Biotopskydd gynnat av stormen

Relevanta dokument
Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben

Miljömålet levande skogar från ord till handling i länet

Foto: Terese Olofsson

Ledaren Skogsdebatt och möjligheter

Hyggesfritt skogsbruk. Så här kan det se ut i en blädad granskog,

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Lokaleko. Digga skogen digitalt!

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Lokaleko. Produktion och miljö ska väga jämnt

Lokaleko. Nytt år nya möjligheter

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Dispensärende för avverkning av Melakträskliden

Bekämpning av skador från granbarkborrar

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

Lokaleko. Inför denna ljuva sommartid

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Lokaleko. skogsägare kan göra. Tappa inte sugen, det gäller att hålla i och hålla ut! Följ årets svärmingsövervakning på Skogsstyrelsens

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Samråd om skogsbruksåtgärder

Lokaleko. Det skogliga årshjulet snurrar

Skogsskador i Region Nord året 2013

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Skogens miljövärden Medelpad

Asp - vacker & värdefull

Skogsskador Region Nord 2014

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare.

Skogsskador i Region Mitt 2012

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Naturvårdsåtgärd nyckelbiotop, Ekeby 4:1

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Skogsägande på nya sätt

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Protokoll styrelsen för Samordningsförbundet i Jämtlands län

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

SKÖTSELPLAN Dnr

Storm och barkborrar Hussborg september. Välkomna!

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Skogsstyrelsens författningssamling

Naturvärdesinventering

Åtgärdsprogram för levande skogar

Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen

Levande skogar exkursion

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Skogsskador inom Region Nord 2016

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

MAGGÅS 25:6 ID Vålarna Östra ORSA. Avverkning

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Naturhänsyn vid grothantering

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Information om nyckelbiotoper

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Tylömarks. lilla gröna om... Trädvård

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Framtiden för skogens arter

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Kan vi återskapa naturvärden?

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

13 Redovisning per län

Transkript:

LokalEko 1 2014, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands Distrikt Naturliga störningar Biotopskydd gynnat av stormen Den 12 december satt Stefanie på en teater hemma i Italien. Hon äger tillsammans med sin bror skog i Östjämtland och visste att det var en storm på gång. Under teaterföreställningen var hon hela tiden uppkopplad via sin telefon för att följa stormens utveckling. Måtte min skog klara sig tänkte hon. Teatern varken såg eller hörde hon något av. Stefanie har ett biotopskydd på 13 hektar. Området är en gammal naturskog med grov lång granskog, inslag av tall och grov asp. Här finns många rödlistade arter, främst vedsvampar på gamla granlågor. En sådan skog är idag unik. 70 procent blåste ner Hur gick det nu med Stefanies biotop? Hennes farhågor besannades, cirka 70 procent av biotopen blåste ner vilket betyder 3 000 4 000 m 3 sk. Kontinuiteten säkrad Första känslan när man ser området är att biotopen är helt spolierad. Det går definitivt inte att promenera och njuta av skogen. När chocken sen lagt sig, ser man att det finns träd kvar över hela området. Plötsligt har förutsättningarna ändrats och nu finns det möjlighet för ny asp att växa upp till träd. Normalt blir de ner- betade av älg men tack vare att det blåst ner så stora mängder träd, tar sig älgarna inte in i beståndet. I tidigare luckor finns det unggranar. Kontinuiteten är säkrad både vad gäller gran, asp och död ved. Foto: Kent Hansson Störningar naturligt Stormar och bränder är naturliga störningar som alltid förekommit. Vissa arter som vi har i vår natur är beroende av att dessa störningar förekommer. Så rent ekologiskt är en storm positiv. Ekonomiskt är det dock ett stort avbräck för de skogsägare som drabbas. Naturvärdet högre om 20 30 år Jag säger till Stefanie att om 20 30 år kommer hon åter att ha en vacker grön naturskog med ännu högre naturvärden än idag. Med det känner hon sig lugnare och kan använda energin att tillsammans med sin virkesköpare se till att vindfällena på resten av fastigheten blir avverkade. Text: Gullik Nilsson Information från Skogsstyrelsen

