KURSPLAN. Energibyggare

Relevanta dokument
LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

energibyggare Interaktiv webbaserad utbildning

Hosting, drift, administration och tillgänglighet under projekttiden

HANDLEDARGUIDE. för att utbilda Energibyggare

HANDLEDARGUIDE. för att utbilda Energibyggare

ENERGIKONTOREN SVERIGE. 27 november 2014 Stockholm

D4.1 Kvalifikationskriterier för handledare och utbildare av handledare. Författare: Åke Blomsterberg och Christina Andersson, WSP

HANDLEDARGUIDE. för att utbilda Energibyggare. Version

HANDLEDARGUIDE. för att utbilda Energibyggare. Version

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

D5.5 Utveckling av utvärderingsmodell. Utbildningarna

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

HANDLEDARGUIDE. för att utbilda Energibyggare. Version (Glöm inte att kontrollera på energibyggare.se att du använder senaste versionen)

RAPPORT D2.3 HANDLINGSPLAN FÖR IMPLEMENTERING AV UTBILDNING.

Kommunikationsplan BUILD UP Skills SWEBUILD utbilda energieffektiva hantverkare i Sverige till 2020

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

RESULTAT FRÅN UTVÄRDERING

DOKUMENTATION AV GENOMFÖRANDET AV UTBILDNINGEN AV HANDLEDARE D4.4

Belysningsdagen i Kalmar

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens november 2014

PLAN FÖR GENOMFÖRANDE AV UTBILDNING AV HANDLEDARE

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Tunga klimatskal och värmeåtervinning i energieffektiva byggnader lätt att bygga rätt

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader

BUILD UP Skills SWEBUILD

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

International Passive House Association

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vindsutrymmen Allmänna råd

EU strategi för uppvärmning och kylning. EU kommissionen

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

INSTALLATIONSTEKNIK VVS

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Rapporttitel Dokumentdatum Agreement number D2.2 Koncept för storskalig. Skapat av Åsa Douhan

Säkert, effektivt och smart. CONLIT brandisolering av ventilationskanaler

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Kvalitetssäkring Från första pennstrecket till inflyttning (och under driften)

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

VENTILATIONSPLÅTSLAGERI

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Detta vill jag få sagt!

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

D3.2 Behov av kompetensutveckling vid produktion av la genergibyggnader och la genergirenovering av befintliga byggnader

EuroPHit. Utkast rörande utbildningsmoduler för hantverkare

Bilaga H. Konstruktiv utformning

D2.4 HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV HANDLEDARE EFTER SWEBUILD-PROJEKTET. energibyggare

Kvalitetssäkringssystem

Svensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

Framtidsspaning med BeBo och Belok

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B

Marcel Berkelder Exergi B(y)rån. Certifierad energiexpert Nivå K Certifierad ventilationsfunktionär, ISOLERING

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

SP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Effektiv och säker i svart design. CONLIT brandisolering av ventilationskanaler

Stärk ditt företag. Med effektivare energianvändning

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Ventilerade konstruktioner och lufttäta hus Carl-Eric Hagentoft Byggnadsfysik, Chalmers

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Kommunikationsplan BUILD UP Skills SWEBUILD utbilda energieffektiva hantverkare i Sverige till 2020

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

1. Energikontor Norr AB 2. Energikontoret Jämtland Härjedalen 3. Energikontor Västernorrland 4. Energikontor Gävleborg 5. Energikontor Dalarna 6.

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro

INNOVATIONSKLUSTER PLUSENERGIFORUM CHARLOTTA WINKLER, WSP BESMÅ SEKRETARIAT PIERRE ARVIDSSON ANEBYHUSGRUPPEN

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. isocell.se

40 %av jordens energianvändning

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

BeBos process. för energieffektiviserande renovering. Utarbetad av Kristina Tegman Göran Werner Charlotta Winkler WSP

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Lågenergihus för attraktivt boende

Fredrik Karlsson, Sweco. Flexibilitet och energieffektivitet i vårdprojekt hur möter vi framtidens krav redan idag?

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Smart Cities Frågeställning ? SP:s insats ! Resultat =

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Transkript:

KURSPLAN Energibyggare BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI2.680176 Författarna har ensamma ansvaret för innehållet i detta dokument. Det företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns i dokumentet.

