygplan och kläder. USA exporterar 35% av världens flygplan medan Kina endast exporterar 0.1 %. Gällande klädindustrin är det motsatta siffror där USA står för mindre än 3 % av den totala exporten, medan motsvarande siffra för Kina är ca 26%(Morrow, 2010). Orsaken till denna skillnad är det som Ricardo (Ricardo, 1817) definerade som komparativa fördelar. Sammanfattningsvis beskrivs den ricardinanska teorin för komparativa fördelar med att de länder som på ett fördelaktigt sätt utnyttjar produktionsfaktorerna erhåller komparativa fördelar (Morrow, 2010; Ricardo, 1817). Samuelson (1948; 1953) utvecklade de ricardianska idéerna kring komparativa fördelar genom att koppla dem till faktorpriser. Kontentan av Samuelssons arbete var att välutnyttjande av produktionsfaktorerna och faktorpriser påverkar produktivitet och handelsflöden mellan länder. I rapporten International trade and equalisation of factor prices (1948) presenterar Samuelson hur faktorpriserna (arbetskraft, lön och mark) kommer att stabiliseras mot en jämviktsnivå. Detta kan tolkas som en form av konvergens och i denna rapport presenteras teorier om konvergens i kapitel 2.3.2 Konvergensteori. 5

2.2 PRODUKTIVITET Porter är en av många som presenterat god konkurrenskraft som högsta prioritet för företag, samtidigt menar Crespi & Zuniga (2012) att det finns en koppling mellan produktivitet, konkurrenskraft och innovation. Denna rapport behandlar dock inte innovationseffektens inverkan på förbättrad produktivitet implicit, även om den explicit gör det. Rapporter visar att introducering av tekniska lösningar tillämpade i produkter, leder till effektivare resursanvändning och således ökad produktivitet vilket kan ge en konkurrensmässig fördel. Om en arbetad timme i land A uttnytjas mer effektivt men till samma kostnad som i land B är det konkurrensmässigt fördelaktigt att förlägga tillverkning i land A, ceteris paribus 4 (Crespi & Zuniga, 2012). Denna teori stärks av van Ark (1995) som menar att hög produktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå konkurrenskraft. Hög produktivitet är precis som konkurrenskraft en kritisk faktor för att uppnå goda resultat och välstånd för företag (Tadisina & Schultz, 2006; OECD, 2001). Schneiderjans & Lee (1993) delar denna åsikt och presenterar de primära faktorer som resulterar i framgång. Dessa tre faktorer är (Schneiderjans & Lee, 1993); Förbättrad produktivitet Flexibilitet Utvecklandet av komparativa fördelar Produktivitet definieras som produktionsresultat i förhållande till resursinsats även om det inte finns något allmänt vedertaget mått på hur det mäts eller preciseras (SOU, 1991; OECD, 2001). Detta medför att begreppet kan diskuteras på flera olika sätt (SOU, 1991). Vanligtvis nämns tre olika sorters produktivitet och dessa är partiell produktivitet, totalfaktors produktivitet och arbetsproduktivitet, där arbetsproduktivitet är ett exempel på partiell produktivitet (SOU, 1991). 2.2.1 TOTALFAKTORPRODUKTIVITET Solow (1957) presenterade produktionsfunktioner vilket kan ses som en början till produktivitetsbegreppet. Solows produktivitetsberäkningar grundades till stor del i jämförelse av inputoch outputtabeller. Målet var att förklara vad som ligger till grund för skillnaden mellan resultat (output) och insatta produktionsfaktorer (input). Solow ansåg att de två viktigaste produktionsfaktorerna var arbete och kapital, men utöver dessa presenterades även en teknisk term som förklarades av innovativ utveckling mellan olika tidsperioder. Solow skapade ett uttryck för att beskriva resultatet i relation till insatta produktionsfaktorer: Q = F(K, L, t) 4 Ceteris paribus är en latinsk term som betyder: allt annat lika. 6