Personal & adresser Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Svenstavik Hammarstrand Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Åre Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 8 inom region Nord. Skogsmark (hektar): 1 200 000 Privata: 610 182 Övriga: 589 818 Krokom Forsbergs väg 1 835 32 Krokom Tfn 0640-175 40 Fax 0640-627 08 Storgatan 14 835 35 Tfn 0670-64 84 50 Fax 0670-61 42 23 Järpen Strandvägen 1 830 05 Järpen Tfn 0647-66 55 70 Fax 0647-61 15 08 Östersund Infanterigatan 18 831 32 Östersund Tfn 063-19 45 70 Fax 063-51 22 38 Krokom Barbro Eriksson 0640-175 47 Hans Karlsson 0640-175 42 Alf Pedersen 0640-175 44 Inger Sandström 0640-175 52 Jörgen Sundin 0640-175 45 Gunnar Tengström 0640-175 46 Anders Griph 0670-64 84 55 Maja Ramström 090-15 83 37 Frederik Rosendahl 0670-64 84 52 Susanne Wiik 0670-64 84 58 Järpen Peter Newman 0647-66 55 72 Uno Nilsson 0647-66 55 73 Östersund Anna-Karin Mähler Distriktschef 063-19 45 80 Erik Kretz 063-19 45 74 Föräldrarledig t.o.m. augusti Terese Olofsson 063-19 45 82 Per-Olov Ringnér 063-19 45 84 Henrik Wikström 063-19 45 86 Lena Zachrisson 063-19 45 83 Sveg Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region Nords 8 distrikt. Skogsmark (hektar) 1 355 000 Privata 712 000 Övriga 643 000 Hammarstrand Skalgränd 2A 840 70 Hammarstrand Tfn 0696-171 90 Fax 0696-557 03 Bräcke Hantverksgatan 18 840 60 Bräcke Tfn 0693-66 12 40 Fax 0693-66 18 27 Stenstavik Stationsvägen 7 Box 8 840 40 Stenstavik Tfn 0687-58 13 50 Fax 0687-514 32 Sveg Herrögatan 2 842 32 Sveg Tfn 0680-554 40 Fax 0680-71 12 36 Hammarstrand Anette Arvidsson 0696-171 95 Gullik Nilsson 0696-171 92 Åsa Roos 0696-171 93 Bräcke 0693-66 12 45 Bo Magnusson 0693-66 12 44 Barbro Norberg 0693-66 12 42 Maria Strand 0693-66 12 43 Svenstavik Johan Agestam Distriktschef 0687-58 13 55 Lars Andersson 0687-58 13 54 Lars-Eric Ericsson 0687-58 13 58 Magnus Frimodig 0687-58 13 56 Lars Hammarfalk 0687-58 13 53 Jessica Jonasson 0687-58 13 52 Sveg Lisa Classon 0680-554 45 Mats Fredriksson 0680-554 48 Inger Hallgren 0680-554 46 Anders Ryberg 0680-554 43 Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

Ledaren Stormar i skogen Här har Ivar dragit fram med full kraft! Fotot taget från en fastighet i Bräcke kommun. Foto: Martin Due Under de två sista månaderna 2013 drabbades länet av två ordentliga stormar. Hilde slog till med full kraft den 16-17 november, framförallt i och norrut men även lokalt på andra håll i länet. Natten mot Lucia var det dags igen och Ivar blåste med full kraft genom centrala och södra delarna av Jämtland. Många av er skogsägare har drabbats hårt av Hildes och Ivars härjningar. Har ni frågor om hur ni bör agera så tveka inte att höra av er. Vi har tillsammans med skogsbruket arrangerat ett större antal informationsträffar efter stormarna. Totalt har vi nått mer än 1 000 skogsägare på dessa träffar. På träffarna har vi försökt att besvara alla de frågor som uppkommer efter sådana här händelser. Men vi har en uppmaning: Ni som ännu inte har hunnit eller kunnat vara ute och tittat till er fastighet, gör det! Tveka inte att be om hjälp med översynen om ni inte har möjlighet att göra det själv. För det är viktigt att vi så snabbt som möjligt får ut virket ur skogen. Detta för att minska risken för stora insektsangrepp, framförallt då av granbarkborren som svärmar i midsommartid. Av erfarenhet vet vi att i samband med upparbetning av stormfällt virke är riskerna stora och att det finns en stor risk för olyckor. Därför vill vi uppmana till att inte själv bege sig ut med motorsåg, ta hjälp av erfarna experter. Vi vill även att vi alla hjälps åt att sprida information om hur farliga vindfällen/rotvältor är. Dom kan slå igen när vi Anna-Karin Mähler Norra Jämtland minst anar det och skall betraktas som livsfarliga! Leta er till vår hemsida www.skogsstyrelsen.se för här kan ni hitta mycket information om skogsvårdslagen, kurser och utbildningar och mycket annat. Välkomna! Johan Agestam Södra Jämtland