Kursplan ENERGIBYGGARE Ditt webbaserade kompetensutvecklingsverktyg Energibyggare vänder sig till byggnadsarbetare och installatörer inom hela Sveriges byggsektor. Utbildningen är en interaktiv webbutbildning som genomförs i grupp tillsammans med kollegor på tex en byggarbetsplats. Energibyggare ger deltagaren en god kännedom om energieffektivt byggande och förnybar energi i ny- och ombyggnation. Detta förväntas leda till energieffektiva, kvalitetssäkrade och kostnadseffektiva lågenergibyggnader i Sverige. Energibyggare är en yrkesöverskridande webbutbildning som syftar till att ge Sveriges byggsektor en ökad kompetens inom området energieffektiva byggnader vilket ökar Sveriges möjlighet att uppnå EUs energi- och klimatmål för år 2020 gällande NNE (nära-noll-energibyggnation). Målgrupp/förkunskapskrav Utbildningen vänder sig till byggnadsarbetare och installatörer inom el och VVS. Fortbildningens nivå bygger på att deltagarna har en svensk grundutbildningsnivå inom bygg alternativt installation eller motsvarande. Utbildningens upplägg Det rekommenderas att deltagaren deltar i handledarledda utbildningstillfällen. Det är dock inget krav på detta. För att kunna bli registrerad som Energibyggare i den nya kompetensdatabasen som är kopplat till ID06 krävs att deltagaren deltar vid utbildningstillfällen ledda av en handledare och blir godkända på kunskapskontrollerna. Utbildningen innehåller sex moduler som alla är viktiga delar i hur man bygger energieffektiva byggnader och gör energieffektiva renoveringar på befintligt bestånd. Varje modul har interaktiva inslag och åtföljs av diskussionsfrågor och ibland förslag på praktiska övningar. Dessa är inte obligatoriska men kan ge ett mervärde och administreras av utbildningens handledare. Varje modul avslutas med ett kunskapstest där deltagarnas svar räknas samman och gruppen får information om hur många procent som är rätt på testet. I lärplattformen ligger modulerna i en 1

viss ordning. Det är möjligt att genomföra modulerna i valfri ordning utifrån arbetsplatsens förutsättningar. Efter genomförd utbildning kan deltagaren repetera i sin egen takt genom att gå in på ett visst avsnitt och se det igen, t. ex. inför ett visst moment i byggprocessen på den byggarbetsplats som hon eller han befinner sig på. Detta är möjligt då utbildningen är tillgänglig via såväl smartphones och läsplattor som datorer, vilket gör den just-in-time anpassad. Utbildningens innehåll Efter att ha genomfört alla utbildningens moduler får deltagaren Förståelse för varför och hur energieffektivisering görs inom bygg och installation Förståelse för varför och hur förnybar energi används Förståelse för hur alla olika yrkens insatser samverkar för att skapa en energieffektiv byggnad Energibyggare gör skillnad I modulen Energibyggare gör skillnad förklaras varför vi ska bygga energieffektivt samt vilka miljö-/klimatfördelar det finns med det. De energi- och klimatmål som finns på nationell och Europeisk nivå presenteras övergripande och de ekonomiska vinsterna med att bygga energieffektivt diskuteras. Ha kunskap om och visa förståelse för: Varför man ska energieffektivisera och använda förnybar energi i byggnader och på arbetsplatsen Byggnaden som system Modulen Byggnaden som system, syftar till att ge en helhetsbild över byggnaden och hur olika delsystem hänger ihop och påverkar/påverkas av varandra. Den ger en introduktion till energieffektiva byggnader och förklarar hur byggnaden som system förändrats från förr till nu. Här beskrivs även vad som är viktigt att tänka på vid renovering av en byggnad. Olika yrkesgruppers påverkan på helheten förklaras. Begreppen innemiljö och systemkunskap är centrala. 2

Att sättet som vi bygger förändrats över åren och att dagens energieffektiva byggnader är mer komplexa än gårdagens med hög energianvändning och ställer därmed högre krav på utförandet Vikten av att minska värmeförlusterna och effektivisera energianvändningen samt olika sätt att göra detta på Betydelsen av förnybar energi Att förändringar och brister i ett delsystem kan påverka andra delsystem i byggnaden, gäller både vid nybyggnation och vid renovering. Att samsyn är ett krav verksamheten/brukarens behov, system och olika yrkesgrupper behöver samverka för att vi ska kunna få en helhet. Att en energieffektiv byggnad med effektiv ventilation innebär hög komfort och god inomhusmiljö för brukaren Värmeisolering En av grundförutsättningarna i energieffektiva byggnader är ett välisolerat klimatskal. I modulen Värmeisolering presenteras olika isoleringsmaterial och olika konstruktionslösningar. Principerna för god värmeisolering med fokus på lyckat arbetsutförande gås igenom. Dessutom förklaras vad köldbryggor är samt vilka problem dessa kan orsaka. Exempel på köldbryggor visas samtidigt som diskussion förs om hur dessa kan undvikas eller minskas. Speciellt fokuseras det på köldbryggor som kan uppkomma p.g.a. felaktigt arbetsutförande i produktionsskedet. Vad en köldbrygga är, konsekvenserna av dessa och hur de orsakas Olika materials värmeledningsförmåga Olika typer av isolering och installationer t.ex. värmeisolering, kondensisolering och brandisolering Att materialval samt hantering och montering av material kan påverka graden av värmeförluster 3