Personal NOR Nit och redlighet i rikets tjänst Foto: Gullik Nilsson Åsa Roos I december 2013 utdelades utmärkelsen för Nit och Redlighet i Rikets tjänst till Åsa Roos. I 30 år har Åsa varit en klippa på Skogsstyrelsen på skontoret och numera på kontoret i Hammarstrand. Hennes specialitet har blivit att supporta oss skogliga inom IToch GIS. Hon har dessutom det senaste året utsetts till ställföreträdande distriktschef på distrikt Södra Jämtland. Foto: Karin Palmgren Lars Hammarfalk Vid samma tillfälle uppmärksammades Lars Hammarfalk för sina trogna 30 år hos Skogsstyrelsen. Lars har arbetat med diverse distriktsjobb, bl a som distriktschef på dåvarande Bergs distrikt. Hans specialitet idag är naturvärdesinventeringar. Med det har han jobbat i 13 år. Text: Barbro Eriksson Granbarkborrefaran Som ett brev på posten efter stormar med mycket vindfällda granar kommer en annan fara. Granbarkborren, en 4 5 millimeter lång skalbagge! När temperaturen når+18 grader börjar granbarkborren sin svärmning. Detta inträffar i regel i maj-juni. De letar då upp färska vindfällen och torkstressade stående granar. I dessa vindfällen kläcks den nya generationen granbarkborrar som i slutet av juli flyger ut och gör näringsgnag i stående granskog för att sedan gå ner i marken för invintring. Våren därpå svärmar de och nya granbarkborrar blir till. Det är därför av största vikt att man transporterar ut virket ur skogen senast 15 juli så att man får med sig granbarkborrarna ur skogen och på så sätt förhindrar nya massangrepp på intillstående skog. Text: Barbro Eriksson 29 Skogsvårdslagen När mer är 5 m 3 sk råa granar, med en diameter över 15 cm på bark, skadats inom ett hektar före den 15 juni genom storm, snöbrott, brand eller på annat sätt, skall den volym som överstiger 5 m 3 sk forslas till terminal, skogsindustri eller göras otjänligt som yngelmaterial för granbarkborre senast den 15 juli. Om skadan inträffar från och med 15 juni till och med 15 september skall ovannämnda åtgärder ske senast 5 veckor efter skadetidpunkt. Inom Östersunds, Bräcke och Ragunda kommuner samt inom delar av s, Berg och Härjedalens kommuner gäller 3 m 3 sk råa granar. För tall gäller 5 m 3 sk och samma tidpunkter.