Vikten av noggrann isolering samt var vi ska isolera (både klimatskal och installationer) Vikten av isolering i schakt och tätning av genomföringar Lufttäthet God lufttäthet i byggnadens klimatskal är en förutsättning för att energieffektiva byggnader skall fungera bra. I modulen Lufttäthet förklaras varför lufttätheten är så viktig samt vilka konsekvenser dålig lufttäthet kan få. Vidare redovisas vanliga luftläckageställen samt exempel på bra lösningar. Grundpriciperna för hur god lufttäthet skapas Var risken för luftläckage är extra stor (skarvar, anslutningar och genomföringar) Fukt Att vi bygger lufttätt för att minska energianvändningen, skapa bra inomhusmiljö och fuktsäkra konstruktionen Hur och varför lufttäthet och ventilation går hand i hand Att god planering, val av beständiga produkter, rätt hantering av material och helhetssyn alla är viktiga faktorer för att bygga lufttätt Fuktskador är fortfarande ett stort problem, även i nybyggda hus. I modulen Fukt ligger fokus på grundläggande och praktiska kunskaper om fukt och vanliga fuktproblem. Vidare ges exempel på viktiga saker att tänka på i produktionsskedet för att säkerställa ett bra arbetsutförande och därmed undvika fuktskador. Vad en fuktskada är, vilka konsekvenser fuktskador ger och hur de uppkommer På vilka olika sätt fuktskador kan förebyggas (bristfällig materialhantering och bristfälligt utförande) 4

Värmeisoleringens påverkan på fuktsäkerheten i en byggnad Vad byggfukt är och hur det kan torkas ut Hur fukt kan mätas på byggplatsen (översiktligt) Varför man inte ska bygga in fuktiga material Att du bör tänka på fuktsäkerhet vid beställning, mottagning av leverans, lagring av material och i produktionsfasen. Installationer I modulen Installationer beskrivs hur el-, värme-, ventilations-, styr- och övervakningssystem bör vara uppbyggda i energieffektiva byggnader. Olika systemutformningars för- och nackdelar presenteras översiktligt samt viktiga saker att tänka på i produktionsskedet såsom isolering av rör. Modulen ger även en grundläggande kunskap om förnybar energi kopplat till byggnader såsom solceller och solfångare samt grundläggande information om behovet av ett fungerande system för styrning och övervakning. Installationer för olika värme- och kylsystem, vatten- och avloppssystem, ventilationssystem Elinstallationers betydelse för energieffektivitet Säkerhetsaspekter i samband med installationer, exempelvis vid elinstallationer Att korrekt styrning och övervakning kan skapa energieffektiva lösningar Solfångare och solceller och hur dessa bör installeras (grundläggande kunskap) Hur installationer av olika system bör väljas och installeras för att uppnå god hälsa, hög komfort och energieffektivitet Att installationer behöver samverka med varandra, byggnaden och människor/verksamheter som vistas där Examination 5

För att deltagaren skall uppnå godkänd nivå på hela utbildningen skall hon/han delta engagerat i de gruppdiskussioner som förs samt gruppen skall erhålla 100% godkänt vid samtliga tester som finns i slutet av varje modul. Dessa tester är självrättande och resultatet syns direkt efter genomfört test. Utbildningens handledare registrerar sedan godkänt och via en separat ansökan registreras deltagarna (som fyllt i en medgivandeblankett), i den till ID06 kopplade kompetensdatabasen. Anmälan För anmälan och mer information hänvisas till utbildningens hemsida energibyggare.se Version: 2016-03-30 Utbildningen är en produkt inom ramen för EU-projektet BUILD UP Skills SWEBUILD, som pågår 2014-2017 och koordineras av Energikontoren Sverige. Innehållet är framtaget i samarbete mellan några av Sveriges ledande aktörerna inom svensk byggsektor; Sveriges Byggindustrier, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, NCC, VVS företagen, EIO Elektriska Installatörsorganisationen, Teknologisk Institut, Passivhuscentrum och WSP. Arbetet finansieras av Europeiska Kommissionen och SBUF - Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. 6