Samordning vid stormskadad skog har alla att vinna på! Så har det blåst igen och det med besked. Jag åker ut och tittar hur det ser ut den här gången på min egen fastighet. Det var sju resor värre än jag kunde tro! Stormskador utspritt över hela fastigheten och även på områden långt från närmaste väg, det blir dyrt att ta reda på. Problematiken delar jag med många andra skogsägare i Jämtland just nu. Det blir en riktig utmaning för skogsbruket att hinna ta reda på virket i tid. Därför finns det all anledning att kanske tänka lite annorlunda vid en sån här extrem situation. Jag menar vem man ska vända sig till för att få hjälp med att få bort vindfällena från skogen. Vi bör använda de avverkningsresurser som finns på bästa sätt. Om samma maskingrupper får arbeta på större sammanhängande områden, kanske byavis, så slipper de flänga långa sträckor kors och tvärs, förlora tid och effektivitet på transporter och maskinflyttar. För den enskilde skogsägaren blir det dessutom en slant billigare om man kan dela på kostnader för maskinflytt, snöröjning av vägar och eventuell trampning med en eller flera grannar. Huvudsaken är att vi får ut virket i tid för att rädda virkesvärden och undvika massreproduktion av granbarkborrar, vem som gör det bör vara underordnat en sån här gång. Virkesköparna gör nog vad de kan för att slå flera flugor i en smäll men det är svårt att få en överblick över större områden när skadorna är så vitt spridda. Här kan du som skogsägare hjälpa till. Är du drabbad av stormen så är risken stor att fler i ditt närområde är det också. Se därför till att ta kontakt med skogsägare i ditt närområde för att prata ihop er om en större samordning, initiativet är ditt! Text: Henrik Wikström Foto: Anders Ryberg Har du skog inom de här områdena, kolla upp om den skadats i stormen och beställ avverkning och uttransport av virke snarast! Kom ihåg samordning!

Landsbygdsprogrammet Goda råd är avgiftsfria! Under våren 2014 fortsätter vi med våra rådgivningar, träffar och kurser i några av projekten i Skogsstyrelsens Landsbygdsprogram. Så passa på att få avgiftsfria råd om Skogsbruk i ett förändrat klimat och Klimatanpassat skogsbruk och vatten en fortsättning på projektet Skogsbruk och vatten. Skogsbruk i ett förändrat klimat Klimatförändringarna kommer att föra med sig ökade risker men också möjligheter för skogen. Förutsättningarna för att bedriva skogsbruk kommer att förändras. Välkommen till våra skogsträffar för att höra mer om hur du kan anpassa skogsskötseln på din fastighet, för att stå bättre rustad. Du kan också boka i avgiftsfri rådgivning på din egen fastighet. Skogsbruk i ett förändrat klimat fortsätter fram till 30 juni 2014. Henrik Wikström, tfn 063 19 45 86 henrik.wikstrom@skogsstyrelsen.se eller Lisa Classon, tfn 0680 554 45 lisa.classon@skogsstyrelsen.se Foto: Michael Ekstrand Klimatanpassat skogsbruk och vatten Vi ska bevara och utveckla miljövärden i och i anslutning till skogslandskapets vattensystem, och se till att skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga bibehålls samtidigt som insatserna bidrar till att mota klimatförändringarna. Det handlar konkret bland annat om dikesrensning och kantzoner mot vatten vid avverkning. Mer om detta och andra frågor som berör vatten i skogsbruket kan du få genom att boka rådgivning eller komma på skogsträffar. Barbro Eriksson, tfn 0640 175 47 barbro.eriksson@skogsstyrelsen.se eller Jessica Jonasson, tfn 0687 58 13 52 jessica.jonasson@skogsstyrelsen.se Bioenergi från skogen Bioenergi från skogen är ett viktigt sortiment i svenskt skogsbruk! Bioenergiuttaget kan ge både ekonomiska fördelar och produktionsfördelar samtidigt som det gör klimatnytta genom att ersätta fossila bränslen. Skogsstyrelsen erbjuder aktiviteter som lär dig att ta ut bioenergi på ett hållbart sätt, Byaträffar om bioenergi från skogen, skogsträffar på temat bioenergi och askåterföring och kurser i Hållbar vedhuggning. Per-Olof Ringnér, tfn 063-19 45 84 per-olof.ringner@skogsstyrelsen.se Foto: Barbro Eriksson Foto: Barbro Eriksson Tid och plats för kurser och skogsträffar läggs in på vår hemsida: www.skogsstyrelsen.se/kurser allt eftersom de planeras. Mer information om projekten hittar du på www.skogsstyrelsen.se/aga-och-bruka/skogsbruk/bestall-radgivning/ Landsbygdsprogrammet Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt

Motorsågsutbildning Motorsågning i stormfälld skog Intresset är idag mycket stort för motorsågsutbildning. Det är många faktorer som bidrar till detta, kanske framför allt ändringen av arbetsmiljölagen. Enligt den nya lagstiftningen måste den som yrkesmässigt använder motorsågen kunna uppvisa ett kursintyg där ett praktiskt och teoretiskt prov ingår. En annan bidragande orsak till det ökade intresset för motorsågsutbildningar är de senaste stormarna som drabbat vårt län. Anledningen till att Arbetsmiljölagen ändrades i december 2012 är den alarmerande skadestatistiken när det gäller motorsågsarbete. Enligt denna statistik är motorsågsarbete bland de farligaste arbeten man kan utföra. Den farligaste formen av motorsågsarbete är upparbetning av stormfälld skog vilken kräver utbildning och stor erfarenhet av motorsågsarbete. Det som är svårast i upparbetningsarbetet är att bedöma spänningar. Vad ska man tänka på vid upparbetning av stormfälld skog? Planera arbetet utifrån riskerna. Du ska aldrig befinna dig under hängande eller lutande träd. Arbeta alltid från säkra positioner. Utlös starka spänningar mitt i böjen där så är möjligt. Använd kaptekniker där du har kontroll på hur stammen rör sig. Kapa stammen vid roten endast om det inte föreligger någon risk att rotvältan faller framåt. De motorsågsutbildningar Skogsstyrelsen erbjuder är det så kallade Motorsågskörkortet i samarbete med Säker Skog, där nivå AB är den vanligaste kursen (kapning och enklare fällningsarbeten). Vill man utbilda sig i upparbetning av stormfälld skog och mer avancerad trädfällning är det nivå C som gäller. Under D-utbildningen får man lära sig olika tekniker för nedtagning av träd från ledningar. Nivå E omfattar motorsågsarbete från arbetsplattformar (trädbeskärning och dyligt). Mer information om Motorsågskörkortet kan man få på Skogsstyrelsens respektive Säker skogs hemsidor: www.skogsstyrelsen.se, www.sakerskog.se Text: Foto: Daniel Andersson

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER Årets produktkatalog UTE NU! Skogsstyrelsen har ett brett utbud av skogliga produkter och tjänster. Vi finns över hela landet och erbjuder anpassade tjänster och utbildningar utifrån just dina behov. SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER 2014 PRODUKT KATALOG OBS! Fler nya tjänster och utbildningar finns i årets utbud. SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER NYA KRAV FÖR motorsåg! ÄR DU KÖRKLAR? Nu har de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket börjat att gälla. De innebär att du senast den 1 januari 2015 måste ha dokumenterade kunskaper för att få använda motorsåg. Vi anpassar våra utbildningar till just ditt behov för att du som kund hos oss ska vara säker på att du alltid får rätt utbildningsnivå. Vårt utbud är brett och täcker allas behov. Allt från den enkla sällananvändarens till avancerade proffs. Välkommen att anmäla dig till vårens utbildningar! Läs mer om våra produkter och tjänster på www.skogsstyrelsen.se/produkter eller ring oss 020-35 90 00 För mer information och anmälan gå in på www.skogsstyrelsen.se/kampanj eller ring oss på 020-35 90 00 Aktuell utbildning skogsstyrelsens produkter & tjänster Utbildning Datum Plats Kontakt Motorsågskörkort AB 4 dagar Motorsågskörkort AB repetion 2 dagar 1 4 april Järpen Anders Ryberg 4 5 februari 6 7 februari 11 12 mars 26 27 mars 7 oktober Bräcke Östersund Krokom Anders Griph Anders Griph Anders Griph Motorsågskörkort C 11 mars Bräcke Natur- och kulturmiljövård med webbutbildning Natur- och kulturmiljövård förnyelse 20 maj 3 juni 10 juni 16 september 23 september 27 maj 28 maj Anders Griph Anders Ryberg tfn 0693 66 12 45 tfn 0670 64 84 55 tfn 0680 55 54 43 Foto: Kent Johansson Fler kurser kommer efterhand att annonseras ut på webben: www.skogsstyrelsen.se